Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i

Miljömedicinsk utredning
angående kraftledning
intill förskola i Kortedala
Peter Molnár
Miljöfysiker
Martin Tondel
Överläkare
Göteborg den 29 mars 2012
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Arbets- och miljömedicin
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC)
ADRESS Box 414, 405 30 Göteborg
BESÖK Medicinaregatan 16
TELEFON 031-786 28 57
E-POST [email protected]
HEMSIDA www.amm.se
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
29 mars 2012
Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ........................................................................................................... 3
2. Bakgrund ..................................................................................................................... 3
3. Om magnetfält ............................................................................................................. 4
3.1. Magnetfält i hemmet............................................................................................. 5
4. Exponering .................................................................................................................. 6
4.1. Magnetfält från kraftledningar.............................................................................. 6
4.2. Mätning på plats ................................................................................................... 7
3.3. Beräkning av exponering ...................................................................................... 8
3.4. Slutsatser exponeringsbedömning ........................................................................ 9
4. Miljömedicinsk bedömning ......................................................................................... 9
5. Referenser .................................................................................................................. 10
2
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
29 mars 2012
Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala
1. Sammanfattning
Utifrån mätningar och beräkningar av magnetfälten på förskolan, samt en litteratursammanställning över hälsorisker som beskrivits vid dessa nivåer, är vår bedömning att
det inte föreligger någon förhöjd risk för hälsoeffekter till följd av exponeringen för
elektromagnetiska fält.
2. Bakgrund
Verde Shamoun vid lokalförvaltningen, Göteborgs kommun kontaktade Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) för att få en bedömning av exponeringsnivåer och eventuella hälsoeffekter av magnetfält genererade av de kraftledningar
som går intill en förskola i Kortedala. Detta efter att föräldrar till ett av barnen på förskolan uttryckt sin oro över för hälsoeffekter från kraftledningen för barnen som går på
förskolan.
Förbi förskolan går två kraftledningar á 130 kV med tre ledningar vardera som ägs av
Vattenfall. Kraftledningarna ingår i det svenska kraftnätet och det momentana effektuttaget i det aktuella ledningsavsnittet beror dels på det aktuella energibehovet, men
också på hur distributionen av energi fördelas i kraftnätet. Vid t.ex. avbrott eller underhåll i en ledning styrs distributionen om till andra kraftledningar för att säkerställa
energibehovet.
3
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
29 mars 2012
Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala
Bild 1: Utomhus på förskoletomten med kraftledningen i bakgrunden. Staketet avgränsar förskolans område.
3. Om magnetfält
Elektromagnetiska fält alstras överallt där det finns elektrisk ström och finns bl.a. nära
kraftledningar och kring elektriska ledningar och installationer i byggnader (t.ex. transformatorstationer). De magnetiska fälten kan till skillnad från de elektriska inte skärmas
av, utan passerar igenom byggnader. Styrkan på magnetfälten mäts i enheten tesla (T),
eller oftast mikrotesla (μT, dvs. en miljondels Tesla). Magnetfältets styrka beror på avståndet från installationen/apparaten. Från en lång rak ledare avtar magnetfältet proportionellt med avståndet, från en trefas kraftledning ungefär som avståndet i kvadrat,
och från en punktkälla som avståndet i kubik. Detta innebär att ett magnetfält som är
8 µT på 10 m avstånd, på 20 m avstånd ger: 4 µT (från en rak ledare), 2 µT (från en
trefas kraftledning), och 1µT (från en punktkälla).
4
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
29 mars 2012
Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala
3.1. Magnetfält i hemmet
Genomsnittliga magnetfält i bostäder uppgår i storstäder till ungefär 0,1 μT och i
mindre tätorter ungefär 0,05 μT (Myndigheternas informationsbroschyr: Magnetfält och
hälsorisker). En nyligen genomförd studie 2010 under ledning av Prof. Yngve
Hamnerius vid Chalmers där 97 hem i Göteborg, Borås och Marks kommun undersöktes (ej publicerad ännu) uppmättes genomsnittliga magnetfält i bostäder i Göteborg
på 0,1 µT, dvs. samma nivå som tidigare rapporterats. Hamnerius studie visar även att
hälften av de undersökta bostäderna i Göteborg har magnetfältsnivåer under 0,05 µT,
74 % av bostäderna har under 0,1 µT, och endast några enstaka bostäder har magnetfält
över 0,4 µT.
Bidrag från olika källor beror på dels avståndet till källan och på hur länge man exponeras för magnetfältet. Även i våra bostäder finns det utrustningar som alstrar magnetfält.
I tabell 1 nedan redovisas några vanliga elektriska apparater i bostäder och magnetfältens styrka på några olika avstånd.
Tabell 1. Typisk styrka på magnetfält hos olika hushållsutrustningar (punktkällor) vid
olika avstånd.
0,1 m
0,5 m
1m
Borrmaskin
20 µT
<0,05 µT
0,4 µT
Dammsugare, 1600 W
6 µT
0,3 µT
<0,05 µT
Hårtork
0,5 µT
<0,05 µT
30 µT
Klockradio el-ansluten
2,1 µT
0,08 µT
0,14 µT
Mikrovågsugn, 700 W
14 µT
0,3 µT
1,5 µT
Platt datorskärm, 19 tum
<0,05 µT
<0,05 µT
<0,05 µT
TV, ej platt
0,8 µT
0,1 µT
<0,05 µT
Elspis
0,8 µT
<0,05 µT
0,1 µT
Magnetfältets styrka för det normala användningsavståndet anges i fet stil
När man beräknar den totala sammanlagda exponeringen, eller så kallad tidsvägd exponering, måste man ta hänsyn till både magnetfältsnivåerna och exponeringstid, dvs.
magnetfält gånger tid (i form av andel av dag eller år). I tabell 2 nedan visas några
exempel på hur exponeringstiden och avståndet till några elektriska utrustningar och
kraftledningen påverkar exponeringen. T.ex. om man torkar håret med en hårtork i ca
2 minuter bidrar hårtorken ungefär lika mycket till dygnsexponeringen som en
klockradio vid sängen på 50 cm avstånd från huvudet när man sover (8 timmar).
5
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
29 mars 2012
Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala
Tabell 2. Exempel på hur exponeringstid och avstånd till en elektrisk apparat eller de
aktuella kraftledningarna påverkar exponeringen av magnetfält.
Elektrisk utrustning Avstånd Magnetfält
Tid
Exponeringstillskott
(m)
(µT)
(tid/dygn)
(utslaget på ett dygn)*
0,1
30
2 min
0,04
Hårtork
0,1
30
5 min
0,10
0,5
0,14
8 timmar
0,05
Klockradio el-ansluten
0,25
1,12
8 timmar
0,37
5-10
0,20
24
timmar
(helår)
0,20
130 kV kraftledningara
5-10
0,20
4 timmar
0,03 b
*
magnetfältets styrka gånger den tidsandel av ett dygn som man exponeras för respektive källa (µT).
Baserat på effektuttaget juli 2010 – juni 2011.
b
Omräknat som medeltillskott per dygn under hela året.
a
4. Exponering
4.1. Magnetfält från kraftledningar
Magnetfälten från kraftledningar beror på kraftledningens storlek och på vilket avstånd
från ledningen man befinner sig på. En något förenklad graf över typiska magnetfältsnivåer från olika typer av kraftledningar på olika avstånd redovisas i figur 1.
Figur 1. En schematisk graf över typiska magnetfält från olika typer av kraftledningar
och hur magnetfälten avtar med avstånd från kraftledningen. För en 400 kV kraftledning
(den största i Sverige) utsätts man för ca 12 µT rakt under denna och för ca 0,4 µT på
100 m avstånd.
6
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
29 mars 2012
Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala
4.2. Mätning på plats
Besök på förskolan och mätning av magnetfält med magnetfältsmätare BMM-3 genomfördes onsdag 15 februari mellan kl. 13 och 15. Med på plats var Peter Molnár, Miljöfysiker, VMC, Martin Tondel, Vårdenhetsöverläkare, VMC, samt Verde Shamoun,
lokalförvaltningen, Marjan Do Rosario Hane, förskolechef, och Ann-Britt Karlsson,
skyddsombud. Mätningarna genomfördes enligt följande:
Magnetfältet mättes mitt under den närmaste ledningen, på en höjd en meter ovan mark,
vid staketet som avgränsar förskolans område närmast kraftledningen, och sedan i steg
om 5 meter vinkelrätt mot kraftledningen, mot förskolan fram till skolans yttre fasad
(vid vinkeln på byggnaden). Därefter mättes magnetfältet utanför staketet, bort från förskolan, på samma sätt för att få en fullständig magnetsfältsprofil. Magnetfältet mättes
även i några extra punkter (vid fasaden närmast kraftledningen och på bergsknallen nära
ishallen där barnen ofta leker), se bild nedan.
Bild 2. Foto över förskolan med markering över mätsträckor (heldragen innanför förskolans område och streckad utanför), samt två övriga mätpunkter.
7
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
29 mars 2012
Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala
3.3. Beräkning av exponering
VMC kontaktade ägaren av kraftledningen (Vattenfall) och fick tillgång till underlagsdata på effektflödet under perioden juli 2010 till juni 2011 (ett år) med timupplösning,
samt data på effektflödet under den dag mätningar på plats genomfördes. Vi har beräknat medeleffekten för ett kalenderår och med hjälp av effekten vid mättillfället skalat
om värdena till årsmedelvärde av magnetfältet.
I figur 2 nedan redovisas magnetfältets styrka vid mättillfället samt det beräknade årsmedelvärdet av magnetfältet. Vid mättillfället var det uppmätta magnetfältet lite högre
än årsmedelvärdet vilket är förväntat eftersom vi förbrukar mer el under vinterhalvåret
jämfört med sommarhalvåret.
Noterbart är även att avklingningen med ökat avstånd från kraftledningarna inte överensstämmer helt mellan de uppmätta värdena vid mättillfället och de beräknade årsmedelvärdena. Detta beror på att de två parallella kraftledningarnas ledningar har en
inbördes placering för att minimera magnetfälten och inte har samma belastning hela
tiden, ibland är det mycket effekt i den ena, och ibland är det mer i den andra. Hur
snabb avklingningen är beror på hur relationen mellan effekterna i de två kraftledningarna ser ut; ibland motverkar magnetfälten från de olika ledarna varandra bättre och
ibland sämre, dvs. det totala magnetfältet försvagas mer eller mindre.
Kraftledningens ledare
1
Magnetfält (µT)
0.9
0.8
Uppmätt vid besök på plats
0.7
Beräknat årsmedelvärde
0.6
0.5
0.4
0.3
0.2
0.1
0
Staketets
placering
-20 -15 -10
-5
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
Avstånd från närmaste ledare (m)
Figur 2. Magnetfältsprofil vinkelrätt från ledningarna. Avstånd 0 = vid staketet, negativa avstånd utanför förskolan, och 60 m vid fasad i vinkeln på förskolan. I figuren är
även positionerna för kraftledningarnas ledare markerade.
8
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
29 mars 2012
Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala
Som kan ses i figur 2 (den röda tjocka linjen) är magnetfältets värde ca 25 meter från
staketet 0,1 µT, dvs. samma storlek som det typiska värdet i bostäder i Göteborg. Om
barnen skulle befinna sig i området nära staketet (avstånd ca 5-10 meter från staketet)
under längre tid blir deras exponering under den tid de befinner sig där ca 0,2 µT. På
bergsknallen nära ishallen (gul stjärna på Bild 2) uppmättes magnetfält på ca 0,1 µT. På
övriga platser utomhus och inomhus är tillskottet från kraftledningen lägre än 0,1 µT.
När man gör en exponeringsbedömning av magnetfält måste man ta hänsyn till den
totala exponeringen både på förskolan och hemma. I nedanstående beräkning av exponeringen för barn på förskolan har vi antagit att exponeringen i den permanenta bostaden är 0,1 µT.
Om vi antar att barnen som mest är ute och leker i området nära staketet fyra timmar per
dag varje dag och övrig tid befinner sig på andra platser (utom- eller inomhus på förskolan, eller på annan plats, t.ex. hemma), dvs. exponeras för en typisk medelexponering på 0,1 µT, innebär det att medelexponeringen för ett ”dagisdygn” som mest blir:
(4 ∗ 0,2 + 20 ∗ 0,1)
= 0,12 µ𝑇
24
Ett barn som vistas i ett genomsnittligt hem i Göteborg hela dagen får en dygnsmedelexponering på 0,1 µT. Det innebär med andra ord att ett barn på förskolan som mest
endast får en marginellt högre exponering jämfört med att vistas hemma.
3.4. Slutsatser exponeringsbedömning
Det faktum att förskolan ligger nära de kraftledningar som går strax utanför förskolans
område innebär i det aktuella fallet att barnens (eller personalens) exponering för
magnetfält är jämförbart med den exponering man kan förvänta sig att ha i hemmet.
4. Miljömedicinsk bedömning
Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2009 innehåller ett kapitel om riskbedömning av
elektromagnetiska fält (Miljöhälsorapport 2009). Världshälsoorganisationen gjorde år
2007 en mer fullständig hälsoriskbedömning av ELF - extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält (WHO 2007). Kunskapen om olika hälsoeffekter av elektromagnetiska
fält utifrån vetenskapliga studier sammanfattas i dessa rapporter och handlar om de
magnetfältsnivåer (0-100 kHz) som förekommer i arbetslivet och den allmänna miljön.
Vår riskbedömning baseras huvudsakligen på båda dessa rapporter, men med en uppdatering av de sammanställningar av de epidemiologiska studierna som publicerats efter
2007. Det övervägande antalet studier är gjorda på elektromagnetiska fält i frekvensområdet 50 Hz som används i våra hem och i kraftledningar.
9
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
29 mars 2012
Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala
De epidemiologiska studierna tyder på att elektromagnetiska fält skulle kunna öka
risken för insjuknande i leukemi hos barn för exponeringsnivåer betydligt under det
gällande referensvärdet på 100 μT (50 Hz). Epidemiologiska studier tyder på en möjlig
sådan riskökning vid nivåer över cirka 0,4 μT. Det saknas emellertid någon biologisk
mekanism och experimentell forskning som skulle kunna förklara hur så svaga magnetfält skulle kunna orsaka leukemi och andra förklaringar till resultaten i studierna kan
därför föreligga. För andra sjukdomar är resultaten mer motstridiga och några säkra
slutsatser om samband med magnetfältsexponering kan inte göras. Utifrån de mätningar
och beräkningar av magnetfälten som gjorts på förskolan motsvarar exponeringen den
barnen har i hemmet varför den sammanfattande riskbedömningen blir att det inte föreligger någon ökad risk för sjukdom till följd av magnetfälten från kraftledningarna.
5. Referenser
Environmental Health Criteria (EHC) Document on ELF Fields. WHO; 2007. Doc No.
238, downloadable from the WHO EMF Project website www.who.int/emf.
Miljöhälsorapport 2009. (2009). Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-70
Myndigheternas informationsbroschyr: Magnetfält och hälsorisker (2009). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Strålsäkerhetsmyndigheten.
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Broschyr/2009/Magnetf
alt-och-halsorisker-low.pdf
10