Mannen på kullen - IEI - Linköpings universitet

Linköpings Universitet
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Politices Kandidatprogram
HT 2014
Mannen på kullen
En ideologisk analys av Barack Obamas utrikespolitik.
Författare: Martin Bergstrand
Antal ord: 11 456
Innehållsförteckning
1.0 Inledning ............................................................................................................................................ 2
1.1 Syfte och avgränsning.................................................................................................................... 2
1.2 Metod ............................................................................................................................................ 2
1.4 Disposition ..................................................................................................................................... 4
2.0 Bakgrund ........................................................................................................................................... 4
2.1 Presidentens befogenheter ........................................................................................................... 4
2.2 Introduktion till USA:s utrikespolitik ............................................................................................. 5
2.3 Formella delen ............................................................................................................................... 6
2.4 Tre presidenter .............................................................................................................................. 7
2.4.1 Theodore Roosevelt ............................................................................................................... 8
2.4.2 Woodrow Wilson .................................................................................................................... 9
2.4.3 Franklin D. Roosevelt ............................................................................................................ 12
2.4.4 Efter Roosevelt ..................................................................................................................... 15
3.0 De fyra inriktningarna inom amerikansk utrikespolitik ................................................................... 15
3.1 Den Hamiltoniska inriktningen .................................................................................................... 15
3.2 Wilsonianism ............................................................................................................................... 17
3.3 Jeffersonian ................................................................................................................................. 19
3.4 Jacksonian.................................................................................................................................... 21
3.5 Sammanställning Idealtyper ........................................................................................................ 24
4.0 Analys ............................................................................................................................................. 26
4.1 Den nationella säkerhetsstrategin .............................................................................................. 26
4.2 Bygga nytt välstånd ..................................................................................................................... 26
4.3 Samarbete och internationell ordning ........................................................................................ 27
4.4 Säkerhet....................................................................................................................................... 29
4.5 Värderingar .................................................................................................................................. 31
5.0 Sammanställning och diskussion ..................................................................................................... 32
6.0 Källor................................................................................................................................................ 33
Tryckta källor ..................................................................................................................................... 33
Elektroniska källor ............................................................................................................................. 33
1
1.0 Inledning
Amerikas Förenta Stater har idag en särställning i världen. Sedan Sovjetunionens fall, i
början av 1990-talet, så är USA världens enda supermakt; både militärt och ekonomiskt.
Genom denna position så påverkar Amerikansk utrikespolitik vad som händer och sker i
världen. Vilket skapar ett intresse från omvärlden vad USA tycker och tänker i specifika
frågor. Därför är det inte underligt att blickarna riktas mot den som bestämmer, nämligen
USA:s president. År 2009 svors Barack Obama in som USA:s 44:e President. Valkampanjen
fördes under parollen förändring. Löftena gällde inte bara inrikespolitiken. Även
utrikespolitiskt fanns förhoppningar om förändring, åtminstone ett avsteg från President
Bushs tidigare politik.
1.1 Syfte och avgränsning
Syftet med undersökningen är att undersöka hur President Obamas utrikespolitik förhåller
sig till tidigare administrationer. För undersökningen jag valt att avgränsa analysen till den
Nationella säkerhetsstrategin, NSS, från 2010. Dokumentet visar den officiella strategin för
säkerhets- och utrikespolitiken, vilket ger en tydlig inblick i administrationens politik. Detta
innebär också att undersökningen avgränsas till Obamas första mandatperiod.
Frågeställningar
Vilken utrikespolitikiskinriktning [inom den amerikanskapolitiken] kan Obama
administrationen sägas tillhöra?
Skiljer sig Obama administrationen på något sätt ifrån inriktningarna?
1.2 Metod
Undersökningen i denna uppsats kommer vara en ideologisk undersökning av den
amerikanska utrikespolitiken under Barack Obama. För att genomföra den ideologiska
undersökningen kommer jag ta hjälp av urtyper.
Ideologi som begrepp är mångtydigt, själva ordet ”ideologi” har sitt ursprung i grekiskan och
betyder ”läran om idéer”.1 Enligt Michael Freeden fungerar ideologin som en karta för att
hjälpa oss tolka och förstå vår omgivning.2 Hur vi väljer att tolka omgivningen avgörs av
vilken karta, ideologi, vi utgår ifrån. Freeden menar också att utan ideologierna kan vi inte
förstå den politiskavärlden, eftersom politiskfakta inte förklarar sig själv behövs ideologier
som utifrån sitt ideologiska perspektiv kan tolka av fakta.3 Ideologin ger en struktur eller
organisation över hur politiska- händelser, fakta och beslut skall tolkas.4 Freeden påpekar
1
Bergström & Boréus (red.) (2012) sid. 140
Freeden (2003) sid. 2
3
Ibid. Sid. 2
4
Ibid. Sid. 3
2
2
också att ideologiska kartor inte utgör en separat objektiv verklighet, utan är ett hjälpmedel
för skapa ordning av en tillsynes oändlig ström av information.5
Analysverktyget i denna uppsats kommer vara idealtyper, som har sitt ursprung hos
sociologen Max Weber. Hos Weber ger Idealtyperna ger inte någon korrekt beskrivning av
verkligheten utan:
”… fungerar som ett analytiskt instrument för att renodla vissa drag och för att sedan
formulera hypoteser”.6
Hos Bergström och Boréus används idealtyperna inte för att, som hos Weber, renodla
företeelser utan för att rekonstruera idésystem.7 Dessutom ska inga hypoteser formuleras
utan idealtyperna skall fungera som ett raster att lägga över texterna.8 För att skapa en
idealtyp krävs en politisk-teoretisk referensram, bestående av för frågan relevanta idéer.9
Vilket i detta fall utgörs av den amerikanska utrikespolitiken.
Referensramen för denna undersökning baseras på dels Robert J. Arts fyra frågeställningar
för att utveckla en grand strategy10 och Jan Hallenbergs klassificeringar av den amerikanska
säkerhetspolitiken.11 Den framtagna referensramen har modifierats och gjorts mer generell,
än modellerna de baserats på, för att täcka ett större spektrum av utrikespolitiken.
Exempelvis fokuserar begreppet grand strategy främst på hur militära medel skall användas
för att uppnå sina utrikespolitiskamål.12Den framtagna referensramen utgörs av följande
frågeställningar:
Vad skall USA ha för roll i världen? – En ledande roll/Tillbakadragen roll.
Hur ställer sig USA till internationellt samarbete? – Samarbete/Inget samarbete.
Hur aktiv skall USA vara i sin utrikespolitik? – Mycket aktiv/Lite aktiv/Aktiv när USA:s
intressen hotas.
Vad är målet med USA:s utrikespolitik? – Sprida frihet och kapitalism (amerikanska
värderingar)/Värna amerikanska intressen.
Vilka metoder skall USA använda för att uppnå sina syften? – Militärmakt/Handel/Fungera
som ett föredöme för omvärlden.
Idealtyperna i denna uppsats kommer att baseras på Walter Russell Meads indelning av den
amerikanskautrikespolitiken i fyra inriktningar; Hamiltonian, Wilsonianism, Jeffersonian och
5
Freeden (2003) sid. 3
Bergström & Boréus (red.) (2012) sid. 150
7
Ibid.
8
Ibid.
9
Ibid.
10
Art (2004) sid. 2
11
Hallenberg (2009) Sid. 17
12
Art (2004) Sid. 2
6
3
Jacksonian. Dessa idealtyper kommer utgöra de raster som kommer att placeras på texten,
den nationella säkerhetsstrategin, och sorterar formuleringar till någon av idealtyperna.
Samtidigt kan idealtyperna också klargöra vilka delar av materialet som inte kan klassificeras;
eftersom de inte ryms i någon av de konstruerade idealtyperna.13
1.4 Disposition
Uppsatsens disposition kommer att börja med en bakgrunds genomgång av den amerikanska
utrikespolitiken. Först beskrivs konstitutionella situationen i USA, för att ge en bild av vilka
möjligheter och hinder som finns för presidenten sina försök att driva sin utrikespolitik. Där
efter ges en övergripande bild av amerikansk utrikespolitik. Dels historiskbakgrund och en
generell beskrivning av amerikansk utrikespolitiken.
Efter bakgrundsavsnittet kommer de olika utrikespolitiska inriktningarna att beskrivas och
sedan sammanställas till idealtyper för analysen. Sedan följer analys och sammanställning av
resultat med vidare diskussion.
2.0 Bakgrund
För att få en bra överblick över vilka juridiska möjligheter presidenten har för att driva
utrikespolitik så ges en kort genomgång nedan.
2.1 Presidentens befogenheter
Presidenten innehar den exekutiva makten och posten som överbefälhavare över de
väpnade styrkorna.14 Detta ger presidenten stora möjligheter att påverka utrikespolitiken.
Som överbefälhavare har presidenten möjlighet att fatta beslut som direkt kan verkställas av
militärledningen.15 Men att presidenten helt på egen hand skulle styra över utrikespolitiken
stämmer inte. Presidenten måste förhålla sig till kongressen. Genom konstitutionen har
Kongressen, som utgörs av senaten och representanthuset, maktbefogenheter att påverka
utrikespolitiken.16 Kongressen har stark kontroll över ekonomin. Exempelvis genom att
godkänna nya skatter och vad pengar skall användas till. Kongressen har också möjligheten
att genom lagstiftning förhindra att federala medel används utomlands. Exempel på detta är
förbudet för fortsatt användning av amerikansk militär i Vietnamn konflikten1973.17 Andra
maktmedel för Kongressen är reglering av handel med andra stater samt att förklara krig. 18
Detta maktmedel har inte fungerat som tänkt. Hallenberg pekar på att Kongressen endast
förklarat krig fem gånger sedan republikens grundande.19
13
Bergström & Boréus (red.) (2012) sid. 150
Hallenberg (2009) Sid. 39-40
15
Ibid. Sid. 40
16
Ibid. Sid. 36-37
17
Ibid. Sid. 37
18
Ibid. Sid 38
19
Ibid.
14
4
2.2 Introduktion till USA:s utrikespolitik
Enligt Karlsson så kan den amerikanska utrikespolitiken delas i två delar, en formell och en
informell del.20Den informella utrikespolitiken består av fyra grundpelare. Med
undantagstanken som huvudpelare. Tanken om USA som något unikt har sitt ursprung i den
tidiga kolonialiseringen av dagens moderna Amerika. Bland de första kolonisatörerna fanns
puritarianer på flykt undan religionsförtryck. I Amerika skapade de kolonier med, för tiden,
jämnlika samhällen.21 Kolonierna kom att gå samman under namnet New England. Namnet
var från början inte en geografiskplats utan en andlig- eller ideologisksymbol, tillskillnad från
det ”gamla England”.22 Nybyggarna såg landet som ett nytt Israel och sig själva som det
utvalda folket.23 Vilket kan illustreras av tanken om ”Staden på Kullen”; den perfekta staden
som kunde beskådas av alla människor. Uttrycket myntades av puritanernas ledare vid
kolonin Massachusetts Bay; John Winthorp.24 Dessa idéer kom att utvecklas och omtolkas
under tidens lopp och ur detta skapas den amerikanska undantagstanken. De är först när
USA gjort sig självständig från den engelskakronan som undantagstanken blir en del av den
amerikanska självbilden. Vilket kan tänkas påverka hur USA bör agera internationellt.
Övriga grundpelare som bär upp den amerikanska självuppfattningen. Nämligen
Individualismen – den ensamme cowboyen.25 Fokuserar på individen och är misstänksam
mot kollektiva lösningar. Det är individen som själv skall ställa saker och ting till rätta. Vilket
kan appliceras på nationen USA. Likt den ensamme cowboyen som måste ställa saker och
ting till rätta. Men de gäller också individer inom en administration. Där allianser och
grupperingar kan driva en ”privat-utrikespolitik”. Ibland helt emot den officiella
utrikespolitiken.26
Nästa pelare är pragmatismen. Där en handlings legitimitet är beroende av utfallet. Huruvida
den ursprungliga idén bedöms som legitim är av mindre betydelse. Ett exempel är Vietnam
kriget. Vilket ses som ickelegitim eftersom man förlorade. Däremot ses invasionen av
Panama som legitim. Trots brott mot internationell rätt.27 Detsamma kan sägas om krigen i
Afghanistan och Irak. Inledningsvis sågs de som legitima men när krigslyckan vänt har synen
ändrats. Till pragmatismen hör också samarbetsförmåga. Då samarbete över partigränserna i
kongressen är nödvändig. Eftersom presidenten, för att få igenom ett förslag, är beroende av
stöd från oppositionen. Detta är möjligt då de två kongresspartierna fungerar som val-
20
Karlsson (2011) Sid. 13
Ibid. Sid 42
22
Ibid.
23
Gorski & McMilan (2012) sid. 41-42
24
Karlsson (2011) Sid. 43
25
Egen översättning. I original: the lone ranger
26
Karlsson (2011) Sid. 20-21
27
Ibid. Sid. 21
21
5
maskiner.28 Den individuelle kandidaten saknar en partipiska att förhålla sig till. Därmed
finns möjlighet att köpslå med ledamöter för att få igenom sitt förslag.29
Den sista pelaren utgörs av icke-maktpolitik. vilket innebär att USA tillskillnad från andra
länder inte bedriver maktpolitik.30 När dessa länder drivs av att utöka sin makt för att
överleva i en anarkistiskvärld. Så följer USA tanken att demokratiska stater inte agerar
aggressivt eller drivs av maktbegär. Vilket Henry Kissinger förklarar på följande vis:
”In a nutshell, the foreign policy of the United States was not to have a foreign policy.” 31
2.3 Formella delen
Den andra delen av utrikespolitiken är den formella politiken. Den utgörs, enligt Karlsson, av
den officiella utrikespolitiken och doktriner.32 Tillskillnad från den informella politiken som
fungerar som ett ideologisk- och historisk kompas över hur nationen bör eller förväntas
agera. Den formella politiken ett resultat av de händelser och prövningar som nationen står
inför. Politiken utgörs av doktriner.33 Svante Karlsson är delat in doktrinerna i två
huvudlinjer, isolationismen och internationalismen, med flera undergrupper. 34 Gränsen
mellan huvudlinjerna utgörs av USA:s inträde i andra världskriget.
Den första huvudlinjen är Isolationism. Namnet till trots så innebär de inte att USA var
avskärmat från omvärlden. Redan vid republikens grundande var handel en viktig del av
utrikespolitiken.35 Walter Russel Mead menar att utrikeshandeln var en viktigdel för landet
under hela 1800-talet.36 Exporten, till Europa, var främst jordbruksprodukter som majs, vete,
tobak och bomull.37 Isolationismen var snarare ett avståndstagande från omvärlden än att
helt isolera sig från den. Fokus var att distansera sig från europeisk stormaktspolitik och
driva en unilateralutrikespolitik.38 Landets förste president, George Washington, gav
varningens ord om att binda sig i allianser:
”…to implicate ourselves, by artificial ties, in the ordinary vicissitudes of her [European]
politics, or the ordinary combination and collisions of her friendships or enmities. Our
detached and distant situation invites and enables us to pursue a different course.” 39
Därför är det inte underligt att doktriner för att ta tillvara på handel och skydda
landetsintressen utvecklades. Tre doktriner skapades fri sjöfart, öppnadörrens politik och
28
Partierna är Demokraterna och Republikanerna. Det finns också obundna ledamöter.
Karlsson (2011) Sid. 22
30
Ibid.
31
Kissinger (1994) Sid. 36
32
Karlsson (2011) Sid. 23
33
Ibid. Sid. 13
34
Ibid.
35
Ibid. Sid. 23
36
Mead (2001) Sid. 29
37
Ibid.
38
Karlsson (2011) Sid. 24
39
Citat av Kissinger (1994) Sid. 32
29
6
Monroedoktrinen. Den fira sjöfarten innebar att neutrala länder, USA, har rätt att bedriva
handel med vem man vill och utan restriktioner.40 Till den fria sjöfarten kom också den
öppna dörrens politik som innebar rätten att få tillgång till ett lands inhemska marknader.41
Vilket för USA:s del tog sig uttryck i att få sina ekonomiska intressen i Kina accepterade av
stormakterna.42 Dessa två doktriner kom enligt Karlsson ligga till grund för den globala
frihandeln.43
Att hålla USA utanför den europeiska maktbalanspolitiken menar Kissinger var den politik
som USA drev innan Monroedoktrinen.44 Med Monroedoktrinen skulle Europeiska makter
utestängas från Latinamerika.45 Främst föra att hindra en ny kolonisering av tidigare
spanskakolonier, som efter Napoleonkrigen gjort sig fria.46 Doktrinens syfte var också att
stoppa europeiskastormakter att få inflytande i regionen.47 Den västra hemisfären var
därmed en amerikansk intressesfär. Doktrinen hade två sidor en defensiv och en offensiv.
Den defensiva sidan sammanfaller med Kissingers syn av utrikespolitiken före
Monroedoktrinen; där USA:s relation med de europeiska makterna och västrahemisfären
inte skulle blandas med de europeiskastormakternas maktbalanstänkande.48
Den offensiva sidan hade fokus på USA:s roll inom den västrahemisfären, oavsett inflytande
från Europa. Antingen skulle USA nu expandera och etablera sig som den dominerade
makten i den västra hemisfären eller fortsätta med en tillbakadragen roll.49 Karlsson menar
att den offensiva inriktningen frånbörjan inte var tänkt att ha en framskjuten plats i
beslutfattandet.50 Resultatet av vägvalet blev att den offensiva linjen med tiden kom att få
en framskjuten position, där USA värnar sina intressen i Latinamerika genom intervention.
Med tiden skulle den amerikanska utrikespolitiken bli mer aktiv; först inom den
västrahemisfären sedan Kina och Stilla havet.
2.4 Tre presidenter
Fram till slutet av andra världskriget och etablerandet av den andra huvudlinjen, den
internationalistiska. Skedde en gradvis utveckling från den ena huvudlinjen till den andra. Tre
presidenter kom att påverka denna utveckling mot en mer aktiv utrikespolitik. Presidenterna
är Theodore Roosevelt, Woodrow Wilson och Franklin D. Roosevelt och kommer kort
beskrivas nedan.
40
Karlsson (2011) Sid. 24-25
Ibid. Sid. 25
42
Ibid.
43
Ibid.
44
Kissinger (1994) Sid. 35
45
Ibid. Sid. 35
46
Karlsson (2011) Sid. 92-93
47
Ibid. Sid. 93
48
Ibid. Sid. 94
49
Karlsson (2011) Sid. 94
50
Ibid.
41
7
2.4.1 Theodore Roosevelt
Theodore Roosevelts tillträde som amerikanskpresident efter det Spansk-amerikanskakriget.
Roosevelt kom att driva en aggressiv utrikespolitik och bygga vidare på målet att dominera
den västrahemisfären. Kissinger hävdar att Roosevelt bedrev en utrikespolitik som låg
närmare den europeiska, med utgångspunkt i maktbalansen.51 Att Roosevelt delade denna
syn med européerna syns främst i hans tolkning av Monroedoktrinen; vilket innebar att USA
hade ensamrätt att agera och intervenera inom den västrahemisfären.52 Tolkningen ligger
samtidigt i linje med Roosevelts syn på världen, där det är fullt naturligt att länder delar
världen i intressesfärer.53 Dessutom menar Kisinger att Roosevelt hade en socialdarwinistisk
syn på utrikespolitiken, där endast den starkaste överlever.54 Synen på makt och styrka tog
sig utryck i en fortsatt upprustning och utbyggnad av flottan; i slutet av Roosevelts styre
hade USA:s flotta vuxit till den näst största i världen.55Flottan kom att utgöra en vitaldel för
att driva Roosevelts utrikespolitik dels för att stärka sitt grepp om den västrahemisfären och
även att stärka USA:s inflytande internationellt. I Karibien stärkte USA sin makt genom
etablerande av protektorat på Kuba, Panama och Dominikanska republiken.56
Under Roosevelt tog USA en mer aktiv roll på den internationella arenan, denna
”kanonbåtsdiplomati” var inte lika direkt i sin approach jämfört med agerandet i Karibien,
utan fungerade som en maktdemonstration från amerikanskt håll.57 Spelplanen för de mer
utåtagerande USA var Asien och stilla havet. Under andra hälften av 1800-talet och i början
av 1900-talet började västländer öka sitt inflytande i Asien, speciellt på Kinas bekostnad.
Detta utvecklades såsmåningom till en intressekonflikt mellan Ryssland och de på
uppåtgående makten Japan. Konflikten gällde expansionssträvanden i Manchuriet och i
slutänden kontrollen över Korea.58 För USA:s del så var rysk domminans i Manchuriet inget
eftersträvansvärt, det fanns däremot ingen möjlighet för USA att vidta kraftåtgärder för att
ändra denna utveckling.59 När krig bröt ut mellan Japan och Ryssland, så var USA
inledningsvis positiva till Japanskaframgångar.60 Oro fanns att Japan, istället för Ryssland,
skulle få en dominerande ställning i regionen, Roosevelt började därför agera för att
konflikten inte skulle spridas och på detta sätt skydda landets ekonomiska intressen i Kina. 61
När kriget gick drog ut på tiden erbjöd Japan Roosevelt rollen som medlare och en möjlighet
att skapa en maktbalans.62 De långa och hårda förhandlingarna, som ägde rum i New
51
Kissinger (1994) Sid. 39
Ibid.
53
Ibid. Sid. 40-41
54
Ibid. Sid. 40
55
Karlsson (2011) Sid. 149
56
Kissinger (1994) Sid. 39
57
Karlsson (2011) Sid. 158
58
Ibid. Sid. 158-159
59
Karlsson (2011) Sid. 158
60
Ibid. Sid. 159
61
Ibid.
62
Karlsson (2011) sid. 159
52
8
Hampshire, ledda tillslut fram till ett fredsavtal.63 samtidigt som förhandlingarna pågick slöts
även ett hemligt avtal, Taft-Katsuraavtalet, mellan Japan och USA. I Avtalet erkände Japan
att Filipinerna ingick i en amerikanskintressesfär samtidigt erkände USA att Korea var en del
av den japanskaintressesfären.64 Efter ytterligare diskussioner lyckades även USA få tillträde
till Manchuriet.65 Hos Roosevelt fanns en oro att ett allt för mäktigt Japan skulle kunna
utmana USA:s ambitioner i Stilla Havet, och ville gärna få till stånd ett avtal som begränsade
japanska ambitioner i regionen. 66 Försvarsminister Taft skickades därför till Tokyo för att
inleda förhandlingar. Samtidigt skickade Roosevelt ut den Amerikanskaflottan på en
världsomsegling i maktdemonstration, en taktik som enligt Karlsson gav resultat kort efter
att flottan lämnat Japan tecknades ett avtal.67 I Root-Takahiraavtalet fastslogs ett status-quo
i stilla havet och i Kina, samt avsade länderna anspråk på varandras territorier i stilla havet.68
I utbyte mot detta accepterade USA japans annektering av Korea och dess maktposition i
Manchuriet.69
Theodore Roosevelts efterträddes som president av hans tidigare krigsminister William H.
Taft. Under President Taft ändrades den utrikespolitiskastrategin från ”Kanonbåtsdiplomati”
till ”Dollardiplomati”; fokus låg inte längre på vapenmakt utan att främja handeln för
Amerikanska företag.
2.4.2 Woodrow Wilson
Om Theodore Roosevelt gav den amerikanskautrikespolitiken en realistisksyn och starkt
fokus på maktbalans så fanns hans motsats hos Woodrow Wilson. Tillskillnad från Roosevelt
så förkastade Wilson idén att stater agerar utifrån egenintresse och maktbalans; istället
skulle staters agerande regleras av ett internationellt regelverk och inte av
vapenskrammel.70 Tankessättet grundades i Wilsons tro på konstitutionalismen; där staten
är begränsad och buden av lagar och regler.71 Ett system som också borde appliceras på en
internationellnivå, med internationella lagar och regler som övervakas av internationella
regimer.72
Enligt Kissinger så förde Wilson en utrikespolitik som var pådrivande i att sprida Amerikanska
idéer i världen.73 Den nya utrikespolitiken var en omarbetning av den konventionella
63
Ibid.
Ibid.
65
Ibid.
66
Ibid.
67
Ibid. Sid. 159-160
68
Ibid. Sid. 160
69
Ibid.
70
Kissinger (1994) Sid. 45
71
Karlsson (2011) Sid. 171
72
Ibid. Sid. 171
73
Kissinger (1994) Sid. 45
64
9
utrikespolitiken, som funnits sedan Jefferson, till en ”korstågsideologi”.74Tankesättet
sammanfattar Kissinger i fyra punkter:




America’s special mission transcends day-to-day diplomacy and obliges it to serve as
a beacon of liberty for the rest of mankind.
The foreign policies of democracies are morally superior to because the people are
inherently peace loving.
Foreign policy should reflect the same moral standards as personal ethics.
The state has no right to claim a separately morality for itself.
(Kissinger 1994 Sid.46)
Wilsons mer moraliska syn på utrikespolitiken, jämfört med Roosevelt, påverkade även
synen på USA:s roll i världen, där Roosevelt ansåg att USA var ett land som alla andra länder i
världen och följde samma ”spelregler” som övriga länder. Wilson menade att USA var ett
speciellt land som blivit utvalt av Gud vilket gjorde att amerikanska handlingar alltid var
moraliskt rätta, vilket ger ett stort manöverutrymme inom utrikespolitiken då agerande som
kan uppfattas som maktpolitik inte är det eftersom det är sanktionerat av en högre makt.75
Då Amerikansk utrikespolitik kan uppfattas som något moraliskt så är spridandet av
amerikanska idéer även spridandet av en amerikansk moral som kan appliceras på övriga
världen. Detta tänkande tog sig uttryck i en doktrin som Wilson presenterar 1915. I
doktrinen sammanställs Amerikansksäkerhet med säkerheten för mänskligheten, vilket
också gav Amerika en moraliskskyldighet att agera mot allehanda aggressioner.76
”…because we demand unmolested development and the undisturbed government of our
own lives upon our own principles of right and liberty, we resent, from whatever quarter it
may come, the aggression we ourselves will not practice. We insist upon security in
prosecuting our self-chosen lines of national development. We do more than that. We also
demand it for others. We do not confine our enthusiasm for individual liberty and free
national development to the incidents and movement of affairs which affect only ourselves.
We feel it wherever there is a people that tries to walk in these difficult paths of
independence and right.”77
Wilson gjorde ingen skillnad mellan USA och världen i spridning av amerikanska värderingar.
något Vilket syns i kritiken av det Tyska kejsardömets agerande, innan USA:s inträde i första
världskriget. Kritiken hade en moraliskgrund. Tyskland anklagades att angripa den
internationella ordningen men det var inte det tyska folket som bar skulden för detta, utan
den Tyske kejsaren, Wilhelm II, och om denne avlägsnades skulle ge ett fredligare Europa
skapas.78
74
Kissinger (1994) Sid. 45-46
Karlsson (2012) sid. 172
76
Kissinger (1994) Sid. 47
77
Kissinger (1994) Sid. 47
78
Ibid. Sid. 49
75
10
Efter att USA gått med i kriget mot centralmakterna och sedan dessa besegrats och
fredsförhandlingar kunde inledas i Versailles. Det är nu Wilson skall göra verklighet av sin
politiskavision. Freden skulle grundas på de fjorton punkter som Wilson arbetat fram redan
innan USA gick med i kriget.79 Genom punkterna försökte Wilson skapa ett nytt
internationellt regelverk för världens länder att rätta sig efter och upprätthålla världsfreden.
Den tidigare maktpolitiken som varit dominerande i Europa skulle nu brytas; garantier gavs
för att bilda självständiga, och gärna demokratiska, stater ur de tidigare
europeiskaimperierna. De nya staterna skulle oberoende av storlek garanteras
självbestämmande, frihandel och frirörlighet på världshaven.80 Från de övriga
segerandemakterna bemöttes de fjorton punkterna med missnöje; men medhjälp av hot och
påtryckningar så lyckades Wilson få punkterna att ligga till grund för fredsförhandlingarna. 81
När fredsförhandlingarna påbörjades i Versailles så lyckades Wilson driva igenom många av
sina punkter, bland annat etablerandet av nya självständiga stater i Central- och
Östeuropa.82 Fredsförhandlingarna innebar inte bara framgångar för presidenten:
”Trots att Wilson garanterat de 14 punkterna skulle ligga till grund för
fredsöverenskommelsen var han tvungen att svälja delar av sin stolthet och acceptera att
resultatet hade små likheter med vad punkterna föreskrev.” 83
Eftergifterna krävdes för att vinna stöd till den viktigaste punkten; bildandet av Nationernas
Förbund (NF).84 Idén med NF var att den skulle bevara freden och upprätthålla
internationellrätt.85 De 26 första punkterna i fredsavtalet utgjorde även stadgan för NF,
vilket innebar att en påskrift av fredsavtalet samtidigt gav medlemskap i NF. 86 Trots denna
framgång i Europa så möte Wilson motstånd i kongressen.87 Motståndet riktades främst mot
artikel 10 i fördraget:
“The Members of the League undertake to respect and preserve as against external
aggression the territorial integrity and existing political independence of all Members of the
League. In case of any such aggression or in case of any threat or danger of such aggression
the Council shall advise upon the means by which this obligation shall be fulfilled.” 88
Oppositionen bestod av två falanger ”Reservisterna” och ”de Oförsonliga”. ”Reservisterna”
menade att NF riskerade att hota USA:s oberoende och krävde reservationer som
79
Karlsson (2011) Sid. 190
Ibid. sid. 190-191
81
Ibid. Sid. 191
82
Ibid. Sid. 192
83
Ibid.
84
Ibid.
85
Kissinger (1994) Sid. 224
86
Karlsson (2011) Sid. 192
87
Ibid.
88
Citat av Karlsson (2011) Sid. 192
80
11
förhindrade sådana hot.89 Den andra falangen, ”de oförsonliga”, var hårdare i sin kritik och
bestod av personer med antiimperialistiska och isolationistiska åsikter och motsatte sig
amerikansk inblandning utanför den västrahemisfären.90 Det fanns även en gemensam oro
att USA genom NF skulle bli indragen i den europeiska maktpolitiken och att USA skulle
förlora sin unika och moraliska ställning för att reduceras till en stormakt som alla andra.91
Konflikten mellan Presidenten och kongressen utvecklades till en maktkamp över vem som
skulle bestämma utrikespolitiken och möjligheten till att skapa en kompromiss i frågan
försvann.92 Förslaget stoppades av Kongressen, de röstades ner två gånger i senaten 1919
respektive 1920, och ratificerades aldrig, vilket gjorde att USA inte blev medlem i
Nationernas Förbund.93 Ansvaret med misslyckandet med ratificeringen har lagts på Wilson.
Svante Karlsson menar att:
”Wilson lyckades med det nästan omöjliga att alienera och såra nästan alla såväl vänner som
fiender […] genom sin totala rigiditet. Detta måste man nog skylla på Wilsons religiösa,
moraliska och intellektuella arrogans som i sin tur byggde på idén att bara han visste vad
som var rätt och fel.”94
Kissinger påpekar att Wilson beslut att personligen medverka vid förhandlingarna i Paris och
genom sin frånvaro bidrog till att tappa kontrollen över Kongressen.95
Efter Wilson tog en rad av Republikanska presidenter96 överstyret, med detta förändrade
USA sitt engagemang till omvärlden. Underparollen ”Amerika först” antog utrikespolitiken
en unilaterallinje, med oberoende internationalism, under mellankrigstiden. 97 Där
huvudsyftet för USA var att kunna agera självständigt utan att vara bunden vid åtaganden till
andra stater.98 Karlsson sammanställer denna politik till sex huvudkomponenter:
”1) deltagande utan åtaganden – ”fördelar utan skyldigheter” 2) inga permanenta
insnärjande allianser 3) behålla USA suveränt fritt och i fred 4)emfas på legalism, inte makt
5) etablering av en ”lagefterföljande” värld, där stormakterna upprätthåller ordningen 6)
fortsätta den öppna dörrens politik.”99
2.4.3 Franklin D. Roosevelt
Det var först med USA:s inträde i andra världskriget som utrikespolitiken återigen
förändrades och President Franklin D. Roosevelt som tog vid där Wilson misslyckats. I början
av sin tid som president riktade Roosevelt mycket av sitt fokus på de inrikespolitiska och
89
Karlsson (2011) Sid. 192
Ibid. Sid. 192
91
Ibid. Sid. 192-193
92
Ibid. Sid. 193-194
93
Ibid. Sid. 194
94
Ibid.
95
Kissinger (1994) Sid. 230
96
Warren G. Harding (1921-1923), Calvin Coolidge (1923-1929) och Herbert Hoover (1929-1933)
97
Karlsson (2011) Sid. 198
98
Ibid. Sid. 199
99
Ibid.
90
12
”New Deal” programmet. Utrikespolitiken riktade till en början ingen större fokus på
omvärlden utanför den västrahemisfären. De förändringar som inträffade var främst i
Latinamerika med en avveckling av protektoratpolitiken.100 Roosevelts lansering av den
”goda grannens politik” innebar att de latinamerikanska staterna kunde sköta sin egen
inrikespolitik utan att riskera intervention från USA.101 Inga av dessa åtgärder betydde att
USA tänkte släppa greppet om Latinamerika, utan förskjutning från direkt- till
indirektkontroll. Vilket exempelvis uppnådes genom att stödja de oberoende
nationalgardena inom landet som fungerade som motvikt till armén och den
politiskamakten.102 I övriga världen fortsatte USA med den ”öppna dörrens politik” och nu
blev den även etablerad i mellanösten, efter att ha vunnit övriga stormakters acceptans.103
Det var först under slutet av 1930-talet som Roosevelt blev mer aktiv i utrikespolitiken, det
gällde främst Japans aggressiva expansion i Kina och Hitlers ökade territoriella krav i
Europa.104 När kriget väl brutit ut i Europa gav Roosevelt sitt stöd till Storbritannien.105
Presidenten lyckades driva igenom Lend and Lease Act som gav presidenten befogenhet att
ge stöd till länder som ansågs viktiga för USA:s försvar.106 Det kom att dröja till Japans attack
på flottbasen Pearl Harbor 1941 innan USA drogs in i kriget.107
Redan innan USA gick med i kriget hade Roosevelt börjat planerna för skapandet av en ny
världsordning. En ny organisation skulle skapas som skulle bevara världsfreden, samtidigt
som den var bättre och effektivare än de misslyckade NF.108Arbetet att skapa denna nya
organisation som kom att bli Förenta Nationerna (FN) hade påbörjats i augusti 1941 under
ett möte mellan Roosevelt och Winston Churchill.109 Under mötet drogs riktlinjer upp vid ett
eventuellt Amerikanskt delatagande i kriget, vilket bland annat innefattade beslutet att
Tyskland skulle preoriteras först.110 Ungefär samtidigt sammanfattade Roosevelt USA:s mål
med kriget i ”de fyra friheterna”; Yttrandefrihet, Religionsfrihet, Frihet från Nöd och Frihet
från Fruktan.111 Denna ”demokratins Magna-Charta ” kom att ligga till grund för både
Atlantdeklarationen, krigsalliansdeklarationen och som kom att leda fram till bildandet av
FN.112
Förbättringarna av den nya internationella organisationen skulle ske på två sätt. Först skulle
USA bli medlem av organisationen, eftersom de enligt Hallenberg inte skulle skada om
100
Karlsson (2011) Sid. 241-242
Ibid. Sid. 242
102
Karlsson (2011) Sid. 242
103
Ibid. Sid. 246
104
Hallenberg (2009) Sid. 67
105
Ibid.
106
Ibid. Sid. 48-49
107
Ibid. Sid. 68
108
Hallenberg (2009) Sid. 68
109
Karlsson (2011) Sid. 251
110
Kissinger (1994) Sid. 389
111
Ibid.
112
Karlsson (2011) Sid. 251
101
13
världens mäktigaste stat deltog.113 För att undvika Wilsons öde gällande det amerikanska
medlemskapet i NF, så gick Roosevelt, och senare hans efterträdare Truman, försiktigare
fram än Wilson.114 För att planerna om ett amerikanskt medlemskap i FN skulle verkställas
krävdes sammarbete med oppositionen, därför bjöds även Republikanska senatorer med att
delta i San Fransiscokonferensen där 60 nationer var inbjudna för bildandet av Förenta
Nationerna.115 Den andra förbättringen var en förändring av beslutsordningen. I NF hade alla
länder vetorätt och därmed möjlighet att stoppa ett beslut, vilket gjorde det svårare för NF
att fatta beslut i känsliga frågor.116 Roosevelt hade istället tankar kring en
internationellordning med stormakterna i centrum.117 Ansvaret för att upprätthålla fred och
säkerhet i världen efter kriget föll på USA, Storbritannien, Sovjetunionen och Kina.118 En
tydlig åtskillnad gjordes också mellan Stora och småstater, där de små staterna inte skulle
spela någon aktiv roll.119Det var därför nödvändigt att endast Stormakterna hade vetorätt i
FN.120
Roosevelt visade också en realistisk ådra i sitt presidentskap, och följde inte Wilsons
idealistiska linje. Detta ses tydligaste i slutet av kriget, när USA, Storbritannien och
Sovjetunionen delade Europa mellan sig.121 Hur världen skulle se ut efter kriget diskuterades
vid Jaltakonferensen, under våren 1945.122 Till konferensen kom tre ledare med tre olika
syner på hur efterkrigsvärlden skulle se ut; Churchill ville behålla Brittiskt inflytande i Europa
och behålla det Brittiska imperiet intakt, Stalin var intresserad av ett svagt Tyskland och ett
geografiskt skydd för landet och Roosevelt ville ha stöd f ör atlantdeklarationen och ett
avvecklande av kolonier samt hjälp med kriget i Asien.123 För att få stöd från Stalin till sitt FNprojekt genomförde Roosevelt eftergifter. 124 Detta innebar att Sovjetunionen fick agera fritt
Östeuropa, där man hade stark militärnärvaro, och Västmakterna fick agera utan inblandning
i de områden de kontrollerade. 125 Jaltakonferensen var de sista Franklin D. Roosevelt
åstadkom som president, bara några månader efter konferensen var han död.126 Det var nu
vicepresidenten Harry S. Truman som tillträdde som ny president. 127
113
Hallenberg (2009) Sid. 68
Ibid.
115
Ibid. Sid. 69
116
Ibid. Sid. 68
117
Karlsson (2011) Sid. 251
118
Karlsson (2011) Sid. 253
119
Ibid.
120
Hallenberg (2009) Sid. 68
121
Karlsson (2011) Sid. 257-258
122
Ibid. Sid. 257
123
Ibid. Sid. 257-258
124
Ibid. Sid. 257, 258
125
Ibid. Sid. 258
126
Ibid. Sid. 259
127
Ibid.
114
14
2.4.4 Efter Roosevelt
Efter kriget trädde USA på allvar fram som en ohotadsupermakt, både ekonomiskt och
militärt.128 samtidigt fanns det en utmanare och potentiellt hot mot den Amerikanska
världsordningen i Sovjetunionen.129 Under Truman kom positionerna mellan dessa makter
att låsa sig, utvecklingen mot ett Kallt krig tog sin början. Under Truman kom konsensus
kring utrikespolitiken och strategin gällande Kallakriget att utvecklas.130 Politiken grundades
på att militärt hålla Sovjet instängt, att behålla ”balansen” i världen med hot och
interventioner och anti-kommunism som ledstjärna.131 Konsensusmodellen kom att till stor
del ligga till grund för den Amerikanska utrikespolitiken under en 25-30 års period.132 Delar
av modellen, främst instängningspolitiken, tog sig utryck i den s.k. Truman doktrinen; vilket
innebar att alla försök att sprida kommunism och störta acceptabla regeringar skulle aktivt
hindras.133
3.0 De fyra inriktningarna inom amerikansk utrikespolitik
I sin bok Special Providence: American Foreign Policy and How it Changed the World
presenterar Walter Russel Mead fyra inriktningar som påverkat amerikansk utrikespolitik. De
kan ses som ideologier över hur USA bör bedriva sin utrikespolitik och agera internationellt.
3.1 Den Hamiltoniska inriktningen
De Hamiltoniska tänkarna hämtat inspiration från Storbritannien för sina utrikespolitiska
idéer.134 I Europa var Storbritannien geografiskt avskilt från kontinenten, vilket gjorde att
man inte på samma sätt deltog i de utrikespolitiskasystem som rådde på kontinenten.
Storbritannien utvecklade en doktrin baserad på en stark flotta, ett Europa uppdelat efter
maktbalansens principer och välutvecklad världshandelssystem.135 Eftersom Amerika hade
en fördelaktigare geografiskposition, större landområden och svagare grannstater än
Storbritannien och kunde därför utveckla en liknande doktrin med större proportioner. 136
Den Hamiltoniska inriktningen blev en motpol till den traditionella europeiska
kontinentalarealismen. Där de europeiskastormakterna baserade sin utrikespolitik på
militärmakt. Vilket tog uttryck i ett nollsummespel: om ett land blev starkare innebar det
samtidigt att andra länder blev svagare.137 Hamiltonians såg istället på handel som ett medel
sprida fred och välstånd. Istället för nollsummespel uppstår en vinn-vinn situation: där ett
som blir rikare på handel kan öka sin import från andra länder som blir rikare. 138 Det fanns
128
Karlsson (2011) Sid. 269
Ibid. Sid. 271
130
Ibid. Sid. 278
131
Ibid. Sid. 279
132
Ibid. Sid. 280
133
Ibid. Sid. 282
134
Mead (2001) sid. 111
135
Ibid. sid. 110
136
Ibid. Sid. 111
137
Ibid. Sid. 111
138
Ibid. Sid. 111-112
129
15
drömmar om en framtida världsordning baserad på handel med internationella lagar.139
Trots detta så menar Mead att Hamiltonians inte förkastade användningen av militära
medel.140 Deras syn var att det fanns ett behov av en militärmakt men att statsapparaten
skulle vara under civilt styre; vilket medförde att Amerikanska diplomater i större
utsträckning, än sina europeiska kollegor, diskuterade handelsfrågor än militära spörsmål.141
Inom Hamiltonismen anses den fria sjöfarten utgöra en vital del av USA:s intressen i
omvärlden.142 Mead menar att det beror på USA:s geografiska position och är beroende av
ett välfungerande system för transport av varor och människor över världen.143
Inskränkningar i denna rätt anses:
”… to be a direct and immediate threat to its [United States] vital interests, and it reserves
the right to respond with the most vigorous diplomatic measures—and, when necessary, the
use of force.”144
Lika viktig som den fria sjöfarten var också tillgången till utländskamarknader för
amerikanskavaror och att de behandlades likvärdigt med varor från andra länder.145
Strävandet för en öppendörr till utländskamarknader för amerikanskavaror låg också, för
Hamiltonians, i USA:s intresse.146 Trots den positiva synen på handel med utlandet så var
Hamiltonians inte lika intresserade av utländskavarors tillgång till den amerikanska
marknaden.147 Underlångtid förespråkades skyddstullar och först efter andra världskriget
skulle en förändring mot frihandel ske.148 Det nya synsättet innebar också acceptans mot att
andra länder fortfarande skyddade sina marknader, eftersom all handel är till nytta för USA.
Detta gäller inte varor som är av strategiskt intresse och finns få platser, Mead nämner olja
som ett exempel. Skulle denna monopolställning utnyttjas till USA:s nackdel menar Mead att
USA kommer reagera med fullkraft.149
I synen på internationellt samarbete är Hamiltonismen flexibel. Att upprätthålla den fria
rörligheten, på havet och i luften, med hjälp av en samarbetsorganisation eller tillsammans
med andra länder ses som positivt.150 Samtidigt är USA berett att agera på egen hand och
mot världsopinionen för att värna sina intressen.151 Detsamma kan sägas om allianser och
säkerhetspolitik. Mead menar att Hamiltonians har en pragmatisksyn på allianser och är
ingen motståndare av att USA skall vara oberoende. Speciellt efter andra världskriget då en
139
Mead (2001) Sid. 112
Ibid. Sid. 112
141
Ibid. Sid. 113
142
Ibid. Sid. 114
143
Ibid. Sid. 115
144
Ibid. Sid. 115
145
Ibid. Sid 115-116
146
Ibid. Sid. 116
147
Ibid. Sid. 117
148
Ibid. Sid. 118
149
Ibid. Sid. 118
150
Ibid.
151
Ibid.
140
16
världsordning byggts upp kring säkerhets avtal, både kollektiva och bilateral, för att
förhindra Sovjetisk expansion och tillsammans med Europa etablera en ny
säkerhetspolitiskstruktur för att ersätta det Brittiska imperiet. 152 För Hamiltonians innebar
efterkrigstiden en ny syn på USA:s plats i vägen. En stark militärmakt behövdes för att möta
hotet från Sovjetunionen och försvara landets intressen.153 Utöver det realistiska synsättet
så fanns fortfarande de ekonomiska perspektivet:
“…Hamiltonians from 1945 on visualized and sought to build a global economic system that
rested primarily on the free participation of independent states.”154
Mead menar att handel fortfarande är en central del hos Hamiltonismen trots att man inte
drar sig för ett realistiskt synsätt gällande USA:s nationella intressen.155 Hamiltonians syn på
handel kan sammanfattas på följande vis:
“Business is the highest form of philanthropy; commerce is the fastest road to world
peace.”156
3.2 Wilsonianism
Namnet till trots så har Wilsonianismen funnits inom den amerikanska utrikespolitiken långt
innan President Wilson påbörjade sitt ämbete.157 Ursprunget till denna inriktning finns i den
amerikanska missionsrörelsen.158 Rörelsen hade stor uppslutning och innefattade både
kvinnor som män, svarta som vita och från olika samfund.159 Dessa amerikanskamissionärer
gav sig ut i världen med målet att:
”…to relieve the world’s peoples of the burdens of superstition, paganism, feudalism, and
ignorance; to combat exploitation of the poor; to promote democracy, public health, and
literacy; to reform the world’s sexual mores; and to end the oppression of women
overseas.”160
Tillskillnad från Hamiltonians realistiska synsätt på utrikespolitiken så har Wilsonianismen ett
idealistisk/liberalt synsätt på utrikespolitiken. Exempelvis den liberala tanken om ” den
demokratiska freden” vilket innebär att demokratiska stater inte krigar medvarandra.161
Demokrati anses som det ideala styrelseskicket. Inom Wilsonianismen menar man, enligt
Mead, att demokratiskaländer ses som bättre samarbetspartners, och garanter för fred, än
ickedemokratiska länder.162 Framförallt efter som demokratier är betydligt mer ”stabila i sin
152
Mead (2001) Sid. 137
Ibid. Sid. 134
154
Ibid. Sid. 134
155
Ibid.
156
Ibid. Sid. 134
157
Ibid. Sid. 140
158
Ibid. Sid. 138
159
Ibid.
160
Ibid. Sid. 138
161
Smith m.fl. (red.) (2012) Sid. 57
162
Mead (2001) Sid. 166
153
17
politik”, eftersom ett regimskifte hos en icke demokrati kan leda till en omsvängning i
utrikespolitiken, där en tidigare allierad nu är fienden.163 Wilsonianismen menar istället att
dessa omsvängningar inte sker hos demokratier:
“Democratic policies are pulled toward the center and toward a rational concept of interest,
[…]; that makes them more predictable and more likely to keep promises once made.” 164
Utöver en garant för fred så menar Wilsoniansimen att demokrati också är en grund för att
skapa välstånd, tillsammans med en fri marknadsekonomi och lagstyre.165 Denna syn
medförde ett starkt stöd för att sprida demokrati ut i världen, vilket bidrog till
Wilsonianismens motstånd mot kolonialism.166
Hos Wilsonianismen finns också ett moraliskt synsätt som enligt Mead återspeglas i den
”amerikanska karaktären”. De anser att USA har rätt och en skyldighet att förändra världen.
inte bara andra länders utrikespolitik, utan även i deras inrikespolitik.167 Det moraliska
synsättet gjorde att kraven på interventioner för att stödja demokrati och mänskliga
rättigheter ökade från Wilsonianskt håll; redan under den franska revolutionen höjdes röster
för att stödja den franska republiken.168 Först under 1900-talet med USA:s ökade
politiskmakt som man aktivt började bedriva militära interventioner.169 Nu stäcker sig inte
Wilsonianismen till att stödja demokrati utveckling enbart med våld, utan också med
fredligare metoder genom stöd till demokratiförespråkande organisationer som exempelvis
the National Endowment for Democracy.170
Efter förespråkandet av demokrati menar Mead att den andra stora delen av
Wilsoniansimen utgörs av motståndet mot krig.171 Under 1800-talet började en fredsrörelse
att växa fram. Rörelsen började ställa krav att begränsa krigets skadeverkningar, vilket
lyckades genom fördrag som Genèvekonventionen och etablerandet av internationella
rödakorset.172 Det hela vidare utvecklades till att skapa internationella organisationer för att
bevara freden och skapa alternativ för att lösa konflikter, som exempelvis FN och den
internationella domstolen.173 Wilsonians ser positivt till fredsrörelsen och stödde tidigt deras
krav, dessutom eftersträvar de att USA skall vara en ledande roll för att stävja krig i
världen.174
163
Ibid. Sid. 166-167
Ibid. Sid. 167
165
Ibid. sid. 167
166
Ibid. sid. 168
167
Ibid. Sid. 143
168
Ibid. Sid. 168
169
Ibid. Sid. 168
170
Ibid. Sid. 169
171
Ibid.
172
Ibid. Sid. 170
173
Ibid. Sid. 170
174
Mead (2001) Sid. 170
164
18
3.3 Jeffersonian
Tillskillnad från Hamiltoniska inriktningen och Wilsonianismen så menar Mead att
Jeffersonian, och även Jacksonian, är rotade i en amerikansk kontext.175 Mead menar vidare
att Wilsonianismen och Hamiltoniska inriktningen är enklare att förstå och kända för
utomstående.176 Jeffersonians har sitt ursprung i den amerikanska revolutionen och
etablerandet av USA som en självständignation. I diskussionerna kring konstitutionen och
Amerikas politiskasystem tog Jeffersonians ståndpunkt för en svag federalstat med stort
självbestämmande för delstaterna.177 En annan viktig skiljelinje var synen på demokrati.
Både Hamiltonians och Jeffersonians anser att USA bör vara demokratiskt och kapitalistiskt,
skillnaden ligger i hur fördelningen mellan dem bör se ut.178 Ur de Hamiltoniska synsättet
behövs det kapitalistiska systemet för att demokratin och landet skall vara välmående.179 I
detta behövs staten behövs för att skydda den privata äganderätten. För Jeffersonians är
istället av åsikten att en välfungerande demokrati och stabilt samhälle måste finnas för att
kapitalismen och ekonomin skall generera välstånd.180 Samtidigt finns hos Jeffersonians en
oro för att en oreglerad kapitalism kan hota demokratin.181 I korthet anser Hamiltonians att
en stat med bra administration och är välordnad ger befolkningen ett bra styre. 182
Jeffersonians är av åsikten att folket skall styra sig självt, utan krånglig byråkrati och
beslutsfattare placerade långt bort från folket.183
Inom utrikespolitiken har Jeffersonians ett defensivt synsätt:
“The Jeffersonian mind does not scan the foreign policy horizon in a search for opportunities;
rather it mostly sees threats.”184
Mead menar att detta synsätt formats av Jeffersonians syn på demokratin. 185 I motsatts till
Wilsoniansimen som menar att demokratin kan spridas utanför Amerikas gränser; så är
demokratin är enligt Jeffersonians:
”…a fragile plant – difficult to grow, harder to propagate.”186
Det finns alltså ett större behov av att bevara demokrati och frihet inom USA:s gränser än att
sprida den till omvärlden. Det fanns heller inga stora planer på att expandera USA:s gränser.
Enligt Mead nöjde sig Jeffersonians med territoriella anspråk efter att Florida annekterats
175
Ibid. Sid. 178
Ibid. Sid. 178
177
Ibid. Sid. 181
178
Ibid.
179
Ibid.
180
Ibid.
181
Ibid.
182
Ibid.
183
Ibid.
184
Ibid. Sid. 187
185
Ibid. Sid. 187
186
Ibid. Sid. 185
176
19
och köpet av Louisiana, utöver dessa landvinningar fanns inget behov av en aktiv
utrikespolitik.187
Genom utrikespolitik födds hot mot friheten dels utomstående hot från andra länder,
invasioner, försök att destabilisera regeringen eller genom hot. Det andra hotet fanns hos
USA självt. Genom krig och strider för sina principer fanns risken att medborgarnas egna
rättigheter och frihet skulle urholkas och försvinna. Jeffersonians utrikespolicy kretsar kring
att hushålla med utrikespolitiken; att hålla den så liten som möjligt utan att bygga upp en
stor maktapparat som kan hota friheten.
Den fösta och, enligt Mead, viktigaste är att undvika krig, vilket inte bara ett hot i form av
förluster i material och människoliv utan också ett hot mot amerikansk frihet.188 Krig kostar
pengar. Behovet att finansiera kriget leder till ökad skuldsättning som centraliserar makten
hos staten. Detta tvingar befolkningen att börja arbeta och betala skatt för att täcka skulden
till den minoritet som köpt statliga obligationer för att finansiera krigsinsatsen.189 Denna
framväxt av ett central politisk och ekonomisk makt, utan insyn och beroende av offentliga
medel, leder enligt Jeffersonians till en strävan att hitta nya konflikter i utlandet.190
Dessutom skapas ett behov av att ha en stående armé och flotta vilket i Jeffersonians ögon
kan utgöra ett hot mot landets frihet.191
En annan viktig punkt för Jeffersonians är att konstitutionen som ligger till grund för
utrikespolitiken. Det är därför viktigt hos Jeffersonians att de avtal som USA ingår inte
åsidosätter konstitutionen.192 De finns också viktigt att kongressen har insyn och inflytande
över USA:s utrikespolitik oavsett om det gäller granskning av CIA eller presidentens
möjligheter att skicka amerikansk trupp utomlands.193
Likt staten vill Jeffersonians ha sin utrikespolitik så liten som möjlig. Nyckeln för att uppnå
detta för Jeffersonians är enligt Mead att hålla nationens intresse så smalt som möjligt och
grunderna för konflikt med andra länder minskar.194 USA skall blanda sig så lite som möjligt
med det som händer i omvärlden. Mead menar att orsaken till denna syn inte beror på
feghet eller likgiltighet för omvärlden utan för att inblandning med utlandet riskerar att
skada den amerikanska demokratin; dess institutioner och värderingar.195 Detta betyder inte
att USA skall vara helt isolerat från omvärlden utan sköta sig själv så mycket som möjligt och
endast agera om landet är allvarligt hotat.196
187
Mead (2001) Sid. 187
Ibid. Sid. 189
189
Ibid. Sid. 190
190
Ibid.
191
Ibid.
192
Ibid. Sid. 194
193
Ibid.
194
Ibid. Sid. 195
195
Ibid. Sid. 196
196
Mead (2001) Sid. 197
188
20
Det är dock inte bara de nationella intresset som skall vara smalt inom utrikespolitiken utan
också dess kostnader. En av orsakerna som Mead lyfter fram är delvis rent ekonomiska; en
dollar som sparas in på lägre militära- och diplomatiutgifter, besparar befolkningen skatt
vilket skyddar mot en stark centralmakt som kan spendera pengar på korrumperande
kontrakt och mutor för att behålla sin makt.197 När Jeffersonians accepterade behovet av en
armé och flotta så skall storleken på dessa hålls till ett minimum och under stark
civilkontroll.198
Inte heller diplomatkåren undkom den ekonomiska disciplinen. Under lång tid såg man till
att amerikanskadiplomater inte kunde leva extravagant utan upprätthålla ”republikens
ideal”.199 Även om Jeffersonians inte hade mycket tillövers för de lyxiga miljöer där den
diplomatiska eliten diskuterade landets viktiga frågor så Jeffersonians värdet av diplomatin
som ett effektivt sätt att avvärja konflikter.200
3.4 Jacksonian
Den fjärde och sista inriktningen av amerikansk utrikespolitik är Jacksonska inriktningen.
Inriktningen hämtar sitt namn från USA:s sjunde president Andrew Jackson. Mead menar att
Jackson drog in den amerikanska befolkningen på den politiska arenan genom att utöka
rösträtten till en större del av befolkningen, till en början fria män.201 Jackson formade på
detta sett, enligt Mead, en politisk rörelse som kom att få stort inflytande. 202 Det är också
där Jacksonians har sin grund; i populismen och idén om en ”folkgemenskap” som delar
amerikanska värderingar. Till en början utgjordes denna ”gemenskap” vita kristna européer
som hade sitt ursprung från Skottland och Irland.203 Denna grupp hade sin hemvist på farmer
belägna i den amerikanska södern och mellanvästern.204 Med tiden kom gemenskapen att
utvidgas med att nya invandrar grupper anlände till Amerika från bland annat Öst- och
Sydeuropa genom assimilering till en ”amerikansk livsstil och dess värderingar”. Mead pekar
på en stegvis assimilering; först till den amerikanska materiella kulturen, sedan, något
långsammare, till kulturella och psykologiska strukturer.205 Mead menar vidare att den
främsta orsaken till assimileringen berodde på:
”… exposure to the economic and social realities of American life. Neither church nor
synagogue nor the community of elders had any legal powers over individuals in the United
States. Each successive generation of immigrants had more opportunity to escape the
197
Ibid.
Ibid. Sid. 199
199
Ibid. Sid. 199-200
200
Ibid. Sid. 200-201
201
Ibid. sid. 225
202
Ibid.
203
Ibid. Sid. 228
204
Ibid.
205
Ibid. Sid. 230
198
21
constraints of the ethnic community, and the economic rewards of moving in to mainstream
were high.”206
Dessutom medförde geografiska förändringar att hemvisten för Jacksonians, från utgjordes
av förorter. Vilket ledde till ytterligare blandning av nordlig arbetarklass och gamla
farmägare. Genom folkgemenskaps tanke skapas en tydlig linje mellan medlemmarna i
gemenskapen och de som står utanför. Genom historien har detta drabbat icke-vita,
homosexuella samt icke-protestanter.207 Detta har dock förändrats. Meads påpekar att
minoritets grupper som lever efter gemenskapens principer har börjat accepteras. 208
Samtidigt så bemöts de som bryter mot dessa principer exempelvis kriminella, missbrukare
eller oansvariga föräldrar med hårda straff och ett hårt bemötande.209
Inom den Jacksonska folkgemenskapen finns även en uppsättning av värderingar. I centrum
bland alla principer är i Meads mening något förlegade ordet; heder. Ur detta centrala värde
följer flera principer. Den första principen är att ”förlita sig på sig själv”. Att skapa sin egen
tillvaro och klara sig själv är, enligt Jacksonians, sinnebilden av en ”äkta amerikan” menar
Mead.210 Att förlita sig på staten för sitt uppehälle eller på ärvda pengar bemöts med
misstänksamhet, en hårt arbetande medelklass är idealet.211 Samtidigt förväntas att hedern
respekteras av utomstående. Värderingarna utgår ifrån respekt. Först har vi respekten för
den egna personen; man bemöts med respekt utan att den personliga värdigheten kränks.212
Därefter följer respekt mot auktoriteter, om den bedöms som legitim. Respekt mot äldre och
respekt mot dem som genom hårt arbete lyckats skapa sig en förmögenhet, Mead menar att
en riktad avsky mot välbärgade personer är ovanlig så länge ”spelreglerna” anses rättvisa.213
Utöver heder innehåller Jacksonians värderingar principer rörande lika värde och en stark
individualism. Gällande de första principen så är alla inom gemenskapen lika värda, vilket
innebär att ingen kan säga vad personen skall och inte skall göra.214 Individen har ett
oberoende som inte kan kränkas. Den andra principen, individualismen, ger individen
möjlighet att efter eget huvud forma sitt liv och möjligheten att förverkliga sina egna
drömmar.215 Mead lägger stor vikt vid att i Jacksonians Amerika går individen sin egen väg,
utan att någon skall tala om för dem vad den skall göra.216 En sista egenskap och princip som
värderas högt är mod och att kunna stå upp för de man tror på, vilket Mead kopplar samman
med Jacksonians förkärlek till vapen och synen på militärtjänstgöring som en skyldighet. 217
206
Mead (2001) Sid. 230-231
Ibid. Sid. 237
208
Ibid. Sid. 238
209
Ibid. Sid. 237, 238
210
Ibid. Sid. 232
211
Ibid.
212
Ibid. Sid. 233
213
Ibid.
214
Ibid. sid. 234
215
Ibid.
216
Ibid. sid. 235
217
Mead (2001) Sid. 236
207
22
Dessa värderingar och principer för Jacksonians vidare in i utrikespolitiken, vilket visas
nedan.
I jämförelse med övriga inriktningar finns likheter mellan främst Jacksonians och
Jeffersonians exempelvis i motståndet mot en stark federal stat samt en misstro mot ”eliten”
och att makten skall finnas så nära medborgarna som möjligt.218 De delar också en stark
tilltro till konstitutionen, rättighetsförklaringen219 och att skydda friheten för vanliga
amerikaner.220 Det finns samtidigt stora skillnader mellan dessa båda inriktningar, Mead
illustrerar skillnaden på följande vis:
”… while the Jeffersonians are most profoundly devoted to the First Amendment, protecting
the freedom of speech and prohibiting a federal establishment of religion, Jacksonians see
the Second Amendment and the right to bear arms as the citadel of liberty. To oversimplify,
Jeffersonians join the American Civil Liberties Union (ACLU); Jacksonians join the National
Rifle Association (NRA). In so doing, they both are convinced that they are standing at the
barricades if freedom.”221
I utrikespolitiken menar Mead ligger Jacksonians närmare den kontinentala realismen än
övriga inriktningar. Jacksonians delar, menar Mead, realismens tveksamhet till humanitära
interventioner och försök att bygga en världsordning med internationella lagar och regler. 222
Tveksamheten mot internationella lösningar finns också hos Jeffersonians. Men när
Jeffersonians vill hålla Amerikanska intressen så smala som möjligt och försvara dem med
minsta möjliga makt. Ser Jacksonians istället ett behov av ett starkt USA som kan försvara
sina intressen, hur små de än är. Hos Jacksonians utgörs också utrikespolitiken av heder, en
självmedvetenhet kring hur USA uppfattas samt en tro på militära institutioner. Likt
folkgemenskapens utestängande av utomstående görs också en tydlig åtskillnad mellan USA
och resten av världen. Enligt Jacksonians är omvärlden anarkisk och våldsam vilket kräver att
USA är starkt och välbeväpnat, bedriver en slug och kraftfull diplomati samt tvekar inte att
agera förebyggande om landets intressen är hotade.223
Mead menar att Jacksonians inte har någon tilltro till internationell rätt och
tillvägagångsätt.224 De föredrar traditioner och informella regler framför skriven lag, likt
tillvägagångs sättet i en familj.225 Istället borde de internationella systemet och dess
relationer grundas på en hederskodex:
218
Ibid. Sid. 225-226
Översättning från engelskans: Bill of rights.
220
Mead (2001) sid. 226
221
Ibid. Sid. 226
222
Ibid. Sid. 245
223
Ibid. Sid. 246
224
Ibid.
225
Mead (2001) Sid. 246
219
23
”… and those who live by the code will be treated under it. But those who violate the code,
who commit terrorist acts against innocent civilians in peacetime, for example, forfeit its
protection and deserve no more consideration than rats.”226
Mead påpekar vidare att Jacksonians syn på krig också ligger nära realismen. Det finns inga
moraliska krav för att USA skall agera militärt, det räcker att vitala amerikanska intressen
behöver skyddas. Att ingripa militärt när amerikanska intressen inte är hotade, har däremot
Jacksonians, enligt Mead, inget intresse utav.227 Att agera humanitärt, exempelvis genom
intervention, är ett slöseri med amerikanska skattepengar och hjälper varken USA eller
landet i fråga. Det är bättre om länderna tar hand om sina egna. Detta betyder inte att
Jacksonians skulle ha något emot hjälpa sina medmänniskor. Jacksonians är av övertygelsen
att välgörenhet sköts bäst av privata aktörer utan att staten försöker administrera den.
3.5 Sammanställning Idealtyper
Efter presentationen av de olika inriktningarna. Måste inriktningarna sammanställas till
idealtyper. För att ge en tydlig överblick över idealtyperna har samanställningen gjorts i en
tabell (se tabell 1). Tabellen är utformad efter den referensram som tagits fram; USA:s roll i
världen, internationellt samarbete, aktiv utrikespolitik samt mål med utrikespolitiken och
metoden för att uppfylla sagda mål. I varje ruta ges en kort sammanfattning av inriktnigens
syn på ställda fråga. Samtidigt har rutan för Jacksonians syn på USA:s roll i världen fått en
apostrof. Eftersom jag inte lyckats hitta en tydlig bild av hur Jacksonians ser på USA:s roll. För
även om de eftersträvar en stark militärmakt, så har de inget intresse av att engagera sig
utrikespolitiskt om de inte finns ett hot mot USA. De kan därför tänkas möjligt att de
eftersträvar en ledande roll som den militärt starkaste nationen, utan att för den skull vilja
vara den ”fria världens” ledare.
226
227
Ibid. sid. 247
Ibid.
24
25
4.0 Analys
Texten som ligger till grund för denna analys är den nationella säkerhetsstrategin, NSS, som
presenterades i maj 2010. I dokumentet behandlar Obama administrationen USA:s
strategiska approach för att uppfylla målen för utrikespolitiken. De beskriver också
tillvägagångsättet för att USA:s intressen tillgodoses. Intressena delats upp i fyra områden;
Säkerhet, välstånd, värderingar och internationell ordning.228 Analysen kommer att utföras
utifrån ovan nämnda idealtyper. I analysen kommer den strategiska approachen, målen,
med exempel från tillvägagångsätt att analyseras. Analysen avslutas med en
sammanställning och resultat.
4.1 Den nationella säkerhetsstrategin
I inledningen till kapitlet fastslås att USA måste utveckla sitt ledarskap i världen. Dels för att
världen genom gått stora förändringar, vilket ställer krav på att USA också förändras för att
behålla sin ledande roll.229 USA:s Intressen bryts ner till fem punkter:




The security of the United states , its citizens, and U.S. allies and partners;
A strong , innovative, and growing U.S. economy in an open international economic
system that promotes opportunity and prosperity;
Respect for universal values at home and around the world; and
An international order advanced by U.S. leadership that promotes peace, security,
and opportunity through stronger cooperation to meet global challenges.
(Källa: NSS (2010) Sid. 7)
4.2 Bygga nytt välstånd
Ur dessa mål finns drag av Hamiltonians och vikten av ekonomin. Grunden för USA:s makt
ligger i en välfungerande ekonomi.
”Our prosperity serves as a wellspring for our power. It pays for our military, underwrites our
diplomacy and development efforts, and serves as a leading source of our influence in the
world.”230
Ekonomin är allt så de som skapar de medel som behövs för ett starkt USA, både militär och
för satsningar utomlands. Ytterligare ett mål från Hamiltonians finns också med, nämligen
vikten av en öppen marknad. Trots hotet utifrån, risken för terrordåd, så kan inte rörligheten
för varor och människor inskränkas.231 I syfte att skapa välstånd lyfts vikten av att öppna
utländska marknader för amerikanska varor. Då man menar att en global öppenmarknad
skapar global konkurrens och innovation, vilket ger ökat välstånd.232 För att skapa dessa
228
NSS (2010) sid. 17
Ibid.) sid. 7
230
Ibid. Sid. 9
231
Ibid. Sid. 10
232
Ibid. Sid 32
229
26
marknader förlitar mot sig på bi- och multilaterala handelsavtal.233 Dessutom skall ökat
ekonomiskt samarbete ske via G-20 och institutioner som IMF och Världsbanken.234 De finns
alltså ett fokus på ekonomin och dess fördelar att skapa välstånd för USA som ligger nära
Hamiltonians. Samtidigt finns också drag av Jeffersonians ekonomiska syn. nämligen en
strävan att minska budgetunderskottet. En del av lösningen är ökad export och ökat
sparande på hemmaplan.235 De krävs också förändring av statens ekonomiska agerande;
inget mer slöseri med skattebetalarnas medel. Dyra och ineffektiva program skall skrotas
istället skall de vara kostnadseffektivt, vara effektiva processer och ökad transparensen.236
Däremot är planerna inte lika långt gångna som en Jeffersonian skulle önska. Målet med
förändringarna är inte heller en mindre statsapparat, utan snarare för att USA skall kunna
hävda sig på den globala marknaden.
“…, these efforts [for fiscal sustainability] will positions our nation for success in the global
marketplace, while also supporting our national security capacity – the strength of our
military, intelligence, diplomacy and development …”237
4.3 Samarbete och internationell ordning
Kapitlet om internationell ordning i NSS inleds på följande vis:
“The United States will protect its people and advance our prosperity irrespective of actions
of any other nation, but we have an interest in a just and sustainable international order that
can foster collective action to confront common challenges.” 238
Även om USA inte kommer göra sig beroende eller böja sig inför någon annan makt så finns
de i USA:s intresse ett behov av samarbete med andra. De ligger nära Hamiltonians syn på
samarbete; gynnas USA:s intressen av samarbetet är de inget problem. Att USA skulle hålla
en tillbakadragen roll internationellt eller undvika samarbete, likt Jeffersonians och tillvisdel
Jacksonians är inte aktuellt. Samarbetet skall ske genom internationella institutioner, men
genom den nya internationella ordningen behöver dessa institutioner att förändras. 239 Inom
den nya ordningen skall grundas på staters och folks gemensamma intressen och inte som
tidigare blivit:
”… ignored in favor of suspicion and self-defeating competition.”240
233
NSS (2010) Sid. 32
Ibid. Sid. 33
235
Ibid. Sid. 32
236
Ibid. Sid. 34-35
237
Ibid. sid. 10
238
Ibid. Sid. 40
239
Ibid.
240
Ibid.
234
27
Engagemanget med omvärlden, vare sig de är internationella institutioner, stater eller
folkgrupper skall grundas kring gemensamma intressen och ömsesidig respekt. 241 Att följa en
motsatt hållning är inte aktuellt:
“Amerika has never succeeded through isolationism. As the nation that helped to build our
international system after World War II and to bring about the globalization that came with
the end of the Cold War, we must reengage the world on a comprehensive and basis.” 242
Även om syftet med den nya internationella ordningen är att främja amerikanska intressen
så ligger tillvägagångsättet nära Wilsoniansimen strävan att bygga en ny ordning som skapar
en bättre värld med USA som ledande stat:
“Our engagement will underpin a just and sustainable international order – just, because it
advances mutual interests, protects the right of all, and holds accountable those who refuse
to meet their responsibilities; sustainable because it is based on broadly shared norms and
fosters collective action to address common challenges.”243
Till detta följer idealistiska drag, som att bryta den gamla ordningen, av staters
egenintressen och misstänksamhet. En internationell ordning kan aldrig bli perfekt menar
man i NSS, samtidigt är det bättre att uppnå Amerikas intressen inom dessa strukturer än att
stå utanför dem.244 så även här lyser Hamiltonians flexibla synsätt igenom. För även om
ordningen inte är perfekt, så är det ett bra verktyg för att gynna amerikanska intressen.
Förutom nyttan för amerikanska intressen så gynnas också samarbetet av internationella
organisationer. Att gemensamt lösa globala problem som exempelvis klimatet,
våldsextremism eller kärnvapen nedrustning.245 Den nya ordningen skapar möjligheter att
minska användandet av våld, eftersom gemensamma internationella normer över hur länder
bör bete sig, efterföljs inte reglerna så blir bestraffningen i första hand sanktioner eller
isolering.246
USA:s utrikespolitik skall vara aktiv och grundas på internationellt samarbete.
Utgångspunkten för samarbetet är tidigare vänner och allierade, då man delar genesamma
värderingar och normer.247 Dessa ”gamla allianser” ger möjlighet att skapa ett stabilt
internationellt samarbete, eftersom ju fler man är desto mer inflytande.248 Samarbetet med
dessa länder, i Europa och Asien och Nordamerika, är djupgående och sträcker sig över flera
områden, från säkerhetsfrågor till ekonomiska frågor och spridande av demokrati.249
241
NSS (2010) sid. 11
Ibid.
243
Ibid. sid. 12
244
Ibid.
245
Ibid.
246
Ibid.
247
Ibid. sid. 11
248
Ibid. Sid. 41
249
Ibid. sid 41-42
242
28
Samarbetet slutar inte bara vid gamla allierade utan skall expandera till nya sfärer.250 Här
riktar man sig mot växande länder, framtida stormakter som exempelvis Kina och Indien, för
att etablera samarbete grundat kring gemensamma intressen och ömsesidig respekt och
genom diplomati skapa nya vänskapsband och partnerskap i världen.251 Exempelvis nämns
Kina, som fått ökat inflytande. Kina välkomnas att samarbeta med USA och de
internationella samfundet i frågor som klimatförändringar eller ekonomisk återhämtning.252
De intygas också att även om man inte kommer överens i många frågor så skall de inte
påverka frågar där man har gemensamt intresse.253 En anledning till att öka samarbete med
länder som ökar sitt inflytande, regionalt och internationellt, är att inkorporera dem i den
internationella ordningens normer och gemensamma intresse.254 Samarbetet gäller inte bara
mellan enskilda länder, utan också inom organisationer. I NSS lyfts G-20 fram som ett
exempel där de gamla ekonomierna kan mötas med de nya framväxande ekonomierna för
att Ta itu med globala problem som exempelvis hungersnöd.255
Synen på samarbete ligger nära Hamiltonians. Tillskillnad från Wilsonianismen gäller
samarbetet inte enbart av demokratier, även om de är att föredra, utan icke demokratier
accepteras om de finns gemensamma intressen och ömsesidig respekt. Det finns alltså ett
mått av Hamiltonians flexibilitet i samarbetsfrågan, de är bra så länge de gynnar USA:s
intressen. Ytterligare ett drag från Hamiltonians finns i agerandet med länder, utöver militärt
stöd för att stabilisera svaga stater, finns ett fokus på ekonomisk utveckling:
”… to foster economic and financial transactions to advance our shared prosperity.” 256
Den positiva synen på internationella organisationer. Eftersom en stabilare och fredligare
världsordning kan skapas inom internationella organisationer. Denna syn på internationellt
system delar tydliga likheter med Wilsonianismen; med strävanden efter en internationell
organisation för att skapa en fredligare värld. Däremot framstår Obama inte lika idealistisk
som Wilsoniansimen förespråkar, för även USA:s intressen måste tillgodoses:
“…, we must pursue a rules-based international system that can advance our own interests
by serving mutual interest.”257
4.4 Säkerhet
Obama administrationen menar i NSS att deras främsta uppgift är att skydda de amerikanska
folket.258 Man konstaterar också att säkerhetsläget för USA har förändrats dramatiskt under
de senaste tjugo åren, från en enda fiende med atomvapen till extremistnätverk och stater
250
NNS (2010) sid. 43
Ibid. sid. 11
252
Ibid. sid. 43
253
Ibid.
254
Ibid. sid. 44
255
Ibid.
256
Ibid. sid. 11
257
Ibid. sid. 12
258
Ibid. sid. 17
251
29
som vägrar ordna sig till internationell ordning eller inte kan styra sitt eget territorium.259 Till
detta kommer rollen för USA att upprätthålla säkerheten på globalnivå.260 För att uppnå sina
säkerhets mål ska USA:s gå tillväga på följande vis:
”…, we are strengthening alliances, forging new partnerships, and using every tool of
American power to advance our objectives – including enhanced diplomatic and development
capabilities with the ability both to prevent conflict and to work alongside our military.”261
Strategin fokuserar även här på samarbete och stöd med fokus på icke-våldslösningar. Även
om samarbetet och ickevåldsmetoder ses som viktigt, så utesluts inte våld som ett möjligt
maktmedel. Militära ingripanden anses vara nödvändiga under visa omständigheter. De
gäller när USA och deras allierade måste försvaras, eller bevara, de man kallar, en vidare fred
och säkerhet samt att skydda civila vid en alvarlig humanitärkris.262 Våld skall endast
användas som sitta utväg när andra alternativ har prövat och med internationellt stöd samt i
samarbete med exempelvis NATO och FN.263
De eventuella brukandet av militärt våld kan också åsidosätta den samarbetsinriktade
politiken. Skulle USA eller dess intressen vara hotade skulle de vara legitimt att agera
självständigt.264 Under villkoret att de sker:
”… to standards that govern the use of force.”265
Allt agerande som innefattar våld ska hela tiden genomföras under kontrollerade former
med tydliga motiv och vad för konsekvenser agerandet kan leda till.266
Inom säkerhetspolitiken är de svårt att hitta någon tydlig koppling till några av urtyperna.
Obama administrationen försöker torna ner användandet av militära medel till något som
endast används i nödfall. De finns ett tydligt fokus på samarbete och att stödja stater som
riskerar bli hemma baser för terrorister. Det finns ett tydligt drag från Jacksonians i
bekämpandet av al-Quaida. De skall bekämpas och hindras från att etablera sig på nya
platser.267 Samtidigt skall även svaga stater i riskzonen få stöd att bygga upp militärstyrka.268
Något Jacksonians inte anser nödvändigt. De finns inte heller något uttalat fokus på att skapa
stabila demokratier i partner stater, utan de räcker med stabila länder som klarar av att
bekämpa militärgrupper med kopplingar till terrornätverk. De finns heller ingen tydlig till
Wilsoniansismen förutom samarbete och strävandet efter att följa lagar och regler, både
259
NSS (2010) sid. 17
Ibid.
261
Ibid. Sid. 18
262
Ibid. Sid. 22
263
Ibid.
264
Ibid.
265
Ibid.
266
Ibid.
267
Ibid. Sid. 21
268
Ibid.
260
30
nationella och internationella.269 Även här verkar Obama administrationen ligga när
Hamiltonians; de ser nyttan av att samarbeta för att uppnå sina mål. Samtidigt som de inte
drar sig för att agera självständigt om de skulle behövas.
4.5 Värderingar
I NSS menar man att USA har speciella värderingar och arbetar för att de skall spridas till
resten av världen.270 Värderingarna utgörs av individuella rättigheter som exempelvis
yttrandefrihet, religionsfrihet och mötesfrihet.271 De gäller också möjligheten att utse sina
egna ledare och människors likavärde.272 USA skall hjälpa invånare, i andra länder att lämna
fattigdom men också stärka demokratiska institutioner.273 Dermot skall detta inte ske med
tvång. USA:s värderingar skall inte tvingas på omvärlden.274 Tvärtom skall Amerika genom
sitt ”moraliska ledarskap” verka som ett föredöme för omvärlden att följa, en inspiration för
förtryckta runt om i världen.275 Detta kräver av USA, menar man i NSS, att upprätthålla dessa
värderingar i bra tider så väl som svåra.276 Exempel som lyfts fram på detta är förbud mot
alla former av tortyr, skydda civila rättigheter och hitta styrka ur skillnader.277 De betonas
också att detta ”moraliska” agerande inte kan kompromissas bort för att nationens säkerhet
värderas högre, vilket påpekas har gjorts tidigare.278
Synen att agera som exempel för omvärlden ligger nära Jeffersonians tankegångar:
”… we [the American people] will lead on behalf of our values by living them. Our struggle to
stay true to our values and constitution has always been a lodestar, both to the American
people and those who share our aspiration for human dignity.”279
Framhävandet av USA:s moraliska dimensioner som ligger nära Wilsonianismen. Men följs
inte fullt ut, Wilsonianismens aktiva missionerande av demokrati och mänskliga rättigheter
är betonas inte på samma sätt. De finns dock stöd för demokrati även om de missionerandet
nedtonas. De framhålls, i NSS, att USA accepterar alla demokratiskt valda regeringar, även
om staten och USA inte delar samma åsikter.280 Samtidigt när de gäller icke-demokratiska
stater så borde USA uppmuntra demokratisk utveckling och värnande av mänskliga
rättigheter med hjälp av dialog via diplomatiska förbindelser.281 Ett ytterligare utryck för
Wilsoniansimens syn på moral är att bekämpa, vad man i NSS kallar, extrem fattigdom.282
269
NSS (2010) Sid. 21-22
Ibid. Sid. 35
271
Ibid.
272
Ibid.
273
Ibid. sid. 11
274
Ibid. sid. 10
275
Ibid.
276
Ibid. Sid. 36
277
Ibid. Sid. 36-37
278
Ibid. Sid. 10
279
Ibid.
280
Ibid. Sid. 38
281
Ibid.
282
NSS (2010) Sid 39
270
31
Vilket ska förverkligas genom en global hälsostrategi, säkerställa tillgång till mat och lyfta
insatser för humanitärhjälp. De påpekas docka att bistånd inte är ett mål i sig själv, utan
verktyg för att skapa förutsättningar för att bistånd inte skall behövas.283 En ståndpunkt som
ligger nära Jacksonians syn på att bistånd är ett slöseri med skattepengar.
5.0 Sammanställning och diskussion
De genomgripandet för temat för NSS är samarbete. De ligger i USA:s intressen att
samarbeta, att gå en självständigväg anses inte möjligt. De är också ett USA som respekterar
sin omgivning så länge de själva bemöts med respekt. Konflikter skall inte lösas med våld.
Nationer som bryter mot internationella ordningen och dess normer kommer i första hand
bemötas med sanktioner och isolering. Den nya världsordningen ger en fredlig värld med
gemenskap och USA i en ledande position. Obamas dröm verkar vara att bli en ny Franklin D.
Roosevelt som byggde upp en ny internationellordning för 1900-talet. Obama verkar vilja
göra de samma för 2000-talet. Och de intryck som man får är en ganska idealisk president.
Så betyder det att Obama ligger närmast Wilsonianismen? Nej, enligt mitt sätt och se saken
så är Obama mer av en Hamiltonian.
Det är samtidigt svårt att skapa en tydlig bild utifrån idealtyperna eftersom NSS dokumentet
ger en spretigbild, olika aspekter passar olika bra in på idealtyperna. Dessutom är modellen,
visar de sig, i hög grad fokuserad på traditionella områden inom internationell politik som
militärmakt och diplomati. Något som dock lyfts fram i NSS är användandet av mjuk makt.
De menar i NSS att bland annat forskare, artister, atleter och NGO:s kan hjälpa till att skapa
en positivbild av USA i omvärlden.284
Trots de många dragningarna till Wilsoniansk idealism så passar Obama ändå bättre in hos
Hamiltonians. För det finns alltid en flexibilitet. Samarbete är något som USA kan ha nytta av
- så då samarbetar man. Däremot om de visar sig att agerande på egen hand krävs för att
skydda, eller på annat sätt gynnar, USA så är de inga problem. Obama agerar efter landets
intressen, inte efter en moralisk kompass, likt Wilsonians. Deltagandet i internationella
organisationer är bra eftersom de ligger i Amerikas intresse; inget annat. Skulle de ligga i
Amerikas intresse att tillfälligt gå utanför internationella organisationerna så ger de inga
större bekymmer.
Inom ekonomin så ser man till fördelarna av en öppen och global marknad. Likt de äldre
Hamiltonians syn så måste USA gynnas av det. Obamas lösning är inte handels hinder utan
satsningar för att ge ett konkurrenskraftigt USA som kan mäta sig med omvärlden. Viljan att
se till att inte skattebetalarnas pengar inte slösas och att statens verksamhet effektiviseras.
Är inte ett utryck för behovet av en minimal stat eller skydda befolkningens frihet, efter
Jeffersonians mönster, utan för att de gynnar USA:s ekonomi.
283
284
Ibid.
Ibid. sid. 12
32
Genom sin koppling till Hamlitonians så finns de sticker inte Obama ut från tidigare
administrationer. Visserligen får en anpassning ske efter den tid och omständigheter han
verkar i. de utgör ändå inget radikalt brott mot vad som skett tidigare i amerikansk
utrikespolitik.
6.0 Källor
Tryckta källor
Bergström, Göran. Boréus, Kristina. 2012. Idé- och ideologi analys. I Göran Bergström &
Kristina Boréus (red.). Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, 139-175. Studentlitteratur. 3:e upplagan. Lund.
Freeden, Michael. 2003. Ideology – a very short introduction. Oxford University Press.
London-New York.
Hallenberg, Jan. 2009. The quest for control – USA:s säkerhetspolitik efter 11 september.
Liber AB. Malmö.
Doyle Michael W. 2012. Liberalism and Foreign policy. I Steve Smith, Amelia Hadfield och
Tim Dunne (red.). Foreign policy – theory, actors, cases, 54-77. Oxford University Press. 2:a
upplagan. Oxford, Storbritannien.
Karlsson, Svante. 2012. Frihetens förlorade imperium – Om ideologi och intressen i USA:s
utrikespolitik, Sekel bokförlag.
Kissinger, Henry. 1994. Diplomacy. Simon & Schuster Paperbacks, New York, USA.
Elektroniska källor
Art, Robert J. 2004. Cornell studies in security affais: grand strategy for America. Cornell
University Press. Ithaca and London [e-bok].
Mead, Walter Russell. 2001. Special Providence – American foreign policy and how it
changed the world. Knopf Doubelday Publishing Group. New York, USA. [e-bok].
33