Handbok i hantering av
smittförande, stickande/
skärande avfall samt
läkemedelsavfall
RAPPORT U2013:01
ISSN 1103-4092
Förord
Kommunerna stöter ofta på frågeställningar kring hantering av stickande och skärande avfall, smittförande
avfall och särskilt farliga läkemedel. Felaktig hantering är förknippad med stora arbetsmiljörisker
inom avfallsbranschen så som stick- och skärskador med risk för efterföljande blodsmitta. Cytotoxiska
läkemedel är cellgifter som i flytande form är en mycket farligt att komma i kontakt med. För att
underlätta hanteringen av avfallet har därför denna handbok med råd och anvisningar tagits fram.
Handboken riktar sig mot alla som på något sätt yrkesmässigt kommer i kontakt med det här avfallet.
Projektet med framtagande av handboken är initierad av Avfall Sveriges arbetsgrupp Farligt avfall.
Handboken har författats av miljökonsult Bertil Krakenberger vid Atkins Sverige AB. Jessica Christiansen
och Britta Moutakis, Avfall Sverige samt Emma Breitholtz, Sörab har tillsammans med arbetsgruppen
Farligt avfall deltagit i framtagandet av handboken.
Malmö februari 2013
Helena Karlsson
Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté
Weine Wiqvist
VD Avfall Sverige
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1Inledning
2Smittförande avfall
2.1 Definition
2.2 Som hushållsavfall
2.3 Som verksamhetsavfall
2.4 Förberedelse för transport
2.5 Yrkesmässig transport
2.6 Egen transport
2.7 Anteckningar
2.8 Riskminimering
2.9 Hantering av spill
2.10 Bortskaffande
3
Skärande/stickande avfall
3.1 Definition
3.2 Som hushållsavfall
3.3 Som verksamhetsavfall
3.4 Transport
3.5 Ej klassat som smittförande
3.6 Riskminimering
3.7 Åtgärder vid stickskada
3.8 Bortskaffande
4
Läkemedelsavfall
4.1 Definition
4.2 Som hushållsavfall
4.3 Som verksamhetsavfall
4.4 Transport
4.5 Riskminimering
4.6 Åtgärder vid personkontakt
4.7 Hantering av spill
4.8 Bortskaffande
5
Egen transport av smittförande avfall eller farligt läkemedelsavfall
5.1Farligt avfall
5.2 Farligt gods
6
Avvikelserapportering
7
Tillämplig lagstiftning
8
Lathund
1
2
2
2
3
4
4
4
5
5
6
6
7
7
7
8
8
8
9
9
9
10
10
11
11
12
13
13
13
13
14
14
14
17
18
19
Bilaga 1, Socialstyrelsens föreskrift
Bilaga 2, Avfall Sveriges Standard-avtal
Bilaga 3, Godsdeklaration för farligt gods
20
22
23
1 Inledning
Denna handbok har tagits fram med avsikt att minimera skadorna från hantering av smittförande avfall,
stickande och skärande avfall samt läkemedelsavfall som uppstår i hemmet och i olika verksamheter utom
i landstingets egna eller kontrakterade vårdrelaterade enheter1. Den är tänkt att
• vägleda kommuner och avfallsbolag
• vara anvisning till verksamheter
• tjäna som underlag vid framtagning av rutiner till de som hanterar avfallet inom olika verksamheter
• utgöra underlag för information till allmänheten
• vägleda tillsynsmyndigheter och andra berörda om avfallshanteringen
De avfallsslag som behandlas här är:
• Smittförande avfall
• Smittförande/skärande/stickande avfall
• Läkemedelsavfall
Varje sådant avfallsslag behandlas här i egna avsnitt. Biologiskt avfall, kemiskt avfall och radioaktivt avfall
räknas också som vårdspecifika avfall. De ingår inte i denna handbok. Biologiskt och radioaktivt avfall
då de inte förekommer i de verksamheter som handboken vänder sig till och kemiskt avfall eftersom det
redan finns kända rutiner för det hos avfallshanterarna.
I denna handbok beskrivs hur ovanstående avfallsslag ska hanteras när de uppkommit i hushåll och
verksamheter enligt nedan.
Hushåll
• Egenvård
• Egen vård av egna husdjur (ej i yrkesmässig djurhållning som lantbruk, kennlar, ridskolor etc.)
Verksamheter såsom
• Hemsjukvård
• Privata läkare och tandläkare, i de fall dessa inte omfattas av landstingets rutiner
• Manikyrister, pedikyrister, piercare, tatuerare, akupunktörer och liknande
• Laboratorier
• Djursjukhus, veterinärer, lantbruk, kennlar, ridskolor, trav och galoppbanor, zoobutiker, djurparker,
cirkusar, fiskodlingar och liknande
När hemsjukvården producerar avfall i någons hem, så är detta verksamhetsavfall och därmed
verksamhetens ansvar att hantera. Det kan inte betraktas som hushållsavfall då det har producerats av en
vårdverksamhet och avfallet är typiskt för vården.
1 Landstingen har väl inarbetade rutiner för hantering av vårdspecifika avfall.
1
2 Smittförande avfall
2.1 Definition
Vad som är smittförande avfall inom vården definieras av Socialstyrelsens föreskrifter om hantering av
smittförande avfall SOSFS 2005:26(M). Dit räknas
1. avfall som förorenats med blod eller andra kroppsvätskor från patient med allvarlig infektionssjukdom,
dvs. sjukdom av riskklass 3 eller 42. Sjukdomar som avses här är t.ex. hepatiter, HIV och tuberkulos.
Om detta handlar större delen av detta kapitel.
2. mikrobiologiska odlingar där halten mikroorganismer är kraftigt ökad och där patogenerna tillhör
riskklass 23 eller högre. Detta avfall antas endast uppstå på mikrobiologiska laboratorier och
behandlas endast under detta kapitels avsnitt Som verksamhetsavfall/Laboratorier nedan
3. vassa föremål som varit i kontakt med kroppsvätska, t.ex. kanyler. Detta behandlas i kapitlet
Skärande/stickande avfall under namnet smittförande/skärande/stickande avfall.
Om det som lyder under punkt 1 ovan är hygienexperter4 som tillfrågats överens att, för att det
ska uppstå en risk som kräver särskild hantering, så ska avfallet ha en hög halt av blod eller annan
kroppsvätska. Stänk eller enstaka droppar gör inte att avfallet behöver klassas som smittförande. Risken
för smittöverföring anses då som försumbar vid normal hantering.
2.2 Som hushållsavfall
Det är vanligt att personer med sjukdomar av riskklass 3 bor hemma. Därmed uppstår frågan om när
detta avfall är hushållsavfall och därmed kommunens ansvar och när ansvaret ligger hos vården.
I hemmet är det normala att blödningar och utgjutande av andra kroppsvätskor är tillfälliga, t.ex. från
menstruation, näsblod, mindre sårskada, kräkningar etc. Så är det oavsett om patienten vårdar sig
själv, sköts av hemtjänstpersonal eller om hemsjukvården gör regelbundna besök. Avfallet kan bestå
av kompresser och annat förbandsmaterial, blöjor, bindor och tamponger, hushållspapper etc. med
innehåll av blod och andra kroppsvätskor
Den vård som sker i hemmet kan delas in i egenvård och hemsjukvård. Egenvård är de åtgärder som
privatpersoner utför själv, eller som utförs av hemtjänstpersonal. Hemsjukvårdens avfall behandlas
under rubriken Som verksamhetsavfall nedan.
Det smittförande avfall som uppstår från egenvård är hushållsavfall. Miljöbalken 15 kap 8 § lägger ansvaret
för detta hos kommunen. Kommunen har dock möjlighet att ställa krav på i vilket skick eller på vilket
sätt och vart avfall ska lämnas till kommunens insamling genom kommunala renhållningsföreskrifter.
Detta avfall bör förpackas väl, t.ex. i dubbla, var för sig hopknutna plastpåsar. Avfallet placeras därefter
tillsammans med övrigt brännbart hushållsavfall.
2 En förteckning över mikroorganismer med angivande av den riskklass de tillhör hittas i Arbetsmiljöverkets Föreskrifter om mikrobiologiska
arbetsmiljörisker – Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, AFS 2005:1. Riskklass 3 innehåller bland annat Hepatiter, HIV, Mjältbrand, Pest och
TBC. Riskklass 4 förekommer normalt inte i Sverige. Den omfattar hemorragiska febrar såsom Ebola, Marburg och Lassa. För dessa gäller särskilda
säkerhetsregler.
3 Riskklass 2 innehåller bl.a. vanlig influensa, Campylobakter, Herpes, Mässling, Påssjuka, Röda hund, Salmonella, Shigella, Stafylokocker och
Streptokocker.
4 Ewa Ljungdahl-Ståhle och Inga Zetterqvist på Smittskyddsinstitutet.
2
2.3 Som verksamhetsavfall
Hemsjukvården
Hemsjukvård utförs av sjukvårdspersonal som besöker patienten i hemmet. Den som är vårdansvarig
för en patient ska göra bedömningen om vård i hemmet medger tillräcklig säkerhet för anhöriga,
hemvårdspersonal och de som ska omhänderta avfallet. Här ska även vägas in patientens och anhörigas
förmåga och vilja att följa givna hygieninstruktioner.
Om hemsjukvårdpersonal själva orsakar blödning eller annat utgjutande av kroppsvätska från patient
med allvarlig infektionssjukdom blir det avfall från verksamhet. Operationer eller andra blodiga ingrepp
sker normalt inte i hemmet. I hemmet uppstår det därför normalt inget smittförande avfall som beror
på vårdens ingripande. Avfall som uppstår vid behandling av kroniska sår på patient med allvarlig
infektionssjukdom ska dock hanteras genom sjukvårdens försorg. Då ska Socialstyrelsens föreskrift
Hantering av smittförande avfall inom vården, SOSFS 2005:26 (M) tillämpas.
Detta avfall omfattas även av reglerna för hantering av farligt avfall enligt Avfallsförordningen
(2011:927) och för transport av farligt gods enligt ADR-S5 (MSBFS 2011:1). Läs avsnitten Förberedelser
för transport, Yrkesmässig transport eller Egen transport och Anteckningar i detta kapitel. Att tillämpa
dessa regler i hemmet är mycket svårt.6 Detta måste vägas in när vårdansvarig ska bedöma lämpligheten
att vårda patienten i hemmet.
Privata läkare och tandläkare
Behandling av patienter med allvarliga infektionssjukdomar förekommer i dessa verksamheter.
Blodiga kompresser, bomullsrullar etc. kan uppstå vid dessa behandlingar. Avfallet ska då hanteras
som smittförande i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:26). Det innebär att det
ska läggas i förpackning som är helt tät och inte kan öppnas igen när de har förslutits. Om man inom
verksamheten bara har etikett för ” Smittförande/skärande/ stickande avfall” så använder man den,
men stryker ”skärande/stickande”. Se även avsnittet Förberedelse för transport i detta kapitel.
När detta avfall kommer från humanvård får det enligt Smittförande avfall, SOSFS 2005:26, 16 §,
förvaras vid rumstemperatur i högst ett dygn. Därför ska hämtning beställas för att utföras samma dag
eller senast tidigt dagen efter avfallet uppstod.
Manikyrister, pedikyrister, tatuerare, piercare, akupunktörer och liknande
Blödningar kan uppstå vid många andra behandlingar än sjukvårdens. Avfallet kan bestå av
pappersservetter, bomullstussar, plåster och dylikt. Blodigt avfall från dessa verksamheter innehåller
sällan farliga patogener. För att slippa fråga kunderna om de har någon allvarlig infektionssjukdom, och
i flera fall kanske ändå få osanna svar bör avfall som är indränkt med blod förpackas i dubbla, var för sig
hopknutna plastpåsar, innan det läggs tillsammans med brännbart avfall. Se avsnittet Riskminimering
nedan.
Laboratorier
På laboratorier kan smittförande avfall bestå av petriskålar och andra kärl med odlingar av patogener
tillhörande riskklass 2 och högre.7 Detta avfall bör inte transporteras. Behandla i autoklav eller annan
utrusning för desinfektion. Desinfekterat får detta avfall sedan läggas tillsammans med brännbart avfall.
5 Reglerna för transport av farligt gods på väg
6 Socialstyrelsens föreskrift hantering av smittförande avfall inom vården, SOSFS 2005:26 (M) är svår att tillämpa i hemmet. Särskilt gäller det
§§ 16 - 21. Se Bilaga 1 till denna skrift. Även transportreglerna i Avfallsförordningen, (2011:927) och i ADR-S, SRVFS 2011:1 är omständliga för
hemsjukvårdspersonal att följa.
7 Exempel på mikroorganismer i olika riskklasser finns i fotnoterna 2 och 3.
3
Djurhållare, veterinärer och djursjukvård
Smittförande avfall kan även uppstå då djur har farliga infektionssjukdomar som fågelinfluensa, rabies
etc. Dessa sjukdomar är ovanliga och smittskyddet är omgärdat av rigorösa rutiner.8 När sjukdom är
konstaterad kommer veterinär, berörd länsstyrelse, kommunens miljökontor eller Jordbruksverket att
ge direktiv till djurägaren om hur denne ska hantera avfallet.
2.4 Förberedelse för transport
Smittförande verksamhetsavfall är farligt avfall enligt Avfallsförordningen
(2011:927), och farligt gods enligt ADR-S, MSBFS 2011:19
Avfallet ska förpackas i täta och styva emballage som inte kan öppnas när
de har förslutits. De ska vara typgodkända och uppfylla provningskraven för
förpackningsgrupp II i ADR. Detta ska framgå genom en väl synlig tryckt eller
präglad kod som innehåller en ring med ett u över ett n, vilket symboliserar
Förenta Nationerna. Det kan se ut ungefär så här.
Ett X eller ett Y ska förekomma för att man ska få använda dem till
ämnen av förpackningsgrupp II. Lämplig förpackning är t.ex. de
plastlådor med tätslutande lock som används inom stora delar av
landstingsvården.
Förpackningarna ska märkas med texten ”UN 3291” och
varningsetiketten 6.2:
2.5 tYrkesmässig transport
Det finns många yrkesmässiga transportörer av farligt avfall. En del av dessa kan även tillhandahålla
förpackningsmaterialet enligt ovan.
Transporten ska åtföljas av transportdokument enligt reglerna för transport av farligt avfall
(avfallsförordningen) samt av godsdeklaration enligt reglerna för transport av farligt gods (ADR-S).
Yrkesmässiga transportörer av farligt avfall/farligt gods har normalt blanketter för detta. I vissa fall
är många uppgifter som ska fyllas i redan förtryckta. Annars kan transportören ofta hjälpa till med
ifyllningen.
Den som anlitar en transportör har enligt Avfallsförordningen (2011:927), 53 §, skyldighet att kontrollera
att den har tillstånd eller har anmält verksamheten till länsstyrelsen. Be att få kopia på tillstånd eller
motsvarande.
2.6 Egen transport
Den verksamhetsutövare som överväger att transportera avfallet själv bör läsa kapitlet Egen transport
av smittförande avfall eller farligt läkemedelsavfall, sida 14.
8 Zoonoslag (1999:658) och Epizootilag (1999:657) samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:16) om anmälningspliktiga djursjukdomar.
9 ADR-S, är den svenska versionen av de europeiska reglerna för transport av farligt gods på väg. De publiceras som föreskrifter från Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap, MSBFS.
4
2.7 Anteckningar
Yrkesmässig verksamhet som ger upphov till farligt avfall ska enligt Avfallsförordningen (2011:927), 55
§, föra anteckningar om förekommande typer av avfall och deras årliga mängd och till vilka anläggningar
det transporteras. Anteckningarna ska bevaras i minst tre år.
Smittförande avfall ska behandlas i förbränningsanläggning med tillstånd10 att hantera detta.
2.8 Riskminimering
Inom verksamheterna
Det finns inom de nämnda verksamheterna en liten risk för överföring av allvarliga smittsamma
sjukdomar. Det är dock ofta omöjligt att veta när risken är reell. Kontakt med främmande kroppsvätskor
ska därför undvikas. När man inom verksamheter riskerar att komma i kontakt med blod bör man
använda täta skyddshandskar. Det gäller oavsett om avfallet sedan ska hanteras som smittförande avfall
eller som hushållsavfall, d.v.s. om patienten har eller inte ens misstänks ha någon smittförande sjukdom.
Det är lämpligt att alltid ha handdesinfektionsmedel tillgängligt att använda direkt om någon får blod
på sig.
Inom avfallssektorn
Det vanliga hushållsavfallet innehåller normalt små mängder smittförande avfall. Så små att
hygienexperter bedömer att risken för smittspridning är mycket liten. Bedömningen bygger dock på
förutsättningen att renhållningspersonalen hanterar avfallet med respekt och att de är skyddade på
lämpligt sätt.
Hushållsavfall kan, även bortsett från inslaget av smittförande avfall från människa, innehålla
smittämnen som kan ge blodförgiftning, stelkramp mm. Därför ska personalen tillämpa sådana rutiner
och ha sådan skyddsutrustning att direktkontakt med avfallet kan undvikas.
I det vanliga hushållsavfallet finns både vassa föremål och sjukdomsalstrande mikroorganismer.
Detta är till stora delar oberoende av den ökade volymen av vård i hemmet av patienter med allvarliga
infektionssjukdomar. Personalen bör därför ha god kunskap om riskerna och de sätt på vilka dessa ska
hanteras. De bör även ha tillgång till sådan materiel, inklusive skyddsmateriel, som minimerar riskerna.
Risker uppstår när personal kommer i direkt kontakt med smittämnen. Det kan ske vid direkt kontakt
med skadad hud, stänk i ögonen och - för vissa mikroorganismer - genom inandning av aerosoler.
Aerosoler kan bildas t.ex. vid komprimering av avfallet. Dessa typer av kontakter med avfallet måste
undvikas. Det kan ske genom att
• man alltid använder skyddshandskar som är tillräckligt slitstarka och täta för att
förhindra kontakt. Grova handskar av t.ex. nitril- eller butylgummi med textil
insida rekommenderas
• handskarna tas av och på utan att huden kommer i kontakt med förorenad utsida.
Det kan t.ex. ordnas genom att man innan handskarna tas av tvättar händerna med
handskarna på, torkar sig och därefter gnider in med handdesinfektionsmedel
innan handskarna tas av.
• handskar byts innan de blivit så slitna att det finns risk för läckage.
• händerna behandlas med handdesinfektionsmedel så fort de varit i direkt kontakt med avfallet.
10 Tillstånd krävs enligt Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
5
•
•
•
•
•
•
•
•
•
personalen tvättar händerna inför måltid och vid eventuellt rökande eller snusande och även gärna
spritar händerna
personalen ofta byter till rena arbetskläder
att personalutrymmen, bilhytter etc. rengörs regelbundet
personalen särskilt skyddar sårig eller på annat sätt skadad hud.
personer med omfattande eksem inte arbetar direkt med avfall.
personalen inte står nära och i vindriktningen i förhållande till var luften kommer ut när
avfallskomprimatorn i bilen är igång.
andningsskydd av typ FFP2S eller halvmask med partikelfilter P2 används vid arbeten då det finns
risk för inandning av damm från avfallet och att personalen är informerad om att skyddet ska sluta
tätt och att det ska bytas med jämna mellanrum och om det blivit förorenat på insidan
berörd personal får utbildning i de risker som finns med hantering av hushållsavfall, hur man
förebygger dem och hur man beter sig vid kontakt med potentiella smittämnen
den personal som hanterar hushållsavfall har verksam grundvaccination. Den består av skydd mot
difteri, tetanus (stelkramp), polio, mässling, parotit (påssjuka). Det bör kontrolleras om personalen
verkligen har vaccinerats mot dessa sjukdomar. Till detta bör adderas vaccination mot hepatit
A och B. Några av dessa skydd ska underhållas med olika mellanrum. Kontrollera med anlitad
företagshälsovård eller vaccinationscentral hur täta intervall som gäller för respektive vaccin och
för en log över vilka som fått vilket vaccin när. Där ska framgå när det behövs underhållsvaccination.
2.9 Hantering av spill
När blodig vätska rinner ur vanligt hushållsavfall så är det sannolikt att det kommer från blodiga bindor,
tamponger eller dylikt, eller att det kommer från hantering av charkuterier. Blodigt avfall ska alltid
behandlas med respekt. Normalt ska spill hanteras med skyffel eller liknande och återföras till det övriga
avfallet. Om något, som inte uppenbarligen härrör från charkuterier, måste plockas upp för hand ska
den som gör det ha grova skyddshandskar av plast. Efter användningen läggs de i soporna eller tvättas,
torkas med pappershandduk och gnids in med handdesinfektionsmedel innan de tas av.
Spill från förpackning som är märkt ”Smittförande avfall” ska hanteras med stor försiktighet och alltid
med skyddshandskar på. Flytta spillet med skyffel till tom plastlåda med lock som kan förslutas tätt.
Torka upp så mycket material och vätska som möjligt genom att med skyffeln stryka torkpapper eller
liknande mot det förorenade golvet/underlaget. För även över torkpappret i plastlådan. Förslut lådan
tätt och hantera den enligt anvisningarna tidigare i kapitlet. Behandla till slut golvet/underlaget, skyffeln
och handskarna med rikligt med desinfektionsmedel.
Plastlådor, skyffel, torkpapper och desinfektionsmedel måste finnas tillgängligt där smittförande avfall
ska hanteras.
Skriv alltid avvikelserapport när ett spill har uppstått.
2.10 Bortskaffande
Mottagande avfallsanläggningar ska ha rutiner för säker transport till förbränningsanläggning med
tillstånd att hantera smittförande avfall. Där förbränns det vid hög temperatur och smittämnen
oskadliggörs effektivt.
6
3 Skärande/stickande avfall
3.1 Definition
Socialstyrelsen klassificerar vassa föremål inom vården som smittförande om de varit i kontakt med
kroppsvätska. Detta gäller även i de fall patienten inte misstänks ha någon smittsam sjukdom. För detta
avfall ställs krav på insamling i punktionssäkra behållare. Liknande avfall uppstår även i verksamheter
som Socialstyrelsen inte råder över, t.ex. tatuerare och veterinära verksamheter. Även dessa bör hantera
sitt skärande/stickande avfall som smittförande enligt vårdens principer. Nedan kallas allt detta
smittförande/skärande/stickande avfall.
Vassa föremål som inte varit i kontakt med kroppsvätska klassas inte som smittförande och räknas inte
som farligt avfall. De ska ändå hanteras med sådan försiktighet att arbetsskador kan undvikas hos dem
som ska hantera avfallet. Se under rubriken Ej smittförande skärande/stickande avfall nedan.
3.2 Som hushållsavfall
I hemmet uppstår skärande/stickande avfall då patienter ger sig själva eller av anhöriga får läkemedel
via spruta, insulinpenna eller motsvarande eller då de tar blodprov med hjälp av lancett. Detta avfall
bedömer Socialstyrelsen inte behöver hanteras som smittförande. Det får dock inte läggas i det vanliga
hushållsavfallet.
I kommuner som slutit avtal om det med apoteken (Se Bilaga 2 till denna handbok), kan allmänheten lämna
sina använda kanyler kostnadsfritt på apotek. Förutsättningen är att sprutan, kanylen, insulinpennan
eller lancetten lämnas i punktionssäker behållare. I kommuner med avtal lämnar apoteken ut sådana
behållare till de som ska ta sprutor i hemmet. I olika kommuner förekommer olika behållare. De bör ha
ett format som gör att de lätt kan tas med i fickan eller handväskan.
En spridd modell är Safe-Clip. Den är avsedd för insulinpennor och sprutor
med tunn och kort kanyl. Det är en liten dosa av plast, som fungerar genom
att man stoppar in kanylen i ett litet hål. När man då trycker till på dosan så
klipps kanylen av och stannar inuti.
Det finns även burkar som kan användas till grövre och längre kanyler. I
många kan man även lägga hela sprutor med fast kanyl. Burkarna brukar
vara av gul plast med en öppning som kan stängas och när burken är full
låsas så att den inte mer kan öppnas. I öppningen finns vanligen fäste mot
vilka kanyler kan dras av eller skrivas loss från sprutan. Även personer med
motoriska problem kan ha nytta av en sådan burk eftersom det är lättare att
pricka öppningen än det lilla hålet på Safe-Clip.
Apoteken i kommuner som slutit avtal angående använda kanyler tar sedan emot de fyllda behållarna
och ser till att de bortskaffas. I vissa kommuner med avtal kan allmänheten även lämna kanylavfall
på återvinningscentraler. I kommuner som saknar apoteksavtal kan återvinningscentral vara det enda
alternativet. Det finns också kommuner som slutit avtal med landstinget om utdelning av tomma
kanylbehållare och mottagning av fyllda.
7
3.3 Som verksamhetsavfall
Smittförande/skärande/stickande avfall uppstår inom hemsjukvården och på vårdenheter, hos privata
läkare och tandläkare, manikyrister, pedikyrister, tatuerare, piercare, akupunktörer och liknande samt
på djursjukhus och hos veterinärer. Även lantbruk, ridskolor, kennlar, djurparker, cirkusar etc. kan
producera sådant avfall.
Det som kan uppstå är bl.a. kasserade kanyler, sprutor med fast spets, insulinpennor, knivar och
skalpeller, lancetter, suturnålar, akupunkturnålar, piercing- och tatueringsverktyg.
Särskilda punktionssäkra behållare (kanylburkar) finns att köpa för detta avfall. Dessa ska vara försedda
med kanylavdragare, kanter eller skåror i behållarnas öppning, för att man inte ska frestas att lossa
kanylerna från sprutorna med händerna.
Burkarna bör vara rimligt lätta att sätta ihop, i de fall de levereras i två delar, och att försluta. De ska
kunna låsas så att den inte kan öppnas mer. De ska inte fyllas över c:a 1/3. Kontrollera noga innan de
lämnas för transport att de är helt och permanent stängda.
Burkarna ska vara märkta med symbolen för smittförande ämne
För de som arbetar inom vården krävs allt detta i Socialstyrelsens föreskrift Smittförande avfall (SOSFS
2005:26), men dessa burkar rekommenderas även för alla andra som producerar smittförande/
skärande/stickande avfall.
Hemsjukvården
När vårdpersonal tar prover eller ger läkemedel i hemmet uppstår smittförande/skärande/stickande
avfall. Socialstyrelsen skriver särskilt om denna hantering i SOSFS 2005:26, 14 §.
De transporter av detta avfall som sker med vårdpersonalen till deras ordinarie arbetsplatser är
undantagna från reglerna för transport av farligt gods i enlighet med 1.1.3.1(c) i ADR-S.
Transport från ordinarie arbetsplats sker enligt vårdens rutiner.
3.4 Transport
Smittförande/skärande/stickande avfall är en underkategori till Smittförande avfall. I princip gäller
samma regler för transport i enlighet med Avfallsförordningen och med ADR-S, utom i kravet på
punktionssäker behållare. Läs därför avsnitten Förberedelser för transport, Yrkesmässig transport eller
Egen transport och Anteckningar i kapitlet Smittförande avfall.
3.5 Ej klassat som smittförande
I hushållsavfall förekommer vassa föremål såsom knivar, rakblad och krossat glas. Även sådana föremål
kan bli förorenade med patogener såsom tetanus (stelkramp) genom kontakt med det övriga avfallet.
De ger då en liknande grad av fara som vårdens smittförande/skärande/stickande avfall. Därför kräver
renhållaren att allmänheten ska hantera detta avfall så att risken för stick- eller skärskador minimeras.
Det kan t.ex. packas i skyddande wellpapp eller kartong som lindas och tejpas runt föremålen innan det
läggs i de brännbara avfallet.
8
3.6 Riskminimering
3.6.1 Inom verksamheterna
Den största risken är att man sticker eller skär sig på de vassa föremålen innan de hamnat i burkarna för
smittförande/skärande/stickande avfall, t.ex. om man avlägsnar kanyl från spruta med handen eller om
man trär på kanylhylsa innan kanylen ska avlägsnas från sprutan. Båda dessa moment innebär stor och
fullständigt onödig stickrisk. De behållare som används ska därför vara försedda med kanylavdragare,
dvs. kanter eller skåror mot vilka kanyler kan dras eller skruvas av.
Det är inte ovanligt att behållarna överfylls vilket medför att kanyler kan sticka ut och även kan penetrera
locket när det pressas på.
Det finns även problem med en del av de behållare som används. De har lock eller överdelar som inte
sitter säkert på när de förslutits. Det finns många exempel på att underdelen fallit av eller öppnats när
man lyft i överdelen.
Riskminimering handlar här om att
• personalen är informerad om att kanyler lätt avlägsnas från sprutor och provtagningshylsor med
hjälp av de kanylavdragare som finns på de flesta burkar för smittförande/skärande/ stickande
avfall och är informerad om de risker som ett felaktigt avlägsnande av kanyler och användande av
kanylhylsor medför
• inte fylla burkarna över rekommenderad nivå
• bara använda burkar som är rimligt lätta att försluta och vars förslutningar är säkra
• om en burks innehåll har fallit ut så ska det tas upp med pincett, tång eller dylikt med skyddshandskar
på händerna.
Inom avfallssektorn
Då vassa föremål regelmässigt finns i hushållsavfallet måste den som arbetar nära detta alltid bära
skyddshandskar med god motståndskraft mot stick och skärskador. Dessa ska bytas så ofta att inte deras
skyddande förmåga riskerar att försvagas.
Vid hantering av behållare för smittförande/skärande/stickande avfall är försiktighet en dygd. Bär man
kärlen i deras överdelar eller lock visar det sig ibland att inte sitter helt fast. Behållarens underdel kan
falla av och innehållet kan då spridas.
Om en burks innehåll har fallit ut så ska det tas upp med pincett, tång eller dylikt med skyddshandskar
på händerna. Torka efter med desinfektionsmedel. När något sådant inträffar är det lämpligt att det
skrivs en avvikelserapport.
3.7 Åtgärder vid stickskada
Vid stickskada från kontakt med smittförande/skärande/stickande avfall ska läkare genast uppsökas
för provtagning och eventuell åtgärd. Om den skadade personen blivit smittad ska detta anmälas som
arbetsskada till Arbetsmiljöverket och till Försäkringskassan.
3.8 Bortskaffande
Mottagande avfallsanläggningar ska ha rutiner för säker transport till förbränningsanläggning med
tillstånd att hantera smittförande avfall. Där förbränns det vid hög temperatur och smittämnen
oskadliggörs effektivt.
9
4 Läkemedelsavfall
4.1 Definition
Läkemedelsavfall omfattar alla läkemedel som kasseras t.ex. då de varit verkningslösa, gett biverkningar,
blivit över efter genomförd terapi eller efter dödsfall, blivit för gamla för att kunna användas eller som
blivit förorenade. Även läkemedel till vård av djur ingår.
Läkemedelsavfall kan antas uppstå endast i hushållen, inom humanvården, inom djurvården och inom
apotekens verksamhet. Det är de ställen i samhället där läkemedel ges och/eller används.
Cytostatika
Cytotoxiska läkemedel och cytostatika är en särskild typ av läkemedel som klassas som farligt avfall
enligt Avfallsförordningen (2011:927), bilaga 4. De ämnen som är aktiva ingredienser är giftiga mot
kroppens celler. De används vid behandling av cancer, men det finns även preparat som används för
behandling av reumatiska tillstånd. De finns både i form av tabletter och i flytande form som ges via
spruta. Avfallet av dessa läkemedel omfattar förutom originalförpackningar även cytostatikaförorenat
avfall, såsom tomma förpackningar och sprutor samt kontaminerade handskar och torkpapper. OBS!
Använda kanyler är alltid i första hand smittförande/skärande/stickande avfall.
Läkemedel som är farligt gods
Läkemedelsavfall är inte generellt klassat som farligt gods. Men vissa läkemedel har egenskaper som
motiverar farligt-godsklassning.
Vissa brandfarliga desinfektionsmedel är formellt klassade som läkemedel. Dessa ska dock aldrig
hanteras som läkemedelsavfall. Hantera som farligt avfall (brandfarligt) och som farligt gods.
Aerosolförpackningar med kvarvarande gas, avlivningsvätskor för djur och vissa miljöfarliga
fodertillsatser för djur klassas också som farligt gods. Sådana produkter bör inte transporteras i egen
regi. Kontakta yrkesmässig transportör. De kan ofta hjälpa till. Läkemedel som är farligt gods hanteras
inte vidare i denna handbok.
Vissa avfallstransportörer räknar allt läkemedelsavfall som farligt gods. Det är inte motiverat av
läkemedelsavfallets egenskaper utom i de fall som nänts ovan. Men man är förstås tvungen att följa sin
transportörs anvisningar t.ex. för märkning och godsdeklaration.
Naturläkemedel
Avfall av naturläkemedel klassas inte som läkemedelsavfall och kan därmed läggas i det brännbara
hushållsavfallet.
10
4.2 Som hushållsavfall
Av Förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel framgår att apotek kostnadsfritt ska ta
emot läkemedel från hushållen.
Även många av de som bor kollektivt producerar hushållsavfall. Äldreboenden, omsorgsboenden,
fängelser etc. hyser personer med egna läkemedel. De måste ur detta perspektiv betraktas som egna
hushåll. Husdjur som man har för sitt eget nöjes skull får också ses som medlemmar av hushållet.
Det läkemedelsavfall som uppstår i hushåll ska lämnas på apotek. Om kollektiva boenden organiserar
gemensam inlämning av hushållens läkemedelsavfall måste de ses som hushållens representanter och
det ska inte påverka rätten att lämna läkemedelsavfallet på apotek.
Inlämning i genomskinliga påsar/kassar möjliggör snabb kontroll att det inte finns sådant med som inte
ska hanteras som läkemedelsavfall, t.ex. kemikalier, kvicksilvertermometrar och annat farligt avfall11.
Apoteket gör om möjligt en besiktning av avfallet direkt och lämnar då tillbaka till kunden sådant som
inte är läkemedel, t.ex. farligt avfall som kvicksilvertermometrar, batterier etc.
Läkemedel som klassas som farligt avfall är undantagna från apotekens skyldighet att ta emot enligt
Förordningen (2009:1031) om producentansvar för läkemedel. Läkemedel som utgörs av brandfarlig
vätska ska allmänheten därmed lämna på miljöstation eller återvinningscentral.
När cytotoxiska läkemedel och cytostatika är del av allmänhetens läkemedelsavfall behöver det ändå
inte hanteras för sig. I ett besked från Naturvårdsverket 200811, sägs ”att (från allmänheten) inlämnat/
insamlat läkemedelsavfall kan klassas som icke-farligt avfall även om viss cytostatika skulle ingår i
”normal” mängd”. Allmänheten kan alltså lämna detta på apotek.
4.4 Som verksamhetsavfall
Läkemedel från verksamheter är verksamhetsavfall och verksamheter har själva ansvar för att avfallet
tas omhand på rätt sätt.
Vårdinstitutioner, läkare och tandläkare är verksamheter. Det gäller även djurhållning i syfte att generera
intäkter, dvs. lantbruk, ridstall, kennlar, fiskodlingar, zoobutiker, djurparker, cirkusar etc. Djursjukhus
och veterinärer räknas givetvis också hit.
Landstingens vårdinstitiutioner har normalt väl fungerande rutiner för hanteringen av läkemedelsavfall. De har avtal med sjukhusapotek eller med transportörer som hämtar avfallet på plats. Många
privata vårdinrättningar är anslutna till landstingens system. Möjligen finns det bland privata och
kommunala institutioner sådana med mer osäkra rutiner. Bland de som innehar eller vårdar djur kan
möjligen också finnas sådana med sämre rutiner.
11 Dnr 643-1871-08 Rp
11
Packa läkemedelsavfallet helst i plastlåda med tätslutande lock. Flytande
läkemedel i bräckliga förpackningar ska packas så att de inte kan slå
sönder varandra. Flytande läkemedel i spruta kan tömmas i plastflaska
eller i den särskilda ask som finns på marknaden. Asken innehåller en
superabsorbent som gör att innehållet bildar gel och därmed inte längre
är flytande. Flaska och ask läggs band det övriga läkemedelsavfallet.
Ytterförpackning som innehåller flytande läkemedel ska förses med en
absorbent med förmåga att suga upp hela vätskemängden. Superabsorbent
i form av granulat eller duk rekommenderas.
Cytotoxiska läkemedel och cytostatika
Avfall av cytotoxiska läkemedel och cytostatika samt av antibiotika ska hanteras i enlighet med
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, AFS
2005:5. Där föreskrivs att avfallet ska förvaras i slutna kärl. Plastlådor med tätslutande lock är lämpliga.
Varje gång avfall av antibiotika och cytostatika ska placeras i lådan ska det först läggas i plastpåse som
knyts ihop för att minimera exponeringen. Fyllda kärl ska förslutas tätt.
Tomma förpackningar som innehållit flytande cytostatika ska hanteras på samma sätt.
4.4 Transport
Yrkesmässig transportör
Den som lämnar farligt avfall, som cytostatika, för yrkesmässig transport, ska försäkra sig om att
transportören har tillstånd eller har anmält verksamheten i enlighet med Avfallsförordningen (2011:927)
36 – 43 §§.
Olika mottagande organisationer har lite olika tillvägagångssätt. Här nämns två exempel.
Apoteket AB erbjuder en tjänst som vänder sig till verksamheter som har läkemedelsavfall som inte
innehåller farligt avfall, dvs. som inte innehåller cytostatika. Tjänsten innehåller bl.a. avfallslådor
i wellpapp med avfallspåsar av plast och burkar för flytande läkemedelsavfall, adressetiketter och
instruktioner för rätt sortering och för beställning av hämtning. Fylld avfallslåda hämtas av Posten efter
beställning via e-post.
Stena Recycling har Sjukvårdens Miljöpaket. En tjänst med vilken man kan lämna allt läkemedelsavfall.
I tjänsten ingår plastlåda som är godkänd för transport av farligt gods. Hämtning med ordinarie tur
beställs på internet.
Egen transport av läkemedel utan cytostatika
Den som i sin yrkesmässiga verksamhet endast har läkemedel utan innehåll av cytostatika behöver inte
ta hänsyn till regler för farligt avfall. Verksamheter får yrkesmässigt transportera högst 50 ton eller 250
m3 icke farligt avfall från den egna verksamheten12. Kontrollera i förväg att avfallsanläggningen tar emot
läkemedelsavfall.
Egen transport av läkemedel med cytostatika
Den som i sin yrkesmässiga verksamhet själv vill transportera eget läkemedelsavfall som innehåller
cytotoxiska läkemedel och cytostatika ska läsa kapitlet Egen transport av smittförande avfall och farligt
läkemedelsavfall
12 Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av avfall, NFS 2005:3, 2 §, punkt 2, andra stycket
12
4.5 Riskminimering
Inom den privata vården
Arbetsmiljöverkets föreskrift Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, AFS 2005:5
är särskilt tillämplig på vårdens hantering. Den anger hur hantering av främst cytostatika och antibiotika
ska ske för att riskerna för berörd personal ska minimeras.
Inom avfallssektorn
Läkemedel i hushållsavfallet innebär en förhållandevis liten arbetsmiljörisk om läkemedlen är inneslutna
i originalförpackningar som burkar, flaskor eller tryckförpackningar. Lösa tabletter och kapslar samt
skvättar av flytande läkemedel kan dock medföra exponering och vissa läkemedel är allergiframkallande,
vilket kan ge allvarliga effekter för den som är överkänslig. Cytostatika kan vid omfattande eller upprepad
exponering leda till allvaliga hälsoskador. Sådan exponering är dock osannolik vid normal hantering av
hushållsavfall.
Avfall som lämnats av verksamheter i tätt förslutna plastlådor och plastpåsar medför en minimal risk för
exponering. Använd dock alltid skyddshandskar vid hanteringen.
4.6 Åtgärder vid personkontakt
Vid personkontakt med cytostatika eller andra läkemedel med bestående toxisk effekt, ska förorenade
kläder tas av och huden ska omedelbart tvättas med tvål och vatten.
Enstaka exponering som åtgärdas snabbt kommer inte att ge skador, men man ska undvika att vistas
i miljöer där man riskerar att exponeras ofta, oavsett om det gäller ångor eller direkt kontakt med
förorenat materiel.
4.7 Hantering av spill
Spill av cytostatika ska hanteras som giftiga ämnen. Använd skyddshandskar av engångstyp. Sug upp
vätska med hushållspapper. Torka efter med fuktat hushållspapper. Lägg pappren i plastsäck. Var noga
med att inte ta i säckens utsida med förorenade handskar. Ta av handskarna så att de vrängs ut och in och
lägg även dem i säcken. Förslut med buntband. Lägg säcken i transportförpackning för cytostatikaavfall
4.8 Bortskaffande
Apotek och mottagande avfallsanläggningar ska ha rutiner för säker transport till godkända
förbränningsanläggningar. I dessa förbränns avfallet vid hög temperatur och oskadliggörs effektivt
13
5 Egen transport av smittförande avfall
eller farligt läkemedelsavfall
Smittförande avfall, smittförande/skärande/stickande avfall och avfall av cytotoxiska läkemedel och
cytostatika, brandfarliga läkemedel, aerosolförpackningar med kvarvarande gas, avlivningsvätskor
för djur och vissa läkemedelsklassade miljöfarliga fodertillsatser för djur är farligt avfall enligt
Avfallsförordningen (2011:927). Smittförande avfall och smittförande/skärande/stickande avfall är
även farligt gods enligt ADR-S, MSBFS 2011:1. Den som ska transportera detta måste därför följa delvis
komplicerad lagstiftning. Läkemedelsavfall utan cytotoxiska läkemedel eller cytostatika är dock inte
vare sig farligt avfall eller farligt gods.13
Vid transporter av farligt gods ska det följa med en godsdeklaration. Det föreskrivs i ADR-S (SRVFS
2011:1) och beskrivs nedan under Farligt gods/Godsdeklaration.
Det krav på transportdokument som enligt Avfallsförordningen (2011:927) gäller för farligt avfall, berör
inte transporter av eget farligt avfall.
5.1 Farligt avfall
I avfallsförordningen (2011:927) definieras farligt avfall som det som markerats med asterisk i
förordningens bilaga 4 eller avfall som har farliga egenskaper som räknas upp i bilaga 1. Det är t.ex.
explosiva, brandfarliga, giftiga, frätande och smittförande ämnen. Yrkesmässig transport av sådant
avfall är omgärdat av regler.
Den verksamhet som ska transportera smittförande, smittförande/skärande/stickande avfall
eller cytostatikaavfall (högst 100 kg årligen) ska anmäla detta till länsstyrelsen i enlighet med
Avfallsförordningen (2011:927), 36, 37 och 42 §§.
Verksamheten ska enligt 57 § även föra anteckningar om varifrån avfallet kommer, förekommande
typer av avfall och deras årliga mängd, på vilket sätt de transporteras och till vilka anläggningar.
Anteckningarna ska bevaras i minst tre år.
Transport av eget avfall omfattas inte av kravet på transportdokument för farligt avfall. Det gäller bara
vid yrkesmässig transport.
5.2 Farligt gods
Farligt gods är ämnen och föremål som tillhör någon farligt godsklass som de definieras i ADR-S (MSBFS
2011:1). Några farligt-godsklasser är
3 Brandfarliga vätskor
6.1 Giftiga ämnen
6.2 Smittförande ämnen
8 Frätande ämnen
13 Brandfarliga läkemedel, aerosolförpackningar med kvarvarande gas, avlivningsvätskor för djur och vissa läkemedelsklassade miljöfarliga
fodertillsatser för djur är farligt gods och får inte läggas i det som ska transporteras på detta sätt.
14
Smittförande avfall och smittförande/skärande/stickande avfall tillhör båda klass 6.2. En verksamhet
som själv ska transportera dessa avfallsslag rekommenderas att köra enligt en undantagsregel i ADR-S,
MSBFS 2011:1, 1.1.3.6: Undantag i samband med transporterad mängd per transportenhet. Detta
undantag innebär att transporten kan ske i en bil som inte behöver vara ADR-utrustad eller skyltad
och föraren behöver inte ha ADR-certifikat. Dock finns vissa grundläggande krav på brandsläckare i
fordonet, förarens utbildning och på genomförandet av transporten.
För att få använda detta undantag får mängden farligt gods i fordonet inte överstiga vad som ger 1000
poäng. För smittförande och smittförande/skärande/stickande avfall ger varje kg brutto 3 poäng.14
Samma last får med andra ord innehålla högst 333 kg förutsatt att inget annat farligt gods finns med.
Överstiger man 1000 poäng blir reglerna mer omfattande. Att beskriva det går utöver denna handboks
avsikt.
Godsdeklaration
Med transport av smittförande eller smittförande/skärande/stickande avfall ska följa ett godsdeklaration
enligt ADR-S. Dokumentet ska innehålla
• Avsändarens namn och adress
• Mottagarens namn och adress
• Transportörens namn och adress
• Transportbenämning:
• För smittförande och för smittförande/skärande/stickande avfall: UN 3291, SMITTFÖRANDE
AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S.
• För läkemedelsavfall behövs normalt inte detta då läkemedelsavfall inklusive cytotoxiska
läkemedel och cytostatika inte är farligt gods.
• ADR-klass: 6.2
• Förpackningsgrupp: II
• Uppgift om förpackningstyp
• Bruttovikt
• Avsändningsdatum
Dokumentet ska undertecknas av avsändaren.
Förslag på godsdeklaration finns i Bilaga 3.
Förarutbildning
Den som kör farligt gods enligt undantagsregeln i ADR-S, MSBFS 2011:1, 1.1.3.6, Undantag i samband
med transporterad mängd per transportenhet ska ha genomgått minst en grundläggande utbildning,
minst 1.3 enligt ADR. 1.3-utbildning ska vara anpassad efter de behov och ansvarsområden den har som
ska genomgå den.
Bilens utrustning
Bilens ska ha en bärbar brandsläckare för brandtyper av klass A, B och C, med minst 2 kg pulverkapacitet
eller likvärdigt och försedd med en plombering som visar att de inte har använts. Den ska vara märkt
enligt standard och ha inskription som visar månad och år för nästa kontroll eller längsta tillåtna
användningstid. Den ska placeras lätt tillgänglig för fordonsbesättningen och så att funktionsdugligheten
inte påverkas.
14 Poängtalet per kg eller per liter varierar beroende på godsets farlighet.
15
Krav på transporten
Rökning är förbjudet i bilen. Det får under transporten inte förekomma passagerare, dvs. personer som
inte har med transporten att göra. Personalen ska veta hur man använder brandsläckaren.
Kontroll av mottagaren
Den som tar emot farligt avfall för mellanlagring eller behandling ska ha tillstånd eller ha gjort en anmälan
enligt Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Den som transporterar
avfallet ska kontrollera att den som tar emot avfallet har tillstånd eller anmälan. Detta krav gäller inte
om avfallet lämnas till kommunen.
16
6 Avvikelserapportering
För att problem och brister ska kunna åtgärdas behöver respektive verksamhets ledning få kännedom
om dessa. Därför ska man skriva rapport som ska lämnas till ansvarig arbetsledning t.ex.
• när avfall är
• lagt i fel fraktion
• förpackat på sätt som äventyrar säkerheten för personalen och miljön
• vid händelse som lett till eller kunnat leda till att
• spill uppstått
• personskada uppstått eller
• miljöskadligt utsläpp inträffat
• när använt förpackningsmateriel inte uppfyller kraven på stöttålighet, täthet eller när deras
förslutningar inte är säkra.
Det är varje verksamhetslednings ansvar att tillhandahålla rutiner och eventuellt blanketter för
avvikelserapportering, att uppmuntra till skrivande av rapporter, och att ta till sig av de erfarenheter
dessa rapporter innehåller.
17
18 Tillämplig lagstiftning
Avfallsförordning (2011:927)
Lag (2006:263) om transport av farligt gods
Förordning (2006:311) om transport av farligt gods
Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Förordning (2009:1031) om producentansvar för läkmedel
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i
terräng, ADR-S, MSBFS 2011:1
Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av avfall, NFS 2005:315
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och
sjukvården, SOSFS 2005:26(M)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta,
toxinpåverkan, överkänslighet
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:5) om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk
effekt
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:02) om arbetsplatsens utformning
15 Vid samtal med Naturvårdsverket framgår att de anser att föreskriften står i viss motsättning till den senaste versionen av Avfallsförordningen och
att de därför vill avskaffa föreskriften. Vid publicering av denna handbok saknas dock uppgifter om när föreskriften upphävs.
18
8 Lathund
Detta schema ger en mycket förenklad bild över rekommenderad hantering. Många regler och många
aktörer med olika koncept och principer är inblandade. Sök mer uttömmande information i texten.
Uppstått i
Avfallsslag
Smittförande avfall
Skärande/stickande avfall som
varit i kontakt med
kroppsvätska
Läkemedelsavfall
exklusive cytostatika
Hushåll och
kollektivboenden
Väl förpackat16 i
brännbart avfall
I punktionssäker
Apotek
behållare. Till apotek
i kommuner där det
finns avtal. ÅVC i
övriga kommuner
Hemsjukvårdsverksamhet
Om väl genomdränkt
ska det hanteras
enligt landstingets
rutiner. Farligt avfall
och farligt gods.17
Annars väl förpackat16 i brännbart
avfall.
I punktionssäker
behållare. Egen
transport till ordinarie arbetsplats. Därifrån enligt vårdens
rutiner
Vårdenhet
Om väl genomdränkt Enligt landstingets
ska det hanteras
rutiner. Farligt avfall
enligt landstingets
och farligt gods.
rutiner. Farligt avfall
och farligt gods.
Annars väl förpackat16 i brännbart
avfall.
Stickande/
Väl förpackat16 i
skärande
brännbart avfall
verksamhet18
I punktionssäker behållare. Yrkesmässig
transport enligt rutiner för farligt avfall
och farligt gods
Professionell Enligt instruktion
I punktionssäker bedjur-hållning/ från veterinär eller
hållare. Yrkesmässig
djurvård
myndighet och enligt transport enligt rutirutiner för farligt av- ner för farligt avfall
fall och farligt gods. och farligt gods
Egen transport till
ordinarie arbetsplats. Därifrån enligt
vårdens rutiner
Avfall av cytotoxiska
läkemedel och cytostatika
Cytostatika och
antibiotika förpackas
vid behov i plastpåse
som försluts tätt.
Lägg tillsammans
med övrigt läkemedelsavfall. Egen
transport till ordinarie
arbetsplats. Därifrån
enligt vårdens rutiner
Cytostatika och antibiotika förpackas vid
behov i plastpåse som försluts tätt innan det
läggs tillsammans med övrigt läkemedelsavfall. Enligt landstingets rutiner. Farligt avfall.
Externa transportörer räknar ofta detta även
som farligt gods.
Ej aktuell
Egen transport till
avfallsanlägg-ning
som tar emot eller
hämtning av yrkesmässig transportör
Egen transport till
avfallsanlägg-ning
som tar emot eller
hämtning av yrkesmässig transportör
enligt regler för farligt
avfall.
OBS Skärande/stickande avfall som inte varit i kontakt med kroppsvätska ska förpackas så att eggar
och spetsar är skyddade och kan sedan läggas i hushållsavfallet eller motsvarande verksamhetsavfall –
vanliga sopor.
16 Väl förpackat innebär t.ex. att avfallet läggs i dubbla var för sig hopknutna plastkassar. Då minimeras risken att renhållningspersonal exponeras,
17 Sådant avfall bör undvikas i hemmet. Om det riskerar att uppkomma bör man avväga om vården ska ske på institution istället.
18 Manikyrister, pedikyrister, akupunktörer, piercare, tatuerare etc.
19
Bilaga 1, Socialstyrelsens föreskrift
Här återges relevanta delar av Socialstyrelsens föreskrifter om hantering av smittförande avfall, SOSFS
2005:26 (M):
Tillämpningsområde och definitioner
1 § Dessa föreskrifter skall tillämpas på hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer
inom sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:736) och tandvårdslagen
(1985:125) eller inom annan medicinsk verksamhet.
Föreskrifterna skall även tillämpas på undervisning och forskning som är förknippad med nämnda
verksamheter.
2 § I dessa föreskrifter avses med
Smittförande avfall
• avfall som är eller bedöms kunna vara förorenat med organiskt material från vård eller undersökning
av människor med känd eller kliniskt misstänkt sjukdom som är orsakad av mikroorganismer som
tillhör riskklass 3–4 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2005:1) Mikrobiologiska
arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
och/eller
• artificiellt och till signifikanta mängder förmerade mikroorganismer som tillhör riskklass 2–4 i AFS
2005:1
• avfall med skärande/stickande egenskaper som varit i kontakt med kroppsvätskor
hemsjukvård
• hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och där ansvaret för de
medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden
Insamling
14 § I hemsjukvården får en förpackning eller behållare för smittförande/skärande/stickande avfall
medföras och användas till flera patienter, om den återförs till den ordinarie arbetsplatsen eller till ett
särskilt uppsamlingsställe samma dag den använts. Om en förpackning eller behållare används till en
enstaka patient, får den förvaras hos patienten till dess att den fyllts upp till högst en viss nivå i enlighet
med tillverkarens anvisningar. Den skall därefter återföras till den ordinarie arbetsplatsen eller till
ett särskilt uppsamlingsställe. Återförda förpackningar eller behållare skall omhändertas enligt dessa
föreskrifter.
15 § En förpackning eller behållare med smittförande/skärande/stickande avfall får förvaras i
rumstemperatur i högst tre år.
16 § Smittförande avfall, förutom avfall med skärande/stickande egenskaper, får förvaras i högst ett
dygn i ett utrymme med rumstemperatur.
17 § Smittförande avfall, förutom avfall med skärande/stickande egenskaper, som skall förvaras längre
tid än ett dygn men kortare tid än sju dygn skall förvaras i ett utrymme med en lufttemperatur av högst
+ 8°C.
20
18 § Smittförande avfall, förutom avfall med skärande/stickande egenskaper, som skall förvaras längre
tid än sju dygn skall frysas. Fryst, smittförande avfall får inte förvaras längre tid än ett år.
19 § Ett utrymme för insamling och förvaring av smittförande avfall (i mer än ett dygn) i avvaktan
på borttransport skall vara lätt att rengöra och tåla desinfektion. Golvavlopp och tappställe för varmt
och kallt vatten skall finnas i eller i anslutning till utrymmet. Utrymmet skall rengöras regelbundet
och vid förorening. Vid behov skall det desinfekteras. Vid tveksamhet om behovet av åtgärder skall
vårdhygienisk expertis, t.ex. hygienläkare eller hygiensjuksköterska, höras.
20 § Om avfallsutrymmet ligger utanför en klinik eller en avdelning, skall det hållas låst.
Märkning
21 § Ett utrymme enligt 19 § skall väl synligt ha en varningsskylt med den internationella symbolen
för biologisk fara. Skylten skall ha triangelform med symbolen i svart på gul bakgrund med svart bård.
Den gula delen skall utgöra minst 50 % av skyltens yta. Varningsskylten skall kompletteras med texten
”smittförande avfall” i svart på gul botten.
Socialstyrelsen
KJELL ASPLUND
Åsa Ahlgren
(Enheten för hälsoskydd)
21
Bilaga 2, Avfall Sveriges Standard-avtal
Samarbetsavtal om hantering av kasserade
sprutor och kanyler från hushåll
mellan …………………………………………………………………………….. (apotekets namn och orgnr.) i det
följande benämnt apoteket och ……………………………………….......................... kommun
Bakgrund
Kommunen har en renhållningsskyldighet för hushållsavfall enligt 15 kap. 8 § miljöbalken. Kasserade
sprutor och kanyler från hushåll utgör med stöd av 15 kap. 2 § miljöbalken hushållsavfall. Det innebär
att kommunen ansvarar för insamling och bortskaffande av bland annat hushållens kasserade sprutor
och kanyler.
Hantering av kasserade sprutor och kanyler kan vara riskfyllt i avfallshanteringens alla led. Följande
avtal har tillkommit i syfte att upprätthålla ett fungerande insamlingssystem för hushållens kasserade
kanyler och sprutor.
Apoteket åtar sig
•
•
•
att beställa behållare för använda sprutor och kanyler från av kommunen godkänd leverantör.
att gratis till brukare lämna ut behållare för använda sprutor och kanyler.
att ta emot hushållens kasserade sprutor och kanyler, förutsatt att de lagts i de behållare apoteket
delat ut, samt att se till att avfallet blir borttransporterat och bortskaffat.
Kommunen åtar sig
•
att bekosta behållare för sprutor och kanyler som apoteket beställt enligt detta avtal.
Avtalstid m.m.
Detta avtal gäller tills det sägs upp av någon av parterna. Avtalets kan sägas upp med en ömsesidig
uppsägningstid om en (1) månad.
Detta avtal sluts mellan parterna utifrån de skyldigheter och rättigheter parterna tilldelats i den
lagstiftning som gäller vid avtalets undertecknande. Avtalet upphör att gälla om det sker förändringar i
lagstiftningen som ändrar parternas skyldigheter avseende hantering av kasserade sprutor och kanyler
från hushåll från och med det datum sådan lagstiftning träder i kraft.
Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt.
För apoteketFör kommunen
Ort: ………………………………. Datum: …………… Ort: ……………….…………….… Datum: ………….....
……………………………………………………………………………………………………………………………………..
Namnförtydligande:Namnförtydligande:
……………………………………………………………………………………………………………………………………..
22
Bilaga 3 Godsdeklaration för farligt gods
Avsändare
Mottagare
Vårdenhet:Företag:
Adress:Adress:
Avsänt den:
TransportörMottaget den:
Företag:Ansvarig:
Adress:Namnförtydl:
Transport som inte överskrider i 1.1.3.6 i ADR-S angivna mängder
Stryk denna rubrik om lasten ger en poängsumma över 1000 poäng! UN 3291 ger 3 poäng för varje kg.
Godsbeskrivning
(Stryk de alternativ som inte gäller)
Avfall från humanvård
Smittförande
(ej skärande/stickande) avfall
UN 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL,
OSPECIFICERAT, N. O. S.
Smittförande/skärande/stickande
avfall
UN 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL,
OSPECIFICERAT, N. O. S.
Avfall från djurvård
Smittförande
(ej skärande/stickande) avfall
UN 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL,
OSPECIFICERAT, N. O. S.
Smittförande/skärande/stickande
UN 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL,
OSPECIFICERAT, N. O. S.
Summa:
Klass och förAntal kollin
packningsgrupp
Typ av kollin
Brutto-vikt Poäng
Se ovan
6.2, II
6.2, II
6.2, II
6.2, II
Ort och datum: ...................................................................... / ….......
Ansvarig avsändare: …...........................................................................Tfn: …………………………...
Namnförtydligande: ......................................................................….........
23
Rapporter från Avfall sverige 2013
aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning
U2013:01
Handbok i hantering av smittförande, stickande/skärande avfall samt läkemedelsavfall
aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning, BiologiSk Behandling
aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning, dePonering
D2013:01
Framtidens deponier – en torr historia?
AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING
AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, Energiåtervinning
E2013:01 Konkurrensutsättning av turbinrevisioner
“Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges
medlemmar som ser till att svensk avfallshantering
fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det
på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är 15 000 personer som arbetar tillsammmans
med Sveriges hushåll och företag.”
Avfall Sverige Utveckling U2013:01
ISSN 1103-4092
©Avfall Sverige AB
Adress
Prostgatan 2, 211 25 Malmö
Telefon
040-35 66 00
Fax
040-35 66 26
E-post
[email protected]
Hemsida
www.avfallsverige.se
