Finansmarknaden
●
●
●
I modellen av det ekonomiska kretsloppet som vi
ritade upp på lektionen existerade bilden av att
det endast är bankerna som lånar ut pengar.
Detta är inte hela sanningen eftersom det är
vanligt att företagen lånar pengar till varandra
och till hushållen genom bland annat aktier.
Finansmarknaden eller kapitalmarknaden är i
princip marknaden för att köpa och sälja pengar
via olika finansiella instrument.
Aktiemarknaden
●
●
●
●
Marknaden för att köpa aktier.
Ni har alla bekantat er med aktier via era
spekulationer!
Aktier är i princip att man köper upp en liten bit
av företaget och är berättigade en lika stor del
av företagets vinst.
Bygger på idén att alla aktiespekulerare är
väldigt aktiva – inte alltid sant.
Penningmarknaden
●
●
●
●
Kortvariga skuldeförbindelser (högst ett år)
Vanligen används detta medel av banker,
kommuner, staten och större bolag för att snabbt få
tillgång till likvida medel.
Skulderna fungerar så att man bestämmer en
tidpunkt som pengarna ska betalas tillbaka på och
den exakta summan som betalas tillbaka.
1.1.2015 lånar Esbo kommun 99 000 euro av Aktia
och betalar tillbaka 100 000 euro den 1.4.2015.
Obligationsmarknaden
●
●
●
●
Långtida skuldförbindelser (mer än ett års lånetid)
Lånetagarna är samma som på penningmarknaden med
undantag av bankerna som inte brukar använda sig av
obilgationer.
Summorna är oftast mycket mindre än på
penningmarknaden → Hushållen fungerar oftare som
lånegivare.
En obligation på 10 000 euro på fem år kan man till
exempel få 400e per år i fem år och 10 000 tillbaka efter
de fem åren.
Likviditet
●
●
●
●
Likviditet betyder hur lätt det är att omvandla resursen till
rena pengar.
Pengar har den högsta likviditeten eftersom du kan använda
det nästan var som helst.
En väldigt dyrbar tavla kan vara värderad till 100 000 euro
men dess likviditet är inte speciellt hög eftersom det kan
vara svårt att sälja tavlan.
De olika sätten att placera sina pengar är en balans mellan
avkastning (hur mycket ränta tjänar jag) och likviditet (hur
lätt och snabbt kan jag få tillgång till mina pengar).
Avkastning
●
●
●
När man som placerare lånar ut sina pengar får man i
regel ränta.
Om räntan är till exempel 4% årligen kallas detta för
den nominella avkastning, dvs den mängden pengar
du tjänar varje år.
Detta är dock inte hela sanningen! Inflationen i ett
land kan stiga och ”äta upp” avkastningen.
Realavkastningen är den nominella avkastningen –
inflationen. Om Inflationen är högre än avkastningen
lönar det sig inte att spara.
Risk!
●
●
●
●
I varje placering existerar en viss risk för placeraren. Desto
högre risk desto högre avkastning (ränta) för att det ska vara
värt att placera i objektet.
För att minimera risken för småsparare som inte har tid att
följa med sina objekt varje dag finns bland annat
placeringsfonder, blandfonder och räntefonder.
Stater brukar få betyg i hur stark deras ekonomi är och hur
pålitligt de betalar tillbaka sina skulder. Desto högre betyg ett
land har desto lägre avkastning måste de erbjuda.
Högsta betyg AAA (Sverige, Tyskland) och lägst C (Grekland,
Ukraina, Venezuela)
