Månadsöversikt

Månadsöversikt
januari 2015
9.1.2015
USA driver tillväxten
• Stark ekonomisk statistik från USA, centralbanken förväntas höja på styrräntan nästa sommar
• I Europa fortsätter den långsamma tillväxten, av centralbanken väntas nya
stödåtgärder i början av året
• Situationen oklar på tillväxtmarknaderna, en del drar nytta av den låga inflationen, en del lider av bland annat nedgången i oljepriset och osäkerheten
gällande tidpunkten då USA:s centralbank höjer på styrräntan
• Nedgången i oljepriset och inflationen i stor roll
• Bra avkastning från statslånen, företagslånens avkastning förblev anspråkslös
• Tillväxtmarknadslånen svagaste tillgångsklassen
• Återigen en korrigering i aktierna
• SEB Manager Research: Stark absolut avkastningsutveckling gjorde år 2014 till
ett svårt år för portföljförvaltarna
Modellportföljen
Aktiemarknaden överviktad
• Undervikt i statslånen, absoluta räntenivån lockar inte
• Företagslånen svagt underviktade, på kort sikt tyngs high-yield placeringarna av de negativa placeringsströmmarna
• Tillväxtmarknadslånen i neutralvikt, den höga ränteavkastningen skuggas av valutaosäkerhet
• Aktiemarknaden i övervikt, den svaga uppgången i ekonomin, den höga likviditeten och
goda resultatavkastningen (earnings yield) stöder aktieplaceringarna
• Europas och USA:s aktiemarknader överviktade. Finland och tillväxtmarknaderna tyngs
av osäkerheten kring tillväxten på tillväxtmarknaderna - neutralvikt
Aktiemarknaden
Övervikt
Tema
Avk. 3 mån
YTD
Finland
neutral
cykliska
1,6%
5,7%
Europa
övervikt
småbolag
-0,4%
4,1%
USA
övervikt
all cap
7,4%
25,3%
Japan
undervikt
0,8%
7,8%
Tillväxtmarknaderna
neutral
-1,4%
8,3%
Ränteplaceringar
Undervikt
Statslån
undervikt
2,8%
13,5%
Investment grade
undervikt
1,6%
8,4%
High yield
neutral
short dur.
-1,1%
3,2%
Tillväxtmarknadslån
neutral
local curr.
-4,0%
-2,9%
Penningmarknad/alternativa
Övervikt
Indexlån
frontier
31.12.2014
MÅNADSÖVERSIKT - JANUARI 2015
2
USA driver tillväxten
I december fick vi igen stark statistik från USA, vilket i sig inte var en
överraskning, däremot de starka siffrorna. Under månaden rapporterades arbetsmarknadssiffror som var klart bättre än väntat trots att
arbetslöshetsgraden hölls oförändrad på 5,8 procentenheter. Även
industrins konjunkturenkät (ISM 58,7) och småbolagsenkäten (NFIB
98,1) var mycket positiva och i slutet av månaden rapporterades
att landets ekonomiska tillväxt för tredje kvartalet var 5 procent på
årsnivå. Samtidigt sjönk inflationen på grund av oljan och den starka
dollarn (importprisinflation) endast med 1,4 procent. I USA växer
ekonomin med god fart och då inflationen samtidigt sjunker stöder
detta åtminstone på kort sikt det goda sentimentet.
emedan man i Europa väntar på att centralbanken ska meddela om
nya återupplivningsåtgärder redan under januari-februari.
På tillväxtmarknaderna var det dåligt med ekonomiska nyheter under
slutet av året och endast Indien levererade bra statistik. Landets
ekonomi håller på att stärkas och samtidigt har inflationen sjunkit
snabbt i takt med oljepriset från dryga 10 procent till endast ca 4,4
procent. Av de stora länderna representerar Ryssland den andra ytterligheten där så gott som allt försämrats. Det sjunkande oljepriset
har lett till att landets valuta rasat, inflationen stiger och ekonomin
går in i en recession.
I Europa bjöd inte den ekonomiska statistiken på några större positiva
överraskningar utan aktivitetsnivån var svag och låg på en förväntad
nivå. Den tyska ekonomin har bromsat in under slutet av året och
trots att inbromsningen nu pausat, såsom inköpschefsindexet på 50
punkter indikerar, är ingen acceleration i sikte. Samtidigt ligger både
Italien och Frankrike nära nolltillväxt emedan den spanska ekonomin
fortsätter att piggna till.
De intressantaste nyheterna rapporterades på euro-områdesnivå då
den ekonomiska tillväxten för det tredje kvartalet var 0,8 procent på
årsnivå och bottenprisinflationen hölls låg, endast 0,7 procent.
Trots att inflationen i Europa och USA är lägre än önskat kommer den
Europeiska centralbanken (ECB) och USA:s centralbank (FED) troligen
att röra sig åt olika håll de närmaste 6 månaderna på grund av olika
nivåer på de ekonomiska aktiviteterna och inflationsnivån. I USA väntar man redan på den första höjningen av styrräntan under sommaren
MÅNADSÖVERSIKT - JANUARI 2015
3
I mitten av december höjde den ryska centralbanken styrräntan till 17
procent då de tidigare valutastödköpen visade sig vara ineffektiva. Om
styrräntan hålls på sin nuvarande nivå tynger den ner ekonomin ännu
djupare i recession, men om styrräntan sänks finns det tryck på valutan
att ytterligare försvagas. Den ryska ekonomin är mycket oljeberoende
och eftersom ingen snabb uppgång förväntas i oljepriset kommer landet troligtvis att behöva förlita sig på sina valuta- och övriga reserver.
På dessa klarar sig landet relativt länge och dessa har redan utnyttjats
för att stabilisera valutakursen. Men en uppgång i oljepriset är mycket
viktigt för att få igång den ekonomiska tillväxten i Ryssland igen.
Den ekonomiska statistiken i Kina var även i december i linje med
förväntningarna, dock något dämpad och den ekonomiska tillväxten
ser ut att fortsättningsvis sakta in. De viktigaste nyheterna från Kina
gäller penningpolitiken: landet framskrider stegvis med förnyandet
av penningpolitiken, men nu ser det ut som om den svagare tillväxten
kräver en lättare penningpolitik.
I Brasilien håller den svaga valutan och strama arbetsmarknadssituationen håller inflationen hög och i december höjde centralbanken
styrräntan igen. Samtidigt är den ekonomiska tillväxten svag och den
nyvalda presidenten Dilma Roussef har inte ännu hunnit meddela
om konkreta stödåtgärder för att få igång den ekonomiska tillväxten.
Global inflation och centralbankspolitiken
De sjunkande olje- och råvarupriserna har sänk på inflationstrycket
globalt och detta kommer även att speglas i centralbankspolitiken. Ett
av centralbankernas (bl a ECB, BOJ, BOE) centrala målsättning är en
”tillräckligt” hög inflation för att stöda den ekonomiska tillväxten. För
tillfället är inflationen för låg speciellt i Europa och Japan, men även i
USA stiger priserna för långsamt. Sålunda har centralbankerna ett behov av att upprätthålla en lösare penningpolitik och till och med öka på
stödåtgärderna, vilket stöder de ekonomiska tillväxtförväntningarna.
På kort sikt har den branta nedgången i oljepriset varit en negativ
osäkerhetsfaktor för marknaden då man t ex i USA befarar att svårigheterna inom oljesektorn kommer att minska på arbetsplatserna och
investeringarna. Detta kunde få negativa följder även för oljeproduktionsområdenas ekonomi och till och med för hela landets ekonomi.
Man måste dock komma ihåg att samtidigt ökar det lägre oljepriset på köpkraften då realinkomsterna stiger och det absolut sett blir
mera pengar över för konsumtion. Det är klart att trots att olje- och
energisektorns utsikter har försämrats borde prisrean på olja sett ur
ett bredare perspektiv sätta fart på den ekonomiska tillväxten och
resultattillväxten.
På tillväxtmarknaderna är bilden något mer diversifierad då det sjunkande oljepriset även har ganska negativa effekter. För de stora oljeproducentländerna såsom Ryssland, Iran och Venezuela är oljan en
betydande inkomstkälla för staten – det sjunkande priset för ländernas
ekonomi in i recession och leder till underskott i budgeten. Å andra
sidan är oljans inflatoriska betydelse mycket stor i de flesta tillväxtekonomierna och sålunda sänker det sjunkande priset på inflationen och
möjliggör centralbankernas stödåtgärder.
Pristrycket på olja förväntas ännu fortsätta då oljeproducentländerna
inte har några avsikter att på kort sikt sänka på produktionen. Det ser
ut som om det är fråga om ett priskrig där man strävar till att få nya
oljeproduktionsformer (bl a skifferolja), med dyrare produktionskostnader, icke-kommersiella. Ett stopp på nedgången i oljepriset och en
rekyl av något slag torde tolkas som positivt på marknaden, då det sker.
Placeringsklasserna
I december dominerades räntemarknadsrörelserna av den låga inflationen och spekulationerna kring centralbanksåtgärderna, och statslånens räntor sjönk ännu lägre. Tysklands statslåneränta är negativ ända
upp till fyra år och även 5-års obligationsräntan har sjunkit nära noll.
Sålunda måste ränteplaceraren gå ganska långt på räntekurvan för att
få en realistisk ränteavkastning, vilket ökar märkbart på ränterisken.
Samtidigt har landsrisktilläggen och investment grade –företagslånens
risktillägg minskat, så avkastningspotentialen för räntemarknadens
masskuldebrev med lägst risk är begränsad. I december avkastade
statslånen ca 0,8 % och höjde därmed hela årets avkastning till ca
12 procent. Investment grade –lånens upplupna avkastning blev 0,3
procent förra månaden då risktilläggen ökade något och sedan årets
början har de avkastat ca 7 procent.
MÅNADSÖVERSIKT - JANUARI 2015
4
För high –yield företagslånen var året utmanande. Trots att den ekonomiska tillväxten har varit positiv både i Europa och i USA, likviditeten
riklig och betalningsstörningsestimaten måttliga, har avkastningen
trots detta varit ganska anspråkslös. Å andra sidan har de försämrade
utsikterna för energisektorn i USA höjt på risktilläggen. Som helhet
verkar det dock som om den senaste tidens svaga utveckling i high
yield –företagslånen beror på negativa placerarströmmar, inte försvagade fundament. I december avkastade high yield –lånen ca 1 procent
minus och avkastningen för hela året blev bara ca 2-3 procent vilket
förklaras av stigande risktillägg.
På aktiemarknaden bjöd december månad på spänning för placerarna
då kurserna på grund av oljan på en dryg vecka sjönk med ca 5-10 procent. Återhämtningen blev dock relativt snabb och för hela månadens
del blev kursförändringen i USA kring noll. I Europa (-1%), i Finland
(-2%) och på tillväxtmarknaderna (-3%) blev avkastningen på minus.
Aktiemarknadsprissättningen har varit fortsatt utmanande på alla
marknadsområden trots att aktieprissättningen på tillväxtmarknaderna varit skälig historiskt sett. Det kommande året ser sålunda ur
prissättningssynvinkel utmanande ut men om man jämför prissättningen med statslånen är prissättningen inte närapå så utmanande
som t ex i Tyska statens obligationer.
Tillväxtmarknadslånen var även i december en svag räntetillgångsklass
då valutorna försvagades ca fyra procent gentemot dollarn och räntorna steg något. Sålunda blev decembers avkastning nästan 6 procent
på minus. Från årets början har de i lokala valutor noterade obligationernas ränteavkastning varit 8 procent, men valutakomponenten
(den stärkta dollarn) har varit ca 14 procent på minus, så som helhet
är avkastningen ca 6 procent på minus på indexnivå från årets början.
Trots att tillgångsklassens avkastningspotential är högre än för andra
räntetillgångsklasser syns osäkerheten kring USA:s centralbanks åtgärder på kort sikt både i räntenivån och valutorna. Därför är utsikterna
på kort sikt svaga.
MÅNADSÖVERSIKT - JANUARI 2015
5
Fonder
Stark absolut avkastningsutveckling gjorde år 2014
till ett svårt år för portföljförvaltarna
I så gott som alla tillgångsklasser var den absoluta avkastningen god år 2014
Kvantfonderna klarade sig bäst
USA:s aktiemarknad gav den överlägset bästa absoluta avkastningen förra året. Den europeiska placeraren fick en över 20
procents avkastning från nordamerikanska aktiefonder, ungefär
hälften av avkastningen kom via en förstärkning av dollarn. Även
de övriga aktiemarknaderna avkastade bra: de asiatiska aktiefonderna avkastade även de nästan 20 procent och tillväxtmarknadsfonderna allmänt över 10 procent. Också de europeiska och
finska aktierna avkastade nästan lika bra.
Det gångna året var på många sätt exceptionellt eftersom bara
ett fåtal portföljförvaltare lyckades klå sitt jämförelseindex. Av
de så kallade kvantfonderna avkastade dock största delen bättre
än jämförelseindex det gångna året. Fonder som systematiskt
utnyttjar olika numeriska tekniker för att vaska fram lämpliga
placeringsobjekt kallas ofta för kvantfonder. Av dylika fonder
avkastade t ex SEB European Equity –fonden 7,4 procent bättre
än sitt jämförelseindex och hör till den bästa procenten av 685
aktiefonder som placerar i Europa*.
På räntemarknaden erhöll man undantagsvis den bästa avkastningen från statslånefonderna, vilka avkastade allmänt över 10
procent. Ränteplacerarna undvek placeringsobjekt med högre
risk och därmed blev företagslånefondernas och tillväxtmarknadslånefondernas avkastning allmänt flera procent lägre än
statslånens avkastning. På längre sikt kan man dock anta att
situationen normaliseras och genom att allokera en del i ränteplaceringar med högre risk erhåller placeringsportföljen källor
för tilläggsavkastning.
Dessutom var årsavkastningen för vår Europa –fondkombination** en av de bästa, förutom SEB European Equity –fonden
avkastade SEB European Equity Small Caps –fonden mycket bra.
Trots att de europeiska småbolagens avkastning inte var nämnvärt bättre än övriga aktiers avkastning avkastade fonden 8,0
procent bättre än sitt jämförelseindex och hörde sålunda till topp
två procent av 114 fonder som placerar i europeiska småbolag.
SEB European Equity Small Caps är dock ett undantag, de flesta
fundamentfonders avkastning förblev anspråkslös förra året.
Svårt år för portföljförvaltare som stöder sig på fundamentanalys
Kvantfondernas bättre framgång syns motsvarande i fonder som
placerar i Nordamerika. Under hösten lade vi till Goldman Sachs
kvantfond till vår fondrekommendationslista och dess årsavkastning var förra året 2,2 % bättre än MSCI –North America –indexet.
Med detta resultat placerade sig fonden i den bästa tiondelen av
fonder. Resultatet bekräftar det att förra året var det endast få
som erhöll överavkastning och diversifiering mellan olika placeringsfilosofier gav resultat.
Trots den starka absoluta avkastningsutvecklingen var det
gångna året rätt utmanande även för erfarna aktivportföljförvaltare och speciellt för dem som betonar ekonomiska och företagsfundament i sin placeringsprocess. Av aktivförvaltarnas
placeringsfilosofier grundar sig en stor del just på dylika metoder
vilket i praktiken betyder att portföljförvaltarna har klara och logiska grunder för sina val av placeringsobjekt. Oftast är detta en
fungerande metod och man bör välja fondförvaltare med detta
arbetssätt till sin fondportfölj, men tidvis hittar man inga logiska
förklaringar för kursuppgångarna som kunde förutses med hjälp
av ekonomiska fundament. Dessa situationer kallas för stilrotation, som vi behandlade i juni månads fondartikel.
Under våren och sommaren upplevdes dylika situationer speciellt på USA:s aktiemarknad där avkastningen för fonder som
baserar sina placeringar på ekonomiska och företagsfundament
blev lägre än marknadsavkastningen i medeltal. Under hösten
har dock dessa fundamentfonders avkastning följt marknadens
allmänna utveckling, men hela årets avkastning blir i de flesta fall
lägre än det för jämförelseindexet.
Det händelserika året var en bra påminnelse om diversifieringens betydelse
Trots att året globalt sett var händelserikt och det var svårt att
överträffa jämförelseindex, finns det områden, såsom de europeiska aktiefonderna vi rekommenderar, där året var ett av de
bästa. Även med en fondsammansättning på tillväxtmarknaderna
uppnådde man klart bättre avkastning än marknaden.
MÅNADSÖVERSIKT - JANUARI 2015
6
Fonder
Å andra sidan drog de tidigare beskrivna fundamentförvaltarnas utmaningar ner avkastningen speciellt i USA, där höstens
diversifiering i kvantfonden inte hann rädda hela årets avkastning. Vårt mål är dock att välja ut fonder och bygga upp
fondkombinationer på lång sikt som ger bättre och stabilare
avkastning än genomsnitt. För att uppnå detta mål är våra
fondlösningar nu ännu bättre diversifierade vilket det gångna
året bevisar.
För ränteplaceraren ger statslånefondernas överlägset bästa
avkastning inte rätt bild av de övriga räntetillgångsklassernas,
såsom företagslånens och tillväxtmarknadslånens, avkastningspotential. Till en väldiversifierad portfölj hör förutom
statslånefonder även andra räntefonder, med vars hjälp man
kan förbättra avkastningsförväntningarna. Till räntetillgångsklassen utvecklas kontinuerligt nya alternativ och fonder, vilka
vi aktivt följer med och i framtiden kommer att berätta mera
om.
De fonder som valts till rekommendationslistan är fortfarande bland marknadens bästa jämfört med konkurrenterna
SEB Manager Research framgång mäts genom att jämföra
fondernas utveckling med jämförelseindex och med konkurrerande fonder. Detta ger en bild av gruppens förmåga att välja
ut fonder ur det totala fondutbudet. Största delen av de fonder
vi rekommenderar har varit framgångsrika eftersom nästan 70
% av de fonder vi rekommenderar har avkastat bättre än medeltal under de senaste fem åren. Dessutom värderar vi högt den
feedback vi fått i den senaste kundundersökningen, där kvaliteten på fondservicen, bredden på utbudet och rekommenderade fonder värderades som Finlands bästa***. Detta förpliktigar oss att anstränga oss ännu mer för att upprätthålla samma
nivå även detta år.
Ett gott placeringsår 2015 från SEB Manager Research!
SEB Manager Research uppgift är att välja ut ett högklassigt
urval fonder åt portföljförvaltningen så att placeringsbesluten
kan verkställas effektivt i alla de viktigaste tillgångsklasserna.
På vår rekommendationslista, som kontinuerligt uppdateras,
finns över 200 fonder som används för förvaltning av kundportföljer i Finland och utomlands. Fondrekommendationerna
väljs ut som ett resultat av en disciplinerad undersökningsprocess och deras framgång följs upp och evalueras aktivt.
*Källa Morningstar och SEB Manager Research
** Till fondkombinationen hör tre fonder: SEB European Equity, SEB European
Equity Small CAP och Blackrock European Fund
***Kundresponsundersökning som görs årligen för institutioner, utförd av
Scandinavian Financial Research
MÅNADSÖVERSIKT - JANUARI 2015
7
Kurslista
31.12.2014
Valuta: EUR
Källor: Bloomberg, Morningstar
1 mån (%) 6 mån (%) 12 mån (%)
3 år (%)
5 år (%)
OMX Helsinki CAP
SEB Finlandia
SEB Finland Small Firm
SEB Finland Momentum
-1,6%
-0,8%
2,0%
1,0%
2,0%
1,0%
-4,4%
-0,5%
10,6%
9,6%
0,9%
5,4%
68,1%
64,6%
38,7%
55,8%
63,7%
47,5%
13,8%
40,2%
MSCI Europe
BGF European Fund A2
SEB European Equity Small Caps
SEB European Equity
-1,4%
-1,1%
1,8%
-0,3%
0,6%
1,1%
3,3%
1,8%
6,8%
2,6%
14,5%
14,3%
50,2%
50,5%
86,9%
56,8%
53,3%
52,3%
95,6%
41,2%
S&P 500
CRM US Equity Opportunities
William Blair US All Cap Growth Fund
2,5%
3,9%
2,6%
19,0%
13,3%
15,8%
28,4%
17,9%
20,1%
82,5%
67,5%
74,0%
135,8%
-
MSCI Emerging Markets
William Blair Emerging Leaders Growth
Eaton Vance Emerald PPA EM Equity
JPM Latin America
Goldman Sachs India
Eastspring China
SEB Russia
Silk African Lions
Macquarie Asia New Stars
Pinebridge Latam Small and Mid Cap
SEB Eastern European Small Cap
-1,9%
-1,5%
-3,3%
-6,2%
0,7%
3,5%
-18,6%
-2,1%
1,0%
-4,7%
-8,9%
3,7%
9,3%
0,9%
-5,8%
23,9%
19,8%
-35,7%
5,0%
19,3%
-9,5%
-13,4%
11,1%
15,9%
8,1%
0,8%
63,8%
16,3%
-41,3%
8,4%
27,9%
-5,0%
-16,6%
20,0%
29,1%
21,2%
-3,1%
105,5%
-37,5%
-18,4%
-4,1%
29,6%
30,3%
1,4%
82,7%
-37,3%
-16,2%
-11,8%
3m Euribor Index
JPMorgan Emu Govt. bond Index
SEB Euro Bond
SEB Money Manager
SEB Corporate Bond Fund EUR
BlueBay Investment Grade Bond
BlueBay High Yield Bond Fund
SEB Global High Yield
Pioneer Funds Euro High Yield
Muzinich ShortDuration HighYield
BlueBay EMD Local Currency
BlueBay Emerging Market Select Bond
0,0%
1,1%
0,8%
0,0%
0,3%
0,4%
-0,1%
-1,3%
-0,6%
-0,9%
-4,4%
-3,1%
0,1%
5,9%
5,3%
0,1%
2,1%
1,7%
-2,5%
-2,9%
-2,5%
-1,6%
-8,9%
-6,2%
0,3%
13,5%
11,8%
0,2%
5,9%
6,2%
2,3%
1,4%
2,4%
-0,5%
-5,1%
-0,9%
1,4%
29,5%
19,4%
2,1%
20,2%
26,2%
28,8%
22,5%
36,9%
9,3%
-4,9%
3,8%
3,5%
33,3%
29,3%
4,8%
26,7%
30,8%
39,9%
43,6%
58,1%
2,2%
18,9%
Övriga
Oil:
Gold:
EUR/USD:
-19,5%
1,5%
-2,7%
-49,4%
-10,7%
-11,1%
-45,9%
-1,7%
-12,0%
-46,1%
-24,2%
-6,2%
-32,9%
8,0%
-15,7%
price 53.27
price 1184.86
price 1.2141
Kurslistans fonder är exempel på fonder som SEB rekommenderar och utnyttjar i kapitalförvaltningen. Nämnda fonder ska inte betraktas som ett
investeringsråd. Faktablad och övrigt material som du rekommenderas att bekanta dig med före ett eventuellt placeringsbeslut fås från SEB. Värdet
på fondandelar kan alltid stiga eller sjunka.
Informationen i denna översikt är baserad på uppgifter som SEB bedömt som tillförlitliga. SEB ansvarar emellertid inte för att uppgifterna är fullständiga eller riktiga, inte heller för skada som kan uppkomma till följd av fel eller brist häri. Informationen ska inte uppfattas som en handelsrekommendation. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
MÅNADSÖVERSIKT - JANUARI 2015
8