Forskning om biodiversitet, hållbar utveckling och utomhuspedagogik med fokus på lärarstuderandes kunnande Irmeli Palmberg & Ida Håkans Seminarium i Vasa 13.4.2012; Hur rädda naturkunskapsarvet? Aktuella forskningsprojekt 1. Baskunskap i biologi, geografi och hälsokunskap hos blivande lärare i Norden 2. Biodiversity and species identification in Nordic and Baltic countries 3. Environment and media (Nordic-Baltic) 4. Utbildning och forskning för hållbar livskvalitet i lokalmiljö Palmberg & Håkans, Åbo Akademi 2 1. Baskunskap i biologi, geografi och hälsokunskap hos blivande lärare i Norden • Huvudsyftet: – att undersöka likheter och olikheter i nordiska lärarstuderandens kunskaper i biologi, geografi och hälsokunskap samt hur de själva utvärderar frågeområden som baskunskap eller inte. • Exempel på frågeställningar: – Har blivande lärare tillräckliga kunskaper för undervisning i biologi, geografi och hälsokunskap? – Hur säker kunskap har blivande lärare i naturvetenskaper? Kan de reflektera, resonera, utesluta felaktigheter på basis av deras nuvarande kunskap? Har de missuppfattningar, och i så fall, hur beakta dessa under lärarutbildningen? Irmeli Palmberg, Åbo Akademi 3 Forskningsmetoder • Del I: Enkät med – kunskapsfrågor: 20 flervalsfrågor om fem temaområden från grundskolans läroplan för åk 3-6; endast ett alternativ är rätt – utvärderingsfrågor: alla 20 frågor har i sin tur 4 ja/nejfrågor (om frågan är svår; entydigt formulerad, har trovärdiga svarsalternativ & om frågan berör sk. baskunskap) • Del II: Intervju, där lärarstuderande ytterligare fick förklara en del av temaområden (förståelse) och redogöra för hur de skulle undervisa temaområdet (didaktisk kunskap) Irmeli Palmberg, Åbo Akademi 4 Klasslärarstuderandes baskunskaper i miljö och ekologi 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % Danmark 50 % Finland Sverige 40 % Totalt 30 % 20 % 10 % 0% frö fotosyntes ekosystem biosfär regnskog öken Irmeli Palmberg, Åbo Akademi fiskodling succesion 5 Några exempel på missuppfattningar Jordmånen i regnskogen är näringsrik (enligt 78 %) Växthuseffekten förorsakas av freoner (50%) Växterna producerar koldioxid i fotosyntesen (25 %) Lavar tål luftföroreningar mycket väl (21 %) Det vanligaste miljöproblemet som förknippas med fiskodling är försurningen (19 %) Irmeli Palmberg, Åbo Akademi 6 2. Biodiversity and species identification Syftet med det nordisk-baltiska forskningsprojektet är att Upptäcka och utveckla metoder och arbetssätt som kan göra undervisningen och lärande gällande biodiversitet och artkännedom både effektiv och förståelig, men samtidigt även till en intressant och lockande del av våra upplevelser. Eftersom...... Palmberg & Håkans, Åbo Akademi 7 …tidigare forskning antyder att … …det är lättare att förklara ekologi-relaterade begrepp när man har kunskap om arter som förekommer i en livsmiljö (Magntorn & Helldén, 2005) …fältarbete ökar elevernas medvetenhet om mångfalden av olika livsformer (Helldén & Helldén, 2008) …elevernas upplevelser under de första åren i skolan är viktiga för deras förmåga att identifiera organismer och förstå den biologiska mångfalden (Helldén & Helldén, 2008). …artkännedom inte intresserar elever nämnvärt, utan det anses vara ett jobb för specialister (Bebbington, 2005). Palmberg & Håkans, Åbo Akademi 8 ....och eftersom artkännedomsnivån hos blivande lärare kunde vara högre Klasslärarstuderande (n=142) % Ämneslärarstuderande (n=29) % 60 60 50 50 40 40 30 K (n=98) M (n=44) 20 10 0 30 K (n=22) M (n=7) 20 10 0 0-5p 6-10p 11-15p 16-20p 21-25p 26-30p Poängsumma 0-5p Irmeli Palmberg, Åbo Akademi 6-10p 11-15p 16-20p 21-25p 26-30p Poängsumma 9 ...och eftersom några exempel på felsvar talar sitt klara språk om behovet av att förstärka artkännedomen Rätt artnamn (djur) Felsvarsalternativ Rätt artnamn (växter) Felsvarsalternativ BOFINK domherre, rödhake GRÄSLÖK rödklöver, rallarros KAJA kråka, korp, skata RENFANA rölleka, hundfloka, smörblomma EJDER kanadagås, vigg BLÅSIPPA blåklocka, blåklint TRANA stork, kanadagås GRÅBO enris, vårtbjörk LAX gädda, sik ASP glasbjörk, gråal Irmeli Palmberg, Åbo Akademi 10 BIODIVERSITET och ARTKÄNNEDOM i Finland, Sverige, Norge och Litauen (n=445) undersöks med: • Enkät som innehöll – bakgrundsfrågor om boendemiljö, studier, naturintresse – frågor om studerandes sätt och erfarenhet att identifiera arter – frågor om ”bästa” arbetsmetoder för lärande av arter – Frågor om vikten av artkännedom, biodiversitet och hållbar utveckling samt sambanden mellan dessa tre & • PowerPoint-presentation av 18 allmänna arter (1-3 färgbilder av en och samma art): Palmberg & Håkans, Åbo Akademi 11 t.ex. denna växt (med översikts- och detaljbilder) • Vilken art? • Styvmorsviol (Ketoorvokki, Viola tricolor) • Hur många % hade rätt artnamn? • FI: 17%; SE: 28%; NO: 75%; LT: 0% • Vad annat föreslogs? Palmberg & Håkans, Åbo Akademi 12 Exempel på lärarstuderandes förslag (på svenska och finska) Rätt artnamn Styvmorsviol Keto-orvokki Namn på en annan art eller en påhittad art Natt och dag, pensé, ängsviol, blåviol, blåsippa sinikello, metsäleinikki, villiorvokki, pelto-orvokki, sinikämmekkä, maariankämmekkä, metsäorvokki, sinivuokko, harakankello, lehto-orvokki, orkidea, alppiruusu, sinileinikki, leikkokukka, hiirenvirna Palmberg & Håkans, Åbo Akademi 13 t.ex. denna fågel • Vilka artnamn har denna fågel? • Talgoxe, talgmes (Talitiainen, Parus major) • Hur många % hade rätt artnamn? • FI: 68%; SE: 55% NO: 61%; LT: 0% • Vad annat föreslogs? Palmberg & Håkans, Åbo Akademi 14 Talgoxen kan enligt lärarstuderande vara t.ex. Rätt artnamn Talgoxe, talgmes talitiainen, Namn på en annan art eller en påhittad art gulmes, svartmes, blåmes, domherre, gulsparv, bofink viherpeippo, keltatiainen, hömötiainen, keltatulkku, keltasirkku, sinitiainen Palmberg & Håkans, Åbo Akademi 15 Upplevelser och praktiska övningar är viktiga enligt lärarstuderande… Praktisk tillämpning underlättar inlärning Jag upplever att jag lär mig mer av att göra fältarbete än att bara sitta inne o lära mig Jag tycker att det är viktigt att vistas i rätt miljö då detta påverkar alla våra sinnen och vi får en bättre erfarenhet och känsla Jag anser att det är genom upplevelser elever är mottagliga o villiga för mer info. Skapa ett intresse hos eleverna. Ge dem „Aha-upplevelser“ Palmberg & Håkans, Åbo Akademi 16 …men även läraren har en central roll Min lärare var genuint intresserad av natur/miljö, och engagerad Läraren är viktig för det är hon/han som motiverar vidare lärande Om en lärare själv brinner för att värna om växter och djur smittar det intresset av sig på barnen Om en lärare vill att eleverna ska lära sig ngt nytt om ett ämne, är det lärarens ansvar att motivera eleverna och försöka lära ut på ett roligt och intressant sätt så att eleverna sedan kan fortsätta. Palmberg & Håkans, Åbo Akademi 17 Hur viktig är artkännedom för en människa idag enligt lärarstuderande? I dagens samhälle har vi tillgång till information, vi behöver inte kunna allt utantill. Du kan googla upp information du är specifikt intresserad av. Vi måste alltid känna till den natur vi trots allt är beroende av. Jorden vi bor på ska man känna annars är man en främling i sitt eget hem. Palmberg & Håkans, Åbo Akademi 18 3. Environment and media • Syfte: att undersöka lärarstuderandes kunskaper, attityder och intresse samt källor och källkritik, angående miljöfrågor och hur de behandlas i media • Forskningsmetod: nätenkät på olika språk • Målgrupp: lärarstuderande i ett flertal lärarutbildningsenheter i Norden och Balticum • Insamling av material pågår Palmberg & Svens, Åbo Akademi 19 4. Utbildning och forskning för hållbar livskvalitet i lokalmiljö Syftet är att: genom undervisning, forskning och lokalt samarbete: - öka förståelsen för hållbar utveckling - öka förståelsen hur man genom egna val och agerande kan främja en hållbar framtid och minska klimatförändringen. starkare koppla lärarutbildningarna och skolorna till närsamhället och närmiljön Projektet omfattar tre tvärvetenskaplig delområden: 1.Kvarkens naturarv 2. Miljö och hälsa 3. Mat och kretslopp. Palmberg,& Håkans Åbo Akademi 20 ...och erbjuder utbildning och fortbildning: Miljöfostrande och ämnesintegrerande uteskolverksamhet – en ”klassiker” Kursen ger idéer och färdigheter i att undervisa ämnesintegrerat utomhus i såväl naturmiljön som i den bebyggda miljön samt inkluderar en lägerskoltillämpning. Ida Håkans, Åbo Akademi 21 ... samt nya kurser: Världsarv i undervisning – unika vattenvärldar Sommarfältkurs i Kvarkens skärgård och Höga Kusten Utomhuspedagogik och biodiversitet i närmiljön Närmiljöns biodiversitet ur ett lärarperspektiv. Genom möte med olika natur- och kulturmiljöer ska deltagarna utveckla sin förståelse för grundläggande ekologiska samband. Lärande för hållbar utveckling genomsyrar undervisningen. Upplevelse- och problembaserad utomhuspedagogik Utevistelsens betydelse för hälsa och välmående, färdigheter i friluftsteknik och vana att vistas i olika miljöer tränas och utvecklas, ledarskap, teamwork, äventyrspedagogik, överlevnad. Ida Håkans, Åbo Akademi 22 ... samt forskning (och redan publicerade) forskningsresultat 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Irmeli Palmberg 2008. Hållbar utveckling och klimatförändringen i skolan och lärarutbildningen – pedagogiska implikationer på basen av tidigare forskning. I: I. Palmberg & E. Jeronen (red.) Harmoni eller konflikt? Forskning om miljömedvetenhet i skolan och lärarutbildningen. Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, Rapport Nr. 24, 61-85. Irmeli Palmberg, Eila Jeronen & Eija Yli-Panula 2008. Luokanopettajaksi opiskelevien tiedot ja käsitykset biologian, maantieteen ja terveystiedon perustiedoista opiskelun alkuvaiheessa. I: A. Kallioniemi (red.) Uudistuva ja kehittyvä ainedidaktiikka. Ainedidaktinen symposiumi 8.2.2008 Helsingissä. Helsingin yliopiston Tutkimuksia 298, osa 1, s. 51-64. Irmeli Palmberg & Maria Svens 2011. Klasslärarstuderandes intresse för och kunskaper i biologi och hållbar utveckling. I: L. Tainio, K. Juuti, A. Kallioniemi, P. Seitamaa-Hakkarainen & A. Uitto (red.) Näkökulmia tutkimusperustaiseen opetukseen. Suomen ainedidaktisen tutkimusseuran julkaisuja. Ainedidaktisia tutkimuksia 1, s. 201-223. Irmeli Palmberg, Eila Jeronen, Maria Svens, Eija Yli-Panula, John Andersson & Gunnar Jonsson 2011. Blivande lärares (åk 1-6) baskunskaper i Danmark, Finland och Sverige – I. Kunskaper och uppfattningar om människans biologi. NorDiNa 7 (1), 54-70. Irmeli Palmberg, Gunita Praulite & Janis Gedrovics 2011. The Latvian 12th grade students’ understanding of particular issues of natural sciences. Gamtamokslinis Ugdymas/Natural Science Education 1 (30), 44-54. (ISSN 1648-939X) Irmeli Palmberg, Mikaela Hermans, Ida Håkans, Maria Nygård, Pia Sjöblom & Maria Svens 2011. Naturen, naturvetenskaperna och hållbar utveckling vid lärarutbildningen – en analys av läroplansutveckling och praktik. I: E. Ahlskog-Björkman & M. Lundkvist (red.) Pedagogiska rum i fokus. Lärande i ett framtidsperspektiv. Rapport nr 32/2011, s. 89-107. Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Irmeli Palmberg 2011. Artkännedom och artintresse hos blivande lärare för grundskolan. I: K. Merenluoto, E. Yli-Panula, A.Virta & K. Kontu (red.) Koulu ja monet kulttuurit. Ainedidaktinen symposium 11.2.2011. Suomen ainedidaktisen tutkimusseuran julkaisuja. Ainedidaktisia tutkimuksia (accepterat manus) Irmeli Palmberg, Maria Svens, Gunnar Jonsson, Eila Jeronen, Eija Yli-Panula & John Andersson 2012. Blivande klasslärares baskunskaper i Danmark, Finland och Sverige – II. Kunskaper och uppfattningar om miljö och ekologi. (manus) Irmeli Palmberg, Åbo Akademi 23 TACK! Välkommen på kurs och också till vår forskargemenskap... .......som här (från vänster) representeras av Pia Sjöblom*, Tessa Turtonen, Maria Svens*, Ida Håkans*, Maria Nygård, Mikaela Hermans* & Irmeli Palmberg*, från Åbo Akademi* 24