nr 4 2012
för Stockholms län
Vattkoppor
och bältros
– så hänger de ihop
LÅNGVARIG
HOSTA
– oftast ofarlig
Khat
– ny mottagning
för missbrukare
Stroke
Varningstecknen, vården och
vägen tillbaka
Att leva
med hiv
PROSTATACANCER
– ny studie ger hopp
Notiser
Barn får vaccin mot gulsot
Från och med den 1 januari 2013 kommer vaccin mot hepatit B att ingå i det
allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Stockholms län. Nu ingår
difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib-infektion (ett influensa-virus),
mässling, påssjuka, röda hund och pneumokocker. Hepatit B orsakar
gulsot och kan ge svåra leversjukdomar.
Gratis HPV-vaccin för fler
Från årsskiftet höjs åldersgränsen till 26 år
för alla tjejer som vill vaccinera sig mot de
HPV-virus som orsakar livmoderhalscancer
och kondylom. Vaccinationen består av tre
sprutor och kan tas på vårdcentraler och
vaccinationsmottagningar.
Den 1:a februari 2012 blev HPV-vaccinationen gratis för tjejer födda mellan 1993 och
1998. De som är födda 1999 och senare kommer att vaccineras i skolan genom skolhälsovården.
Du som vill veta mer om vaccinet kan läsa
om det på Vårdguiden.se/iloveme.
Vårdguiden som e-tidning
Nu kan du läsa tidningen Vårdguiden även
på webben, i telefonen och på läsplatta.
Förutom att bläddra dig fram bland tidningens sidor kan du söka artiklar bland äldre
nummer och tipsa vänner och bekanta om
någonting du läst. Du når e-tidningen på
Vårdguiden.se. Varför inte prenumerera på
e-tidningen? Då får du den automatiskt till
din e-postlåda.
Du som är gravid och inte vaccinerade dig
mot svininfluensan för några år sedan, du
som är född 1947 eller tidigare och du som
har en kronisk sjukdom som gör att du riskerar att bli mycket sjuk av influensan, gör
klokt i att ta vaccinet mot influensan. Dessa
tre grupper får också vaccinet gratis. Vaccinationskampanjen pågår till och med den 28
februari. Du som är gravid kan vaccinera dig
så länge influensasäsongen varar.
Läs mer på Vårdguiden.se/influensa.
SUND GRUNDKURS
Om du sitter när du jobbar bränner du bara fem
kalorier i timmen – men om du står upp och dessutom tuggar tuggummi bränner du fyra gånger
så mycket, 20 kalorier i timmen.
Det och mycket annat intressant kan du läsa
om på www.sundkurs.se. Du som vill lära dig
mer om ett sundare liv – kanske komma igång
med motion, sluta röka, äta nyttigare eller sluta
stressa – kan följa olika teman. Kanske hittar du
precis de argument du behöver för att övertyga
dig själv? Sundkurs är framtagen av Hjärt-Lungfonden och Karolinska Institutet.
IL LUS TR AT IONER: JA NE T TE BORNM A RK ER
Besök ungdomsmottagningen innan du fyller 23
På din 23-årsdag kan du passa på att gå till ungdomsmottagningen för allra
sista gången. Efter den dagen räknas du nämligen som vuxen.
I stället är du välkommen till andra mottagningar med frågor som rör sex och
relationer. Vill du testa dig för klamydia, hiv eller andra sexuellt överförda infektioner kan du till exempel besöka en vårdcentral eller en Sesam-mottagning.
Du kan också beställa klamydiatest via internet på Vårdguiden.se.
Du som fyller 23 i år får en liten, liten folder med användbara tips och
telefonnummer från landstinget. Spara den! Och undrar du över något,
läs på Vårdguiden.se. Välkommen till vuxenvärlden!
2
Alla män folkbokförda i Stockholms län får
en kallelse till ultraljudsundersökning under
det år då de fyller 65 år. (I förra numret av
Vårdguiden stod det fel i notisen om vilka
som kallas till undersökning.)
Syftet är att se om det finns ett bråck, en
utbuktning, på stora kroppspulsådern. Sedan
i januari 2012 är undersökningen gratis.
Ett bråck på stora kroppspulsådern kan vara
livshotande om det brister. Om bråcket upptäcks i tid är det numera enkelt att operera det.
Skydda dig mot
influensan!
Vårdguidens
gästbloggar
Följer du Vårdguidens gästbloggar? Eller
har du kanske själv livserfarenheter som du
skulle vilja dela med dig av? Vårdguidens
gästbloggare berättar till exempel om vardagslivet med diabetes eller adhd, om hur
tillvaron förändras när man får barn – eller
om hur livet kan vara när man har fyllt 100 år.
Våra gästbloggare skriver för oss under en
begränsad tid. Du hittar dem på Vårdguiden.
se/vardguidens-gastbloggar.
Rätt om gratis
pulsåderkoll
Orolig, stressad,
nedstämd?
Då kan du anmäla dig till forskningsprojektet
Regassa, som går ut på att studera hur olika
behandlingar fungerar vid mildare former av
psykisk ohälsa.
Patienterna i studien delas upp i tre grupper:
En får behandling med kognitiv beteendeterapi via internet, en förskrivs fysisk aktivitet
och den tredje får läkemedel.
Du som lider av nedstämdhet, oro eller
stressrelaterade besvär, har svårt att orka
med jobbet, är sjukskriven på grund av stress
– eller riskerar att bli det – kan anmäla ditt intresse för att vara med i studien.
Du måste vara mellan 18 och 67 år, ha tillgång till dator och telefon och behärska
svenska. Att delta i studien är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta behandlingen. Läs mer på www.regassa.se.
Vårdguiden nr 4 2012
nr 4 2012
för Stockholms län
Vattkoppor
och bältros
– så hänger de ihop
LÅNGVARIG
HOSTA
– oftast ofarlig
Att leva
med hiv
Khat
– ny mottagning
för missbrukare
Stroke
PROSTATACANCER
– ny studie ger hopp
Varningstecknen, vården och
vägen tillbaka
Innehåll nr 4 2012
2 Notiser
4 Tema stroke
”Inuti huvudet kunde jag tänka helt klart.”
6 På liv och död – en kamp mot klockan
8 ”Jag klarar nästan allt numera”
– om livet tillbaka efter en stroke
10 Khat – en tuggande bomb
12 En grönare, skönare jul
14 Vinterkräksjukan
– ett ovanligt smittsamt virus
16 Vattkoppor & bältros
– så hänger de ihop
18 Att leva med hiv
19 Toni föddes med hiv
20 Hösten & hostan
22 Prostatacancer – ny studie ger hopp
25 Aktuellt i vården
26 Provsvar – vad är normala värden?
Tidningen Vårdguiden är en informationstidning
från Stockholms läns landsting.
Den delas ut fyra gånger per år till samtliga
hushåll i länet.
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist
Redaktör: Kerstin Otterstål
Frågor till redaktionen: telefon 08-123 132 75
E-post [email protected]
Vårdguiden
Stockholms läns landsting
Box 6909, 102 39 Stockholm
Medicinsk granskning: Henrik Almkvist
och Inger Rising
Redaktionsassistent: Britta Manninen
Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm
Omslagsfoto: Ulf Huett
Tryck: Quad Graphics, Polen
Upplaga: 999 000 ex
Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och
sjukvården, telefon 08-320 100
Beställning av fler tidningar samt taltidning,
telefon 08-123 135 20
Vårdguiden nr 4 2012
Red:
En jul jag aldrig
glömmer
J
ulen 2003 skulle vi fira med svågern och hans familj. Jag minns att vi
hade gjort upp om vem som skulle lägga in sill, vem som skulle köpa
osten och skinkan. En tidig morgon några dagar före jul ringde det på
telefonen: Min svåger låg på intensiven. En stroke hade lett till ett
svårt fall och en blödning i hjärnan. Det året blev det inte mycket till julfirande.
Min svåger avled i mellandagarna.
Men en stroke måste inte sluta så tragiskt. Åtta av tio som drabbas överlever
– även om många fortfarande får bestående handikapp av sin skada. Viktigast
är att fler lär sig att tyda de typiska tecknen på stroke – då kan ännu fler liv räddas
och skadorna begränsas. Jag har lärt mig dem.
Att tyda olika sjukdomstecken kan annars vara svårt ibland. Min yngste son
har gått och hostat i över en månad och jag har flera gånger i mitt stilla sinne
funderat på om den aldrig ska ge med sig. Men jag vet ju att det nästan alltid
handlar om vanliga virus som bara är ovanligt envisa och tröttsamma. På sidan 20 skriver vi om hostan som aldrig släpper
och om andra vanliga – och ovanliga – höstförkylningar.
Så här års drabbas många även av den ständiga vinterkräksjukan. I vissa familjer går det bara runt och runt,
medan andra klarar sig undan helt och hållet. Läs om vad
du bör tänka på för att inte blir smittad. Och vad du som
drabbad kan göra för att inte sprida smittan vidare.
En annan extremt smittsam sjukdom är vattkoppor.
Här är myterna och missförstånden utbredda. Många
mor- och farföräldrar vågar inte ta hand om sina
barnbarn med vattkoppor, i tron om att de själva
ska få bältros. Helt fel. Läs vår artikel på
sidan 16 så lär du dig hur vattkoppor och
bältros hänger ihop.
För det mesta i livet hänger ihop. Som vad vi
äter, hur mycket vi rör oss och hur vi mår. Julen är
för många en tid då det ofta blir lite för mycket av det
goda. På sidan 12 visar vi hur du med små medel kan
göra julen lite mer hälsosam och måttfull. Det ska den bli
för min del!
Anna Sjökvist
Chefredaktör
tema Stroke
”Inuti huvudet
kunde jag tänka
helt klart”
Cinna Bromander fick en stroke
31 år gammal då en spricka
på halspulsådern orsakade en propp.
Efter en lång och framgångsrik
rehabilitering arbetar Cinna i dag med
att sprida information om sjukdomen.
4
Vårdguiden nr 4 2012
a
En tidig morgon när skådespelerskan Cinna Bromander var på väg till jobbet
förändrades hennes liv på bara några minuter. Helt utan förvarning sjönk hon ihop
på gatan och kunde inte säga ett ord. Att hon vid 31 års ålder hade fått en stroke var
lika svårt för ambulanspersonalen att fatta som för henne själv.
TE X T EVELYN PESIK AN FOTO ULF HUET T
S
trax före klockan åtta den 24 augusti
2005 gick Cinna Bromander på Odengatan i Stockholm, på väg till sitt arbete.
Plötsligt kände hon att hennes ena ansiktshalva föll ner.
– Min första tanke var faktiskt att jag hade fått en
stroke, för märkligt nog hade jag skrivit en uppsats om
stroke några år tidigare. Sedan slog jag genast bort tanken, jag var ju alldeles för ung för att drabbas. Men jag
kände mig väldigt konstig och försökte ta mig till en
bänk tio meter bort för att sätta mig. Det gick inte, jag
ramlade ihop på trottoaren och kunde inte resa mig upp.
En äldre man kom fram för att hjälpa mig. När jag försökte prata kom det inte fram ett enda ord, berättar
Cinna.
Misstänktes vara drogpåverkad
Mannen ringde efter ambulans som snabbt var på plats.
– De försökte resa mig upp, men när jag föll ihop igen
uppmanade en av männen i ambulanspersonalen mig
bryskt att ställa mig på benen. Tydligen misstänkte de
att jag var drogpåverkad.
Cinna själv förstod att det var bråttom, men hon har
bara fragmentariska minnen av vad som hände sedan
hon kördes iväg i ambulansen.
– Jag vaknade upp på sjukhuset efter tre dagar. Talförmågan var fortfarande nästan helt borta och jag
kunde inte röra vänster sida. Men trots att hjärnan och
tungan inte samarbetade kunde jag tänka helt klart,
och jag var fast besluten att klara detta, säger Cinna.
Eftersom hon inte heller kunde skriva fick hon
hitta andra sätt att kommunicera på än med ord.
– Jag nickade och pekade och hämtade bilder i
tidningar för att visa vad jag menade. Dessutom
tränade jag varje dag på att åtminstone kunna
säga meningen: ”Jag kan inte prata.”
– Det kändes som om jag hade ”hånglat”
med döden i tre dygn och kommit ut på
andra sidan.
– Jag hade också haft en obeskrivlig
tur, eftersom det fanns ett team i
Vårdguiden nr 4 2012
tjänst som snabbt kunde genomföra en operation där
man drog ut blodproppen.
Orsaken till blodproppen i hjärnan visade sig vara en
djup spricka på halspulsådern, som troligen spruckit
när hon kvävde en nysning. Hon hade drabbats av så
kallad dissektion, en kärlväggsavlossning som leder till
att blodet koagulerar och bildar en propp.
– Man vet inte om sprickan var medfödd. Ingen i min
släkt har haft stroke.
Under de närmaste sex månaderna fick Cinna rehabilitering med hjälp av logopeder och sjukgymnaster på
Erstagårdskliniken i Nacka och på Danderyds sjukhus.
– Efter några månader kunde jag säga meningar som
bestod av två till fyra ord, men det tog hela tre år innan
jag slutade säga till folk att jag hade afasi, det vill säga störningar i talet. Jag går fortfarande hos logoped en gång i
veckan.
En kvarstående effekt av stroken är att hon inte längre
behärskar de främmande språk hon talade tidigare.
– Jag talade engelska och spanska förut, men nu är
spanskan helt borta och det går trögt med engelskan.
Däremot har jag inga problem med att stava och läsa.
En andra chans i livet
– Jag fick en jättebra vård och jag är tacksam över att jag
aldrig gick in i en depression, vilket tyvärr är ganska
vanligt efter en stroke.
Idag kan Cinna röra sig ganska obehindrat, men hon
lider av ständig värk och måste äta smärtstillande tabletter varje dag. Trots detta säger hon med övertygelse
att hon faktiskt är glad över sin stroke.
– Ja, det låter kanske konstigt. Men för mig känns det
som om jag fick en andra chans i livet. Jag är gladare och
lyckligare idag, jag tar inget för givet och ägnar mig inte
åt att älta bagateller. Numera tar jag dagen som den kommer och det känns som om jag har blivit en mycket bättre människa.
Cinna Bromander arbetar inte längre som skådespelerska, i stället leder hon kurser i att läsa, tala och skriva
på Afasicenter. Hon är också en flitigt anlitad föreläsare
om stroke och afasi runt om i landet. n
”Det kändes
som om jag
hade ’hånglat’
med döden
i tre dygn och
kommit ut på
andra sidan.”
På liv och död
– en fråga om tid »
5
tema Stroke
På liv
och död
– en kamp mot klockan
För den som drabbas av stroke är det livsviktigt att snabbt
komma under behandling. I dag kan de flesta räddas till
livet om behandlingen sätts in i tid. Men vägen tillbaka till
en normal vardag kan vara lång.
TIA – EN STROKEVARNING
TIA – transitorisk ischemisk attack – ger
samma symtom som vid en stroke, men går
snabbt över. Det kan ta från några minuter
till som mest ett dygn. TIA orsakas av en
störning i hjärnans blodcirkulation.
Om man misstänker att man har drabbats
av TIA ska man omedelbart åka till sjukhusets
akutmottagning, även om symtomen hinner
gå över. I vissa fall kan en TIA nämligen följas
av en stroke inom några timmar, om man inte
inleder en förebyggande behandling.
6
Varje år får omkring 30 000 svenskar stroke.
Alla kan drabbas men risken ökar med åldern.
Åtta av tio överlever men många blir så svårt
handikappade att de inte klarar av vardagen
själva. Men tack vare att vi alla har lärt oss mer
om stroke, och att vården kan ta hand om fallen allt snabbare, kan allt fler räddas till ett
bra liv.
Flera framgångsrika kampanjer har på senare
år lärt oss att känna igen tecknen på stroke och
vad vi bör göra om någon i närheten drabbas.
– Viktigast av allt är att man snabbt ringer
efter ambulans om man misstänker att någon
har fått en stroke. I första hand handlar det
om att rädda liv, i andra hand om att begränsa
skadorna i hjärnan, säger professor Nils
Wahlgren, som är överläkare på strokeenheten
på Karolinska Universitetssjukhuset och har
arbetat med forskning och utveckling av
strokevården sedan tidigt 90-tal.
Vårdguiden nr 4 2012
ligger bakom ungefär 85 procent av alla fall.
Ju snabbare man kan lösa upp eller ta bort
proppen, desto mindre skada hinner den ställa
till med, i form av döda hjärnceller. I dag ger
man propplösande läkemedel, så kallad trombolysbehandling, så snabbt det bara är möjligt.
Denna behandling, som ges via injektioner är
dock bara effektiv under fyra och en halv
timme efter insjuknandet. Sedan är det för
sent.
– På bara tio år har vi gjort stora framsteg i
strokevården. I dag har vi en ”dörr till nål-tid”,
det vill säga tiden från det att patienten kom-
”Tiden är den absolut
avgörande faktorn för
om strokebehandlingen
ska lyckas.”
mer till sjukhuset tills trombolysbehandlingen
sätts in, på cirka en timme. Målet är att hamna
under 40 minuter, säger Nils Wahlgren.
– Men eftersom en stroke kan bero på antingen en propp eller en hjärnblödning, kan
man inte sätta in propplösande behandling
förrän man har uteslutit en blödning. Därför
är det svårt att korta ner tiden ytterligare.
FOTO: DENN Y LOREN T ZEN
– Kvinnor och äldre personer tycks ha tagit
till sig budskapet i kampanjerna bättre än
yngre och medelålders män, men på senare
år har vi sett en tydlig ökning av patienter
som kommer in för vård snabbt. Tiden är den
absolut avgörande faktorn för om strokebehandlingen ska lyckas eller inte.
Propp eller blödning
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt
och hjärnblödning. En hjärninfarkt beror på
en blodpropp i hjärnan som hindrar syretillförseln, en hjärnblödning beror på att blodkärl i eller på ytan av hjärnan brister. Följden
av båda tillstånden blir att hjärnan skadas av
syrebrist.
Hjärninfarkt är den vanligaste orsaken, den
Vårdguiden nr 4 2012
Nya behandlingsmetoder
Välutbildad ambulanspersonal, snabbare
röntgenmetoder och speciella strokeenheter
är några förklaringar till att en strokedrabbad
idag har betydligt större chans till effektiv
behandling än för bara tio år sedan.
– Vi har också utvecklat en annan lovande
behandling, där man drar ut blodproppen
mekaniskt, med något som kan liknas vid en
mycket liten korkskruv. Den behandlingen
lämpar sig för större blodproppar, där de
propplösande läkemedlen inte har önskad
effekt. Det pågår också försök att kyla ned
hjärnan under de första timmarna efter infarkten, eftersom hjärncellerna troligen
klarar syrebristen bättre då.
Blödningar i hjärnan kan ha olika orsaker.
– Oftast beror hjärnblödningar på att ett av
hjärnans blodkärl, som är försvagat av högt
blodtryck eller utvidgningar i kärlväggen,
brister. Men blödningar kan även bero på
medfödda missbildningar i kärlen, säger Nils
Wahlgren.
Högt blodtryck och förmaksflimmer är de
två största riskfaktorerna för att drabbas.
UPPTÄCK STROKE I TID
Misstänker du att en person nära dig har
fått en stroke? Kontrollera följande:
A – Ansikte. Be personen att le
och visa tänderna. Om ansiktet
är ojämnt, om ena mungipan
hänger – ring 112.
K – Kroppsdel. Be personen att
lyfta upp armarna och hålla
kvar dem i tio sekunder. Om en
arm faller ner, om en arm är
svagare än den andra – ring 112.
U – Uttal. Be personen att säga
en mening, till exempel ”Det är
vackert väder i dag”. Om personen inte hittar rätt ord eller
talar otydligt – ring 112.
T – Tid. Varje sekund är viktig
– ring 112 och begär ambulans.
– Alla borde kontrollera sitt blodtryck regelbundet, och de som har högt blodtryck ska se
till att de inte slarvar med sin medicin.
Övervikt, diabetes, rökning, alkoholmissbruk och brist på motion är andra faktorer
som kan leda till stroke.
Omkring 60 procent av de strokepatienter
som får trombolysbehandling i tid blir så pass
bra att de kan klara sig själva efter en tids rehabilitering med sjukgymnastik, logopeder
och arbetsterapi.
Alla kan bli bättre
– Ungefär en tredjedel blir så gott som helt
återställda kroppsligt, men det är inte ovanligt att man har kvar symtom som humörförändringar, depression och talsvårigheter.
När det gäller eftervård och rehabilitering
återstår en del att göra, men stroketeamen gör
ett fantastiskt jobb, säger Nils Wahlgren.
– För många patienter skulle det även vara
önskvärt med återkommande rehabilitering.
Det är egentligen aldrig för sent att ta upp rehabilitering igen, alla kan bli bättre! ■
”Jag klarar
nästan allt numera” »
7
tema Stroke
Yvonne Fondén:
”Jag klarar nästan
allt numera”
– Om jag inte hade fått hjälp hemma hade jag nog blivit
ett passivt vårdpaket. I dag klarar jag nästan allt i vardagen.
Det är stroketeamets förtjänst – och kanske också tack vare
att jag är så envis.
Yvonne Fondén, som har arbetat som sjuksköterska och diakonissa, var på väg till en
gudstjänst när en bekant undrade vad hon
hade gjort i ansiktet.
– Ena sidan hängde ner och munnen var
sned, men jag hade inte märkt något utan
kände mig precis som vanligt. Fast jag noterade till min förvåning att jag inte kunde
sjunga med i psalmerna. Min bekant insisterade på att hjälpa mig till sjukhuset, och
det är jag naturligtvis oändligt tacksam för i
dag, även om jag tyckte att det var lite onödigt pjoskande då. Jag var övertygad om att
det var något som skulle gå över, säger hon.
Kunde inte prata
Efter fyra dagars behandling med propplösande medicin på S:t Görans sjukhus hade hon
fortfarande lite svårt att förstå vad som hänt.
– Jag kunde inte prata ordentligt, sluddrade
bara och kunde inte röra höger arm och ben.
Först under den fem veckor långa rehabiliteringen på Stockholms Sjukhem började
hon inse att hon hade fått en stroke – och då
blev hon rädd.
– Jag har behandlats för högt blodtryck i
tio år och är förstås medveten om att det är
en riskfaktor för stroke. Ändå räknar man
inte riktigt med att drabbas.
När hon blev presenterad för stroketeamet
förstod hon först inte att de skulle komma
hem till henne flera gånger i veckan.
– Jag trodde faktiskt inte att det fanns något
sådant i vården, men jag fick precis all hjälp
som jag behövde för att komma tillbaka till
livet, utan att behöva tänka på tröttsamma
8
transporter och väntetider på mottagningar.
Och att få träning av sjukgymnast och arbetsterapeut i sitt eget hem är ju värt hur mycket
som helst, eftersom man utgår från hur det
ser ut just i min lägenhet. Då blir ju all träning relevant, säger Yvonne.
Under den första tiden hemma klarade
hon inte någonting själv.
– Jag kunde inte ens laga mat. Det tyckte
jag var så hemskt att jag gav mig sjutton på
att jag åtminstone skulle kunna ordna min
frukost. Det målet nådde jag ganska snart.
Hon beskriver sig som en envis person
som är van att klara sig själv, och det dröjde
inte länge förrän hon kunde klara det mesta
hemma – utom städning och tvätt, som hemtjänsten hjälper henne med.
– Tack vare logopeden kom även talet successivt tillbaka. Men ibland står det still i
ballongen, då har jag svårt att hitta de rätta
orden. Jag har fortfarande svårt att skriva,
men jag har haft stor hjälp av min dator och
några andra hjälpmedel jag har fått.
En mycket vanlig bieffekt av en stroke är
nedstämdhet. Yvonne säger att hon inte
hade orkat kämpa utan samtalshjälpen från
kuratorn i teamet.
I dag, efter ett knappt år med stroketeamet,
är hon färdigrehabiliterad. Men hon fortsätter att gå till en sjukgymnast och gör även
övningar hemma. Dessutom går Yvonne ut
varje dag med sin rullator och har även börjat
att simma.
– Och så spelar jag bridge en gång i veckan,
det fungerar bra. n
Vårdguiden nr 4 2012
Strokedrabbade Yvonne
Fondén, 71 år, har under ett
knappt år fått rehabilitering
i hemmet av sjukgymnast,
arbetsterapeut, logoped och
kurator.
Lång väg tillbaka
Efter akutvård börjar vägen tillbaka till livet för en
strokepatient – en väg som ofta kan vara lång. Rehabiliteringen är individuell och många olika vårdgivare är inblandade. För att ingen ska falla mellan
stolarna finns det särskilda koordinatorer som
samordnar eftervården.
Strokekoordinatorerna finns på akutkliniken och
hjälper till att planera eftervård och rehabilitering.
Det är en lång process att bli återställd efter en stroke.
Ofta sker en stadig förbättring under åren efteråt.
Rehab i hemmet
Ungefär hälften av strokepatienterna får skräddarsydd rehabilitering hemma av särskilda team. Övriga
får eftervård eller rehabilitering på sjukhus eller
sjukhem.
– Förr kunde patienterna ligga på sjukhus i månader, men numera kan de komma hem efter bara några
veckor, trots att de kan ha ganska svåra funktionshinder, säger arbetsterapeuten Lisbeth Hammarbäck
som arbetar i ett team på Östermalm/Norrmalm.
Efter ett första besök hemma hos patienten gör man
en rehabiliteringsplan i samråd med patienten och
vårdpersonal, till exempel sjukgymnast och arbetsterapeut.
Varje strokefall unikt
– Inget strokefall är det andra likt. En rehabiliteringsinsats kan bestå av allt från några telefonsamtal till
många olika insatser under lång tid, ibland upp till
ett år. Målet är att i en trygg miljö få vardagen att
fungera så bra som möjligt utifrån patientens resurser och behov. Vår uppgift är att hjälpa patienten att
återfå sin självständighet och att se till att patienten
själv klarar av olika sysslor i hemmet igen. Ofta får
patienten minst två besök i veckan av teamet.
– Att få vara kvar hemma i sin egen miljö kan göra
att man återhämtar sig snabbare, säger Lisbeth
Hammarbäck och tillägger att många inte känner
till att den här typen av rehabilitering finns.
Stroketeamet samarbetar med både primärvården
och olika patientföreningar.
– Om patienten behöver fortsatt rehabilitering
efter hemrehabiliteringen lotsar vi honom eller
henne vidare till träning utanför hemmet.
För att förhindra att personen drabbas av en ny
stroke är det även viktigt att primärvården informerar och stöttar patienterna med olika livsstilsförändringar, som att sluta röka, motionera och ha
koll på sitt blodtryck. n
Vårdguiden nr 4 2012
REHABILITERING
I STOCKHOLM
De flesta strokepatienter får
rehabilitering. I Stockholms
läns landsting finns fyra specialiserade rehabmottagningar
för strokepatienter i arbetsför
ålder:
Danderyds sjukhus, Stora
Sköndal, Stockholms Sjukhem
och Rehab Station Stockholm.
Alla geriatriska kliniker erbjuder
också rehabilitering.
Omkring hälften av alla strokedrabbade erbjuds rehabilitering
i hemmet av särskilda team.
I dag finns det 17 stroketeam
– eller neuroteam – i länet. Ett
sådant team består av sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut
och kurator. Nytt för i år är att
två neuropsykologer, en för
norrort och en för söderort,
stöttar teamen med sin specialistkunskap om hjärnskador.
MER INFORMATION
Läs mer om stroke på Vårdguiden.se. Här hittar du även
kontaktuppgifter till vården.
9
Khat
– en tuggande
bomb
Khat är en växt som odlas och brukas i vissa länder på
Afrikas horn och Arabiska halvön. Den har en amfetaminliknande,
uppiggande effekt.
Khat innehåller ämnena katinon och katin. Katinon är det mest aktiva,
som verkar centralstimulerande – puls och blodtryck ökar, och man
känner sig upprymd. Biverkningar är bland annat ångest, aggressivitet
och sömnproblem. Vid svårare fall förekommer psykoser och impotens.
10
FOTO: SCIENCE PHOTO L IBR A RY/ IBL
AMFETAMINLIKNANDE,
UPPIGGANDE EFFEKT
Vårdguiden nr 4 2012
K
hat är en afrikansk växt vars gröna
blad man tuggar. Jämfört med alkohol,
heroin, amfetamin och andra droger
är den inte lika starkt beroendeframkallande. Men khat är ändå klassat som narkotika,
och ett khatmissbruk kan ge svåra följder – både fysiskt, psykiskt och socialt.
Bruket av khat är etablerat bland somalier, etiopier
och jemeniter i Sverige. Därför har Beroendecentrum
Stockholm öppnat Sveriges första mottagning för
khatmissbrukare. Den finns i Rinkeby-Kista beroendemottagning, nära Kista centrum.
– Användningen av khat är olaglig sedan 1989, och
vi vet att den ökar. Det ser vi bland annat på att det
ligger bananblad, som khat förpackas i, på parkeringsplatser där försäljningen sker, säger Gun Adnell,
ställföreträdande sektionschef för Beroendecentrum
öppenvården norra Stockholms stad.
– I fjol beslagtog tullen 20 ton khat, och vi misstänker att det bara är toppen av isberget.
Kultur och tradition
En av Gun Adnells medarbetare på mottagningen
är Yakoub Aw Aden Abdi, överläkare, psykiatriker,
forskare och tidigare fn-rådgivare som själv härstammar från Somalia.
– Yakoub kan koderna, språket och kulturen. Det är
en enorm tillgång, eftersom khatbruket till stor del
handlar om kultur och tradition, säger Gun Adnell.
– I Yakoubs hemland är det lika vanligt att man
tuggar tillsammans som att vi i Sverige träffas över
Vårdguiden nr 4 2012
”Jag har träffat många
kvinnor som anger makens
khatmissbruk som skäl för
skilsmässa.”
lever bara för drogen. Jag har träffat många kvinnor
som anger makens khatmissbruk som skäl för
skilsmässa, säger Yakoub Aw Aden Abdi.
Vill rädda nästa generation
Hittills har den nya khatmottagningen bara tagit
emot en handfull patienter, och en viktig del av deras
arbete är att sprida information om att de finns.
– Jag inser att vi har en stor utmaning framför oss,
säger Yakoub Aw Aden Abdi, både att nå missbrukarna och att få dem att vilja bryta med drogen. Men
jag ser det långsiktigt. Förhoppningen är att vi i alla
fall ska lyckas rädda nästa generation från khat.
Behandlingen går främst ut på stödjande, motiverande samtal, information och läkemedel som lindrar
abstinensbesvär.
– Drömmen är att vi i framtiden även ska kunna
bistå med tandvård, allmän psykisk och fysisk hälsoundersökning, liksom samarbete med Jobbtorget,
hjälp med utbildning och sysselsättning, säger
Yakoub Aw Aden Abdi. ■
Gun Adnell och Yakoub Aw
Aden Abdi arbetar på Sveriges
första mottagning för
khatmissbrukare.
FOTO: X X X X X X X X X X /SC A NPI X
TE X T JOACHIM STOKSTAD
en fika eller en öl. Khat är ett socialt kitt i dessa länder,
där de flesta inte dricker alkohol.
Även om khat kan framkalla beroende lyckas de
allra flesta hålla tuggandet på en relativt harmlös nivå.
– Skillnaden är att de som tuggar khat i Sverige
befinner sig i en helt ny kultur och ofta har svårt med
bostad, jobb och språk, säger Gun Adnell. Att tugga
khat under de omständigheterna gör det lättare att
hamna i missbruk. Och khat-tuggandet är mycket
utbrett.
– Det finns knappt någon vuxen somalisk man
som inte har provat, säger Yakoub Aw Aden Abdi,
som själv har testat khat och vet vilken effekt det har.
Det ökar även bland kvinnor, men de tuggar i smyg.
– Den som tuggar khat blir upprymd, pigg och
orkar mer. Men de som hamnar i missbruk och tuggar
dygnets alla vakna timmar får problem som ångest,
aggressivitet och sömnsvårigheter. Problem med
mage och hjärta är också vanliga. I svårare fall förekommer psykoser och impotens.
– Dessutom fräts tänderna sönder, ekonomin
rasar, du bryr dig inte om din familj eller vänner utan
FOTO: M A RC FEMENI A
e
Den uråldriga traditionen att
tugga växten khat har kommit
till Sverige med folkgrupper från
Afrikas horn och Arabiska halvön. Jämfört med andra droger
kan khat tyckas vara tämligen
harmlöst, men de som hamnar
i missbruk drabbas ofta svårt.
Därför har Sveriges första mottagning för khatmissbrukare
öppnat i Kista.
RINKEBY-KISTAMOTTAGNINGEN
ligger på Kista Gårdsväg 3
(ingång på baksidan av stadsdelsförvaltningens kontor) telefon
08-123 473 16. Telefontid 8–12
och 13–16 (på fredagar till 15).
Den som söker behöver ingen
remiss och kan få vara anonym på
telefon. Även den som är oroad
över någon annans missbruk kan
kontakta mottagningen.
11
jul
FOTO: TOBI A S F ISCHER /SC A NPI X
FOTO: L EN A PAT ER SON/ NORDICPHOTOS
En grönare,
skönare
Att tänka lite nytt kring färg-, smakoch doftorgiernas högtid är aldrig fel.
Med mer grönt på julbordet slipper du
proppmättnaden och mår bättre.
Kombinera det med en långpromenad
om dagen så är mycket vunnet. God Jul!
Byt godisskålen mot
ett fantastiskt fruktfat.
• Variera den alkoholhaltiga glöggen med
alkoholfri glögg.
• Varannan vatten – drick lika mycket
vatten som vin eller öl. Ha alltid ett glas
vatten till hands.
• Späd ut drinken med läsk eller vatten.
• Drick ingen alkohol efter midnatt.
12
När mörkret och vinterhalkan slår till är det bra
att vara beredd. Köp många reflexer, glöm dem
inte i fickan utan använd dem. Den som bär mörka
kläder så här års syns dåligt utan reflex.
Varje vinter halkar fler än 20 000 kvinnor och
runt 10 000 män så illa att de bryter en hand- eller
fotled. Om du går på hala gator, skaffa ett par bra
broddar. Testa först om de är lätta att sätta på och
ta av – annars blir de lätt liggande i byrålådan.
SKÅL FÖR
GRÖNKÅL!
FOTO: CL AUDIO BRESCI A NI / SC A NPI X
Lucia, jul och nyår är tre helger då många av
oss går på fest. Glögg före maten och snaps och
andra alkoholhaltiga drycker till måltiderna gör
att den totala alkoholmängden snabbt ökar.
Det kan vara svårt att säga nej till allt som
bjuds. Här är några tips om du vill begränsa
alkoholmängden, utan att gå miste om feststämningen.
• Drick inte alkohol före festen eller
middagen.
GÅ PÅ REFLEXEN
OCH SKAFFA BRODDAR
Grönkålen innehåller väldigt mycket
C- och A-vitamin, kalcium och järn, och
precis som många andra kålväxter är grönkål bra för magen, med många nyttiga bakterier. En riktig hälsobomb med andra ord.
På Vårdguiden.se, under tema Hälsa,
hittar du recept på fantastiskt goda grönkålsrätter: grönkålspaj med valnötter,
grönkålssallad och en grönkålspuré som
passar till det mesta på julbordet.
Vårdguiden nr 4 2012
FOTO: FREDR IK SA NDBERG/SC A NPI X
Dra ner på alkoholen
FOTO: TOBI A S F ISCHER /SC A NPI X
NYTTIGA NÖTTER
Här kan du se vad dina favoritnötter innehåller.
Cashewnöt – mindre än 50 procent fett,
ganska mycket kolhydrater. E-vitamin, fosfor,
magnesium, zink.
Hasselnöt – massor av E-vitamin! Även gott
om B-vitaminer, magnesium, järn och andra
mineraler. Drygt 60 procent fett, mest enkelomättat (näst bästa fettet).
Jordnöt – är ingen nöt, utan fröet hos en
ärtväxt. Under 50 procent fett, varav ungefär
hälften är enkelomättat. Rik på protein, E-vitamin och olika B-vitaminer, järn, kalium, zink
och magnesium.
75 procent fett. Hög halt enkelomättat
fett, rik på olika B-vitaminer och
mineraler. Dyrast.
Mandel – låg fetthalt för
Paranöt – rik på magnesium,
selen och fosfor, vitamin B1 och E. Fetthalt 66
procent, varav två tredjedelar är ”nyttigt” fett
(fleromättat och enkelomättat).
Pekannöt – påminner om valnöten, men är
sötare. Innehåller 68 procent fett, är rik på
vitamin B1 och olika mineraler, som zink, fosfor
och magnesium.
Pinjenöt – är inte heller en nöt, utan fröet hos
pinjetallen. Cirka 70 procent fett, gott om
mineraler och den viktiga aminosyran lysin,
som annars mest finns i kött och fisk.
Pistagenöt – mindre än 50 procent fett,
ganska rik på protein, järn och mineraler.
Valnöt – 62 procent fett, varav mest nyttigt
(fleromättat + Omega 3), rik på B- och E-vitamin samt mineraler, som järn och magnesium.
För samtliga nötter gäller att de är mest hälsosamma om du äter dem naturella, utan salt.
Torrostade jordnötter är bara en aning mindre
feta än naturella, men innehåller å andra sidan
salt och många andra tillsatser.
Vårdguiden nr 4 2012
FOTO: A NN A SKOOP G/ JOHNÉR
FOTO: FREDR IK SA NDBERG/SC A NPI X
att vara en nöt, cirka
50 procent, varav mest
nyttigt. Rik på E-vitamin, innehåller även
protein, vitamin A och B,
järn och andra mineraler.
Testa en gammal lek som
förekom redan i slutet av
1800-talet: Om man hittar
en mandel (eller hasselnöt)
där mandeln är en tvilling,
det vill säga det ligger två i
samma skal – så tar två
personer varsin del och slår
vad om något. Kanske om
vem som slipper diska efter
julmiddagen, eller någon
annan åtråvärd vinst.
Därpå äter man upp varsin del av tvillingen och
bestämmer när man ska säga
”filipin”. Förr gällde det ofta
att säga ordet på juldagsmorgonen, men andra varianter kan förekomma, som
att säga det efter tolvslaget,
eller först på nyåret. Självfallet vinner den som ropar
”filipin” först – när den
andre är närvarande, annars
gills det inte.
Ta vara på dagsljuset
så sover du bättre
på natten.
FOTO: IBL
Macadamianöt – fetaste nöten, mer än
SPELA FILIPIN
Promenadseger
Ta en promenad, antingen före maten eller efter att du har ätit.
Frisk luft och rörelse får maten att smaka ännu bättre, gör dig
piggare och bränner kalorier.
Varannan vatten
– en bra tumregel
på julfesten.
SKÅLA FÖR
SMAKENS SKULL
Vill du minska det totala kaloriintaget i jul bör du även tänka på
vad du häller i glasen. Läsk, julmust, juice, öl, vin och snaps är
kaloririka utan att ge mycket näring eller mättnadskänsla. Alkohol
och söta drycker kan tvärtom öka
aptiten. Tycker du att julmust är
ett måste till skinkan? Drick då
för smakens skull och inte för att
släcka törsten.
13
Vinterkräksjukan
Ett ovanligt
smittsamt virus
Det kan finnas miljoner virus i en enda liten
droppe kräks. Det räcker med 10 – 100 virus
för att smitta en person.
TE X T KERSTIN OT TERSTÅL ILLUSTR AT ION JANET TE BORNMARKER
Ofta räcker det att en enda person blir sjuk för att
smitta alla andra på jobbet, på förskolan eller på äldreboendet. Sjukdomen brukar vara vanligast mellan
november och april, med en tydlig topp mellan januari
och mars – därav namnet. Men den kan dyka upp
även vid andra årstider. Då har smittan oftast spridits
via förorenat livsmedel eller vatten.
– Ungefär en femtedel av befolkningen är mindre
mottagliga för en del typer av vinterkräksjukan, även
om de utsätts för smittan, berättar Åke Örtquist, smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting.
De har en medfödd motståndskraft mot virusen,
även om de inte är helt immuna.
Numera kan man köpa ett test på apoteken som
visar om man är mindre mottaglig för virusen.
Det kommer plötsligt
Vinterkräksjukan skiljer sig från andra magsjukdomar
genom att den bryter ut så hastigt. Från det att man
smittas till att man blir sjuk brukar det gå en till två
dagar. Hos barn kan sjukdomen börja med kaskadkräkningar eller akut illamående, medan vuxna brukar
drabbas av kräkningar, ont i magen och diarré. Man
kan också få feber, huvudvärk och muskelvärk. Symtomen brukar hålla i sig i ett till tre dygn.
Virusen sprids mellan smittade människor, både
direkt och indirekt, exempelvis via mat som har
hanterats av en person som är eller håller på att bli sjuk.
De kan också spridas med dricksvatten, eller med mat
som har sköljts i förorenat vatten, vilket ibland förekommer med importerade grönsaker och djupfrysta
bär. Calicivirus förstörs vid temperaturer över 70°C,
men överlever i frysen. Viruset kan även smitta via
14
Recept
Vätskeersättning till vuxna
1 liter kokt, avsvalnat vatten
6 tsk strösocker
½ tsk salt
Blanda 1 liter kokt och avsvalnat vatten med 6 teskedar strösocker och en halv tesked salt.
Om du tycker att vätskeersättningen smakar illa kan du hälla
i några droppar pressad citron
eller två teskedar koncentrerad
apelsinjuice. Drick vätskeersättningen sval eller rumstempererad. Den kan förvaras
högst ett dygn i kylskåp. Se
även artikeln Vätskeersättning
på Vårdguiden.se.
vissa skaldjur som förvarats i vatten, till exempel
ostron.
Vinterkräksjukan är ofarlig för de allra flesta, även
om man känner sig väldigt trött, svag och tagen.
Oftast räcker det ändå med att vila och dricka mycket.
Men för den som har nedsatt motståndskraft kan
sjukdomen vara farlig. Främst kan äldre personer,
spädbarn och personer med allvarliga sjukdomar
drabbas svårt om de blir uttorkade.
Vårdguiden nr 4 2012
SÅ UNDVIKER DU ATT
BLI SMITTAD
• Tvätta händerna noga - när du kommer utifrån,
innan du äter, och alltid efter toalettbesök.
• Använd flytande tvål och pappershanddukar
i skolan, på förskolan och på jobbet.
• Undvik att äta av bufféer där många personer
kommer i kontakt med maten.
• Undvik att besöka personer som är magsjuka.
SÅ UNDVIKER DU ATT
SMITTA ANDRA
• Tvätta händerna ofta.
• Laga inte mat åt andra när du är sjuk.
• Var extra noga med din personliga hygien.
• Stanna helst hemma i två dygn efter att du blivit
helt symtomfri. Detta gäller särskilt om du
arbetar med livsmedel. Förskolebarn bör också
vara hemma utan symtom i minst två dygn
innan de går tillbaka till förskolan.
• Familjemedlemmar som inte har några symtom
och som känner sig helt friska behöver inte
stanna hemma. Men byt till rena kläder innan du
går hemifrån och gå hem direkt om du blir sjuk.
MER INFORMATION
Läs mer om vinterkräksjuka och
andra magvirus på Vårdguiden.se.
Här kan du även läsa artikeln om
vätskeersättning.
Drick lite men ofta
Har du drabbats behöver du återställa kroppens
vätskebalans, så drick ofta, men lite i taget. Har du
svårt att dricka, ta vatten teskedsvis. När diarréerna
avtar kan du börja äta som vanligt igen, men fortsätt
att dricka ofta så länge avföringen är lös.
Om du kräks mycket eller har svåra diarréer förlorar
kroppen både vätska och salter. Då kan du behöva
dricka vätskeersättning. Vätskeersättning finns att
köpa på apotek, men går också att blanda till själv (se
recept på sidan 14).
Ge aldrig egenblandad vätskeersättning till barn
under 12 år. Om blandningen inte är helt korrekt finns
Vårdguiden nr 4 2012
det risk för att salthalten blir för hög och att barnet
kan ta skada.
Det kan ibland vara svårt att få i sjuka barn vätska
över huvud taget, så försök med det som fungerar
– som isglass, saft eller läsk. Var uppmärksam på
barnets allmäntillstånd och att det kissar.
Även äldre personer, framför allt de som är över 80
år, blir lätt uttorkade. Därför är det viktigt med vätska,
både för dem och för små barn. Om den som är sjuk
inte får i sig tillräckligt med vätska eller kissar mycket
mindre, och om vinterkräksjuka barn är slöa, onormalt trötta och lättirriterade, är det dags att kontakta
vården.
Ring alltid innan du besöker vården. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte
smittar andra. n
15
Vattkoppor är så smittsamt att nästan alla barn får det. Och det är bra. Ju tidigare
man får det desto bättre. Den som har haft vattkoppor kan få bältros som äldre, men
mor- och farföräldrar får inte bältros av sina vattkoppssjuka barnbarn.
TE X T LENA FIEBER FOTO SUSANNE WALSTRÖM
Vattkoppor
&
bältros
– så hänger de ihop
Det är en myt att äldre kan få bältros från barn
som har vattkoppor. Det menar infektionsläkare Lars Lindquist vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
– Myten har nog uppkommit för att vattkoppor och bältros orsakas av samma herpesvirus, varicella zoster. Däremot kan mor- och
farföräldrar med bältros smitta barnbarnet
så att det får vattkoppor.
Så här hänger det ihop: Viruset ger först
vattkoppor och ligger sedan vilande kvar i
kroppens nervknutor. När man blir äldre och
svagare kan det utan anledning vakna till liv
igen och ge bältros. Hälften av alla 85-åringar
har haft bältros. Det är ovanligt bland yngre.
Viruset smittar i luften någon dag före de
första utslagen, men vattkoppor är mycket
mer smittsamt än bältros. De flesta barn får
därför vattkoppor på förskolan.
– Vattkoppor är den mest smittsamma
infektion vi har. Det räcker med att ett sjukt
barn åker hiss i ett flerfamiljshus så är spridningen igång och alla barn i huset får det,
säger Lars Lindquist.
En del barn får många blåsor, andra får bara
några enstaka. Vart tionde barn får till och
med vattkoppor utan att det märks.
Vattkoppor går för det mesta över av sig
självt på en vecka. Barnet smittar inte när
blåsorna har torkat in. Klådan kan lindras
16
med kylbalsam eller en avsvalkande dusch.
– Det är bra att tvätta huden med tvål och
vatten när blåsorna spruckit för att undvika
att barnet får hudinfektioner. Man kan även få
klåddämpande medicin.
Ju tidigare i livet man får vattkoppor desto
lindrigare brukar besvären vara. Därför kan
det vara en bra idé att medvetet låta barnen
träffa andra barn som bär på viruset.
Den som får vattkoppor senare i livet blir
ofta sjukare. Blåsorna kan komma i slemhinnor, i mun och på könsorgan. Då finns virushämmande läkemedel som kan dämpa om
medicinen ges inom två dygn från de första
utslagen.
– Men det är inte blåsorna som är det farliga
med vattkoppor, utan risken för komplikationer: hjärnhinneinflammation och hjärninflammation. Den risken ökar med åldern
och har inget att göra med hur många blåsor
man får.
Den som haft vattkoppor kan senare i livet få
bältros. Bältros-smärtan kan sitta i under lång
tid, ibland i flera månader.
– Bältros kallas för helveteseld på norska,
vilket säger en del om vad det handlar om. En
mindre andel personer kan till och med få
årslånga och ibland bestående värkbesvär.
Den risken ökar med åldern.
Virushämmande läkemedel kan lindra om
det ges i tid. Sök genast läkare om du får värk
och blåsor i ansiktet, eftersom ögonen och
synen kan skadas.
– Många klarar sig med smärtstillande läkemedel medan kroppen läker ut.
Det finns inget vaccin mot bältros i Sverige
för äldre. Däremot finns det ett vaccin mot
vattkoppor, som därmed även skyddar mot
bältros. Vaccinet kan dessutom förhindra att
en smittad person får vattkoppor om det ges
inom två dygn från smittotillfället.
– Vaccination rekommenderas till barn med
allvarliga sjukdomar som gör att de har nedsatt immunförsvar samt till deras syskon och
nära kamrater, efter beslut av ansvarig läkare.
– En annan målgrupp för vaccination är tonåringar och vuxna som inte har haft vattkoppor. I synnerhet unga kvinnor som planerar
att bli gravida, eftersom nyfödda kan bli svårt
sjuka om kvinnan får vattkoppor strax före
eller efter förlossningen. Vaccination bör också övervägas till barn med eksem, som ofta
får besvärande hudinfektioner av blåsorna.
– Det är inte farligt att vaccinera sig i onödan.
Men har du haft vattkoppor så skyddar inte
vaccinet mot bältros. Då finns viruset redan i
kroppen. ■
Vårdguiden nr 4 2012
KÄNNETECKEN
• Vattkoppor börjar med feber,
lätt huvudvärk och trötthet.
Efter någon dag kommer kliande
utslag som kan spridas över hela
kroppen och bli blåsor. Blåsorna
torkar in efter några dagar.
Mor- och farföräldrar behöver
inte oroa sig för att få bältros när
barnbarnen har vattkoppor.
• Bältros börjar med en plötslig
och brännande nervsmärta i huden på en kroppsdel. Efter någon
dag kommer tättsittande röda
utslag och blåsor, som lägger sig
som ett bälte längs en nervbana
någonstans på kroppen eller i
ansiktet. Man kan även få spridd
bältros över hela kroppen om
immunförsvaret är kraftigt nedsatt på grund av sjukdom. Bältros
ger även lätt feber.
”Myten har nog uppkommit
för att vattkoppor och bältros
orsakas av samma herpesvirus, varicella zoster.”
Vårdguiden nr 4 2012
17
Att leva med hiv
I Stockholms län lever drygt 3 000 personer med hiv. Många av dem
håller det hemligt, eftersom de inte vet hur omgivningen ska reagera.
Kunskapen om hiv är fortfarande begränsad, vilket skapar rädsla.
Vet man hur hiv smittar är det enkelt att skydda sig.
TE X T ÅSA BOLMSTEDT FOTO SUSANNE WALSTRÖM
För 30 år sedan upptäcktes den första personen
med hiv i Sverige. Information om den nya sjukdomen som skadar immunförsvaret pumpades ut.
Många var rädda för att dö i aids. Men när de nya
bromsmedicinerna kom 1996 talades det allt mindre
om både hiv och aids.
I dag vet många att hiv finns och att det smittar via
sex, blod eller från mor till barn under graviditet,
förlossning eller amning. Men kunskapen om hur
viruset överförs är inte lika utbredd. Många vuxna
bär med sig rädslan från 1980- och 90-talen, medan
yngre generationer har varierande kunskap beroende på vad de fått lära sig i skolan.
– Vet man hur hiv smittar är det inte svårt att skydda sig, säger Peder Ahlin, hivrådgivare på Noaks ark i
Stockholm, som arbetar med att förebygga hiv och
stödja smittade och deras anhöriga.
smittan ska överföras med blod måste det injiceras
med en spruta eller ges som blodtransfusion, säger
Peder Ahlin.
Hiv smittar som mest dels de första veckorna efter
att man har fått infektionen, innan immunförsvaret
har hunnit bilda antikroppar, dels sent i sjukdomsförloppet då hivviruset skadat immunförsvaret så
pass mycket att man får aids. Om immunförsvaret
är upptaget med att ta hand om en annan infektion,
till exempel en könssjukdom, blir man mer mottaglig för hiv – och mer smittsam om man har hiv.
Använder du kondom och någon form av skydd vid
oralsex, som slicklapp, och undviker att dela kanyler och sprutor är risken att smittas av hiv minimal.
– Ändå fortsätter människor att bli smittade. Det
beror på att det händer saker med oss
när vi blir förälskade, kåta eller drogHivvirus finns i våra kroppsvätskor:
påverkade. Då tar vi större risker.
i blod, sperma och försats hos män,
Det kan vara värt att komma ihåg att
och i blod, slidsekret och bröstmjölk
kondom även skyddar mot ångesten
hos kvinnor. För att viruset ska spriefteråt, säger Peder Ahlin.
das måste det komma i kontakt med
Är du orolig för att du kan ha blivit
så kallade målceller. De finns i blodet
smittad kan du testa dig på vårdcenoch i slemhinnor na – den lite glattraler, ungdomsmottagningar, Sestare huden i våra kroppsöppningar
am-mottagningar eller sjukhus. Det
– i urinrörsmynningen, ändtarmen,
är gratis och du kan vara anonym.
Den som har hiv måste
slidan, ögonen och munnen.
– Även om bromsmedicinerna har
dagligen ta sina tabletter
under
resten
av
sitt
liv.
– När en kroppsvätska som ingjort hiv till en kronisk sjukdom i
nehåller hiv kommer i kontakt med
Sverige är det inte okomplicerat att
en slemhinna har viruset möjlighet att ta sig över.
få en hivinfektion. Den kräver livslång medicinering, regelbundna kontroller och vaksamhet att inte
Därför smittar det vid vaginala, anala och orala samlag, men inte via kyssar, petting, hudkontakt, insmitta andra. Dessutom påverkar den livskvaliteten
sektsstick, föremål, mat eller dryck.
negativt för många, eftersom det fortfarande är en
– Hiv överlever inte utanför kroppen, och för att
sjukdom man inte pratar om, säger Peder Ahlin. n
18
HIV I STOCKHOLM
Drygt 3 000 personer i Stockholms
län har hiv. Varje år upptäcks ungefär 140 – 200 nya fall.
Drygt en tredjedel av dem som
diagnosticerades år 2011 smittades
i Sverige. Av dem smittades ungefär
90 procent via sex och 10 procent
via injicering av narkotika.
I Sverige smittas framför allt män
som har sex med män, men utomlands är det lika vanligt med heterosexuell smitta.
År 2011 fick 33 personer i Stockholm diagnosen aids.
MER INFORMATION
Läs mer om hiv och aids på
Vårdguiden.se. Här hittar du
bland annat personliga berättelser,
länkar till andra sajter och
kontaktuppgifter till vården.
Vårdguiden nr 4 2012
TONI FÖDDES MED HIV
Det finns en medvetenhet om hiv,
men ingen vidare kunskap. Man vet att
det smittar via sex, blod eller från mor
till barn, men inte hur det går till. Det
menar Toni Ros, 23 år och hivpositiv
sedan födseln.
”Så länge jag tar
mina tabletter
varje morgon och
kväll mår jag bra
och behöver inte
vara orolig för
att dö.”
Hon föddes med hiv. När hon var sju år dog
hennes mamma. Men Toni överlevde och fick
bromsmediciner. I dag kan läkarna inte längre
mäta något hiv-virus i hennes kropp.
– Jag är inte sjuk, men jag har en kronisk sjukdom. Så länge jag tar mina tabletter varje morgon
och kväll mår jag bra och behöver inte vara orolig
för att dö, säger hon.
Som liten kände hon sig ensam och onormal.
Länge låtsades hon inte om sjukdomen, varken
inför sig själv eller inför andra. Några av dem som
fick veta blev rädda och ville att hon skulle byta
skola eller förbjöd henne att sova över hos dem.
– Det var en chock att någon kunde vara rädd
för mig, säger Toni.
I de tidiga tonåren var det som jobbigast. Hon
funderade på frågor om livet, relationer, sex och
om hon någonsin skulle kunna få barn. Samtidigt
blev det allt mer krävande att bära på hemligheten. Under den här tiden pratade hon mycket
med sin kurator och träffade andra ungdomar
med hiv som gav henne perspektiv på livet.
Till slut bestämde hon sig för att berätta, först
för nära vänner och sedan för allt fler.
I dag är inte längre hiv något hemskt för Toni.
Hon måste använda skydd när hon har sex och
får inte resa till vissa länder, i övrigt lever hon
som vem som helst.
Men hon möter fortfarande fördomar och
rädsla. Ingen frågar längre om hon ska dö, men
många blir förvånade över att hiv finns i deras
närhet, eller så tror de att det är väldigt smittsamt. I bästa fall reagerar den som får veta positivt, frågar och vågar skämta om hiv.
– Om du är nyfiken så fråga. Jag är expert och
berättar gärna, säger Toni. n
19
Hösten & hostan
Så här års hörs snörvlingar och hostanden överallt – på bussen
och tunnelbanan, i klassrum och på jobbet. Är det en simpel förkylning
är bästa rådet: Stanna hemma och vila!
TE X T HELENE LUMHOLDT ILLUSTR AT ION KENNETH ANDERSSON
Den här årstiden är vi många som hostar hela
nätterna, och undrar när eländet ska sluta. En
klen tröst är att hostan i de allra flesta fall är
ofarlig och går över, även om det kan ta sin tid.
Bästa rådet är: Stanna hemma och vila, och låt
ditt allmäntillstånd avgöra hur och vad du
ska göra när du är sjuk.
– Det är grundregeln. Om man känner sig
hängig ska man inte ut i motionsspåret och
springa. Har man feber ska man definitivt ta
det lugnt. Man måste låta infektionen ha sin
gång och lita på kroppens förmåga till självläkning, säger Christer Norman, distriktsläkare i Salem.
Honung kan lindra
En långdragen hosta kan förstås störa sömnen,
då brukar inte ens hostmediciner lindra.
– Det finns en studie på barn som tyder på
att honungsvatten skulle kunna hjälpa något
bättre än hostmedicin, säger Christer Norman.
Annars ger han varken särskilt mycket för
traditionella huskurer mot förkylningar, eller
för apotekens sortiment av hostmediciner.
– Förutom att dämpa febern med Alvedon
eller liknande brukar vi rekommendera att
man dricker mycket. Man förlorar en del
vätska när man har feber, och om man hostar
slem kan vätska tunna ut slemmet en aning,
säger Christer Norman.
Det tar i genomsnitt tre veckor för en luftrörskatarr att läka ut. Om du fortsätter att
hosta längre än så bör du kontakta vården.
Patienter som kommer in med långvarig
hosta blir alltid grundligt undersökta.
– Vi röntgar alltid lungorna på de här patienterna. Vi tittar efter två allvarliga tillstånd
20
– lungcancer och tbc. Men på de allra flesta
hittar vi ingenting. En lindrig astma är däremot en vanlig förklaring till långvarig hosta,
säger Christer Norman.
Mykoplasma
Det är oftast virus som ligger bakom den
envisa hostan och förkylningarna, men ibland
kan en bakterie – mykoplasma – vara boven
i dramat. Mykoplasmabakterien ger oftast
bara en lindrig luftvägsinfektion, med lite
feber, hosta och ibland halsont, som går över
på en vecka eller två. Men det är svårt att skilja
en mykoplasmainfektion från en vanlig virus-
”En antibiotikakur
kan ibland göra mer
skada än nytta.”
infektion, och i nio fall av tio finns det ingen
anledning att göra det heller, menar Anders
Ternhag, infektionsläkare på Karolinska
Universitetssjukhuset Solna.
Av dem som smittas av mykoplasma utvecklar dock runt var tionde lunginflammation.
– När febern och hostan håller i sig riktigt
länge och kanske även blir värre med tiden,
när det gör ont i halsen och det är tungt att
andas, då kan det vara dags att söka vård. Det
är först vid lunginflammation som det lönar
sig att ta antibiotika, säger Anders Ternhag.
Detsamma gäller om lunginflammationen
är orsakad av bakterien pneumokocker.
– Men då är insjuknandet oftast mer dramatiskt. Man blir sjuk både hastigare och häftig-
are, febern blir högre och man kan få svårt
med andningen. När det gör ont vid djupa
andetag och man är andfådd ska man definitivt söka vård, säger Anders Ternhag.
En del patienter kommer till vårdcentralen
och vill ta prov för att se om de har mykoplasma.
– Men det är ingen idé att ta prover vid förkylning eller luftrörskatarr. Det är först om
vi misstänker lunginflammation som det kan
vara aktuellt, säger Christer Norman.
Antibiotika
Lunginflammation behandlas med antibiotika oavsett om den är orsakad av pneumokocker eller av mykoplasma.
Men att man ska ta antibiotika så fort det
handlar om infektioner som orsakas av bakterier är ett vanligt missförstånd. Antibiotika
har faktiskt liten eller ingen effekt när det gäller
att bekämpa många luftvägsinfektioner.
– De allra flesta infektioner läker ut på egen
hand, och en antibiotikakur kan ibland göra
mera skada än nytta. Studier har visat att det
inte är någon avgörande skillnad mellan antibiotika och sockerpiller, varken vid öroninflammation hos barn eller vid bihåleinflammation. Utläkning av en akut bronkit, luftrörskatarr, tar runt tre veckor – vare sig man
tar antibiotika eller inte, förklarar Christer
Norman.
Han berättar att varje människa bär på närmare två kilo bakterier.
– Det är ofarliga, nyttiga bakterier som
hjälper oss med allt ifrån matsmältning till
immunförsvar. Och de bakterierna riskerar
vi att ta kål på när vi tar antibiotika. n
Vårdguiden nr 4 2012
Vårdguiden nr 4 2012
21
De flesta som får prostatacancer är över 70 år när cancern
upptäcks. Men tre fjärdedelar av dem som får sjukdomen dör
inte av den. Tvärtom, många blir helt friska. Andra kan leva
ett gott liv i många år trots cancern.
FOTO: S T UA RT PE A RCE / SC A NPI X
22
Vårdguiden nr 4 2012
Prostatacancer
– ny studie ger hopp
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Trots det är metoderna för att upptäcka den i tid inte bra nog. Därför genomförs nu en av
världens största vetenskapliga studier för att ta fram nya sätt att diagnostisera sjukdomen. Alla män mellan 50 och 69 år i Stockholms län är
inbjudna att delta i studien.
TEX T JOHAN ÖBERG
Varje år får 10 000 män i Sverige besked om att de har prostatacancer. Om man hittar de tumörer som ska behandlas i tid är chansen att bli frisk god. Därför har man under
flera år diskuterat om man ska införa en kontroll, så kallad screening, för män över 50 år. En sådan kontroll skulle
kunna innebära att fler cancerfall upptäcks i tid – innan
tumören har spridit sig och blivit omöjlig att bota.
PSA-test för trubbigt
Problemet är att de diagnosmetoder som används i dag är
för trubbiga. I dag mäter man ett protein i blodet, psa, för
att upptäcka prostatacancer. Har man prostatacancer ökar
psa-värdet. Men psa-värdet kan även stiga av andra skäl än
cancer, och ibland stiger inte psa-värdet som förväntat
fastän det finns cancer. Det här gör att man kan missa cancerfall trots psa-prov, men också att många män skräms upp
i onödan, då de inte har sjukdomen. psa-provens osäkerhet gör också att många biopsiundersökningar – där man för
in nålar i prostatan för att leta efter en tumör – egentligen
görs i onödan.
Nya metoder
Därför är det viktigt att forskare hittar fler diagnosmetoder
som tillsammans kan ge en säkrare bild om en man har
prostatacancer eller inte. Helst ska man även tidigt kunna
avgöra om cancern är mindre allvarlig och bara behöver
hållas under observation, eller om den är aggressiv och kräver snabba insatser.
Lyckas man kan en allmän screening av män över 50 år
redan om några år bli ett effektivt sätt att hitta prostatacancer i tid.
– Ska vi kunna hitta nya metoder krävs en vetenskaplig
Två former av prostatacancer
rostatan är en valnötsstor
körtel som sitter runt urinröret. Här bildas den transportvätska som gör att
spermierna kan ta sig fram.
Hos de flesta äldre män är prostatan
förstorad – det är så vanligt att man kan
betrakta det som ett normalt inslag i
åldrandet. Men en del får besvär av det
– framförallt svårigheter att kissa,
något som det går att få hjälp med.
Ofta är en prostataförstoring helt
godartad, men den kan också bero på
en cancertumör i prostatakörteln.
De allra flesta är över 70 år när cancern
upptäcks. Men tre fjärdedelar av dem
som får sjukdomen dör inte av den.
Tvärtom blir många helt friska, andra
Vårdguiden nr 4 2012
kan leva ett gott liv i många år och avlider av andra orsaker.
– Av dem som får prostatacancer har
ungefär hälften den aggressiva formen
och hälften en lågriskcancer, säger
Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet.
– Har man en långsamväxande form
kan man ofta avvakta, gå på regelbundna kontroller och undvika ingrepp.
– Får man den aggressiva formen
och cancern inte har spridit sig utanför prostatan är chansen mycket god
att bli frisk genom en operation, genom strålning eller ibland både och.
– Ingreppen – vare sig man väljer
strålning eller operation – kan ge besvärliga biverkningar. Efter operation
blir många män impotenta och tappar
sexlusten. Om tumören i stället strålas
bort påverkas inte alltid potensen, däremot får man ofta problem med att
hålla urin och avföring.
Man vet att cancertumörer i prostatan är beroende av testosteron. Ibland
opererar man därför bort testiklarna
eller ger hormoner som stoppar produktionen av testosteron. Detta leder till
förlorad sexlust och erektionsproblem.
– Om prostatacancern har hunnit
sprida sig i kroppen, till lymfkörtlarna
och skelettet, finns ingen bot, men
man kan ändå hindra fortsatt spridning och lindra symtomen så att patienten kan leva ett bra liv utan smärta
i många år, säger Henrik Grönberg. n
23
FOTO: HEL EN A BLOMQV IS T/SC A NPI X
”Prostatacancer i släkten fördubblar
risken för att själv drabbas.”
studie där många män deltar, säger Henrik Grönberg,
professor i cancerepidemiologi på Karolinska Institutet i
Solna och den som leder studien, kallad sthlm3.
24
KONTAKTA
VÅRDEN
– Vårt mål är att höja precisionen i proven och att inom
bara något år bättre kunna skilja mellan aggressiv och icke
aggressiv prostatacancer. Resultatet blir förhoppningsvis
färre antal avancerade provtagningar och onödiga operationer, samt ökad livskvalitet och överlevnadschans för
dem som drabbas.
– Vi hoppas också kunna minska väntetiderna mellan
provtagning, utredning och eventuell behandling, säger
Henrik Grönberg. ■
MER INFORMATION
• Om du har symtom som
besvärar dig och som
tyder på förstorad
prostata – kontakta din
vårdcentral för att
undersöka besvären.
• Du kan även få råd av en
sjuksköterska dygnet
runt, ring Vårdguiden
08-320 100.
• Vårdguiden.se/prostatacancer
• Vårdguiden.se/sthlm3
• Sthlm3.se
FOTO: GR A FFOTO
Stor studie
sthlm3 är ett samarbete mellan Karolinska Institutet,
Stockholms läns landsting och landstinget på Gotland.
– Vi kommer att bjuda in alla män i åldern 50 till 69 år i
Stockholm och på Gotland, totalt 260 000 personer, att
delta. Studien pågår under hela 2013 och 2014.
Alla som väljer att delta får en informationsbroschyr, de
får svara på en enkät om sig själva och sin livsstil, berätta om
det finns prostatacancer i släkten – något man vet fördubblar risken för att själv drabbas – och lämna ett blodprov.
Vill man vara med efter att ha fått sin inbjudan är det
bara att gå till en av de 50 provtagningscentraler som är
med i studien och lämna ett blodprov.
– Man behöver inte beställa tid för att lämna blodprovet, säger Henrik Grönberg.
– I hälften av blodproven testas enbart psa-nivån, i den
andra hälften mäter vi dessutom fem andra proteiner i
blodet och ett 90-tal ärftliga faktorer. Deltagarna får inte
veta vilken grupp de tillhör. Provsvaren skickas ut med
post inom cirka tre veckor.
I det provsvar varje deltagare får framgår om:
• Risken för prostatacancer är låg – då rekommenderas
ett nytt test om tio år.
• Risken är normal – då rekommenderas ett nytt test
om två år.
• Risken är förhöjd – då får man kontaktuppgifter till en
urolog för en inre undersökning, en så kallad biopsi.
Vårdguiden nr 4 2012
Aktuellt i vården
FOTO: EMM A L I A NSÉUS
VÄNTA INTE FÖR LÄNGE
Du ska inte behöva vänta mer än 30 dagar på att få komma till en specialist-
läkare, till exempel en ortoped. Om du behöver gå igenom en operation
eller annan behandling ska du inte behöva vänta på den mer än 90 dagar.
De här rättigheterna har du enligt vårdgarantin i Stockholms läns landsting.
BEHÄNDIG HANDBOK
Socialstyrelsen har gett ut en praktisk
liten handbok, Min guide till säker vård.
Vårdgarantikansliet
Telefon: 08 - 123 134 00
Telefontid: måndag –fredag 07:30 – 14:00
IL L : JA NE T T E BORNM A RK ER
Den beskriver i princip allt du behöver veta om dina
rättigheter som patient och hur du själv kan göra för
att få en säkrare vård. Plus en hel del annat som kan
vara bra att veta om du blir sjuk. Om behandlingar,
läkemedel, lagar, hur du kan klaga och mycket annat.
Handboken är översatt till tio språk, och finns även
i en version på lätt svenska. Den finns också som e-bok,
samt inläst på cd, i formatet Daisy 2.0 (för bland andra
synskadade).
Du kan fråga efter Min guide till säker vård på din
vårdcentral eller en annan mottagning. Du kan också
beställa den på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se. Då kostar den 30 kronor inklusive
porto. Du kan även ladda ner den som pdf på samma
ställe – då kostar den inget.
Ring Vårdgarantikansliet
Om du har fått vänta för länge på ditt läkarbesök eller din operation, och
vill använda dig av vårdgarantin, kan du kontakta Vårdgarantikansliet.
Där får du hjälp att hitta en vårdgivare som har kortare väntetid.
Men om du vill komma till en särskild specialist eller bli opererad på
en särskild mottagning, och de har lång väntetid, då gäller inte vårdgarantin. Du måste vara beredd att välja en annan vårdgivare om du vill
använda dig av vårdgarantin.
På Vårdguiden.se kan du se vilka mottagningar som har kortast väntetid till operation, till exempel om du behöver operera ögonen på grund
av grå starr eller om du ska få en knä- eller höftprotes.
Inom några områden kan du även jämföra de olika
klinikernas medicinska resultat och se hur andra
patienter har bedömt den vård de har fått. Gå till
Vårdguiden.se och sök på ”Väntetider” och
”Jämför mottagningar”.
TAR DU RÄTT LÄKEMEDEL?
NyaMINA VÅRDKONTAKTER
FOTO: GR A FFOTO
Du som brukar använda Vårdguidens praktiska e-tjänst Mina
vårdkontakter får en trevlig överraskning nu i december! Då får
tjänsten en helt ny design.
Alla som har en dator med internet kan använda Mina vårdkontakter. Du kan logga in antingen
med e-legitimation eller med en
personlig kod kombinerad med
ett sms.
Tanken med den nya designen
är att det ska bli ännu enklare att
använda Mina vårdkontakter, som
Vårdguiden nr 4 2012
till exempel att boka om tider eller
förnya recept. Nya Mina vårdkontakter är också uppbyggd så att det
ska bli lättare för personer med
olika funktionshinder, till exempel synskadade, att använda tjänsten. Sidorna kan också anpassas
till olika typer av skärm, som mobil eller surfplatta. Det ska också
gå att logga in med hjälp av mobilt
bank-id.
Du hittar Mina vårdkontakter på
Vårdguiden.se.
Du som är 75 år eller äldre och tar mer än fem olika
mediciner har möjlighet att få en genomgång av
dina läkemedel tillsammans med den som ansvarar för din vård, vilket oftast är din husläkare.
Fråga gärna efter en läkemedelsgenomgång om
du misstänker att du har biverkningar eller problem av dina läkemedel. När läkemedelsgenomgången är klar ska du få en uppdaterad läkemedelslista som du tar med när du söker vård.
Syftet med genomgången av dina läkemedel är
att du ska få en läkemedelsbehandling som är
skräddarsydd för just dig utan eventuellt onödiga
eller olämpliga läkemedel.
Läkemedelsgenomgången görs normalt vid
ditt ordinarie besök hos din husläkare, men du
kan också be om att få en läkemedelsgenomgång.
Om du har hemsjukvård går du och din läkare
igenom dina läkemedel vid ett särskilt läkarbesök.
25
PROVSVAR
– vad är normala värden?
”Provsvaren ser bra ut. Allt är normalt.”
Det är vad vi helst vill höra efter ett
läkarbesök med provtagningar. Men vad
är egentligen normala värden?
TE X T EVELYN PESIK AN
Det finns människor som är fullt friska, fastän deras värden ligger
utanför normalvärdet. Och tvärtom – en patient kan vara sjuk trots
att provvärdena är normala. Det är inte så enkelt att bedöma vad
som är normalt och inte. Så ta värdena här intill med en nypa salt –
även om du ligger under eller över normalvärdena behöver det inte
vara någon fara.
Prover för säkerhets skull
En del patienter vill gärna att läkaren ska beställa många olika prover,
för säkerhets skull. I själva verket kan det vara en osäker metod.
– Det är bättre att bara ta just de prover man behöver för att kunna
fastställa vad patienten lider av. Syftet med att ta prover är att utesluta eller stärka misstanke om sjukdom, säger Thomas Wohlin,
specialistläkare i allmänmedicin och verksamhetschef för Kista
vårdcentral.
– Att ta många olika prover kan förvirra mer än hjälpa, eftersom
man alltid kan hitta värden som ligger utanför normalvärdena men
som inte har med patientens sjukdom att göra.
Men det betyder inte att vårdcentralerna ska vara snåla med att ta
prover. Det kan vara bra att passa på att ta en del enkla prover när patienten ändå är på plats, för att kunna upptäcka vissa sjukdomar tidigt.
Diffusa symtom
Hos en patient med lite diffusa symtom som trötthet och frusenhet kan blodprover avslöja om det beror på blodbrist, järnbrist eller
en sköldkörtelrubbning.
Hos patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdomar kontrollerar man regelbundet blodsockerhalter, blodfetter och njurfunktionsvärden.
Blodtrycket är viktigt att hålla under kontroll för de flesta av oss.
Är du under 40 år och normalviktig räcker det att mäta blodtrycket
var 3:e till 5:e år, så länge trycket är normalt. För den som är över 40
kan det vara bra att kontrollera trycket lite oftare, i synnerhet om
man dessutom bär på några extra kilon och kanske sitter stilla mycket.
– Oavsett vilka prover man tar är det viktigt att läkaren tar sig tid
att förklara provsvaren och vad de betyder för patienten, säger
Thomas Wohlin. Det gäller vare sig värdena är ”normala” eller inte. n
26
Vårdguiden nr 4 2012
FOTO: DENN Y LORENT ZEN
R
En del patienter vill gärna
ta många olika prover
– för säkerhets skull – men
det kan ofta förvirra mer
än hjälpa.
FOTO: JENS MOHR
sen diabetes. Hos personer som inte
har diabetes ligger blodsockret under
5,6 mmol/l. Området mellan 5,6 och
6,9 kallas nedsatt tolerans mot glukos,
vilket innebär att du löper risk att utveckla diabetes.
CRP-snabbsänka
VANLIGA PROVER & VÄRDEN
URINPROVER
Med en sticka i urinprovet kan man
mäta halten av socker och ketoner i
urinen. Höga halter kan tyda på diabetes. Om urinprovet innehåller blodkroppar, nitrit eller bakterier kan det
tyda på en urinvägsinfektion. Om
man behöver få reda på vilka bakterier
det rör sig om måste man göra en
odling.
Kreatinin är ett ämne som bildas i
muskulaturen och som utsöndras via
urinen. Förhöjt kreatininvärde kan
tyda på försämrad njurfunktion. Muskulösa personer kan ha något högre
värden utan att njurfunktionen är försämrad.
Normalvärde: Under 100.
BLODTRYCK
Man mäter det högsta och det lägsta
trycket i en pulsåder.
Systoliskt blodtryck är det högsta
trycket under ett hjärtslag, då hjärtat
pumpar ut blodet.
Diastoliskt blodtryck är det lägsta
trycket, då hjärtat slappnar av och fylls
med nytt blod.
Blodtrycket mäts i millimeter kvickVårdguiden nr 4 2012
silver (mmHg). Man brukar grovt ange
att det systoliska trycket normalt inte
ska överstiga 140 mmHg och att det
diastoliska trycket inte ska överstiga
90 mmHg. Det kan även skrivas som
140/90 mmHg och uttalas 140 över 90.
Blodtrycket stiger något med ökande ålder. Blodtryck högre än 140/90
mmHg, som uppmätts vid mer än ett
tillfälle, brukar räknas som förhöjt
blodtryck.
BLODPROVER
crp, C-reaktivt protein, ingår i immunförsvaret. Vid en infektion eller inflammation ökar halten av crp i blodet.
crp-värdet bedöms i förhållande till
vilka symtom man har, hur länge man
har varit sjuk och hur man mår rent allmänt. Därför är det svårt att ange någon
gräns för när crp är för högt.
SR, eller sänkan, tas inte så ofta numera.
Ett blodprov får stå i ett rör och man
mäter efter en timme hur hög ”stapeln”
av blodplasma är. Det som avgör hur
hög sänkan blir är hur mycket de röda
blodkropparna klumpar ihop sig nertill. Klumpar de sig mycket blir sänkan
hög. Sänkan kan variera på grund av
olika sjukdomstillstånd, graviditet,
p-piller med mera.
Hb, även kallat blodvärde, mäter hal-
Kolesterolvärdet mäter blodfetterna
ten av hemoglobin (blodets färgämne,
som transporterar syre i kroppen).
Hb-värdet visar om man har blodbrist,
vilket är under 130 för män, under 120
för kvinnor och under 115–120 för män
och kvinnor över 80 år.
och kan delas in i hdl som är ”det
goda” kolesterolet, och ldl som utgör
”det onda”. Om kolesterolvärdet är
under 5,0 är det normalt. Mellan 5,0
och 6,4 är det lätt förhöjt, mellan 6,5
och 7,9 måttligt förhöjt och över 8,0
uttalat förhöjt. Fördelningen mellan
det goda och det onda kolesterolet är
intressant främst hos den som har ett
måttligt förhöjt värde, det vill säga
över 6,5. n
Lpk (leucocytpartikelkoncentration)
mäter halten av vita blodkroppar. Värdet
kan stiga vid vissa infektioner. Normalvärdet ligger mellan 4,0 och 9,0.
Glukos, eller blodsocker. Provet ska tas
på fastande mage eftersom kosten påverkar blodsockret. Om du vid två
provtillfällen har 7,0 mmol/l (millimol per liter) eller mer får du diagno-
MER INFORMATION
Läs mer om prover och provsvar
på Vårdguiden.se/blodprov
27
Lär dig upptäcka stroke i tid
Varje sekund räknas.
Tillsammans kan vi rädda liv.
Ring 112 vid tecken på stroke.
