Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Politices Kandidatprogram HT 2014 Mannen på kullen En ideologisk analys av Barack Obamas utrikespolitik. Författare: Martin Bergstrand Antal ord: 11 456 Innehållsförteckning 1.0 Inledning ............................................................................................................................................ 2 1.1 Syfte och avgränsning.................................................................................................................... 2 1.2 Metod ............................................................................................................................................ 2 1.4 Disposition ..................................................................................................................................... 4 2.0 Bakgrund ........................................................................................................................................... 4 2.1 Presidentens befogenheter ........................................................................................................... 4 2.2 Introduktion till USA:s utrikespolitik ............................................................................................. 5 2.3 Formella delen ............................................................................................................................... 6 2.4 Tre presidenter .............................................................................................................................. 7 2.4.1 Theodore Roosevelt ............................................................................................................... 8 2.4.2 Woodrow Wilson .................................................................................................................... 9 2.4.3 Franklin D. Roosevelt ............................................................................................................ 12 2.4.4 Efter Roosevelt ..................................................................................................................... 15 3.0 De fyra inriktningarna inom amerikansk utrikespolitik ................................................................... 15 3.1 Den Hamiltoniska inriktningen .................................................................................................... 15 3.2 Wilsonianism ............................................................................................................................... 17 3.3 Jeffersonian ................................................................................................................................. 19 3.4 Jacksonian.................................................................................................................................... 21 3.5 Sammanställning Idealtyper ........................................................................................................ 24 4.0 Analys ............................................................................................................................................. 26 4.1 Den nationella säkerhetsstrategin .............................................................................................. 26 4.2 Bygga nytt välstånd ..................................................................................................................... 26 4.3 Samarbete och internationell ordning ........................................................................................ 27 4.4 Säkerhet....................................................................................................................................... 29 4.5 Värderingar .................................................................................................................................. 31 5.0 Sammanställning och diskussion ..................................................................................................... 32 6.0 Källor................................................................................................................................................ 33 Tryckta källor ..................................................................................................................................... 33 Elektroniska källor ............................................................................................................................. 33 1 1.0 Inledning Amerikas Förenta Stater har idag en särställning i världen. Sedan Sovjetunionens fall, i början av 1990-talet, så är USA världens enda supermakt; både militärt och ekonomiskt. Genom denna position så påverkar Amerikansk utrikespolitik vad som händer och sker i världen. Vilket skapar ett intresse från omvärlden vad USA tycker och tänker i specifika frågor. Därför är det inte underligt att blickarna riktas mot den som bestämmer, nämligen USA:s president. År 2009 svors Barack Obama in som USA:s 44:e President. Valkampanjen fördes under parollen förändring. Löftena gällde inte bara inrikespolitiken. Även utrikespolitiskt fanns förhoppningar om förändring, åtminstone ett avsteg från President Bushs tidigare politik. 1.1 Syfte och avgränsning Syftet med undersökningen är att undersöka hur President Obamas utrikespolitik förhåller sig till tidigare administrationer. För undersökningen jag valt att avgränsa analysen till den Nationella säkerhetsstrategin, NSS, från 2010. Dokumentet visar den officiella strategin för säkerhets- och utrikespolitiken, vilket ger en tydlig inblick i administrationens politik. Detta innebär också att undersökningen avgränsas till Obamas första mandatperiod. Frågeställningar Vilken utrikespolitikiskinriktning [inom den amerikanskapolitiken] kan Obama administrationen sägas tillhöra? Skiljer sig Obama administrationen på något sätt ifrån inriktningarna? 1.2 Metod Undersökningen i denna uppsats kommer vara en ideologisk undersökning av den amerikanska utrikespolitiken under Barack Obama. För att genomföra den ideologiska undersökningen kommer jag ta hjälp av urtyper. Ideologi som begrepp är mångtydigt, själva ordet ”ideologi” har sitt ursprung i grekiskan och betyder ”läran om idéer”.1 Enligt Michael Freeden fungerar ideologin som en karta för att hjälpa oss tolka och förstå vår omgivning.2 Hur vi väljer att tolka omgivningen avgörs av vilken karta, ideologi, vi utgår ifrån. Freeden menar också att utan ideologierna kan vi inte förstå den politiskavärlden, eftersom politiskfakta inte förklarar sig själv behövs ideologier som utifrån sitt ideologiska perspektiv kan tolka av fakta.3 Ideologin ger en struktur eller organisation över hur politiska- händelser, fakta och beslut skall tolkas.4 Freeden påpekar 1 Bergström & Boréus (red.) (2012) sid. 140 Freeden (2003) sid. 2 3 Ibid. Sid. 2 4 Ibid. Sid. 3 2 2 också att ideologiska kartor inte utgör en separat objektiv verklighet, utan är ett hjälpmedel för skapa ordning av en tillsynes oändlig ström av information.5 Analysverktyget i denna uppsats kommer vara idealtyper, som har sitt ursprung hos sociologen Max Weber. Hos Weber ger Idealtyperna ger inte någon korrekt beskrivning av verkligheten utan: ”… fungerar som ett analytiskt instrument för att renodla vissa drag och för att sedan formulera hypoteser”.6 Hos Bergström och Boréus används idealtyperna inte för att, som hos Weber, renodla företeelser utan för att rekonstruera idésystem.7 Dessutom ska inga hypoteser formuleras utan idealtyperna skall fungera som ett raster att lägga över texterna.8 För att skapa en idealtyp krävs en politisk-teoretisk referensram, bestående av för frågan relevanta idéer.9 Vilket i detta fall utgörs av den amerikanska utrikespolitiken. Referensramen för denna undersökning baseras på dels Robert J. Arts fyra frågeställningar för att utveckla en grand strategy10 och Jan Hallenbergs klassificeringar av den amerikanska säkerhetspolitiken.11 Den framtagna referensramen har modifierats och gjorts mer generell, än modellerna de baserats på, för att täcka ett större spektrum av utrikespolitiken. Exempelvis fokuserar begreppet grand strategy främst på hur militära medel skall användas för att uppnå sina utrikespolitiskamål.12Den framtagna referensramen utgörs av följande frågeställningar: Vad skall USA ha för roll i världen? – En ledande roll/Tillbakadragen roll. Hur ställer sig USA till internationellt samarbete? – Samarbete/Inget samarbete. Hur aktiv skall USA vara i sin utrikespolitik? – Mycket aktiv/Lite aktiv/Aktiv när USA:s intressen hotas. Vad är målet med USA:s utrikespolitik? – Sprida frihet och kapitalism (amerikanska värderingar)/Värna amerikanska intressen. Vilka metoder skall USA använda för att uppnå sina syften? – Militärmakt/Handel/Fungera som ett föredöme för omvärlden. Idealtyperna i denna uppsats kommer att baseras på Walter Russell Meads indelning av den amerikanskautrikespolitiken i fyra inriktningar; Hamiltonian, Wilsonianism, Jeffersonian och 5 Freeden (2003) sid. 3 Bergström & Boréus (red.) (2012) sid. 150 7 Ibid. 8 Ibid. 9 Ibid. 10 Art (2004) sid. 2 11 Hallenberg (2009) Sid. 17 12 Art (2004) Sid. 2 6 3 Jacksonian. Dessa idealtyper kommer utgöra de raster som kommer att placeras på texten, den nationella säkerhetsstrategin, och sorterar formuleringar till någon av idealtyperna. Samtidigt kan idealtyperna också klargöra vilka delar av materialet som inte kan klassificeras; eftersom de inte ryms i någon av de konstruerade idealtyperna.13 1.4 Disposition Uppsatsens disposition kommer att börja med en bakgrunds genomgång av den amerikanska utrikespolitiken. Först beskrivs konstitutionella situationen i USA, för att ge en bild av vilka möjligheter och hinder som finns för presidenten sina försök att driva sin utrikespolitik. Där efter ges en övergripande bild av amerikansk utrikespolitik. Dels historiskbakgrund och en generell beskrivning av amerikansk utrikespolitiken. Efter bakgrundsavsnittet kommer de olika utrikespolitiska inriktningarna att beskrivas och sedan sammanställas till idealtyper för analysen. Sedan följer analys och sammanställning av resultat med vidare diskussion. 2.0 Bakgrund För att få en bra överblick över vilka juridiska möjligheter presidenten har för att driva utrikespolitik så ges en kort genomgång nedan. 2.1 Presidentens befogenheter Presidenten innehar den exekutiva makten och posten som överbefälhavare över de väpnade styrkorna.14 Detta ger presidenten stora möjligheter att påverka utrikespolitiken. Som överbefälhavare har presidenten möjlighet att fatta beslut som direkt kan verkställas av militärledningen.15 Men att presidenten helt på egen hand skulle styra över utrikespolitiken stämmer inte. Presidenten måste förhålla sig till kongressen. Genom konstitutionen har Kongressen, som utgörs av senaten och representanthuset, maktbefogenheter att påverka utrikespolitiken.16 Kongressen har stark kontroll över ekonomin. Exempelvis genom att godkänna nya skatter och vad pengar skall användas till. Kongressen har också möjligheten att genom lagstiftning förhindra att federala medel används utomlands. Exempel på detta är förbudet för fortsatt användning av amerikansk militär i Vietnamn konflikten1973.17 Andra maktmedel för Kongressen är reglering av handel med andra stater samt att förklara krig. 18 Detta maktmedel har inte fungerat som tänkt. Hallenberg pekar på att Kongressen endast förklarat krig fem gånger sedan republikens grundande.19 13 Bergström & Boréus (red.) (2012) sid. 150 Hallenberg (2009) Sid. 39-40 15 Ibid. Sid. 40 16 Ibid. Sid. 36-37 17 Ibid. Sid. 37 18 Ibid. Sid 38 19 Ibid. 14 4 2.2 Introduktion till USA:s utrikespolitik Enligt Karlsson så kan den amerikanska utrikespolitiken delas i två delar, en formell och en informell del.20Den informella utrikespolitiken består av fyra grundpelare. Med undantagstanken som huvudpelare. Tanken om USA som något unikt har sitt ursprung i den tidiga kolonialiseringen av dagens moderna Amerika. Bland de första kolonisatörerna fanns puritarianer på flykt undan religionsförtryck. I Amerika skapade de kolonier med, för tiden, jämnlika samhällen.21 Kolonierna kom att gå samman under namnet New England. Namnet var från början inte en geografiskplats utan en andlig- eller ideologisksymbol, tillskillnad från det ”gamla England”.22 Nybyggarna såg landet som ett nytt Israel och sig själva som det utvalda folket.23 Vilket kan illustreras av tanken om ”Staden på Kullen”; den perfekta staden som kunde beskådas av alla människor. Uttrycket myntades av puritanernas ledare vid kolonin Massachusetts Bay; John Winthorp.24 Dessa idéer kom att utvecklas och omtolkas under tidens lopp och ur detta skapas den amerikanska undantagstanken. De är först när USA gjort sig självständig från den engelskakronan som undantagstanken blir en del av den amerikanska självbilden. Vilket kan tänkas påverka hur USA bör agera internationellt. Övriga grundpelare som bär upp den amerikanska självuppfattningen. Nämligen Individualismen – den ensamme cowboyen.25 Fokuserar på individen och är misstänksam mot kollektiva lösningar. Det är individen som själv skall ställa saker och ting till rätta. Vilket kan appliceras på nationen USA. Likt den ensamme cowboyen som måste ställa saker och ting till rätta. Men de gäller också individer inom en administration. Där allianser och grupperingar kan driva en ”privat-utrikespolitik”. Ibland helt emot den officiella utrikespolitiken.26 Nästa pelare är pragmatismen. Där en handlings legitimitet är beroende av utfallet. Huruvida den ursprungliga idén bedöms som legitim är av mindre betydelse. Ett exempel är Vietnam kriget. Vilket ses som ickelegitim eftersom man förlorade. Däremot ses invasionen av Panama som legitim. Trots brott mot internationell rätt.27 Detsamma kan sägas om krigen i Afghanistan och Irak. Inledningsvis sågs de som legitima men när krigslyckan vänt har synen ändrats. Till pragmatismen hör också samarbetsförmåga. Då samarbete över partigränserna i kongressen är nödvändig. Eftersom presidenten, för att få igenom ett förslag, är beroende av stöd från oppositionen. Detta är möjligt då de två kongresspartierna fungerar som val- 20 Karlsson (2011) Sid. 13 Ibid. Sid 42 22 Ibid. 23 Gorski & McMilan (2012) sid. 41-42 24 Karlsson (2011) Sid. 43 25 Egen översättning. I original: the lone ranger 26 Karlsson (2011) Sid. 20-21 27 Ibid. Sid. 21 21 5 maskiner.28 Den individuelle kandidaten saknar en partipiska att förhålla sig till. Därmed finns möjlighet att köpslå med ledamöter för att få igenom sitt förslag.29 Den sista pelaren utgörs av icke-maktpolitik. vilket innebär att USA tillskillnad från andra länder inte bedriver maktpolitik.30 När dessa länder drivs av att utöka sin makt för att överleva i en anarkistiskvärld. Så följer USA tanken att demokratiska stater inte agerar aggressivt eller drivs av maktbegär. Vilket Henry Kissinger förklarar på följande vis: ”In a nutshell, the foreign policy of the United States was not to have a foreign policy.” 31 2.3 Formella delen Den andra delen av utrikespolitiken är den formella politiken. Den utgörs, enligt Karlsson, av den officiella utrikespolitiken och doktriner.32 Tillskillnad från den informella politiken som fungerar som ett ideologisk- och historisk kompas över hur nationen bör eller förväntas agera. Den formella politiken ett resultat av de händelser och prövningar som nationen står inför. Politiken utgörs av doktriner.33 Svante Karlsson är delat in doktrinerna i två huvudlinjer, isolationismen och internationalismen, med flera undergrupper. 34 Gränsen mellan huvudlinjerna utgörs av USA:s inträde i andra världskriget. Den första huvudlinjen är Isolationism. Namnet till trots så innebär de inte att USA var avskärmat från omvärlden. Redan vid republikens grundande var handel en viktig del av utrikespolitiken.35 Walter Russel Mead menar att utrikeshandeln var en viktigdel för landet under hela 1800-talet.36 Exporten, till Europa, var främst jordbruksprodukter som majs, vete, tobak och bomull.37 Isolationismen var snarare ett avståndstagande från omvärlden än att helt isolera sig från den. Fokus var att distansera sig från europeisk stormaktspolitik och driva en unilateralutrikespolitik.38 Landets förste president, George Washington, gav varningens ord om att binda sig i allianser: ”…to implicate ourselves, by artificial ties, in the ordinary vicissitudes of her [European] politics, or the ordinary combination and collisions of her friendships or enmities. Our detached and distant situation invites and enables us to pursue a different course.” 39 Därför är det inte underligt att doktriner för att ta tillvara på handel och skydda landetsintressen utvecklades. Tre doktriner skapades fri sjöfart, öppnadörrens politik och 28 Partierna är Demokraterna och Republikanerna. Det finns också obundna ledamöter. Karlsson (2011) Sid. 22 30 Ibid. 31 Kissinger (1994) Sid. 36 32 Karlsson (2011) Sid. 23 33 Ibid. Sid. 13 34 Ibid. 35 Ibid. Sid. 23 36 Mead (2001) Sid. 29 37 Ibid. 38 Karlsson (2011) Sid. 24 39 Citat av Kissinger (1994) Sid. 32 29 6 Monroedoktrinen. Den fira sjöfarten innebar att neutrala länder, USA, har rätt att bedriva handel med vem man vill och utan restriktioner.40 Till den fria sjöfarten kom också den öppna dörrens politik som innebar rätten att få tillgång till ett lands inhemska marknader.41 Vilket för USA:s del tog sig uttryck i att få sina ekonomiska intressen i Kina accepterade av stormakterna.42 Dessa två doktriner kom enligt Karlsson ligga till grund för den globala frihandeln.43 Att hålla USA utanför den europeiska maktbalanspolitiken menar Kissinger var den politik som USA drev innan Monroedoktrinen.44 Med Monroedoktrinen skulle Europeiska makter utestängas från Latinamerika.45 Främst föra att hindra en ny kolonisering av tidigare spanskakolonier, som efter Napoleonkrigen gjort sig fria.46 Doktrinens syfte var också att stoppa europeiskastormakter att få inflytande i regionen.47 Den västra hemisfären var därmed en amerikansk intressesfär. Doktrinen hade två sidor en defensiv och en offensiv. Den defensiva sidan sammanfaller med Kissingers syn av utrikespolitiken före Monroedoktrinen; där USA:s relation med de europeiska makterna och västrahemisfären inte skulle blandas med de europeiskastormakternas maktbalanstänkande.48 Den offensiva sidan hade fokus på USA:s roll inom den västrahemisfären, oavsett inflytande från Europa. Antingen skulle USA nu expandera och etablera sig som den dominerade makten i den västra hemisfären eller fortsätta med en tillbakadragen roll.49 Karlsson menar att den offensiva inriktningen frånbörjan inte var tänkt att ha en framskjuten plats i beslutfattandet.50 Resultatet av vägvalet blev att den offensiva linjen med tiden kom att få en framskjuten position, där USA värnar sina intressen i Latinamerika genom intervention. Med tiden skulle den amerikanska utrikespolitiken bli mer aktiv; först inom den västrahemisfären sedan Kina och Stilla havet. 2.4 Tre presidenter Fram till slutet av andra världskriget och etablerandet av den andra huvudlinjen, den internationalistiska. Skedde en gradvis utveckling från den ena huvudlinjen till den andra. Tre presidenter kom att påverka denna utveckling mot en mer aktiv utrikespolitik. Presidenterna är Theodore Roosevelt, Woodrow Wilson och Franklin D. Roosevelt och kommer kort beskrivas nedan. 40 Karlsson (2011) Sid. 24-25 Ibid. Sid. 25 42 Ibid. 43 Ibid. 44 Kissinger (1994) Sid. 35 45 Ibid. Sid. 35 46 Karlsson (2011) Sid. 92-93 47 Ibid. Sid. 93 48 Ibid. Sid. 94 49 Karlsson (2011) Sid. 94 50 Ibid. 41 7 2.4.1 Theodore Roosevelt Theodore Roosevelts tillträde som amerikanskpresident efter det Spansk-amerikanskakriget. Roosevelt kom att driva en aggressiv utrikespolitik och bygga vidare på målet att dominera den västrahemisfären. Kissinger hävdar att Roosevelt bedrev en utrikespolitik som låg närmare den europeiska, med utgångspunkt i maktbalansen.51 Att Roosevelt delade denna syn med européerna syns främst i hans tolkning av Monroedoktrinen; vilket innebar att USA hade ensamrätt att agera och intervenera inom den västrahemisfären.52 Tolkningen ligger samtidigt i linje med Roosevelts syn på världen, där det är fullt naturligt att länder delar världen i intressesfärer.53 Dessutom menar Kisinger att Roosevelt hade en socialdarwinistisk syn på utrikespolitiken, där endast den starkaste överlever.54 Synen på makt och styrka tog sig utryck i en fortsatt upprustning och utbyggnad av flottan; i slutet av Roosevelts styre hade USA:s flotta vuxit till den näst största i världen.55Flottan kom att utgöra en vitaldel för att driva Roosevelts utrikespolitik dels för att stärka sitt grepp om den västrahemisfären och även att stärka USA:s inflytande internationellt. I Karibien stärkte USA sin makt genom etablerande av protektorat på Kuba, Panama och Dominikanska republiken.56 Under Roosevelt tog USA en mer aktiv roll på den internationella arenan, denna ”kanonbåtsdiplomati” var inte lika direkt i sin approach jämfört med agerandet i Karibien, utan fungerade som en maktdemonstration från amerikanskt håll.57 Spelplanen för de mer utåtagerande USA var Asien och stilla havet. Under andra hälften av 1800-talet och i början av 1900-talet började västländer öka sitt inflytande i Asien, speciellt på Kinas bekostnad. Detta utvecklades såsmåningom till en intressekonflikt mellan Ryssland och de på uppåtgående makten Japan. Konflikten gällde expansionssträvanden i Manchuriet och i slutänden kontrollen över Korea.58 För USA:s del så var rysk domminans i Manchuriet inget eftersträvansvärt, det fanns däremot ingen möjlighet för USA att vidta kraftåtgärder för att ändra denna utveckling.59 När krig bröt ut mellan Japan och Ryssland, så var USA inledningsvis positiva till Japanskaframgångar.60 Oro fanns att Japan, istället för Ryssland, skulle få en dominerande ställning i regionen, Roosevelt började därför agera för att konflikten inte skulle spridas och på detta sätt skydda landets ekonomiska intressen i Kina. 61 När kriget gick drog ut på tiden erbjöd Japan Roosevelt rollen som medlare och en möjlighet att skapa en maktbalans.62 De långa och hårda förhandlingarna, som ägde rum i New 51 Kissinger (1994) Sid. 39 Ibid. 53 Ibid. Sid. 40-41 54 Ibid. Sid. 40 55 Karlsson (2011) Sid. 149 56 Kissinger (1994) Sid. 39 57 Karlsson (2011) Sid. 158 58 Ibid. Sid. 158-159 59 Karlsson (2011) Sid. 158 60 Ibid. Sid. 159 61 Ibid. 62 Karlsson (2011) sid. 159 52 8 Hampshire, ledda tillslut fram till ett fredsavtal.63 samtidigt som förhandlingarna pågick slöts även ett hemligt avtal, Taft-Katsuraavtalet, mellan Japan och USA. I Avtalet erkände Japan att Filipinerna ingick i en amerikanskintressesfär samtidigt erkände USA att Korea var en del av den japanskaintressesfären.64 Efter ytterligare diskussioner lyckades även USA få tillträde till Manchuriet.65 Hos Roosevelt fanns en oro att ett allt för mäktigt Japan skulle kunna utmana USA:s ambitioner i Stilla Havet, och ville gärna få till stånd ett avtal som begränsade japanska ambitioner i regionen. 66 Försvarsminister Taft skickades därför till Tokyo för att inleda förhandlingar. Samtidigt skickade Roosevelt ut den Amerikanskaflottan på en världsomsegling i maktdemonstration, en taktik som enligt Karlsson gav resultat kort efter att flottan lämnat Japan tecknades ett avtal.67 I Root-Takahiraavtalet fastslogs ett status-quo i stilla havet och i Kina, samt avsade länderna anspråk på varandras territorier i stilla havet.68 I utbyte mot detta accepterade USA japans annektering av Korea och dess maktposition i Manchuriet.69 Theodore Roosevelts efterträddes som president av hans tidigare krigsminister William H. Taft. Under President Taft ändrades den utrikespolitiskastrategin från ”Kanonbåtsdiplomati” till ”Dollardiplomati”; fokus låg inte längre på vapenmakt utan att främja handeln för Amerikanska företag. 2.4.2 Woodrow Wilson Om Theodore Roosevelt gav den amerikanskautrikespolitiken en realistisksyn och starkt fokus på maktbalans så fanns hans motsats hos Woodrow Wilson. Tillskillnad från Roosevelt så förkastade Wilson idén att stater agerar utifrån egenintresse och maktbalans; istället skulle staters agerande regleras av ett internationellt regelverk och inte av vapenskrammel.70 Tankessättet grundades i Wilsons tro på konstitutionalismen; där staten är begränsad och buden av lagar och regler.71 Ett system som också borde appliceras på en internationellnivå, med internationella lagar och regler som övervakas av internationella regimer.72 Enligt Kissinger så förde Wilson en utrikespolitik som var pådrivande i att sprida Amerikanska idéer i världen.73 Den nya utrikespolitiken var en omarbetning av den konventionella 63 Ibid. Ibid. 65 Ibid. 66 Ibid. 67 Ibid. Sid. 159-160 68 Ibid. Sid. 160 69 Ibid. 70 Kissinger (1994) Sid. 45 71 Karlsson (2011) Sid. 171 72 Ibid. Sid. 171 73 Kissinger (1994) Sid. 45 64 9 utrikespolitiken, som funnits sedan Jefferson, till en ”korstågsideologi”.74Tankesättet sammanfattar Kissinger i fyra punkter: America’s special mission transcends day-to-day diplomacy and obliges it to serve as a beacon of liberty for the rest of mankind. The foreign policies of democracies are morally superior to because the people are inherently peace loving. Foreign policy should reflect the same moral standards as personal ethics. The state has no right to claim a separately morality for itself. (Kissinger 1994 Sid.46) Wilsons mer moraliska syn på utrikespolitiken, jämfört med Roosevelt, påverkade även synen på USA:s roll i världen, där Roosevelt ansåg att USA var ett land som alla andra länder i världen och följde samma ”spelregler” som övriga länder. Wilson menade att USA var ett speciellt land som blivit utvalt av Gud vilket gjorde att amerikanska handlingar alltid var moraliskt rätta, vilket ger ett stort manöverutrymme inom utrikespolitiken då agerande som kan uppfattas som maktpolitik inte är det eftersom det är sanktionerat av en högre makt.75 Då Amerikansk utrikespolitik kan uppfattas som något moraliskt så är spridandet av amerikanska idéer även spridandet av en amerikansk moral som kan appliceras på övriga världen. Detta tänkande tog sig uttryck i en doktrin som Wilson presenterar 1915. I doktrinen sammanställs Amerikansksäkerhet med säkerheten för mänskligheten, vilket också gav Amerika en moraliskskyldighet att agera mot allehanda aggressioner.76 ”…because we demand unmolested development and the undisturbed government of our own lives upon our own principles of right and liberty, we resent, from whatever quarter it may come, the aggression we ourselves will not practice. We insist upon security in prosecuting our self-chosen lines of national development. We do more than that. We also demand it for others. We do not confine our enthusiasm for individual liberty and free national development to the incidents and movement of affairs which affect only ourselves. We feel it wherever there is a people that tries to walk in these difficult paths of independence and right.”77 Wilson gjorde ingen skillnad mellan USA och världen i spridning av amerikanska värderingar. något Vilket syns i kritiken av det Tyska kejsardömets agerande, innan USA:s inträde i första världskriget. Kritiken hade en moraliskgrund. Tyskland anklagades att angripa den internationella ordningen men det var inte det tyska folket som bar skulden för detta, utan den Tyske kejsaren, Wilhelm II, och om denne avlägsnades skulle ge ett fredligare Europa skapas.78 74 Kissinger (1994) Sid. 45-46 Karlsson (2012) sid. 172 76 Kissinger (1994) Sid. 47 77 Kissinger (1994) Sid. 47 78 Ibid. Sid. 49 75 10 Efter att USA gått med i kriget mot centralmakterna och sedan dessa besegrats och fredsförhandlingar kunde inledas i Versailles. Det är nu Wilson skall göra verklighet av sin politiskavision. Freden skulle grundas på de fjorton punkter som Wilson arbetat fram redan innan USA gick med i kriget.79 Genom punkterna försökte Wilson skapa ett nytt internationellt regelverk för världens länder att rätta sig efter och upprätthålla världsfreden. Den tidigare maktpolitiken som varit dominerande i Europa skulle nu brytas; garantier gavs för att bilda självständiga, och gärna demokratiska, stater ur de tidigare europeiskaimperierna. De nya staterna skulle oberoende av storlek garanteras självbestämmande, frihandel och frirörlighet på världshaven.80 Från de övriga segerandemakterna bemöttes de fjorton punkterna med missnöje; men medhjälp av hot och påtryckningar så lyckades Wilson få punkterna att ligga till grund för fredsförhandlingarna. 81 När fredsförhandlingarna påbörjades i Versailles så lyckades Wilson driva igenom många av sina punkter, bland annat etablerandet av nya självständiga stater i Central- och Östeuropa.82 Fredsförhandlingarna innebar inte bara framgångar för presidenten: ”Trots att Wilson garanterat de 14 punkterna skulle ligga till grund för fredsöverenskommelsen var han tvungen att svälja delar av sin stolthet och acceptera att resultatet hade små likheter med vad punkterna föreskrev.” 83 Eftergifterna krävdes för att vinna stöd till den viktigaste punkten; bildandet av Nationernas Förbund (NF).84 Idén med NF var att den skulle bevara freden och upprätthålla internationellrätt.85 De 26 första punkterna i fredsavtalet utgjorde även stadgan för NF, vilket innebar att en påskrift av fredsavtalet samtidigt gav medlemskap i NF. 86 Trots denna framgång i Europa så möte Wilson motstånd i kongressen.87 Motståndet riktades främst mot artikel 10 i fördraget: “The Members of the League undertake to respect and preserve as against external aggression the territorial integrity and existing political independence of all Members of the League. In case of any such aggression or in case of any threat or danger of such aggression the Council shall advise upon the means by which this obligation shall be fulfilled.” 88 Oppositionen bestod av två falanger ”Reservisterna” och ”de Oförsonliga”. ”Reservisterna” menade att NF riskerade att hota USA:s oberoende och krävde reservationer som 79 Karlsson (2011) Sid. 190 Ibid. sid. 190-191 81 Ibid. Sid. 191 82 Ibid. Sid. 192 83 Ibid. 84 Ibid. 85 Kissinger (1994) Sid. 224 86 Karlsson (2011) Sid. 192 87 Ibid. 88 Citat av Karlsson (2011) Sid. 192 80 11 förhindrade sådana hot.89 Den andra falangen, ”de oförsonliga”, var hårdare i sin kritik och bestod av personer med antiimperialistiska och isolationistiska åsikter och motsatte sig amerikansk inblandning utanför den västrahemisfären.90 Det fanns även en gemensam oro att USA genom NF skulle bli indragen i den europeiska maktpolitiken och att USA skulle förlora sin unika och moraliska ställning för att reduceras till en stormakt som alla andra.91 Konflikten mellan Presidenten och kongressen utvecklades till en maktkamp över vem som skulle bestämma utrikespolitiken och möjligheten till att skapa en kompromiss i frågan försvann.92 Förslaget stoppades av Kongressen, de röstades ner två gånger i senaten 1919 respektive 1920, och ratificerades aldrig, vilket gjorde att USA inte blev medlem i Nationernas Förbund.93 Ansvaret med misslyckandet med ratificeringen har lagts på Wilson. Svante Karlsson menar att: ”Wilson lyckades med det nästan omöjliga att alienera och såra nästan alla såväl vänner som fiender […] genom sin totala rigiditet. Detta måste man nog skylla på Wilsons religiösa, moraliska och intellektuella arrogans som i sin tur byggde på idén att bara han visste vad som var rätt och fel.”94 Kissinger påpekar att Wilson beslut att personligen medverka vid förhandlingarna i Paris och genom sin frånvaro bidrog till att tappa kontrollen över Kongressen.95 Efter Wilson tog en rad av Republikanska presidenter96 överstyret, med detta förändrade USA sitt engagemang till omvärlden. Underparollen ”Amerika först” antog utrikespolitiken en unilaterallinje, med oberoende internationalism, under mellankrigstiden. 97 Där huvudsyftet för USA var att kunna agera självständigt utan att vara bunden vid åtaganden till andra stater.98 Karlsson sammanställer denna politik till sex huvudkomponenter: ”1) deltagande utan åtaganden – ”fördelar utan skyldigheter” 2) inga permanenta insnärjande allianser 3) behålla USA suveränt fritt och i fred 4)emfas på legalism, inte makt 5) etablering av en ”lagefterföljande” värld, där stormakterna upprätthåller ordningen 6) fortsätta den öppna dörrens politik.”99 2.4.3 Franklin D. Roosevelt Det var först med USA:s inträde i andra världskriget som utrikespolitiken återigen förändrades och President Franklin D. Roosevelt som tog vid där Wilson misslyckats. I början av sin tid som president riktade Roosevelt mycket av sitt fokus på de inrikespolitiska och 89 Karlsson (2011) Sid. 192 Ibid. Sid. 192 91 Ibid. Sid. 192-193 92 Ibid. Sid. 193-194 93 Ibid. Sid. 194 94 Ibid. 95 Kissinger (1994) Sid. 230 96 Warren G. Harding (1921-1923), Calvin Coolidge (1923-1929) och Herbert Hoover (1929-1933) 97 Karlsson (2011) Sid. 198 98 Ibid. Sid. 199 99 Ibid. 90 12 ”New Deal” programmet. Utrikespolitiken riktade till en början ingen större fokus på omvärlden utanför den västrahemisfären. De förändringar som inträffade var främst i Latinamerika med en avveckling av protektoratpolitiken.100 Roosevelts lansering av den ”goda grannens politik” innebar att de latinamerikanska staterna kunde sköta sin egen inrikespolitik utan att riskera intervention från USA.101 Inga av dessa åtgärder betydde att USA tänkte släppa greppet om Latinamerika, utan förskjutning från direkt- till indirektkontroll. Vilket exempelvis uppnådes genom att stödja de oberoende nationalgardena inom landet som fungerade som motvikt till armén och den politiskamakten.102 I övriga världen fortsatte USA med den ”öppna dörrens politik” och nu blev den även etablerad i mellanösten, efter att ha vunnit övriga stormakters acceptans.103 Det var först under slutet av 1930-talet som Roosevelt blev mer aktiv i utrikespolitiken, det gällde främst Japans aggressiva expansion i Kina och Hitlers ökade territoriella krav i Europa.104 När kriget väl brutit ut i Europa gav Roosevelt sitt stöd till Storbritannien.105 Presidenten lyckades driva igenom Lend and Lease Act som gav presidenten befogenhet att ge stöd till länder som ansågs viktiga för USA:s försvar.106 Det kom att dröja till Japans attack på flottbasen Pearl Harbor 1941 innan USA drogs in i kriget.107 Redan innan USA gick med i kriget hade Roosevelt börjat planerna för skapandet av en ny världsordning. En ny organisation skulle skapas som skulle bevara världsfreden, samtidigt som den var bättre och effektivare än de misslyckade NF.108Arbetet att skapa denna nya organisation som kom att bli Förenta Nationerna (FN) hade påbörjats i augusti 1941 under ett möte mellan Roosevelt och Winston Churchill.109 Under mötet drogs riktlinjer upp vid ett eventuellt Amerikanskt delatagande i kriget, vilket bland annat innefattade beslutet att Tyskland skulle preoriteras först.110 Ungefär samtidigt sammanfattade Roosevelt USA:s mål med kriget i ”de fyra friheterna”; Yttrandefrihet, Religionsfrihet, Frihet från Nöd och Frihet från Fruktan.111 Denna ”demokratins Magna-Charta ” kom att ligga till grund för både Atlantdeklarationen, krigsalliansdeklarationen och som kom att leda fram till bildandet av FN.112 Förbättringarna av den nya internationella organisationen skulle ske på två sätt. Först skulle USA bli medlem av organisationen, eftersom de enligt Hallenberg inte skulle skada om 100 Karlsson (2011) Sid. 241-242 Ibid. Sid. 242 102 Karlsson (2011) Sid. 242 103 Ibid. Sid. 246 104 Hallenberg (2009) Sid. 67 105 Ibid. 106 Ibid. Sid. 48-49 107 Ibid. Sid. 68 108 Hallenberg (2009) Sid. 68 109 Karlsson (2011) Sid. 251 110 Kissinger (1994) Sid. 389 111 Ibid. 112 Karlsson (2011) Sid. 251 101 13 världens mäktigaste stat deltog.113 För att undvika Wilsons öde gällande det amerikanska medlemskapet i NF, så gick Roosevelt, och senare hans efterträdare Truman, försiktigare fram än Wilson.114 För att planerna om ett amerikanskt medlemskap i FN skulle verkställas krävdes sammarbete med oppositionen, därför bjöds även Republikanska senatorer med att delta i San Fransiscokonferensen där 60 nationer var inbjudna för bildandet av Förenta Nationerna.115 Den andra förbättringen var en förändring av beslutsordningen. I NF hade alla länder vetorätt och därmed möjlighet att stoppa ett beslut, vilket gjorde det svårare för NF att fatta beslut i känsliga frågor.116 Roosevelt hade istället tankar kring en internationellordning med stormakterna i centrum.117 Ansvaret för att upprätthålla fred och säkerhet i världen efter kriget föll på USA, Storbritannien, Sovjetunionen och Kina.118 En tydlig åtskillnad gjordes också mellan Stora och småstater, där de små staterna inte skulle spela någon aktiv roll.119Det var därför nödvändigt att endast Stormakterna hade vetorätt i FN.120 Roosevelt visade också en realistisk ådra i sitt presidentskap, och följde inte Wilsons idealistiska linje. Detta ses tydligaste i slutet av kriget, när USA, Storbritannien och Sovjetunionen delade Europa mellan sig.121 Hur världen skulle se ut efter kriget diskuterades vid Jaltakonferensen, under våren 1945.122 Till konferensen kom tre ledare med tre olika syner på hur efterkrigsvärlden skulle se ut; Churchill ville behålla Brittiskt inflytande i Europa och behålla det Brittiska imperiet intakt, Stalin var intresserad av ett svagt Tyskland och ett geografiskt skydd för landet och Roosevelt ville ha stöd f ör atlantdeklarationen och ett avvecklande av kolonier samt hjälp med kriget i Asien.123 För att få stöd från Stalin till sitt FNprojekt genomförde Roosevelt eftergifter. 124 Detta innebar att Sovjetunionen fick agera fritt Östeuropa, där man hade stark militärnärvaro, och Västmakterna fick agera utan inblandning i de områden de kontrollerade. 125 Jaltakonferensen var de sista Franklin D. Roosevelt åstadkom som president, bara några månader efter konferensen var han död.126 Det var nu vicepresidenten Harry S. Truman som tillträdde som ny president. 127 113 Hallenberg (2009) Sid. 68 Ibid. 115 Ibid. Sid. 69 116 Ibid. Sid. 68 117 Karlsson (2011) Sid. 251 118 Karlsson (2011) Sid. 253 119 Ibid. 120 Hallenberg (2009) Sid. 68 121 Karlsson (2011) Sid. 257-258 122 Ibid. Sid. 257 123 Ibid. Sid. 257-258 124 Ibid. Sid. 257, 258 125 Ibid. Sid. 258 126 Ibid. Sid. 259 127 Ibid. 114 14 2.4.4 Efter Roosevelt Efter kriget trädde USA på allvar fram som en ohotadsupermakt, både ekonomiskt och militärt.128 samtidigt fanns det en utmanare och potentiellt hot mot den Amerikanska världsordningen i Sovjetunionen.129 Under Truman kom positionerna mellan dessa makter att låsa sig, utvecklingen mot ett Kallt krig tog sin början. Under Truman kom konsensus kring utrikespolitiken och strategin gällande Kallakriget att utvecklas.130 Politiken grundades på att militärt hålla Sovjet instängt, att behålla ”balansen” i världen med hot och interventioner och anti-kommunism som ledstjärna.131 Konsensusmodellen kom att till stor del ligga till grund för den Amerikanska utrikespolitiken under en 25-30 års period.132 Delar av modellen, främst instängningspolitiken, tog sig utryck i den s.k. Truman doktrinen; vilket innebar att alla försök att sprida kommunism och störta acceptabla regeringar skulle aktivt hindras.133 3.0 De fyra inriktningarna inom amerikansk utrikespolitik I sin bok Special Providence: American Foreign Policy and How it Changed the World presenterar Walter Russel Mead fyra inriktningar som påverkat amerikansk utrikespolitik. De kan ses som ideologier över hur USA bör bedriva sin utrikespolitik och agera internationellt. 3.1 Den Hamiltoniska inriktningen De Hamiltoniska tänkarna hämtat inspiration från Storbritannien för sina utrikespolitiska idéer.134 I Europa var Storbritannien geografiskt avskilt från kontinenten, vilket gjorde att man inte på samma sätt deltog i de utrikespolitiskasystem som rådde på kontinenten. Storbritannien utvecklade en doktrin baserad på en stark flotta, ett Europa uppdelat efter maktbalansens principer och välutvecklad världshandelssystem.135 Eftersom Amerika hade en fördelaktigare geografiskposition, större landområden och svagare grannstater än Storbritannien och kunde därför utveckla en liknande doktrin med större proportioner. 136 Den Hamiltoniska inriktningen blev en motpol till den traditionella europeiska kontinentalarealismen. Där de europeiskastormakterna baserade sin utrikespolitik på militärmakt. Vilket tog uttryck i ett nollsummespel: om ett land blev starkare innebar det samtidigt att andra länder blev svagare.137 Hamiltonians såg istället på handel som ett medel sprida fred och välstånd. Istället för nollsummespel uppstår en vinn-vinn situation: där ett som blir rikare på handel kan öka sin import från andra länder som blir rikare. 138 Det fanns 128 Karlsson (2011) Sid. 269 Ibid. Sid. 271 130 Ibid. Sid. 278 131 Ibid. Sid. 279 132 Ibid. Sid. 280 133 Ibid. Sid. 282 134 Mead (2001) sid. 111 135 Ibid. sid. 110 136 Ibid. Sid. 111 137 Ibid. Sid. 111 138 Ibid. Sid. 111-112 129 15 drömmar om en framtida världsordning baserad på handel med internationella lagar.139 Trots detta så menar Mead att Hamiltonians inte förkastade användningen av militära medel.140 Deras syn var att det fanns ett behov av en militärmakt men att statsapparaten skulle vara under civilt styre; vilket medförde att Amerikanska diplomater i större utsträckning, än sina europeiska kollegor, diskuterade handelsfrågor än militära spörsmål.141 Inom Hamiltonismen anses den fria sjöfarten utgöra en vital del av USA:s intressen i omvärlden.142 Mead menar att det beror på USA:s geografiska position och är beroende av ett välfungerande system för transport av varor och människor över världen.143 Inskränkningar i denna rätt anses: ”… to be a direct and immediate threat to its [United States] vital interests, and it reserves the right to respond with the most vigorous diplomatic measures—and, when necessary, the use of force.”144 Lika viktig som den fria sjöfarten var också tillgången till utländskamarknader för amerikanskavaror och att de behandlades likvärdigt med varor från andra länder.145 Strävandet för en öppendörr till utländskamarknader för amerikanskavaror låg också, för Hamiltonians, i USA:s intresse.146 Trots den positiva synen på handel med utlandet så var Hamiltonians inte lika intresserade av utländskavarors tillgång till den amerikanska marknaden.147 Underlångtid förespråkades skyddstullar och först efter andra världskriget skulle en förändring mot frihandel ske.148 Det nya synsättet innebar också acceptans mot att andra länder fortfarande skyddade sina marknader, eftersom all handel är till nytta för USA. Detta gäller inte varor som är av strategiskt intresse och finns få platser, Mead nämner olja som ett exempel. Skulle denna monopolställning utnyttjas till USA:s nackdel menar Mead att USA kommer reagera med fullkraft.149 I synen på internationellt samarbete är Hamiltonismen flexibel. Att upprätthålla den fria rörligheten, på havet och i luften, med hjälp av en samarbetsorganisation eller tillsammans med andra länder ses som positivt.150 Samtidigt är USA berett att agera på egen hand och mot världsopinionen för att värna sina intressen.151 Detsamma kan sägas om allianser och säkerhetspolitik. Mead menar att Hamiltonians har en pragmatisksyn på allianser och är ingen motståndare av att USA skall vara oberoende. Speciellt efter andra världskriget då en 139 Mead (2001) Sid. 112 Ibid. Sid. 112 141 Ibid. Sid. 113 142 Ibid. Sid. 114 143 Ibid. Sid. 115 144 Ibid. Sid. 115 145 Ibid. Sid 115-116 146 Ibid. Sid. 116 147 Ibid. Sid. 117 148 Ibid. Sid. 118 149 Ibid. Sid. 118 150 Ibid. 151 Ibid. 140 16 världsordning byggts upp kring säkerhets avtal, både kollektiva och bilateral, för att förhindra Sovjetisk expansion och tillsammans med Europa etablera en ny säkerhetspolitiskstruktur för att ersätta det Brittiska imperiet. 152 För Hamiltonians innebar efterkrigstiden en ny syn på USA:s plats i vägen. En stark militärmakt behövdes för att möta hotet från Sovjetunionen och försvara landets intressen.153 Utöver det realistiska synsättet så fanns fortfarande de ekonomiska perspektivet: “…Hamiltonians from 1945 on visualized and sought to build a global economic system that rested primarily on the free participation of independent states.”154 Mead menar att handel fortfarande är en central del hos Hamiltonismen trots att man inte drar sig för ett realistiskt synsätt gällande USA:s nationella intressen.155 Hamiltonians syn på handel kan sammanfattas på följande vis: “Business is the highest form of philanthropy; commerce is the fastest road to world peace.”156 3.2 Wilsonianism Namnet till trots så har Wilsonianismen funnits inom den amerikanska utrikespolitiken långt innan President Wilson påbörjade sitt ämbete.157 Ursprunget till denna inriktning finns i den amerikanska missionsrörelsen.158 Rörelsen hade stor uppslutning och innefattade både kvinnor som män, svarta som vita och från olika samfund.159 Dessa amerikanskamissionärer gav sig ut i världen med målet att: ”…to relieve the world’s peoples of the burdens of superstition, paganism, feudalism, and ignorance; to combat exploitation of the poor; to promote democracy, public health, and literacy; to reform the world’s sexual mores; and to end the oppression of women overseas.”160 Tillskillnad från Hamiltonians realistiska synsätt på utrikespolitiken så har Wilsonianismen ett idealistisk/liberalt synsätt på utrikespolitiken. Exempelvis den liberala tanken om ” den demokratiska freden” vilket innebär att demokratiska stater inte krigar medvarandra.161 Demokrati anses som det ideala styrelseskicket. Inom Wilsonianismen menar man, enligt Mead, att demokratiskaländer ses som bättre samarbetspartners, och garanter för fred, än ickedemokratiska länder.162 Framförallt efter som demokratier är betydligt mer ”stabila i sin 152 Mead (2001) Sid. 137 Ibid. Sid. 134 154 Ibid. Sid. 134 155 Ibid. 156 Ibid. Sid. 134 157 Ibid. Sid. 140 158 Ibid. Sid. 138 159 Ibid. 160 Ibid. Sid. 138 161 Smith m.fl. (red.) (2012) Sid. 57 162 Mead (2001) Sid. 166 153 17 politik”, eftersom ett regimskifte hos en icke demokrati kan leda till en omsvängning i utrikespolitiken, där en tidigare allierad nu är fienden.163 Wilsonianismen menar istället att dessa omsvängningar inte sker hos demokratier: “Democratic policies are pulled toward the center and toward a rational concept of interest, […]; that makes them more predictable and more likely to keep promises once made.” 164 Utöver en garant för fred så menar Wilsoniansimen att demokrati också är en grund för att skapa välstånd, tillsammans med en fri marknadsekonomi och lagstyre.165 Denna syn medförde ett starkt stöd för att sprida demokrati ut i världen, vilket bidrog till Wilsonianismens motstånd mot kolonialism.166 Hos Wilsonianismen finns också ett moraliskt synsätt som enligt Mead återspeglas i den ”amerikanska karaktären”. De anser att USA har rätt och en skyldighet att förändra världen. inte bara andra länders utrikespolitik, utan även i deras inrikespolitik.167 Det moraliska synsättet gjorde att kraven på interventioner för att stödja demokrati och mänskliga rättigheter ökade från Wilsonianskt håll; redan under den franska revolutionen höjdes röster för att stödja den franska republiken.168 Först under 1900-talet med USA:s ökade politiskmakt som man aktivt började bedriva militära interventioner.169 Nu stäcker sig inte Wilsonianismen till att stödja demokrati utveckling enbart med våld, utan också med fredligare metoder genom stöd till demokratiförespråkande organisationer som exempelvis the National Endowment for Democracy.170 Efter förespråkandet av demokrati menar Mead att den andra stora delen av Wilsoniansimen utgörs av motståndet mot krig.171 Under 1800-talet började en fredsrörelse att växa fram. Rörelsen började ställa krav att begränsa krigets skadeverkningar, vilket lyckades genom fördrag som Genèvekonventionen och etablerandet av internationella rödakorset.172 Det hela vidare utvecklades till att skapa internationella organisationer för att bevara freden och skapa alternativ för att lösa konflikter, som exempelvis FN och den internationella domstolen.173 Wilsonians ser positivt till fredsrörelsen och stödde tidigt deras krav, dessutom eftersträvar de att USA skall vara en ledande roll för att stävja krig i världen.174 163 Ibid. Sid. 166-167 Ibid. Sid. 167 165 Ibid. sid. 167 166 Ibid. sid. 168 167 Ibid. Sid. 143 168 Ibid. Sid. 168 169 Ibid. Sid. 168 170 Ibid. Sid. 169 171 Ibid. 172 Ibid. Sid. 170 173 Ibid. Sid. 170 174 Mead (2001) Sid. 170 164 18 3.3 Jeffersonian Tillskillnad från Hamiltoniska inriktningen och Wilsonianismen så menar Mead att Jeffersonian, och även Jacksonian, är rotade i en amerikansk kontext.175 Mead menar vidare att Wilsonianismen och Hamiltoniska inriktningen är enklare att förstå och kända för utomstående.176 Jeffersonians har sitt ursprung i den amerikanska revolutionen och etablerandet av USA som en självständignation. I diskussionerna kring konstitutionen och Amerikas politiskasystem tog Jeffersonians ståndpunkt för en svag federalstat med stort självbestämmande för delstaterna.177 En annan viktig skiljelinje var synen på demokrati. Både Hamiltonians och Jeffersonians anser att USA bör vara demokratiskt och kapitalistiskt, skillnaden ligger i hur fördelningen mellan dem bör se ut.178 Ur de Hamiltoniska synsättet behövs det kapitalistiska systemet för att demokratin och landet skall vara välmående.179 I detta behövs staten behövs för att skydda den privata äganderätten. För Jeffersonians är istället av åsikten att en välfungerande demokrati och stabilt samhälle måste finnas för att kapitalismen och ekonomin skall generera välstånd.180 Samtidigt finns hos Jeffersonians en oro för att en oreglerad kapitalism kan hota demokratin.181 I korthet anser Hamiltonians att en stat med bra administration och är välordnad ger befolkningen ett bra styre. 182 Jeffersonians är av åsikten att folket skall styra sig självt, utan krånglig byråkrati och beslutsfattare placerade långt bort från folket.183 Inom utrikespolitiken har Jeffersonians ett defensivt synsätt: “The Jeffersonian mind does not scan the foreign policy horizon in a search for opportunities; rather it mostly sees threats.”184 Mead menar att detta synsätt formats av Jeffersonians syn på demokratin. 185 I motsatts till Wilsoniansimen som menar att demokratin kan spridas utanför Amerikas gränser; så är demokratin är enligt Jeffersonians: ”…a fragile plant – difficult to grow, harder to propagate.”186 Det finns alltså ett större behov av att bevara demokrati och frihet inom USA:s gränser än att sprida den till omvärlden. Det fanns heller inga stora planer på att expandera USA:s gränser. Enligt Mead nöjde sig Jeffersonians med territoriella anspråk efter att Florida annekterats 175 Ibid. Sid. 178 Ibid. Sid. 178 177 Ibid. Sid. 181 178 Ibid. 179 Ibid. 180 Ibid. 181 Ibid. 182 Ibid. 183 Ibid. 184 Ibid. Sid. 187 185 Ibid. Sid. 187 186 Ibid. Sid. 185 176 19 och köpet av Louisiana, utöver dessa landvinningar fanns inget behov av en aktiv utrikespolitik.187 Genom utrikespolitik födds hot mot friheten dels utomstående hot från andra länder, invasioner, försök att destabilisera regeringen eller genom hot. Det andra hotet fanns hos USA självt. Genom krig och strider för sina principer fanns risken att medborgarnas egna rättigheter och frihet skulle urholkas och försvinna. Jeffersonians utrikespolicy kretsar kring att hushålla med utrikespolitiken; att hålla den så liten som möjligt utan att bygga upp en stor maktapparat som kan hota friheten. Den fösta och, enligt Mead, viktigaste är att undvika krig, vilket inte bara ett hot i form av förluster i material och människoliv utan också ett hot mot amerikansk frihet.188 Krig kostar pengar. Behovet att finansiera kriget leder till ökad skuldsättning som centraliserar makten hos staten. Detta tvingar befolkningen att börja arbeta och betala skatt för att täcka skulden till den minoritet som köpt statliga obligationer för att finansiera krigsinsatsen.189 Denna framväxt av ett central politisk och ekonomisk makt, utan insyn och beroende av offentliga medel, leder enligt Jeffersonians till en strävan att hitta nya konflikter i utlandet.190 Dessutom skapas ett behov av att ha en stående armé och flotta vilket i Jeffersonians ögon kan utgöra ett hot mot landets frihet.191 En annan viktig punkt för Jeffersonians är att konstitutionen som ligger till grund för utrikespolitiken. Det är därför viktigt hos Jeffersonians att de avtal som USA ingår inte åsidosätter konstitutionen.192 De finns också viktigt att kongressen har insyn och inflytande över USA:s utrikespolitik oavsett om det gäller granskning av CIA eller presidentens möjligheter att skicka amerikansk trupp utomlands.193 Likt staten vill Jeffersonians ha sin utrikespolitik så liten som möjlig. Nyckeln för att uppnå detta för Jeffersonians är enligt Mead att hålla nationens intresse så smalt som möjligt och grunderna för konflikt med andra länder minskar.194 USA skall blanda sig så lite som möjligt med det som händer i omvärlden. Mead menar att orsaken till denna syn inte beror på feghet eller likgiltighet för omvärlden utan för att inblandning med utlandet riskerar att skada den amerikanska demokratin; dess institutioner och värderingar.195 Detta betyder inte att USA skall vara helt isolerat från omvärlden utan sköta sig själv så mycket som möjligt och endast agera om landet är allvarligt hotat.196 187 Mead (2001) Sid. 187 Ibid. Sid. 189 189 Ibid. Sid. 190 190 Ibid. 191 Ibid. 192 Ibid. Sid. 194 193 Ibid. 194 Ibid. Sid. 195 195 Ibid. Sid. 196 196 Mead (2001) Sid. 197 188 20 Det är dock inte bara de nationella intresset som skall vara smalt inom utrikespolitiken utan också dess kostnader. En av orsakerna som Mead lyfter fram är delvis rent ekonomiska; en dollar som sparas in på lägre militära- och diplomatiutgifter, besparar befolkningen skatt vilket skyddar mot en stark centralmakt som kan spendera pengar på korrumperande kontrakt och mutor för att behålla sin makt.197 När Jeffersonians accepterade behovet av en armé och flotta så skall storleken på dessa hålls till ett minimum och under stark civilkontroll.198 Inte heller diplomatkåren undkom den ekonomiska disciplinen. Under lång tid såg man till att amerikanskadiplomater inte kunde leva extravagant utan upprätthålla ”republikens ideal”.199 Även om Jeffersonians inte hade mycket tillövers för de lyxiga miljöer där den diplomatiska eliten diskuterade landets viktiga frågor så Jeffersonians värdet av diplomatin som ett effektivt sätt att avvärja konflikter.200 3.4 Jacksonian Den fjärde och sista inriktningen av amerikansk utrikespolitik är Jacksonska inriktningen. Inriktningen hämtar sitt namn från USA:s sjunde president Andrew Jackson. Mead menar att Jackson drog in den amerikanska befolkningen på den politiska arenan genom att utöka rösträtten till en större del av befolkningen, till en början fria män.201 Jackson formade på detta sett, enligt Mead, en politisk rörelse som kom att få stort inflytande. 202 Det är också där Jacksonians har sin grund; i populismen och idén om en ”folkgemenskap” som delar amerikanska värderingar. Till en början utgjordes denna ”gemenskap” vita kristna européer som hade sitt ursprung från Skottland och Irland.203 Denna grupp hade sin hemvist på farmer belägna i den amerikanska södern och mellanvästern.204 Med tiden kom gemenskapen att utvidgas med att nya invandrar grupper anlände till Amerika från bland annat Öst- och Sydeuropa genom assimilering till en ”amerikansk livsstil och dess värderingar”. Mead pekar på en stegvis assimilering; först till den amerikanska materiella kulturen, sedan, något långsammare, till kulturella och psykologiska strukturer.205 Mead menar vidare att den främsta orsaken till assimileringen berodde på: ”… exposure to the economic and social realities of American life. Neither church nor synagogue nor the community of elders had any legal powers over individuals in the United States. Each successive generation of immigrants had more opportunity to escape the 197 Ibid. Ibid. Sid. 199 199 Ibid. Sid. 199-200 200 Ibid. Sid. 200-201 201 Ibid. sid. 225 202 Ibid. 203 Ibid. Sid. 228 204 Ibid. 205 Ibid. Sid. 230 198 21 constraints of the ethnic community, and the economic rewards of moving in to mainstream were high.”206 Dessutom medförde geografiska förändringar att hemvisten för Jacksonians, från utgjordes av förorter. Vilket ledde till ytterligare blandning av nordlig arbetarklass och gamla farmägare. Genom folkgemenskaps tanke skapas en tydlig linje mellan medlemmarna i gemenskapen och de som står utanför. Genom historien har detta drabbat icke-vita, homosexuella samt icke-protestanter.207 Detta har dock förändrats. Meads påpekar att minoritets grupper som lever efter gemenskapens principer har börjat accepteras. 208 Samtidigt så bemöts de som bryter mot dessa principer exempelvis kriminella, missbrukare eller oansvariga föräldrar med hårda straff och ett hårt bemötande.209 Inom den Jacksonska folkgemenskapen finns även en uppsättning av värderingar. I centrum bland alla principer är i Meads mening något förlegade ordet; heder. Ur detta centrala värde följer flera principer. Den första principen är att ”förlita sig på sig själv”. Att skapa sin egen tillvaro och klara sig själv är, enligt Jacksonians, sinnebilden av en ”äkta amerikan” menar Mead.210 Att förlita sig på staten för sitt uppehälle eller på ärvda pengar bemöts med misstänksamhet, en hårt arbetande medelklass är idealet.211 Samtidigt förväntas att hedern respekteras av utomstående. Värderingarna utgår ifrån respekt. Först har vi respekten för den egna personen; man bemöts med respekt utan att den personliga värdigheten kränks.212 Därefter följer respekt mot auktoriteter, om den bedöms som legitim. Respekt mot äldre och respekt mot dem som genom hårt arbete lyckats skapa sig en förmögenhet, Mead menar att en riktad avsky mot välbärgade personer är ovanlig så länge ”spelreglerna” anses rättvisa.213 Utöver heder innehåller Jacksonians värderingar principer rörande lika värde och en stark individualism. Gällande de första principen så är alla inom gemenskapen lika värda, vilket innebär att ingen kan säga vad personen skall och inte skall göra.214 Individen har ett oberoende som inte kan kränkas. Den andra principen, individualismen, ger individen möjlighet att efter eget huvud forma sitt liv och möjligheten att förverkliga sina egna drömmar.215 Mead lägger stor vikt vid att i Jacksonians Amerika går individen sin egen väg, utan att någon skall tala om för dem vad den skall göra.216 En sista egenskap och princip som värderas högt är mod och att kunna stå upp för de man tror på, vilket Mead kopplar samman med Jacksonians förkärlek till vapen och synen på militärtjänstgöring som en skyldighet. 217 206 Mead (2001) Sid. 230-231 Ibid. Sid. 237 208 Ibid. Sid. 238 209 Ibid. Sid. 237, 238 210 Ibid. Sid. 232 211 Ibid. 212 Ibid. Sid. 233 213 Ibid. 214 Ibid. sid. 234 215 Ibid. 216 Ibid. sid. 235 217 Mead (2001) Sid. 236 207 22 Dessa värderingar och principer för Jacksonians vidare in i utrikespolitiken, vilket visas nedan. I jämförelse med övriga inriktningar finns likheter mellan främst Jacksonians och Jeffersonians exempelvis i motståndet mot en stark federal stat samt en misstro mot ”eliten” och att makten skall finnas så nära medborgarna som möjligt.218 De delar också en stark tilltro till konstitutionen, rättighetsförklaringen219 och att skydda friheten för vanliga amerikaner.220 Det finns samtidigt stora skillnader mellan dessa båda inriktningar, Mead illustrerar skillnaden på följande vis: ”… while the Jeffersonians are most profoundly devoted to the First Amendment, protecting the freedom of speech and prohibiting a federal establishment of religion, Jacksonians see the Second Amendment and the right to bear arms as the citadel of liberty. To oversimplify, Jeffersonians join the American Civil Liberties Union (ACLU); Jacksonians join the National Rifle Association (NRA). In so doing, they both are convinced that they are standing at the barricades if freedom.”221 I utrikespolitiken menar Mead ligger Jacksonians närmare den kontinentala realismen än övriga inriktningar. Jacksonians delar, menar Mead, realismens tveksamhet till humanitära interventioner och försök att bygga en världsordning med internationella lagar och regler. 222 Tveksamheten mot internationella lösningar finns också hos Jeffersonians. Men när Jeffersonians vill hålla Amerikanska intressen så smala som möjligt och försvara dem med minsta möjliga makt. Ser Jacksonians istället ett behov av ett starkt USA som kan försvara sina intressen, hur små de än är. Hos Jacksonians utgörs också utrikespolitiken av heder, en självmedvetenhet kring hur USA uppfattas samt en tro på militära institutioner. Likt folkgemenskapens utestängande av utomstående görs också en tydlig åtskillnad mellan USA och resten av världen. Enligt Jacksonians är omvärlden anarkisk och våldsam vilket kräver att USA är starkt och välbeväpnat, bedriver en slug och kraftfull diplomati samt tvekar inte att agera förebyggande om landets intressen är hotade.223 Mead menar att Jacksonians inte har någon tilltro till internationell rätt och tillvägagångsätt.224 De föredrar traditioner och informella regler framför skriven lag, likt tillvägagångs sättet i en familj.225 Istället borde de internationella systemet och dess relationer grundas på en hederskodex: 218 Ibid. Sid. 225-226 Översättning från engelskans: Bill of rights. 220 Mead (2001) sid. 226 221 Ibid. Sid. 226 222 Ibid. Sid. 245 223 Ibid. Sid. 246 224 Ibid. 225 Mead (2001) Sid. 246 219 23 ”… and those who live by the code will be treated under it. But those who violate the code, who commit terrorist acts against innocent civilians in peacetime, for example, forfeit its protection and deserve no more consideration than rats.”226 Mead påpekar vidare att Jacksonians syn på krig också ligger nära realismen. Det finns inga moraliska krav för att USA skall agera militärt, det räcker att vitala amerikanska intressen behöver skyddas. Att ingripa militärt när amerikanska intressen inte är hotade, har däremot Jacksonians, enligt Mead, inget intresse utav.227 Att agera humanitärt, exempelvis genom intervention, är ett slöseri med amerikanska skattepengar och hjälper varken USA eller landet i fråga. Det är bättre om länderna tar hand om sina egna. Detta betyder inte att Jacksonians skulle ha något emot hjälpa sina medmänniskor. Jacksonians är av övertygelsen att välgörenhet sköts bäst av privata aktörer utan att staten försöker administrera den. 3.5 Sammanställning Idealtyper Efter presentationen av de olika inriktningarna. Måste inriktningarna sammanställas till idealtyper. För att ge en tydlig överblick över idealtyperna har samanställningen gjorts i en tabell (se tabell 1). Tabellen är utformad efter den referensram som tagits fram; USA:s roll i världen, internationellt samarbete, aktiv utrikespolitik samt mål med utrikespolitiken och metoden för att uppfylla sagda mål. I varje ruta ges en kort sammanfattning av inriktnigens syn på ställda fråga. Samtidigt har rutan för Jacksonians syn på USA:s roll i världen fått en apostrof. Eftersom jag inte lyckats hitta en tydlig bild av hur Jacksonians ser på USA:s roll. För även om de eftersträvar en stark militärmakt, så har de inget intresse av att engagera sig utrikespolitiskt om de inte finns ett hot mot USA. De kan därför tänkas möjligt att de eftersträvar en ledande roll som den militärt starkaste nationen, utan att för den skull vilja vara den ”fria världens” ledare. 226 227 Ibid. sid. 247 Ibid. 24 25 4.0 Analys Texten som ligger till grund för denna analys är den nationella säkerhetsstrategin, NSS, som presenterades i maj 2010. I dokumentet behandlar Obama administrationen USA:s strategiska approach för att uppfylla målen för utrikespolitiken. De beskriver också tillvägagångsättet för att USA:s intressen tillgodoses. Intressena delats upp i fyra områden; Säkerhet, välstånd, värderingar och internationell ordning.228 Analysen kommer att utföras utifrån ovan nämnda idealtyper. I analysen kommer den strategiska approachen, målen, med exempel från tillvägagångsätt att analyseras. Analysen avslutas med en sammanställning och resultat. 4.1 Den nationella säkerhetsstrategin I inledningen till kapitlet fastslås att USA måste utveckla sitt ledarskap i världen. Dels för att världen genom gått stora förändringar, vilket ställer krav på att USA också förändras för att behålla sin ledande roll.229 USA:s Intressen bryts ner till fem punkter: The security of the United states , its citizens, and U.S. allies and partners; A strong , innovative, and growing U.S. economy in an open international economic system that promotes opportunity and prosperity; Respect for universal values at home and around the world; and An international order advanced by U.S. leadership that promotes peace, security, and opportunity through stronger cooperation to meet global challenges. (Källa: NSS (2010) Sid. 7) 4.2 Bygga nytt välstånd Ur dessa mål finns drag av Hamiltonians och vikten av ekonomin. Grunden för USA:s makt ligger i en välfungerande ekonomi. ”Our prosperity serves as a wellspring for our power. It pays for our military, underwrites our diplomacy and development efforts, and serves as a leading source of our influence in the world.”230 Ekonomin är allt så de som skapar de medel som behövs för ett starkt USA, både militär och för satsningar utomlands. Ytterligare ett mål från Hamiltonians finns också med, nämligen vikten av en öppen marknad. Trots hotet utifrån, risken för terrordåd, så kan inte rörligheten för varor och människor inskränkas.231 I syfte att skapa välstånd lyfts vikten av att öppna utländska marknader för amerikanska varor. Då man menar att en global öppenmarknad skapar global konkurrens och innovation, vilket ger ökat välstånd.232 För att skapa dessa 228 NSS (2010) sid. 17 Ibid.) sid. 7 230 Ibid. Sid. 9 231 Ibid. Sid. 10 232 Ibid. Sid 32 229 26 marknader förlitar mot sig på bi- och multilaterala handelsavtal.233 Dessutom skall ökat ekonomiskt samarbete ske via G-20 och institutioner som IMF och Världsbanken.234 De finns alltså ett fokus på ekonomin och dess fördelar att skapa välstånd för USA som ligger nära Hamiltonians. Samtidigt finns också drag av Jeffersonians ekonomiska syn. nämligen en strävan att minska budgetunderskottet. En del av lösningen är ökad export och ökat sparande på hemmaplan.235 De krävs också förändring av statens ekonomiska agerande; inget mer slöseri med skattebetalarnas medel. Dyra och ineffektiva program skall skrotas istället skall de vara kostnadseffektivt, vara effektiva processer och ökad transparensen.236 Däremot är planerna inte lika långt gångna som en Jeffersonian skulle önska. Målet med förändringarna är inte heller en mindre statsapparat, utan snarare för att USA skall kunna hävda sig på den globala marknaden. “…, these efforts [for fiscal sustainability] will positions our nation for success in the global marketplace, while also supporting our national security capacity – the strength of our military, intelligence, diplomacy and development …”237 4.3 Samarbete och internationell ordning Kapitlet om internationell ordning i NSS inleds på följande vis: “The United States will protect its people and advance our prosperity irrespective of actions of any other nation, but we have an interest in a just and sustainable international order that can foster collective action to confront common challenges.” 238 Även om USA inte kommer göra sig beroende eller böja sig inför någon annan makt så finns de i USA:s intresse ett behov av samarbete med andra. De ligger nära Hamiltonians syn på samarbete; gynnas USA:s intressen av samarbetet är de inget problem. Att USA skulle hålla en tillbakadragen roll internationellt eller undvika samarbete, likt Jeffersonians och tillvisdel Jacksonians är inte aktuellt. Samarbetet skall ske genom internationella institutioner, men genom den nya internationella ordningen behöver dessa institutioner att förändras. 239 Inom den nya ordningen skall grundas på staters och folks gemensamma intressen och inte som tidigare blivit: ”… ignored in favor of suspicion and self-defeating competition.”240 233 NSS (2010) Sid. 32 Ibid. Sid. 33 235 Ibid. Sid. 32 236 Ibid. Sid. 34-35 237 Ibid. sid. 10 238 Ibid. Sid. 40 239 Ibid. 240 Ibid. 234 27 Engagemanget med omvärlden, vare sig de är internationella institutioner, stater eller folkgrupper skall grundas kring gemensamma intressen och ömsesidig respekt. 241 Att följa en motsatt hållning är inte aktuellt: “Amerika has never succeeded through isolationism. As the nation that helped to build our international system after World War II and to bring about the globalization that came with the end of the Cold War, we must reengage the world on a comprehensive and basis.” 242 Även om syftet med den nya internationella ordningen är att främja amerikanska intressen så ligger tillvägagångsättet nära Wilsoniansimen strävan att bygga en ny ordning som skapar en bättre värld med USA som ledande stat: “Our engagement will underpin a just and sustainable international order – just, because it advances mutual interests, protects the right of all, and holds accountable those who refuse to meet their responsibilities; sustainable because it is based on broadly shared norms and fosters collective action to address common challenges.”243 Till detta följer idealistiska drag, som att bryta den gamla ordningen, av staters egenintressen och misstänksamhet. En internationell ordning kan aldrig bli perfekt menar man i NSS, samtidigt är det bättre att uppnå Amerikas intressen inom dessa strukturer än att stå utanför dem.244 så även här lyser Hamiltonians flexibla synsätt igenom. För även om ordningen inte är perfekt, så är det ett bra verktyg för att gynna amerikanska intressen. Förutom nyttan för amerikanska intressen så gynnas också samarbetet av internationella organisationer. Att gemensamt lösa globala problem som exempelvis klimatet, våldsextremism eller kärnvapen nedrustning.245 Den nya ordningen skapar möjligheter att minska användandet av våld, eftersom gemensamma internationella normer över hur länder bör bete sig, efterföljs inte reglerna så blir bestraffningen i första hand sanktioner eller isolering.246 USA:s utrikespolitik skall vara aktiv och grundas på internationellt samarbete. Utgångspunkten för samarbetet är tidigare vänner och allierade, då man delar genesamma värderingar och normer.247 Dessa ”gamla allianser” ger möjlighet att skapa ett stabilt internationellt samarbete, eftersom ju fler man är desto mer inflytande.248 Samarbetet med dessa länder, i Europa och Asien och Nordamerika, är djupgående och sträcker sig över flera områden, från säkerhetsfrågor till ekonomiska frågor och spridande av demokrati.249 241 NSS (2010) sid. 11 Ibid. 243 Ibid. sid. 12 244 Ibid. 245 Ibid. 246 Ibid. 247 Ibid. sid. 11 248 Ibid. Sid. 41 249 Ibid. sid 41-42 242 28 Samarbetet slutar inte bara vid gamla allierade utan skall expandera till nya sfärer.250 Här riktar man sig mot växande länder, framtida stormakter som exempelvis Kina och Indien, för att etablera samarbete grundat kring gemensamma intressen och ömsesidig respekt och genom diplomati skapa nya vänskapsband och partnerskap i världen.251 Exempelvis nämns Kina, som fått ökat inflytande. Kina välkomnas att samarbeta med USA och de internationella samfundet i frågor som klimatförändringar eller ekonomisk återhämtning.252 De intygas också att även om man inte kommer överens i många frågor så skall de inte påverka frågar där man har gemensamt intresse.253 En anledning till att öka samarbete med länder som ökar sitt inflytande, regionalt och internationellt, är att inkorporera dem i den internationella ordningens normer och gemensamma intresse.254 Samarbetet gäller inte bara mellan enskilda länder, utan också inom organisationer. I NSS lyfts G-20 fram som ett exempel där de gamla ekonomierna kan mötas med de nya framväxande ekonomierna för att Ta itu med globala problem som exempelvis hungersnöd.255 Synen på samarbete ligger nära Hamiltonians. Tillskillnad från Wilsonianismen gäller samarbetet inte enbart av demokratier, även om de är att föredra, utan icke demokratier accepteras om de finns gemensamma intressen och ömsesidig respekt. Det finns alltså ett mått av Hamiltonians flexibilitet i samarbetsfrågan, de är bra så länge de gynnar USA:s intressen. Ytterligare ett drag från Hamiltonians finns i agerandet med länder, utöver militärt stöd för att stabilisera svaga stater, finns ett fokus på ekonomisk utveckling: ”… to foster economic and financial transactions to advance our shared prosperity.” 256 Den positiva synen på internationella organisationer. Eftersom en stabilare och fredligare världsordning kan skapas inom internationella organisationer. Denna syn på internationellt system delar tydliga likheter med Wilsonianismen; med strävanden efter en internationell organisation för att skapa en fredligare värld. Däremot framstår Obama inte lika idealistisk som Wilsoniansimen förespråkar, för även USA:s intressen måste tillgodoses: “…, we must pursue a rules-based international system that can advance our own interests by serving mutual interest.”257 4.4 Säkerhet Obama administrationen menar i NSS att deras främsta uppgift är att skydda de amerikanska folket.258 Man konstaterar också att säkerhetsläget för USA har förändrats dramatiskt under de senaste tjugo åren, från en enda fiende med atomvapen till extremistnätverk och stater 250 NNS (2010) sid. 43 Ibid. sid. 11 252 Ibid. sid. 43 253 Ibid. 254 Ibid. sid. 44 255 Ibid. 256 Ibid. sid. 11 257 Ibid. sid. 12 258 Ibid. sid. 17 251 29 som vägrar ordna sig till internationell ordning eller inte kan styra sitt eget territorium.259 Till detta kommer rollen för USA att upprätthålla säkerheten på globalnivå.260 För att uppnå sina säkerhets mål ska USA:s gå tillväga på följande vis: ”…, we are strengthening alliances, forging new partnerships, and using every tool of American power to advance our objectives – including enhanced diplomatic and development capabilities with the ability both to prevent conflict and to work alongside our military.”261 Strategin fokuserar även här på samarbete och stöd med fokus på icke-våldslösningar. Även om samarbetet och ickevåldsmetoder ses som viktigt, så utesluts inte våld som ett möjligt maktmedel. Militära ingripanden anses vara nödvändiga under visa omständigheter. De gäller när USA och deras allierade måste försvaras, eller bevara, de man kallar, en vidare fred och säkerhet samt att skydda civila vid en alvarlig humanitärkris.262 Våld skall endast användas som sitta utväg när andra alternativ har prövat och med internationellt stöd samt i samarbete med exempelvis NATO och FN.263 De eventuella brukandet av militärt våld kan också åsidosätta den samarbetsinriktade politiken. Skulle USA eller dess intressen vara hotade skulle de vara legitimt att agera självständigt.264 Under villkoret att de sker: ”… to standards that govern the use of force.”265 Allt agerande som innefattar våld ska hela tiden genomföras under kontrollerade former med tydliga motiv och vad för konsekvenser agerandet kan leda till.266 Inom säkerhetspolitiken är de svårt att hitta någon tydlig koppling till några av urtyperna. Obama administrationen försöker torna ner användandet av militära medel till något som endast används i nödfall. De finns ett tydligt fokus på samarbete och att stödja stater som riskerar bli hemma baser för terrorister. Det finns ett tydligt drag från Jacksonians i bekämpandet av al-Quaida. De skall bekämpas och hindras från att etablera sig på nya platser.267 Samtidigt skall även svaga stater i riskzonen få stöd att bygga upp militärstyrka.268 Något Jacksonians inte anser nödvändigt. De finns inte heller något uttalat fokus på att skapa stabila demokratier i partner stater, utan de räcker med stabila länder som klarar av att bekämpa militärgrupper med kopplingar till terrornätverk. De finns heller ingen tydlig till Wilsoniansismen förutom samarbete och strävandet efter att följa lagar och regler, både 259 NSS (2010) sid. 17 Ibid. 261 Ibid. Sid. 18 262 Ibid. Sid. 22 263 Ibid. 264 Ibid. 265 Ibid. 266 Ibid. 267 Ibid. Sid. 21 268 Ibid. 260 30 nationella och internationella.269 Även här verkar Obama administrationen ligga när Hamiltonians; de ser nyttan av att samarbeta för att uppnå sina mål. Samtidigt som de inte drar sig för att agera självständigt om de skulle behövas. 4.5 Värderingar I NSS menar man att USA har speciella värderingar och arbetar för att de skall spridas till resten av världen.270 Värderingarna utgörs av individuella rättigheter som exempelvis yttrandefrihet, religionsfrihet och mötesfrihet.271 De gäller också möjligheten att utse sina egna ledare och människors likavärde.272 USA skall hjälpa invånare, i andra länder att lämna fattigdom men också stärka demokratiska institutioner.273 Dermot skall detta inte ske med tvång. USA:s värderingar skall inte tvingas på omvärlden.274 Tvärtom skall Amerika genom sitt ”moraliska ledarskap” verka som ett föredöme för omvärlden att följa, en inspiration för förtryckta runt om i världen.275 Detta kräver av USA, menar man i NSS, att upprätthålla dessa värderingar i bra tider så väl som svåra.276 Exempel som lyfts fram på detta är förbud mot alla former av tortyr, skydda civila rättigheter och hitta styrka ur skillnader.277 De betonas också att detta ”moraliska” agerande inte kan kompromissas bort för att nationens säkerhet värderas högre, vilket påpekas har gjorts tidigare.278 Synen att agera som exempel för omvärlden ligger nära Jeffersonians tankegångar: ”… we [the American people] will lead on behalf of our values by living them. Our struggle to stay true to our values and constitution has always been a lodestar, both to the American people and those who share our aspiration for human dignity.”279 Framhävandet av USA:s moraliska dimensioner som ligger nära Wilsonianismen. Men följs inte fullt ut, Wilsonianismens aktiva missionerande av demokrati och mänskliga rättigheter är betonas inte på samma sätt. De finns dock stöd för demokrati även om de missionerandet nedtonas. De framhålls, i NSS, att USA accepterar alla demokratiskt valda regeringar, även om staten och USA inte delar samma åsikter.280 Samtidigt när de gäller icke-demokratiska stater så borde USA uppmuntra demokratisk utveckling och värnande av mänskliga rättigheter med hjälp av dialog via diplomatiska förbindelser.281 Ett ytterligare utryck för Wilsoniansimens syn på moral är att bekämpa, vad man i NSS kallar, extrem fattigdom.282 269 NSS (2010) Sid. 21-22 Ibid. Sid. 35 271 Ibid. 272 Ibid. 273 Ibid. sid. 11 274 Ibid. sid. 10 275 Ibid. 276 Ibid. Sid. 36 277 Ibid. Sid. 36-37 278 Ibid. Sid. 10 279 Ibid. 280 Ibid. Sid. 38 281 Ibid. 282 NSS (2010) Sid 39 270 31 Vilket ska förverkligas genom en global hälsostrategi, säkerställa tillgång till mat och lyfta insatser för humanitärhjälp. De påpekas docka att bistånd inte är ett mål i sig själv, utan verktyg för att skapa förutsättningar för att bistånd inte skall behövas.283 En ståndpunkt som ligger nära Jacksonians syn på att bistånd är ett slöseri med skattepengar. 5.0 Sammanställning och diskussion De genomgripandet för temat för NSS är samarbete. De ligger i USA:s intressen att samarbeta, att gå en självständigväg anses inte möjligt. De är också ett USA som respekterar sin omgivning så länge de själva bemöts med respekt. Konflikter skall inte lösas med våld. Nationer som bryter mot internationella ordningen och dess normer kommer i första hand bemötas med sanktioner och isolering. Den nya världsordningen ger en fredlig värld med gemenskap och USA i en ledande position. Obamas dröm verkar vara att bli en ny Franklin D. Roosevelt som byggde upp en ny internationellordning för 1900-talet. Obama verkar vilja göra de samma för 2000-talet. Och de intryck som man får är en ganska idealisk president. Så betyder det att Obama ligger närmast Wilsonianismen? Nej, enligt mitt sätt och se saken så är Obama mer av en Hamiltonian. Det är samtidigt svårt att skapa en tydlig bild utifrån idealtyperna eftersom NSS dokumentet ger en spretigbild, olika aspekter passar olika bra in på idealtyperna. Dessutom är modellen, visar de sig, i hög grad fokuserad på traditionella områden inom internationell politik som militärmakt och diplomati. Något som dock lyfts fram i NSS är användandet av mjuk makt. De menar i NSS att bland annat forskare, artister, atleter och NGO:s kan hjälpa till att skapa en positivbild av USA i omvärlden.284 Trots de många dragningarna till Wilsoniansk idealism så passar Obama ändå bättre in hos Hamiltonians. För det finns alltid en flexibilitet. Samarbete är något som USA kan ha nytta av - så då samarbetar man. Däremot om de visar sig att agerande på egen hand krävs för att skydda, eller på annat sätt gynnar, USA så är de inga problem. Obama agerar efter landets intressen, inte efter en moralisk kompass, likt Wilsonians. Deltagandet i internationella organisationer är bra eftersom de ligger i Amerikas intresse; inget annat. Skulle de ligga i Amerikas intresse att tillfälligt gå utanför internationella organisationerna så ger de inga större bekymmer. Inom ekonomin så ser man till fördelarna av en öppen och global marknad. Likt de äldre Hamiltonians syn så måste USA gynnas av det. Obamas lösning är inte handels hinder utan satsningar för att ge ett konkurrenskraftigt USA som kan mäta sig med omvärlden. Viljan att se till att inte skattebetalarnas pengar inte slösas och att statens verksamhet effektiviseras. Är inte ett utryck för behovet av en minimal stat eller skydda befolkningens frihet, efter Jeffersonians mönster, utan för att de gynnar USA:s ekonomi. 283 284 Ibid. Ibid. sid. 12 32 Genom sin koppling till Hamlitonians så finns de sticker inte Obama ut från tidigare administrationer. Visserligen får en anpassning ske efter den tid och omständigheter han verkar i. de utgör ändå inget radikalt brott mot vad som skett tidigare i amerikansk utrikespolitik. 6.0 Källor Tryckta källor Bergström, Göran. Boréus, Kristina. 2012. Idé- och ideologi analys. I Göran Bergström & Kristina Boréus (red.). Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 139-175. Studentlitteratur. 3:e upplagan. Lund. Freeden, Michael. 2003. Ideology – a very short introduction. Oxford University Press. London-New York. Hallenberg, Jan. 2009. The quest for control – USA:s säkerhetspolitik efter 11 september. Liber AB. Malmö. Doyle Michael W. 2012. Liberalism and Foreign policy. I Steve Smith, Amelia Hadfield och Tim Dunne (red.). Foreign policy – theory, actors, cases, 54-77. Oxford University Press. 2:a upplagan. Oxford, Storbritannien. Karlsson, Svante. 2012. Frihetens förlorade imperium – Om ideologi och intressen i USA:s utrikespolitik, Sekel bokförlag. Kissinger, Henry. 1994. Diplomacy. Simon & Schuster Paperbacks, New York, USA. Elektroniska källor Art, Robert J. 2004. Cornell studies in security affais: grand strategy for America. Cornell University Press. Ithaca and London [e-bok]. Mead, Walter Russell. 2001. Special Providence – American foreign policy and how it changed the world. Knopf Doubelday Publishing Group. New York, USA. [e-bok]. 33