Forskning om
biodiversitet, hållbar utveckling
och utomhuspedagogik
med fokus på lärarstuderandes kunnande
Irmeli Palmberg & Ida Håkans
Seminarium i Vasa 13.4.2012;
Hur rädda naturkunskapsarvet?
Aktuella forskningsprojekt
1. Baskunskap i biologi, geografi och
hälsokunskap hos blivande lärare i Norden
2. Biodiversity and species identification in
Nordic and Baltic countries
3. Environment and media (Nordic-Baltic)
4. Utbildning och forskning för hållbar
livskvalitet i lokalmiljö
Palmberg & Håkans, Åbo Akademi
2
1. Baskunskap i biologi, geografi och hälsokunskap hos
blivande lärare i Norden
• Huvudsyftet:
– att undersöka likheter och olikheter i nordiska
lärarstuderandens kunskaper i biologi, geografi och
hälsokunskap samt hur de själva utvärderar frågeområden
som baskunskap eller inte.
• Exempel på frågeställningar:
– Har blivande lärare tillräckliga kunskaper för undervisning
i biologi, geografi och hälsokunskap?
– Hur säker kunskap har blivande lärare i naturvetenskaper?
Kan de reflektera, resonera, utesluta felaktigheter på basis
av deras nuvarande kunskap? Har de missuppfattningar,
och i så fall, hur beakta dessa under lärarutbildningen?
Irmeli Palmberg, Åbo Akademi
3
Forskningsmetoder
• Del I: Enkät med
– kunskapsfrågor: 20 flervalsfrågor om fem temaområden
från grundskolans läroplan för åk 3-6; endast ett alternativ
är rätt
– utvärderingsfrågor: alla 20 frågor har i sin tur 4 ja/nejfrågor (om frågan är svår; entydigt formulerad, har
trovärdiga svarsalternativ & om frågan berör sk.
baskunskap)
• Del II: Intervju, där lärarstuderande ytterligare fick förklara en
del av temaområden (förståelse) och redogöra för hur de
skulle undervisa temaområdet (didaktisk kunskap)
Irmeli Palmberg, Åbo Akademi
4
Klasslärarstuderandes baskunskaper i miljö och ekologi
100 %
90 %
80 %
70 %
60 %
Danmark
50 %
Finland
Sverige
40 %
Totalt
30 %
20 %
10 %
0%
frö
fotosyntes
ekosystem
biosfär
regnskog
öken
Irmeli Palmberg, Åbo Akademi
fiskodling
succesion
5
Några exempel på missuppfattningar
Jordmånen i regnskogen är näringsrik (enligt 78 %)
Växthuseffekten förorsakas av freoner (50%)
Växterna producerar koldioxid i fotosyntesen (25 %)
Lavar tål luftföroreningar mycket väl (21 %)
Det vanligaste miljöproblemet som förknippas med
fiskodling är försurningen (19 %)
Irmeli Palmberg, Åbo Akademi
6
2. Biodiversity and species identification
Syftet med det nordisk-baltiska forskningsprojektet är att
Upptäcka och utveckla metoder och arbetssätt som
kan göra undervisningen och lärande gällande
biodiversitet och artkännedom både effektiv och
förståelig, men samtidigt även till en intressant och
lockande del av våra upplevelser.
Eftersom......
Palmberg & Håkans, Åbo Akademi
7
…tidigare forskning antyder att …
…det är lättare att förklara ekologi-relaterade begrepp när man
har kunskap om arter som förekommer i en livsmiljö (Magntorn
& Helldén, 2005)
…fältarbete ökar elevernas medvetenhet om mångfalden av
olika livsformer (Helldén & Helldén, 2008)
…elevernas upplevelser under de första åren i skolan är viktiga
för deras förmåga att identifiera organismer och förstå den
biologiska mångfalden (Helldén & Helldén, 2008).
…artkännedom inte intresserar elever nämnvärt, utan det anses
vara ett jobb för specialister (Bebbington, 2005).
Palmberg & Håkans, Åbo Akademi
8
....och eftersom artkännedomsnivån hos blivande
lärare kunde vara högre
Klasslärarstuderande (n=142)
%
Ämneslärarstuderande (n=29)
%
60
60
50
50
40
40
30
K
(n=98)
M
(n=44)
20
10
0
30
K
(n=22)
M
(n=7)
20
10
0
0-5p
6-10p 11-15p 16-20p 21-25p 26-30p
Poängsumma
0-5p
Irmeli Palmberg, Åbo Akademi
6-10p 11-15p 16-20p 21-25p 26-30p
Poängsumma
9
...och eftersom några exempel på felsvar talar sitt klara
språk om behovet av att förstärka artkännedomen
Rätt artnamn
(djur)
Felsvarsalternativ
Rätt artnamn
(växter)
Felsvarsalternativ
BOFINK
domherre, rödhake
GRÄSLÖK
rödklöver, rallarros
KAJA
kråka, korp, skata
RENFANA
rölleka, hundfloka,
smörblomma
EJDER
kanadagås, vigg
BLÅSIPPA
blåklocka, blåklint
TRANA
stork, kanadagås
GRÅBO
enris, vårtbjörk
LAX
gädda, sik
ASP
glasbjörk, gråal
Irmeli Palmberg, Åbo Akademi
10
BIODIVERSITET och ARTKÄNNEDOM i Finland, Sverige,
Norge och Litauen (n=445) undersöks med:
• Enkät som innehöll
– bakgrundsfrågor om boendemiljö, studier, naturintresse
– frågor om studerandes sätt och erfarenhet att identifiera
arter
– frågor om ”bästa” arbetsmetoder för lärande av arter
– Frågor om vikten av artkännedom, biodiversitet och
hållbar utveckling samt sambanden mellan dessa tre
&
• PowerPoint-presentation av 18 allmänna arter
(1-3 färgbilder av en och samma art):
Palmberg & Håkans, Åbo Akademi
11
t.ex. denna växt (med översikts- och detaljbilder)
• Vilken art?
• Styvmorsviol (Ketoorvokki, Viola tricolor)
• Hur många % hade rätt
artnamn?
• FI: 17%; SE: 28%;
NO: 75%; LT: 0%
• Vad annat föreslogs?
Palmberg & Håkans, Åbo Akademi
12
Exempel på lärarstuderandes förslag
(på svenska och finska)
Rätt artnamn
Styvmorsviol
Keto-orvokki
Namn på en annan art eller
en påhittad art
Natt och dag, pensé, ängsviol, blåviol,
blåsippa
sinikello, metsäleinikki, villiorvokki,
pelto-orvokki, sinikämmekkä,
maariankämmekkä, metsäorvokki,
sinivuokko, harakankello,
lehto-orvokki, orkidea, alppiruusu,
sinileinikki, leikkokukka,
hiirenvirna
Palmberg & Håkans, Åbo Akademi
13
t.ex. denna fågel
• Vilka artnamn har
denna fågel?
• Talgoxe, talgmes
(Talitiainen, Parus
major)
• Hur många % hade rätt
artnamn?
• FI: 68%; SE: 55%
NO: 61%; LT: 0%
• Vad annat föreslogs?
Palmberg & Håkans, Åbo Akademi
14
Talgoxen kan enligt lärarstuderande vara t.ex.
Rätt artnamn
Talgoxe, talgmes
talitiainen,
Namn på en annan art eller en
påhittad art
gulmes, svartmes, blåmes, domherre,
gulsparv, bofink
viherpeippo, keltatiainen,
hömötiainen, keltatulkku, keltasirkku,
sinitiainen
Palmberg & Håkans, Åbo Akademi
15
Upplevelser och praktiska övningar är
viktiga enligt lärarstuderande…
Praktisk tillämpning underlättar inlärning
Jag upplever att jag lär mig mer av att göra fältarbete
än att bara sitta inne o lära mig
Jag tycker att det är viktigt att vistas i rätt miljö då
detta påverkar alla våra sinnen och vi får en bättre
erfarenhet och känsla
Jag anser att det är genom upplevelser elever är
mottagliga o villiga för mer info. Skapa ett intresse hos
eleverna. Ge dem „Aha-upplevelser“
Palmberg & Håkans, Åbo Akademi
16
…men även läraren har en central roll
Min lärare var genuint intresserad av natur/miljö, och
engagerad
Läraren är viktig för det är hon/han som motiverar vidare
lärande
Om en lärare själv brinner för att värna om växter och djur
smittar det intresset av sig på barnen
Om en lärare vill att eleverna ska lära sig ngt nytt om ett
ämne, är det lärarens ansvar att motivera eleverna och försöka
lära ut på ett roligt och intressant sätt så att eleverna sedan
kan fortsätta.
Palmberg & Håkans, Åbo Akademi
17
Hur viktig är artkännedom för en människa idag
enligt lärarstuderande?
I dagens samhälle har vi tillgång till information,
vi behöver inte kunna allt utantill.
Du kan googla upp information du är specifikt
intresserad av.
Vi måste alltid känna till den natur vi trots allt är
beroende av.
Jorden vi bor på ska man känna annars är man en
främling i sitt eget hem.
Palmberg & Håkans, Åbo Akademi
18
3. Environment and media
• Syfte: att undersöka lärarstuderandes
kunskaper, attityder och intresse samt källor
och källkritik, angående miljöfrågor och hur de
behandlas i media
• Forskningsmetod: nätenkät på olika språk
• Målgrupp: lärarstuderande i ett flertal
lärarutbildningsenheter i Norden och Balticum
• Insamling av material pågår
Palmberg & Svens, Åbo Akademi
19
4. Utbildning och forskning för hållbar livskvalitet
i lokalmiljö
Syftet är att:
genom undervisning, forskning och lokalt samarbete:
- öka förståelsen för hållbar utveckling
- öka förståelsen hur man genom egna val och agerande kan
främja en hållbar framtid och minska klimatförändringen.
starkare koppla lärarutbildningarna och skolorna till
närsamhället och närmiljön
Projektet omfattar tre tvärvetenskaplig delområden:
1.Kvarkens naturarv
2. Miljö och hälsa
3. Mat och kretslopp.
Palmberg,& Håkans Åbo Akademi
20
...och erbjuder utbildning och fortbildning:
Miljöfostrande och ämnesintegrerande
uteskolverksamhet – en ”klassiker”
Kursen ger idéer och färdigheter i att undervisa ämnesintegrerat utomhus
i såväl naturmiljön som i den bebyggda miljön samt inkluderar en
lägerskoltillämpning.
Ida Håkans, Åbo Akademi
21
... samt nya kurser:
Världsarv i undervisning – unika vattenvärldar
Sommarfältkurs i Kvarkens skärgård och Höga Kusten
Utomhuspedagogik och biodiversitet i närmiljön
Närmiljöns biodiversitet ur ett lärarperspektiv. Genom möte med
olika natur- och kulturmiljöer ska deltagarna utveckla sin förståelse
för grundläggande ekologiska samband. Lärande för hållbar
utveckling genomsyrar undervisningen.
Upplevelse- och problembaserad utomhuspedagogik
Utevistelsens betydelse för hälsa och välmående, färdigheter i
friluftsteknik och vana att vistas i olika miljöer tränas och utvecklas,
ledarskap, teamwork, äventyrspedagogik, överlevnad.
Ida Håkans, Åbo Akademi
22
... samt forskning (och redan publicerade) forskningsresultat
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Irmeli Palmberg 2008. Hållbar utveckling och klimatförändringen i skolan och lärarutbildningen –
pedagogiska implikationer på basen av tidigare forskning. I: I. Palmberg & E. Jeronen (red.) Harmoni eller
konflikt? Forskning om miljömedvetenhet i skolan och lärarutbildningen. Åbo Akademi, Pedagogiska
fakulteten, Rapport Nr. 24, 61-85.
Irmeli Palmberg, Eila Jeronen & Eija Yli-Panula 2008. Luokanopettajaksi opiskelevien tiedot ja käsitykset
biologian, maantieteen ja terveystiedon perustiedoista opiskelun alkuvaiheessa. I: A. Kallioniemi (red.)
Uudistuva ja kehittyvä ainedidaktiikka. Ainedidaktinen symposiumi 8.2.2008 Helsingissä. Helsingin
yliopiston Tutkimuksia 298, osa 1, s. 51-64.
Irmeli Palmberg & Maria Svens 2011. Klasslärarstuderandes intresse för och kunskaper i biologi och hållbar
utveckling. I: L. Tainio, K. Juuti, A. Kallioniemi, P. Seitamaa-Hakkarainen & A. Uitto (red.) Näkökulmia
tutkimusperustaiseen opetukseen. Suomen ainedidaktisen tutkimusseuran julkaisuja. Ainedidaktisia
tutkimuksia 1, s. 201-223.
Irmeli Palmberg, Eila Jeronen, Maria Svens, Eija Yli-Panula, John Andersson & Gunnar Jonsson 2011.
Blivande lärares (åk 1-6) baskunskaper i Danmark, Finland och Sverige – I. Kunskaper och uppfattningar
om människans biologi. NorDiNa 7 (1), 54-70.
Irmeli Palmberg, Gunita Praulite & Janis Gedrovics 2011. The Latvian 12th grade students’ understanding of
particular issues of natural sciences. Gamtamokslinis Ugdymas/Natural Science Education 1 (30), 44-54.
(ISSN 1648-939X)
Irmeli Palmberg, Mikaela Hermans, Ida Håkans, Maria Nygård, Pia Sjöblom & Maria Svens 2011. Naturen,
naturvetenskaperna och hållbar utveckling vid lärarutbildningen – en analys av läroplansutveckling och
praktik. I: E. Ahlskog-Björkman & M. Lundkvist (red.) Pedagogiska rum i fokus. Lärande i ett
framtidsperspektiv. Rapport nr 32/2011, s. 89-107. Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi.
Irmeli Palmberg 2011. Artkännedom och artintresse hos blivande lärare för grundskolan. I: K. Merenluoto,
E. Yli-Panula, A.Virta & K. Kontu (red.) Koulu ja monet kulttuurit. Ainedidaktinen symposium 11.2.2011.
Suomen ainedidaktisen tutkimusseuran julkaisuja. Ainedidaktisia tutkimuksia (accepterat manus)
Irmeli Palmberg, Maria Svens, Gunnar Jonsson, Eila Jeronen, Eija Yli-Panula & John Andersson 2012.
Blivande klasslärares baskunskaper i Danmark, Finland och Sverige – II. Kunskaper och uppfattningar om
miljö och ekologi. (manus)
Irmeli Palmberg, Åbo Akademi
23
TACK!
Välkommen på kurs och också till vår forskargemenskap...
.......som här (från vänster) representeras av Pia Sjöblom*, Tessa Turtonen, Maria Svens*, Ida
Håkans*, Maria Nygård, Mikaela Hermans* & Irmeli Palmberg*, från Åbo Akademi*
24
