Expertrådet för endokrinologiska och metabola

KLOKA LISTAN 2017
Expertrådet för endokrinologiska och metabola
sjukdomar
Osteoporos – kalcium och D-vitamin
Förskrivning av kombinationstablett kalcium + D-vitamin
högre dos D-vitamin => 500 mg Ca++ + 800 enheter D-vitamin
Utgår
kalciumkarbonat + kolekalciferol
500 mg + 400 E
Calcichew-D3 … tuggtablett
Kalcipos-D tablett
Kvar
kalciumkarbonat + kolekalciferol
Kalcipos-D forte tablett
500 mg + 800 E
Calcichew-D3 Citron tuggtablett
Kalcipos-D forte tuggtablett
Recikalc-D forte tuggtablett
Osteoporos
denosumab – ny basrekommendation
BENRESORPTIONSHÄMMARE
I kombination med kalcium och D-vitamin till patienter med hög risk
för frakturer.
I första hand
alendronat
Ny
basrek
Alendronat … Veckotablett, Alenat
Veckotablett, Fosamax Veckotablett
zoledronsyra
Zoledronsyra …, Aclasta inf 5 mg
I andra hand
denosumab
Prolia
Morbiditet och mortalitet
associerat till osteoporos
• I Stockholm opereras cirka 3 000 patienter/år för
höftfraktur och cirka 1 500 patienter/år får en
kotfraktur
• En höftfraktur kostar c:a 300 000–400 000 SEK
första året
• Mortalitet: Hela 15-20% högre första året efter
kot- och höftfraktur
• Morbiditet: Endast 30 % återfår ursprunglig
funktionsnivå efter höftfraktur. Kotfrakturer leder till
kraftigt sänkt livskvalitet.
Socialstyrelsen skärpte riktlinjerna om
osteoporos 2014
• Hälso- och sjukvården behandlar varje år runt 70 000 frakturer
orsakade av benskörhet. Få patienter utreds och får insatser mot
den bakomliggande sjukdomen. Därför skärper Socialstyrelsen en
av rekommendationerna om osteoporos i de nationella riktlinjerna
för rörelseorganens sjukdomar.
• Det finns ingen läkarspecialitet med tydligt ansvar för att utreda
patienterna. Ett vanligt scenario är att patienten får benbrottet
behandlat av en ortoped på akutkliniken för att sedan skickas hem
utan remiss till primärvården för utredning och förebyggande
behandling.
• Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid
fragilitetsfraktur Ny prioritet: 3
Socialstyrelsen - prioriteringar
Hälso- och sjukvården bör:
• behandla personer med mycket hög frakturrisk med
alendronsyra (prioritet 2)
• ge behandling med zoledronsyra till personer som
har mycket hög frakturrisk och som har svårt att
fullfölja en behandling med alendronsyra (prioritet 2)
• ge behandling med denosumab till personer som har
mycket hög frakturrisk och som har svårt att fullfölja
en behandling med bisfosfonater (alendronsyra och
zoledronsyra (prioritet 3).
Osteoporos – denosumab (Prolia)
Viktigt med tillgång till ett alternativ till bisfosfonater
(tillgång till ett andrahandsval) i primärvården då många
patienter aktuella för bisfosfonatbehandling har:
• Dålig sväljfunktion
• Nedsatt kognitiv funktion
• Tolererar inte en influensaliknande reaktion
• GFR <35 ml/min (kvinnor 25%, män 11%)
• Njursvikt i sig kan bidra till osteoporos
Osteoporos, forts
BENRESORPTIONSHÄMMARE
I andra hand
Till patienter som har intolerans för bisfosfonatpreparat,
eller har GFR under 35 ml/min, samt patienter med nedsatt
allmäntillstånd där en influensalik reaktion bedöms
medicinskt riskabel. Beakta risken för hypokalcemi vid grav
njurfunktionsnedsättning (GFR under 35 ml/min)
Ny
basrek
denosumab
Prolia*
Effekten av denosumab upphör efter utsättning
* Begränsad subvention; www.tlv.se
Denosumab (Prolia) – registrerat 2010
• Denosumab är en antikropp mot RANK-ligand som ger
upphov till resorptionshämning, ökad bentäthet och
minskad risk för osteoporosrelaterade frakturer
• Denosumab (Prolia) ges som subkutan injektion 2 ggr/år
• I registreringsstudien (Freedom) inkluderades kvinnor
mellan 60–90 år med osteoporos, 74 % var äldre än
70 år, 31 % 75 år eller äldre
• Effekten på frakturrisk är jämförbar med effekten av
zoledronsyra även om inga direkta jämförande studier
finns
Denosumab (Prolia)
– biverkningar / säkerhet
•
Biverkningsmässigt talar data (upp till 10 år) hittills för få och
lindriga biverkningar.
•
Vid utsättning av denosumab ökar benomsättningen och
bentätheten minskar snabbare än efter utsättning av
bisfosfonat. Ett observandum är eventuell risk för ökad
frakturrisk efter utsättning.
•
Fall av ONJ (osteonekros i käkbenet) och eventuellt atypisk
femurfraktur. Ökad risk för hypokalcemi hos patienter med
nedsatt njurfunktion. Möjligen ökad risk för infektioner och
hudreaktioner.
•
Användningen i bred klinisk praxis är nu relativt stor, men det
krävs fortsatt observans på långsiktiga fördelar och risker.
Receptförskrivning vissa osteoporosläkemedel
år 2011−2016 antal individer Stockholms län
16 000
2011
14 000
2012
2013
2014
2015
2016
Antal individer
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
M05BA04 Alendronsyra
M05BX04 Prolia
M05BA07 Risedronsyra
M05BA08 G03XC01 Aclasta+ 5 mg Evista/Raloxifen
Zoledronsyra
H05AA02 Forsteo
M05BX03 Protelos
M05BB01 Didronate 400
mg + Calcium
500 mg
Förskrivning av Prolia 2016 jan-sept andel
i procent per specialitet, topp 10, Stockholms län
45%
40,0%
40%
35%
30%
25%
20%
19,7%
15%
10,3%
10%
9,3%
7,0%
5,0%
5%
0%
2,5%
2,0%
1,6%
1,0%
Prolia nyinsättningar 2011–2015
Akutsjukhus
Äldrevård
HLM/VC
Övriga SLL vårdg
Antal individer
250
200
150
100
50
0
2011
2013
2014
2015
Argument för och mot denosumab (Prolia) i
Kloka Listan 2017
För
Mot
•
Patienter med osteoporos behandlas •
huvudsakligen inom primärvården –
underbehandling föreligger
(Relativt ny behandlingsprincip med
relativt begränsad användning i bred
klinisk praxis)
•
Viktigt att om möjligt kunna individ•
anpassa behandlingen i primärvården
utifrån patientens behov
Denosumab är ett något dyrare
alternativ (årskostnad 4500:-) än
alendronsyra och zoledronsyra
•
Primärvårdsläkare ”undviker”
läkemedel för specialiserad vård
•
Saknas resurser att omhänderta alla
osteoporospatienter med behov av
denosumab inom specialiserad vård
•
Välstuderat – 10 års uppföljning (även
äldre har inkluderats i studierna)
Diabetes mellitus typ 2 – Kloka Listan 2017
I första hand
metformin
Metformin …
I andra hand
Vid otillräcklig effekt av metformin kan insulin alternativt glimepirid
eller repaglinid adderas.
I tredje hand
Till patienter med övervikt och otillfredställande metabol kontroll trots
behandling med metformin, insulinfrisättare eller insulin.
Ny
basrek
liraglutid *
Victoza
Begränsad subvention; www.tlv.se
Behandlingen ska utvärderas efter 3 månader och sättas ut efter 6 månader om
inte HbA1c reducerats med ≥10 mmol/mol. Indikation för fortsatt behandling
förstärks ytterligare vid viktreduktion motsvarande 5 %.
Nytt om metformin
Nya riktlinjer om metformin vid sänkt njurfunktion
• Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)
- Use of metformin to treat diabetes now expanded
to patients with moderately reduced kidney
function (EMA/603690/2016)
• Läkemedelsverket
- Metformin kan nu användas för att behandla
diabetes typ 2 hos patienter med måttligt nedsatt
njurfunktion (Utgivet den 18 oktober 2016)
Metformin och sänkt njurfunktion
Enligt tidigare riktlinjer kontraindicerat < 60 ml/min
GFR 30-59 ml/min:
• GFR bör utvärderas innan behandlingen
påbörjas och minst en gång årligen därefter
• Sänkt dos (fr.a. < 45 ml/min)
GFR < 30 ml/min:
• Kontraindicerat
Metformin i kombinationspreparat
Beakta riktlinjer för det andra medlet
• dapagliflozin/metformin (Xigduo)
- ej vid GFR < 60 ml/min
• kanagliflozin/metformin (Vokanamet) och
empagliflozin/metformin (Synjardy)
- ej vid GFR < 45 ml/min
- behandling bör inte påbörjas vid GFR < 60 ml/min
Diabetes mellitus typ 2 – rekommenderat
I första hand
metformin
Metformin …
I andra hand
INSULINER
-
MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN
MIXINSULINER
DIREKTVERKANDE INSULINANALOGER
INSULINFRISÄTTARE
glimepirid
Glimepirid …, Amaryl
repaglinid
Repaglinid …, Novonorm
I tredje hand
GLP-1-AGONIST
liraglutid
Victoza
Diabetes mellitus typ 2 – rekommenderade
läkemedel i andra hand
Insuliner
MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN
insulin humant
insulin humant
insulin humant
Humulin NPH
Insulatard
Insuman Basal
MIXINSULINER
insulin aspart
insulin lispro
Novomix
Humalog Mix
DIREKTVERKANDE INSULINANALOGER
Utgår
insulin aspart
Insulin glulisin
insulin lispro
Novorapid
Apidra
Humalog
Insulinfrisättare
Utgår
glimepirid
repaglinid
glibenklamid*
Glimepirid …, Amaryl
Repaglinid …, Novonorm
Glibenklamid …, Daonil
*Endast för iterering, inte nyinsättning
Diabetes mellitus typ 2 – rekommenderade
insuliner
Insuliner - andrahandsval
MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN
Utgår
insulin humant
insulin humant
insulin humant
Humulin NPH
Insulatard
Insuman Basal
MIXINSULINER
insulin aspart
insulin lispro
Novomix
Humalog Mix
DIREKTVERKANDE INSULINANALOGER
insulin aspart
Novorapid
Insulin glulisin
Apidra
insulin lispro
Humalog
Glibenklamid
• Rekommenderats i Kloka Listan under många år
• Från 2011 – begränsad rekommendation,
ej vid nyinsättning, enbart vid iterering av recept
- Långverkande sulfonureid (SU), risk för långdragna
hypoglykemier
• Utgår nu helt
• SU-preparat på listan:
- Glimepirid
• Alternativ till SU:
- Repaglinid (kortverkande)
Liraglutid 2016 – stärkt ställning
LEADER - utvärderingsstudie publicerad 2016
Kommenterad på Janus-info:
• ”Resultatet av LEADER-studien stärker uppfattningen att
liraglutid är ett bra alternativ som tillägg till
metforminbehandling hos patienter med dålig metabol
kontroll och övervikt”
• ”Effekterna för GLP-1-agonisterna (liraglutid och
semaglutid) kom successivt under studiernas gång. Det
skulle kunna tala för GLP-1-agonisterna har haft en
effekt på aterosklerosutvecklingen”
GLP-1-agonister – långtidsstudier
Inj Lyxumia (lixisenatid) (20 µg rek dos FASS)
• ELIXA (dos 20 µg) till CHD-pat (2015) visade:
- Non-inferioritet för sammansatt hjärt-kärlutfall
Inj Victoza (liraglutid), (1,2-1,8 mg rek dos FASS)
• LEADER (dos 1,8 mg) vid hög hjärt-kärlrisk (2016) visade:
- Minskad förekomst av hjärt-kärlutfall, 13,0% mot 14,9%,
hazard ratio 0,87 (95% konfidensintervall 0,78-0,97)
- De med högst hjärt-kärlrisk hade bättre effekt
GLP-1-agonist vid typ 2 diabetes i SLL
I tredje hand:
liraglutid
(Victoza)
•
Flyttad från ”specialiserad vård” till basrekommendation
•
Till patienter med BMI >35 kg/m2 och otillfredsställande metabol
kontroll trots behandling med metformin, insulinfrisättare eller
insulin
•
Behandlingen ska utvärderas efter 3 månader och sättas ut
efter 6 månader om inte HbA1c reducerats med ≥10 mmol/mol.
Indikation för fortsatt behandling förstärks ytterligare vid
viktreduktion motsvarande 5 procent. Doser över 1,8 mg
rekommenderas inte.
• Klinisk erfarenhet: effekt avtar efter 2 år, kan lägga in ”drug
holiday” om 3 månader för att återfå effekt
Förskrivning av Victoza 2016 jan-sept andel
i procent per specialitet, topp 10, Stockholms län
80%
72,0%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
17,0%
6,0%
1,0%
0%
1,0%
1,0%
1,0%
0,0%
0,0%
0,0%
Victoza nyinsättningar år 2011–2015 och
2016 januari–aug
Akutsjukhus
HLM/VC
Övriga SLL vårdg
Antal individer
700
600
500
400
300
200
100
0
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Fördel GLP-1-agonister
• Sänker HbA1c ca 10 mmol/mol
• Låg risk för hypoglykemi
– Dock ökad risk om SU eller insulin
• Viktreduktion i genomsnitt 2-3 kg
– Stora skillnader på individnivå

Vissa kan svara med betydande viktminskning
Argument för och mot liraglutid (Victoza) i
Kloka Listan 2017
För
Mot
•
Relativt god effekt på HbA1c och vikt
•
•
Patienter med diabetes typ 2 behandlas
huvudsakligen inom primärvården – fler
behandlingsalternativ behövs
(Relativt ny behandlingsprincip med
relativt begränsad användning i bred
klinisk praxis)
•
Relativt dyrt
•
Viktigt att om möjligt kunna individanpassa •
behandlingen i primärvården utifrån
patientens behov
•
Primärvårdsläkare ”undviker” läkemedel för
specialiserad vård
•
Saknas resurser att omhänderta alla
diabetespatienter med behov av liraglutid
inom specialiserad vård
•
Välstuderat – Visat effekt på
makrovaskulära komplikationer
Begränsad erfarenhet vad gäller såväl
effekter som bieffekter men kunskaperna
har ökat
Diabetes mellitus diabetes typ 1 och 2
Specialiserad vård
Vid akuta tillstånd i samband med sjukhusvård för
diabetes typ 1 och 2
Utgår
insulin humant
Humulin Regular
Övrigt diabetes mellitus typ 2
– Vi kom inte med …
• GLP-1-agonister exklusive liraglutid
• DPP-4-hämmare
• SGLT2-hämmare
SGLT2-hämmare
•
Aktuella medel:
- Dapagliflozin, empagliflozin, kanagliflozin
•
Effekt:
- Hämmar natrium-glukos-co-transportör 2 (Sodium-glucose-transporter 2;
SGLT2), ”socker-diures”
- Måttlig effekt på HbA1c (6,6 mmol/mol)
- Måttlig effekt på vikt (1,8 kg)
- Även sänkt systoliskt BT (4,5 mm Hg)
•
Långtidsstudier:
- Empa-reg-studien 2015, effekt på CVD,
- Kommenterad på Janusinfo:
 ”En minskad risk för kardiovaskulär död men inte för icke-fatala hjärtinfarkter eller stroke hos diabetespatienter med känd hjärt-kärlsjukdom”

”Effekten kom mycket tidigt i studien och tolkningen av studien har varit att
effekten sannolikt var en följd av osmotisk diures snarare än en effekt av
blodsockersänkning”
Observanda SGLT2-hämmare
• Risk för ketoacidos:
- Föreskrifter från Läkemedelsverket 2016 (från EMA)
• Risk för njurskada:
- Varning från FDA gällande empagliflozin och
kanagliflozin
• Risk för amputationer:
- Kanagliflozin, gäller fr.a. tåamputationer (EMA varnat)
• Risk för frakturer och osteoporos:
- Setts vid kanagliflozin i en studie, ej bekräftat i andra
SGLT2-hämmare och ketoacidos
Riskfaktorer:
• Låg reserv av insulinproducerande celler
• En plötslig minskning av insulindosen
• Ett ökat behov av insulin (på grund av sjukdom,
operation eller alkoholmissbruk)
• Tillstånd som begränsar matintag eller kan leda
till svår uttorkning
SGLT2-hämmare –
Varför inte med på Kloka Listan?
• Måttlig blodsockersänkande effekt
• Reducerad effekt vid njurfunktionsnedsättning
• Biverkningar:
- Risk för livshotande ketoacidos
- Uro-genitala infektioner

Kan tyckas banala, men kan påverka
livskvaliteten påtagligt
- Risker för njurar och för amputation
Vad är inkretiner?
• Tarmhormoner som frisätts i samband med måltid.
De viktigaste är GLP-1 (glukagonlik peptid 1) och
GIP (gastric inhibitory polypeptide)
• Påverkar frisättningen av insulin och glukagon från
pankreas
• Metaboliseras snabbt av enzymet dipeptidylpeptidas
DPP-4
Inkretinläkemedel
GLP-1-agonister (GlukagonLik Peptid 1)
DPP-4-hämmare (hämmar enzymet DiPeptidylPeptidas)
•
Mekanism:
-
Normalt frisätts GLP-1 från tarmen vid födointag
-
GLP-1-agonist som läkemedel: injiceras (kan ej ges peroralt)
-
Påverkar beta-celler till ökat insulinsvar
-
GLP nedbryts snabbt (halveringstid 1-2 min)
•
GLP-1-agonister är DPP-4-resistenta
•
DPP-4-hämmare blockerar DPP-4, ökar halten av GLP-1
-
Minskad glukagon-frisättning
-
Ökad mättnadskänsla
-
Förlångsammad ventrikeltömning
-
Risk för hypoglykemi liten
Inkretinläkemedel – Aktuella preparat
DPP-4-hämmare
GLP-1-agonister
• Sitagliptin (Januvia)
• Exenatid (Byetta 2 ggr/dag)
• Saxagliptin (Onglyza)
• Exenatid (Bydureon veckodos)
• Linagliptin (Trajenta)
• Liraglutid (Victoza)
• Vildagliptin (Galvus 1-2
ggr/dag)
• Lixisenatid (Lyxumia)
• Dulaglutid (Trulicity veckodos)
Skillnad mellan GLP-1-agonister och
DPP-4-hämmare
GLP-1-agonister
• Subkutana injektioner
• Viktminskning
• Illamående, kräkningar,
diarré
• HbA1c sänkning: ca 10
mmol/mol
DPP-4-hämmare
• Tabletter
• Viktneutrala
• Få biverkningar
• HbA1c sänkning: ca 7
mmol/mol
Fördel GLP-1-agonister
• Sänker HbA1c ca 10 mmol/mol
• Låg risk för hypoglykemi
– Dock ökad risk om SU eller insulin
• Viktreduktion i genomsnitt 2-3 kg
– Stora skillnader på individ-nivå

Vissa kan svara med betydande viktminskning
DPP-4-hämmare –
Varför inte med på Kloka Listan?
• Generellt sämre blodsockersänkande effekt än GLP-1agonister
• Ej viktsänkande effekt som med GLP-1-agonister
• Bieffekter
- Risk för svåra artralgier (bedömd som klass-effekt)
Sällsynt biverkan men artralgierna kan vara mycket
allvarliga då de uppstår (immunologisk effekt?)
- Möjlig cancerrisk? (pankreas och tyreoidea)
Sammanfattning: icke-insuliner
• Metformin: även vid njurfunktionsnedsättning
- GFR 30-59 ml/min (dossänkning)
• SU: Glibenklamid ut
• SGLT2-hämmare: ej med på listan
• Inkretinläkemedel:
- GLP-1-agonister:

liraglutid ändrat status (nu basrekommendation)
- DPP-4-hämmare: ej med på listan
Nyinsättningar per kvartal av DPP-hämmare,
GLP1-agonister och SGLT2-hämmare,
Stockholms län, kvartal 1:2012 till 3:2016
600
GLP1-agonister
SGLT2-hämmare
500
400
300
200
100
2016
Q3
2016
Q2
2016
Q1
2015
Q4
2015
Q3
2015
Q2
2015
Q1
2014
Q4
2014
Q3
2014
Q2
2014
Q1
2013
Q4
2013
Q3
2013
Q2
2013
Q1
2012
Q4
2012
Q3
2012
Q2
0
2012
Q1
Antal individer
DPP4-hämmare
Victoza nyinsättningar år 2011–2015 och
2016 januari–aug
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Antal individer
700
600
500
400
300
200
100
0
Akutsjukhus
HLM/VC
Övriga SLL vårdg
Medelkostnad kr/DDD för vissa diabetesmedel,
baserat på receptförsäljning i riket dec 2016
40,0
Gröna staplar: Rekommenderade preparat vid diabetes typ 2
Gula staplar: Rekommenderade preparat vid diabetes typ 1
35,0
34,80
33,40
25,0
22,93
19,01
20,0
11,93
12,70
13,89
14,44
Lantus
(Solostar)
15,0
Januvia
16,46
17,62
10,0
6,79
0,95
1,51
Metformin
5,0
Glimepirid
2,76
Trulicity
Victoza
Lyxumia
Jardiance
Tresiba
Forxiga
Abasaglar
Trajenta
Medellångverka
nde
humaninsulin
0,0
Repaglinid
Kronor / DDD
30,0
Försäljningsutveckling blodglukossänkande
läkemedel exkl insuliner Stockholms län miljoner
DDD/halvår 2011:H1 – 2016:H1
12
A10BX SGLT2-hämmare (Jardiance)
A10BX SGLT2-hämmare (Invokana)
10
A10BX SGLT2-hämmare (Forxiga)
A10BX GLP1-agonister (Trulicity)
A10BX GLP1-agonister (Lyxumia)
8
Miljoner DDD
A10BX GLP1-agonister (Victoza)
A10BX GLP1-agonister (Byetta m fl)
6
A10BX glitinider
A10BX glitinider (Repaglinid)
4
A10BH DPP4-hämmare (Januvia m
fl)
A10BG glitazoner
A10BF akarbos
2
A10BD metformin komb-prep
A10BB sulfonureider
0
A10BA metformin
2011-H1 2011-H2 2012-H1 2012-H2 2013-H1 2013-H2 2014-H1 2014-H2 2015-H1 2015-H2 2016-H1
Försäljningsutveckling blodglukossänkande
läkemedel exkl insuliner Stockholms län miljoner
kronor/halvår 2011:H1 – 2016:H1
60
A10BX SGLT2-hämmare (Jardiance)
Miljoner kronor/halvår
A10BX SGLT2-hämmare (Invokana)
A10BX SGLT2-hämmare (Forxiga)
50
A10BX GLP1-agonister (Trulicity)
A10BX GLP1-agonister (Lyxumia)
40
A10BX GLP1-agonister (Victoza)
A10BX GLP1-agonister (Byetta m fl)
A10BX glitinider
30
A10BX glitinider (Repaglinid)
A10BH DPP4-hämmare (Januvia m
fl)
A10BG glitazoner
20
A10BF akarbos
A10BD metformin komb-prep
10
A10BB sulfonureider
A10BA metformin
0
2011-H1
2011-H2
2012-H1
2012-H2
2013-H1
2013-H2
2014-H1
2014-H2
2015-H1
2015-H2
2016-H1
Diabetes mellitus typ 1 – 2017
Specialiserad vård
Utgår
Utgår
DIREKTVERKANDE INSULINANALOGER
insulin aspart
NovoRapid
insulin glulisin
Apidra *
insulin lispro
Humalog
MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN
insulin humant
Humulin NPH
insulin humant
Insuman Basal
insulin humant
Insulatard
LÅNGVERKANDE INSULINANALOG
Upptas
insulin glargin
Abasaglar, Lantus, Toujeo
Diabetes mellitus typ 1 – 2017
Specialiserad vård
DIREKTVERKANDE INSULINANALOGER
insulin aspart
NovoRapid
insulin lispro
Humalog
Nya
rek
LÅNGVERKANDE INSULINANALOGER
I första hand
insulin glargin
Abasaglar
Endast för iterering, inte nyinsättning
insulin glargin
Lantus
I andra hand
insulin glargin
Toujeo*
* När endos av Abasaglar eller Lantus inte täcker dygnsbehovet av basinsulin
Abasaglar − biosimilar till Lantus
upptas i Kloka Listan 2017
• Abasaglar bedöms som likvärdig med Lantus
• Erfarenheten från kliniskt bruk är tillfredställande. Abasaglar
tillgänglig för förskrivning från september 2015
• Abasaglar är knappt dubbelt så dyrt som medellångverkande
humaninsulin och Lantus är cirka dubbelt så dyrt
• Långsiktighet i rekommendationerna i Kloka Listan.
Injektionsläkemedel som patienten administrerar själv Kwikpen
• Ringa prisfördelar för Abasaglar ska ställas mot att Lantus med
tillhörande injektionshjälpmedel är etablerat på marknaden
Toujeo − insulin glargin 300 enheter/ml
upptas i Kloka Listan 2017
• För behandling av diabetes mellitus typ 1
• Högre styrka, längre effektduration, upp till 36 timmar
Kostnad i kronor för en DDD eller motsvarande
medellångverkande humaninsulin och långverkande
insulinanaloger, förfyllda insulinpennor, pris okt 2016
20,00
Mörkblå staplar: Rekommenderade preparat vid diabetes typ II
Himmelsblå staplar: Rekommenderade preparat vid diabetes typ 1
Kostnad kronor för 1 DDD eller motsvarande
18,00
17,66
16,00
14,43
14,44
Levemir
Flexpen
Lantus
(SoloStar)
13,65
14,00
12,70
12,72
12,00
10,00
8,00
6,46
6,88
6,88
6,00
4,00
2,00
0,00
Insuman Basal Humulin NPH
SoloStar
KwikPen
Insulatard
FlexPen
ABASAGLAR
Toujeo
Toujeo
KwikPen
(Solostar 300 (Solostar 300
E/ml)
E/ml) +
+ 10% dosökn 18% dosökn
Tresiba
FlexTouch 100
E/ml
Nyinsättningar av långverkande insulinanaloger Stockholms län,
helår 2012 till 2015 och jan-sept 2016
Insulin, glargin
Insulin, degludek
Antal individer
1 800
Insulin, detemir
Insulin, degludek och liraglutid
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
2012
2013
2014
2015
2016 jan–sept
Nyinsättningar per kvartal av långverkande
insulinanaloger Stockholms län
kvartal 1:2012 till 3:2016
600
2012Q1
2012Q2
2012Q3
500
2012Q4
2013Q1
Antal individer
2013Q2
400
2013Q3
2013Q4
2014Q1
300
2014Q2
2014Q3
2014Q4
2015Q1
200
2015Q2
2015Q3
2015Q4
100
2016Q1
2016Q2
2016Q3
0
Insulin, glargin
Insulin, detemir
Insulin, degludek Insulin, degludek och liraglutid
Sammanfattning: icke-insuliner
• Metformin: även vid njurfunktionsnedsättning
- GFR 30-59 ml/min (dossänkning)
• SU: Glibenklamid ut
• SGLT2-hämmare: ej med på listan
• Inkretiner:
• GLP-1-agonister:
• liraglutid ändrat status (basrekommendation)
• DPP-4-hämmare: ej med på listan