Finansiell ekonomi – Föreläsning 1
Presentation lärare
-
Johan Holmgren (kursansvarig)
Presentation kursupplägg och examination
-
Övningsuppgifter med och utan svar
-
Börssalen
-
Portföljvalsprojekt
10p
-
Tenta
40p
Kurslitteratur
Finansiell ekonomi som del av finansiell inriktning
-
Finansiell ekonomi
-
Kredit- och valutamarknader i ett internationellt perspektiv
-
Finansiell riskhantering
-
Uppsats
-
Andra kurser i nationalekonomi (Matematiska metoder, Ekonometri, Makroekonomi,
Institutionell ekonomi)
(Styr delvis inriktningen på den aktuella kursen)
Finansiell ekonomi som del av nationalekonomiutbildning
-
Finansiella sektorn är en central del av en modern ekonomi, påverkar ekonomin på
kort och lång sikt
-
Boktips, uppsatser
Vad är finansiell ekonomi?
Finansiell ekonomi handlar om allokering av knappa resurser över tid
Finansiella beslut karaktäriseras av att:
1) Kostnader och nytta(inkomst/intäkter) är spridda över tid
2) Kostnader och/eller nytta är osäkra/okända
1
Finansiella beslut implementeras via det finansiella systemet (marknader och institutioner)
-
Finansiella instrument (Aktier, obligationer, derivat)
-
Finansiella mellanhänder/aktörer (banker, försäkringsbolag etc.)
-
Kontrollfunktioner (Lagar, finansinspektionen, Riksbanken)
Finansiella systemet sänker transaktionskostnaderna
-
Kontakt
-
Kontrakt
-
Kontroll
OBS! Kom ihåg: All ekonomisk verksamhet syftar till konsumtion
-
Sparar för att konsumera senare
-
Investerar för att öka våra framtida konsumtionsmöjligheter
Hushållens finansiella beslut
Inkomster varierar över tiden – stämmer sällan överrens med konsumtionspreferenser
Livscykelhypotesen (Franco Modigliani – ekonomipriset 1985)
Låg inkomst i början och i slutet av livet
Positivt sparande under perioder för att kompensera för perioder av negativt sparande
Konsumtionen jämnas ut över livet
-
Via finansmarknaderna
-
Via familjen
Hushållet beslutar om:
-
Konsumtion och sparande
-
Hur skall förmögenhet/tillgångar (assets) placeras?
-
Skall lån upptas – Hus, Studier
2
-
Risknivåer? (typ av sparande, Rörliga eller fasta räntor)
Företagens finansiella beslut
Företagen behöver (fysiskt) Kapital för att kunna producera
Finansiellt kapital används för att finansiera det fysiska kapitalet
Företaget beslutar om:
-
vilken verksamhet som skall bedrivas – strategisk planering (Bedöma osäkra intäkter
i framtiden mot kostnader idag)
-
Vilken typ av kapital behövs för att bedriva verksamheten
(investeringsbedömning/kapitalbudgetering)
-
Hur skall verksamheten/investeringarna finansieras – kapitalstruktur (vem tar del av
avkastningen och hur mycket samt vem har inflytande över företaget)
Finansiella systemet utgör en länk mellan enheter (hushåll/företag) med överskott på
medel och de som är i behov av finansiering
Ex. Hushåll lånar av banken för att köpa hus – andra hushåll har sparandeöverskott lånar ut
via banken
Ex. Företag ger ut aktier(andelar i företaget) för att kunna bygga ny fabrik
Finansiella marknader
Överskott resurser
Underskott resurser
Finansiella mellanhänder
Direkt på marknaden eller via mellanhänder
Funktionellt perspektiv på det finansiella systemet
Specifika institutionella förhållanden varierar mellan länder och över tid men det
finansiella systemets funktioner är desamma
3
1) Överföra resurser mellan tidsperioder, platser och branscher - Ökar effektiviteten,
flytt till den plats/industri där avkastningen är högst eller flyttar konsumtion till tid då
nyttan är störst
2) Hantera risker – Aktieägare bär risken/del av risken för affärsverksamheten mot
ersättning, försäkringsbolag tar upp risk och sprider den till sina ägare/investerare
3) Underlättar/möjliggör betalningar och underlättar på så sätt handel –
kontanthantering och valutamarknader.
-
förtroende av stor betydelse
-
Sänker transaktionskostnader – jfr. med byteshandel
4) Kombinera resurser och sprida ägande - Hushållens tillgångar aggregeras för att
möjliggöra stora investeringsprojekt
- Hushållen kan äga andelar och behöver på så sätt inte stå för hela investeringen exempelvis
via aktier
- Hushållens resurser kan också samlas via banker och fonder – Ger likviditet, hushållen kan
komma åt sina medel utan att investeringen äventyras
5) Tillhandahåller prisinformation och samordnar ekonomiska beslut
-
Ex. ett företag som gör vinst kan välja mellan att investera i den egna verksamheten
(utöka den) eller dela ut vinsten. Om den förväntade avkastningen är lägre än andra
placeringar indikerar detta att pengarna kan användas bättre någon annanstans.
-
Räntor ger information om kostnaden för investeringar
-
Avkastningen speglar (oftast) risken
6) Hantera incitamentsproblem, problem med asymmetrisk information
-
Välfungerande institutioner är bra på kreditbedömningar – resurser för
kontroll/process
-
Maximala försäkringsbelopp och självrisker begränsar moral hazard
-
Principal – agent problem kan lösas via vinstandelar och eventuellt bonus kopplad till
aktiekursen (kontroversiellt?)
4
Typer av tillgångar
Reala tillgångar
Fastigheter
Maskiner
→
Genererar avkastning/vinst
Råvaror
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar utgör fordringar på reala tillgångar – bestämmer vem som tar del av
avkastningen
Huvudtyper av finansiella tillgångar
Skuldebrev
– lån mot fastställd ersättning (fixed income securities)
Ex.
-
Banklån
-
Obligationer
(främmande kapital)
Ägarandelar
Andelsbevis
– residualrätt, rätt till del av vinsten
– Värdestegring via ägande (indirekt avkastning)
– Del av risken
– Ägande och kontroll/management separerade
Ex. Aktier
Derivat
Instrument/avtal (ofta standardiserade) där ett eller flera andra värdepapper ligger som grund
-
Värdet/priset kopplat till underliggande instrument
-
Används för riskhantering (minska eller öka önskad risk)
-
Ökad risk kopplad till ökad avkastning
5
De olika instrumenten är kopplade till fordringar på avkastningen från de reala
tillgångarna
Investering och finansiering är två sidor av samma mynt
Skilj mellan reala och finansiella tillgångar
Instrumenten handlas på olika marknader
Skilj mellan primärmarknader och sekundärmarknader
Primärmarknad – nya värdepapper, direkt kopplat till finansiering av investeringar
Sekundärmarknad – handel med tidigare utgivna värdepapper, Sparande, riskhantering,
spekulation
Fungerande sekundärmarknad ökar likviditeten → bättre fungerande primärmarknad
Aktiemarknaden
-
Aktier ger innehavaren rätt till en del av framtida vinster
Räntemarknaden
Handel med instrument (skuldebrev) som ger fastställd avkastning (ränta)
Delas upp i:
Obligationsmarknaden
– värdepapper med löptid längre än ett år
Obligation – skuldebrev med en serie delbetalningar (kuponger) samt en slutbetalning (finns
även utan delbetalningar = nollkupongobligationer)
-
förmedlar långsiktigt sparande till aktörer med kapitalbehov
6
Penningmarknaden
– löptider kortare än ett år
Statsskuldväxlar och bankcertifikat är de viktigaste
– Statsskuldväxlar används för att justera statens lån på kort sikt samt av RB för
penningmängdsjusteringar
– Bankcertifikat används för att hålla bankerna likvida
-
underlättar likviditetsjusteringar
-
Kortfristig finansiering – ex. daglig justering av transaktionskonton
Derivatmarknader
Optioner – innehavaren har rätten (ej skyldigheten) att köpa eller sälja ett visst värdepapper
vid en tidpunkt i framtiden till ett förutbestämt pris
Ex. Teckningsrätter
Terminer – Köpare och säljare har förbundit sig att köpa/sälja en tillgång till ett visst pris vid
en viss tidpunkt i framtiden
Ex. valutasäkring – ett företag som ingår avtal om att sälja en vara (export) och få betalt i
utländsk valuta kan ingå ett terminsavtal om att sälja den utländska valutan vid tidpunkten för
betalningen (betalt i svensk valuta)
Valutamarknaden
Binder samman olika marknader
- Handel
-
Kopplar samman finansiella marknader
Valuta och räntor är intimt förknippade
Ränteparitet: (1+rS) = (1+rU) ± Förväntad växelkursförändring
7
Om det inte stämmer kan vinster göras genom att växla valuta och placera i annat land
(arbitrage)
Ex. svensk ränta = 8 %, tysk ränta = 5%, kronan förväntas försvagas med 1%
Avkastning Sverige: 8%
Avkastning Tyskland: 5 + 1 = 6%
Om så var fallet skulle kapital strömma från tyska placeringar till svenska – priset på svenska
värdepapper ökar = räntan faller
Marknaderna hänger samman – figur
↔
Företaget
Valutamarknad
Finansierig genom:
↕
Eget eller främmande kapital
Utländska marknader
↓
↓
Aktier
Lån
Kort eller långt behov
Penningmarknad
Obligationsmarknad
Derivat kan behandla samtliga marknader
Ur konsumentens perspektiv handlar det om att:
Låna/låna ut
Äga (direkt eller indirekt)
Större risk
8
