Definitioner för stöd till små och medelstora företag

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den XXX
COMP A3
[…](2013) XXX draft
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr …/…
av den XXX
genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden
enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget
(Text av betydelse för EES)
SV
SV
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr …/… genom vilken vissa kategorier av stöd
förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget ............. 3
KAPITEL I ............................................................................................................................... 15
KAPITEL II Procedurkrav ....................................................................................................... 23
KAPITEL III Särskilda bestämmelser för de olika stödkategorierna ...................................... 23
Avsnitt 1 – Regionalstöd .......................................................................................................... 23
Avsnitt 2 – Stöd till små och medelstora företag ..................................................................... 28
Avsnitt 3 – Stöd till forskning, utveckling och innovation ...................................................... 33
Avsnitt 4 – Stöd till utbildning ................................................................................................. 36
Avsnitt 5 – Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med
funktionshinder......................................................................................................................... 37
Avsnitt 6 – Stöd till miljöskydd ............................................................................................... 38
KAPITEL IV Slutbestämmelser............................................................................................... 47
BILAGA I Definitioner ............................................................................................................ 49
Definitioner för regionalstöd .................................................................................................... 51
Definitioner för stöd till små och medelstora företag .............................................................. 55
Definitioner för stöd till forskning, utveckling och innovation ............................................... 57
Definitioner som gäller stöd till miljöskydd ............................................................................ 60
BILAGA II Definition av små och medelstora företag ............................................................ 62
BILAGA III Information om statligt stöd som undantas enligt villkoren i denna förordning . 66
BILAGA IV Ansökningsformulär om stimulanseffekt (enligt artikel 6) ................................. 74
BILAGA V Bestämmelser om den enda webbplats som medlemsstaten ska skapa ................ 75
SV
2
SV
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr …/…
av den XXX
genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden
enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av
artiklarna 92 och 93 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av
övergripande statligt stöd1, särskilt artikel 1.1 a och b,
[efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning [EUT-hänvisning],]
[efter att ha hört Rådgivande kommittén för statligt stöd,] och
av följande skäl:
(1)
Statlig finansiering som uppfyller kriterierna i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt (fördraget) utgör statligt stöd och ska anmälas till
kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. Enligt artikel 109 i fördraget
får rådet fastställa vilka kategorier av stödåtgärder som är undantagna från denna
anmälningsskyldighet. I enlighet med artikel 108.4 i fördraget får kommissionen anta
förordningar avseende dessa kategorier av statligt stöd. Genom förordning (EG) nr
994/98 fastställde rådet, i enlighet med artikel 109 i fördraget, att följande kategorier
får undantas från anmälningsskyldigheten: Stöd till små och medelstora företag, stöd
till forskning och utveckling, stöd till miljöskydd, stöd till sysselsättning och
utbildning samt stöd som är förenligt med den karta som kommissionen har godkänt
för varje medlemsstat för beviljande av regionalstöd. På grundval av detta antog
kommissionen förordning (EG) nr 800/2008, genom vilken vissa kategorier av stöd
förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget
(nedan kallad allmän gruppundantagsförordning)2, som gäller till den 31 december
2013.
(2)
Med sitt meddelande om modernisering av det statliga stödet i EU3 inledde
kommissionen en omfattande översyn av reglerna om statligt stöd. De viktigaste målen
för denna modernisering är att i) uppnå smart och hållbar tillväxt för alla på en
konkurrenspräglad inre marknad och samtidigt bidra till medlemsstaternas insatser för
effektivare användning av de offentliga finanserna, ii) inrikta kommissionens
1
EGT L 142, 14.5.1988, s. 1.
EUT L 214, 9.8.2008, s. 3.
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala
kommittén samt Regionkommittén – Modernisering av det statliga stödet i EU, 8.5.2012,
COM(2012) 209 final.
2
3
SV
3
SV
förhandsgranskning av stödåtgärder på ärenden som mest påverkar den inre
marknaden och samtidigt stärka medlemsstaternas samarbete vid tillämpningen av
reglerna om statligt stöd, och iii) förenkla reglerna och möjliggöra snabbare och väl
underbyggda beslut som grundas på tydliga ekonomiska principer, en gemensam
strategi och tydliga skyldigheter.
SV
(3)
Denna förordning möjliggör bättre prioritering av regeltillämpningen och större
förenkling och bör kombineras med ökad öppenhet, en effektiv utvärdering och
kontroll av efterlevnaden av reglerna om statligt stöd på nationell nivå och unionsnivå,
samtidigt som man bevarar proportionaliteten och bibehåller kommissionens och
medlemsstaternas institutionella befogenheter.
(4)
Kommissionens erfarenheter av att tillämpa förordning (EG) nr 800/2008 har å ena
sidan gjort det möjligt att bättre fastställa de villkor enligt vilka vissa typer av stöd kan
anses vara förenliga med den inre marknaden och att utvidga tillämpningsområdet för
gruppundantag och, å andra sidan, klargjort behovet av att öka insynen och
övervakningen och möjliggöra en korrekt utvärdering av stora stödordningar med
hänsyn till deras effekt på konkurrensen på den inre marknaden.
(5)
De allmänna villkoren för tillämpningen av denna förordning kan fastställas på
grundval av ett antal gemensamma principer som garanterar att stödet tillgodoser
gemensamma intressen, uppfyller ett klart uttalat behov när det gäller
marknadsmisslyckanden eller sammanhållning, har en tydlig stimulanseffekt, är
ändamålsenligt och proportionellt, beviljas med full insyn och omfattas av en
kontrollmekanism och regelbunden utvärdering och inte snedvrider konkurrensen och
handeln utöver vad som kan godtas med hänsyn till det gemensamma intresset.
(6)
Stöd som uppfyller samtliga villkor i denna förordning, både allmänna och specifika
för de berörda stödkategorierna, bör undantas från anmälningsskyldigheten i artikel
108.3 i fördraget.
(7)
Statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget som inte omfattas av
denna förordning omfattas fortfarande av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i
fördraget. Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att anmäla stöd som har
syften som omfattas av förordningen.
(8)
Med tanke på stora stödordningars potential att snedvrida konkurrensen bör denna
förordning inte gälla stödordningar med planerade eller genomförda årliga utgifter
som överskrider ett tröskelvärde baserat på nationell BNP och ett absolut värde,
särskilt om syftet är att underkasta dem regelbunden utvärdering.
(9)
Denna förordning bör inte gälla exportstöd eller stöd som gynnar inhemska produkter i
förhållande till importerade produkter, eller stöd till exportrelaterad verksamhet.
Förordningen bör framför allt inte gälla stöd till att skapa och driva ett distributionsnät
i andra länder. Stöd som avser att täcka kostnaderna för att delta i handelsmässor eller
för undersökningar eller konsulttjänster som krävs för att lansera en ny eller befintlig
produkt på en ny marknad bör normalt inte utgöra stöd till exportrelaterad verksamhet.
(10)
Denna förordning bör i princip tillämpas inom flertalet ekonomiska sektorer. Inom
vissa sektorer måste dock tillämpningsområdet begränsas med hänsyn till de särskilda
regler som gäller. Inom fiskeri- och vattenbrukssektorn bör denna förordningen endast
omfatta stöd till utbildning, stöd till små och medelstora företags tillgång till
finansiering, stöd på området forskning och utveckling, innovationsstöd till små och
medelstora företag samt stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och
arbetstagare med funktionshinder. Inom primär produktion av jordbruksprodukter bör
4
SV
denna förordning endast tillämpas på regionalt driftstöd (kompensation för extra
kostnader utom transportkostnader i en region i de yttersta randområdena), stöd till
forskning och utveckling, innovationsstöd till små och medelstora företag, miljöstöd
och stöd till arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med
funktionshinder i den utsträckning dessa stödkategorier inte omfattas av
kommissionens förordning... [ersätter kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006
av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget på
statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av
jordbruksprodukter].
(11)
Med undantag för utbildningsstöd, som omfattas av särskilda bestämmelser i en
kommissionsförordning [gruppundantagsförordning för jordbrukssektorn], bör denna
förordning gälla bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter under förutsättning
att vissa villkor är uppfyllda. Varken arbetsuppgifter som måste utföras på
jordbruksföretaget för att förbereda en produkt för försäljning i första ledet, en
primärproducents försäljning i första ledet till återförsäljare och förädlare eller
åtgärder för att förbereda en produkt för försäljning i första ledet bör anses som
bearbetning eller saluföring vid tillämpningen av denna förordning. Europeiska
unionens domstol har slagit fast att så snart unionen har lagstiftat om en gemensam
organisation av marknaden för en viss jordbrukssektor, är medlemsstaterna skyldiga
att avstå från åtgärder som kan undergräva den eller skapa undantag från den. Denna
förordning bör därför inte gälla stöd vars storlek fastställs på grundval av priset på
eller mängden produkter som köps eller släpps ut på marknaden, och inte heller stöd
som är kopplat till skyldigheten att det måste delas med primärproducenter.
(12)
Med beaktande av rådets beslut av den 10 december 2010 om statligt stöd för att
underlätta nedläggning av kolgruvor som inte är konkurrenskraftiga4 bör denna
förordning inte gälla stöd som syftar till att underlätta nedläggning av ickekonkurrenskraftiga kolgruvor i enlighet med rådets beslut av den 10 december 2010.
Förutom denna typ av stöd ska denna förordning även gälla kolsektorn med undantag
för regionalstöd.
(13)
Kommissionen måste se till att godkänt stöd inte påverkar handelsvillkoren på ett sätt
som strider mot det gemensamma intresset. Denna förordnings tillämpningsområde
bör därför inte omfatta stöd till mottagare som har oreglerade återbetalningskrav till
följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt
med den inre marknaden.
(14)
Stöd som beviljas företag i svårigheter bör undantas från tillämpningsområdet för
denna förordning, eftersom sådant stöd bör bedömas enligt riktlinjerna för statligt stöd
till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter5 i syfte att undvika att de
kringgås. För att skapa rättslig säkerhet är det lämpligt att fastställa tydliga kriterier
som inte kräver en bedömning av alla särdrag i ett företags situation för att fastställa
om ett företag anses befinna sig i svårigheter vid tillämpningen av denna förordning.
(15)
Tillämpningen av reglerna om statligt stöd är i hög grad beroende av att
medlemsstaterna samarbetar. Därför bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga
åtgärder för att säkerställa att denna förordning följs, även när det gäller individuellt
stöd som beviljas enligt stödordningar som omfattas av gruppundantag.
4
EUT L 336, 21.12.2010, s. 24.
EUT C 244, 1.10.2004, s. 2, förlängda genom kommissionens meddelande av den 1 oktober 2004 om
förlängd tillämpning av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av
företag i svårigheter, EUT C 296, 2.10.2012, s. 3.
5
SV
5
SV
SV
(16)
Stora stödbelopp som beviljas antingen individuellt eller kumulativt bör bedömas av
kommissionen då de anmäls, eftersom det är större risk att sådant stöd snedvrider
konkurrensen. Tröskelvärden bör därför fastställas för varje kategori av stöd som
omfattas av denna förordning. I samband med detta bör hänsyn tas till vilken kategori
av stöd det rör sig om och stödets sannolika effekt på konkurrensen. Allt stöd som
överstiger tröskelvärdena omfattas även i fortsättningen av anmälningsskyldigheten i
artikel 108.3 i fördraget.
(17)
Med hänsyn till behovet av insyn, likabehandling och effektiv kontroll bör denna
förordning endast tillämpas på stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut den
exakta bruttobidragsekvivalenten utan att en riskbedömning behöver göras
(genomsynligt stöd). För vissa specifika stödinstrument, såsom lån, garantier,
skatteåtgärder, riskfinansieringsåtgärder och, i synnerhet, förskott med
återbetalningsskyldighet, bör det i denna förordning fastställas på vilka villkor de kan
anses vara överblickbara. Stöd i form av garantier bör betraktas som genomsynligt om
bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som
föreskrivs för respektive typ av företag. Till exempel när det gäller små och
medelstora företag anger kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av
artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier6 årliga
avgiftsnivåer över vilka en statlig garanti inte anses utgöra stöd.
(18)
För att säkerställa att stödet är nödvändigt och fungerar som stimulans till ytterligare
utveckling av verksamheter eller projekt bör denna förordning inte gälla stöd till
verksamheter som stödmottagaren skulle bedriva även på rena marknadsvillkor. Stöd
bör endast undantas från anmälningsskyldigheten genom denna förordning om arbetet
med projektet eller verksamheten inleds efter det att mottagaren har lämnat in en
skriftlig ansökan om stöd.
(19)
KOMPLETTERANDE ALTERNATIV FÖR STIMULANSEFFEKTEN FÖR STORA
FÖRETAG: När det gäller stöd som omfattas av denna förordning och som ges till ett
stort företag bör medlemsstaten, förutom de villkor som gäller små och medelstora
företag, också se till att företaget i en intern handling har analyserat det understödda
projektets eller den understödda verksamhetens bärkraft med eller utan stöd.
Medlemsstaten bör kontrollera att denna interna handling bekräftar att projektet eller
verksamheten har ökat påtagligt i storlek eller omfattning eller att det sammanlagda
belopp som stödmottagaren investerar i det understödda projektet eller den
understödda verksamheten har ökat påtagligt eller att slutförandet av projektet eller
verksamheten i fråga har påskyndats påtagligt. När det gäller regionalstöd kan man
också fastställa att ett stöd har en stimulanseffekt om investeringsprojektet inte skulle
ha genomförts i samma form i det berörda stödområdet utan stöd.
(20)
Eftersom det oftast är svårt att fastställa om stöd för särskilda ändamål som ges till
stora företag har någon stimulanseffekt, bör denna form av stöd inte omfattas av denna
förordning. När stödet anmäls kommer kommissionen att granska om sådant stöd har
en stimulanseffekt på grundval av de kriterier som fastställs i tillämpliga riktlinjer,
rambestämmelser eller andra gemenskapsinstrument. ALTERNATIV FÖR STÖD
FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL TILL STORA FÖRETAG: Stöd för särskilda
ändamål som ges till stora företag bör omfattas av tillämpningsområdet för den här
förordningen på det villkoret att medlemsstaten på förhand har kontrollerat att den
dokumentation som stödmottagaren har sammanställt bekräftar att projektet eller
verksamheten har ökat väsentlig i fråga om storlek, omfattning eller belopp.
6
EUT C 155, 20.6.2008, s. 10.
6
SV
SV
(21)
Automatiska skatteordningar bör fortsätta att omfattas av ett särskilt villkor som gäller
stimulanseffekt, eftersom stöd enligt sådana stödordningar beviljas genom andra
förfaranden än andra stödkategorier. Detta särskilda villkor innebär att de ovannämnda
stödordningarna bör ha antagits innan arbetet med det understödda projekt eller den
understödda verksamheten inleddes. Detta villkor bör dock inte vara tillämpligt i fråga
om uppföljande ordningar på skatteområdet förutsatt att verksamheten redan
omfattades av tidigare skatteordningar. För bedömning av stimulanseffekten i sådana
stödordningar är den avgörande tidpunkten då skatteåtgärden fastställdes för första
gången i den ursprungliga stödordningen, som sedan ersätts av den uppföljande
stödordningen.
(22)
När det gäller stöd till rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar i form av
lönesubventioner som kompenserar för merkostnaderna för anställning av arbetstagare
med funktionshinder, stöd till små och medelstora företags tillgång till finansiering
och stöd i form av nedsättning av miljöskatter, kan man utgå från att en
stimulanseffekt föreligger, om de särskilda villkor som i denna förordning fastställs för
dessa stödkategorier är uppfyllda.
(23)
För att garantera att stödet är proportionerligt och begränsat till det belopp som är
absolut nödvändigt bör det högsta tillåtna stödbeloppen så långt det är möjligt
fastställas som stödnivåer i förhållande till en uppsättning stödberättigande kostnader.
Om den högsta tillåtna stödnivån inte kan fastställas eftersom stödberättigande
kostnader inte kan identifieras eller för att tillhandahålla enklare instrument för små
belopp, bör de högsta tillåtna stödbelopp som definieras i nominella termer fastställas
för att säkerställa stödåtgärders proportionalitet. Mot bakgrund av kommissionens
erfarenhet bör stödnivån och de högsta tillåtna stödnivåerna fastställas till en nivå som
skapar minsta möjliga snedvridning av konkurrensen inom den understödda sektorn,
samtidigt som det berörda marknadsmisslyckandet eller sammanhållningsproblemet
åtgärdas på ett lämpligt sätt. När det gäller regionalt investeringsstöd måste stödnivån
vara förenlig med de stödnivåer som är tillåtna enligt regionalstödskartorna.
(24)
Vid beräkningen av stödnivån bör alla siffror som används avse belopp före eventuella
avdrag för skatt eller andra avgifter. Stöd som betalas ut i flera omgångar bör
diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. De stödberättigande
kostnaderna bör också diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. Den
ränta som ska användas för diskontering och för beräkning av stödbeloppet i fråga om
stöd som inte beviljas i form av bidrag bör vara den gällande referensräntan vid den
tidpunkt då stödet beviljades, fastställd i enlighet med meddelandet från
kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och
diskonteringsräntor7. Fastställandet av de stödberättigande kostnaderna bör bestyrkas
med tydlig, specifik och aktuell dokumentation. Om stöd beviljas genom
skattefördelar, bör de olika delarna av stödet diskonteras på grundval av de
referensräntor som gäller vid de olika tidpunkter då skatteförmånerna börjar gälla.
Användningen av stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet bör främjas,
eftersom dessa riskdelningsinstrument förstärker stödets stimulanseffekt. Därför är det
lämpligt att fastställa att när stöd beviljas i form av förskott med
återbetalningsskyldighet får de tillämpliga stödnivåerna enligt denna förordning höjas,
utom i fråga om regionalstöd (eftersom sådant stöd får undantas endast om det är
förenligt med godkända kartor).
7
EUT C 14, 19.1.2008, s. 6.
7
SV
SV
(25)
Om det är fråga om skatteförmåner i samband med framtida skatter är det eventuellt
inte känt på förhand vilken referensränta som gäller och exakt hur stora de olika
delarna av stödet är. Medlemsstaterna bör då på förhand sätta ett tak för det
diskonterade värdet på stödet som respekterar den tillämpliga stödnivån. När det blir
känt hur stort stödbelopp som betalas ut vid en viss tidpunkt kan diskonteringen
därefter ske på grundval av den gällande referensräntan vid den tidpunkten. Det
diskonterade värdet på varje enskild del av stödet bör dras av från det sammanlagda
takbeloppet (takbelopp).
(26)
Vid bedömningen av om tröskelvärdena för en individuell anmälan och de högsta
tillåtna stödnivåer som föreskrivs i denna förordning har följts bör hänsyn tas till det
sammanlagda belopp statligt stöd som beviljats för det understödda projektet eller den
understödda verksamheten, oavsett hur stödet finansieras. Om kommissionen gör en
övergripande bedömning av det sammanlagda beloppet offentligt stöd när den
godkänner unionsmedel som förvaltas centralt av kommissionen och säkerställer
förenlighet med reglerna för statligt stöd, bör den unionsfinansiering som inte direkt
eller indirekt står under medlemsstatens kontroll och inte utgör statligt stöd dock inte
beaktas vid bedömningen av om tröskelvärdena för anmälan och de högsta tillåtna
stödnivåerna följs.
(27)
Vidare bör det i denna förordning anges under vilka omständigheter olika
stödkategorier får kumuleras. Stöd som är undantaget genom denna förordning och allt
annat förenligt stöd som är undantaget genom denna förordning eller som godkänts av
kommissionen får kumuleras, om åtgärderna i fråga avser olika och identifierbara
stödberättigande kostnader. Om olika stödkällor avser samma – helt eller delvis
överlappande – identifierbara stödberättigande kostnader, bör kumulering tillåtas upp
till högsta tillåtna stödnivå eller stödbelopp som gäller för sådant stöd enligt denna
förordning. Denna förordning bör också omfatta särskilda regler om kumulering av
stödåtgärder med och utan identifierbara stödberättigande kostnader, för kumulering
med stöd av mindre betydelse och för kumulering med stöd för arbetstagare med
funktionshinder.
(28)
Eftersom statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget i princip är
förbjudet är det viktigt att alla parter har möjlighet att kontrollera om ett stöd beviljas
enligt gällande regler. Öppenhet vad gäller statligt stöd är därför av avgörande
betydelse för en korrekt tillämpning av fördragets bestämmelser och leder till bättre
efterlevnad, ökad ansvarsskyldighet, expertgranskning och slutligen till effektivare
offentliga finanser. För att säkerställa öppenhet bör denna förordning kräva att varje
medlemsstat inrättar ett enda webbplats för statligt stöd. Denna webbplats bör vara
fristående eller hämta information från flera webbplatser (portal). På denna webbplats
bör medlemsstaterna offentliggöra sammanfattande information om varje stödåtgärd
som undantas enligt denna förordning i ett standardiserat format, den fullständiga
texten till varje stödåtgärd och information om beviljandet av individuellt stöd. Denna
skyldighet bör vara ett villkor för att det individuella stödet ska vara förenligt med den
inre marknaden. Länkar till samtliga medlemsstaters webbplatser för statligt stöd bör
offentliggöras på kommissionens webbplats. I enlighet med artikel 3 i förordning (EG)
nr 994/98 bör den sammanfattande informationen om varje stödåtgärd som beviljats
undantag enligt denna förordning offentliggöras i Europeiska unionens officiella
tidning.
(29)
För att garantera en effektiv övervakning av stödåtgärderna i enlighet med förordning
(EG) nr 994/98 är det lämpligt att utarbeta krav som gäller medlemsstaternas
rapportering av stödåtgärder som har undantagits enligt denna förordning och
8
SV
tillämpningen av denna förordning. För att kommissionen bättre ska kunna övervaka
de kumulativa effekterna av stödet bör medlemsstaterna rapportera om individuellt
stöd som överskrider ett visst stödbelopp. Det bör också fastställas regler för de
register som medlemsstaterna bör föra över det stöd som undantas genom denna
förordning, mot bakgrund av den preskriptionsfrist som fastställs i artikel 15 i
förordning (EG) nr 659/19998.
(30)
För att förstärka effektiviteten hos de allmänna förenlighetsbestämmelserna i kapitel I i
denna förordning och de bestämmelser som avser de procedurkrav som anges i kapitel
II bör det vara möjligt för kommissionen att återkalla rätten att omfattas av
gruppundantaget när det gäller framtida stödåtgärder vid underlåtenhet att uppfylla
kraven i dessa kapitel. Kommissionen får begränsa återkallelsen av gruppundantaget
till åtgärder som gynnar vissa stödmottagare eller som antagits av vissa myndigheter.
Om de allmänna förenlighetsvillkor som anges i kapitel I inte uppfylls omfattas stödet
inte av denna förordning och utgör följaktligen olagligt stöd, som kommissionen
kommer att granska inom ramen för det relevanta förfarande som anges i förordning
(EG) nr 659/1999. Vid underlåtelse att uppfylla kraven i kapitel II påverkar
återkallelsen av gruppundantaget när det gäller framtida stödåtgärder inte det faktum
att de tidigare åtgärderna omfattades av gruppundantag.
(31)
För att undanröja olikheter som kan medföra snedvridningar av konkurrensen och för
att underlätta samordningen mellan olika unionsinitiativ och nationella initiativ som
rör små och medelstora företag samt av hänsyn till administrativ klarhet och klarhet
om rättsläget, bör definitionen av små och medelstora företag i denna förordning
bygga på definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj
2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag9.
(32)
Statligt regionalstöd främjar den ekonomiska, sociala och territoriella
sammanhållningen i medlemsstaterna och unionen som helhet genom att söka avhjälpa
de nackdelar mindre gynnade områden har. Regionalstödet har till syfte att stödja
utvecklingen av de minst gynnade områdena genom att främja investeringar och
skapande av sysselsättning inom ramen för en hållbar utveckling. I områden som
uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget kan regionalstöd ges för att främja
inrättandet av nya anläggningar, utvidga befintliga anläggningar, diversifiera
produktionen i en anläggning eller på ett genomgripande sätt ändra hela
produktionsprocessen i befintliga anläggningar. Med tanke på att stora företag i
mindre utsträckning påverkas av regionala nackdelar än små och medelstora företag
vid investeringar i ett område som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, bör
regionalstöd till stora företag undantas från anmälningsskyldigheten endast i fråga om
nyinvesteringar till förmån för nya verksamheter inom dessa områden (stöd till
investeringar i nyetableringar eller diversifiering till nya produkter vid befintliga
anläggningar ).
(33)
Om en regional stödordning riktas till vissa ekonomiska sektorer, kan stödordningens
mål och sannolika effekter vara branschspecifika snarare än branschövergripande.
Därför kan sektorsspecifika stödordningar inte undantas från anmälningsskyldigheten.
Kommissionen kan dock efter anmälan bedöma deras eventuella positiva effekter
enligt tillämpliga riktlinjer eller rambestämmelser. Detta gäller särskilt för regionala
stödordningar som omfattar ekonomisk verksamhet inom kolsektorn, varvsindustrin,
transportsektorn och sektorn för flygplatsinfrastruktur. På grund av särdragen inom
8
EGT L83, 27.3.1999, s. 1.
EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
9
SV
9
SV
vissa sektorer, t.ex. stål och syntetfibrer, anses de negativa effekterna av regionalstöd
inom dessa sektorer inte kunna uppvägas av de positiva sammanhållningseffekterna.
Av dessa skäl kan regionalstöd inte beviljas inom dessa sektorer. Turistsektorn spelar
dock en viktig roll för de nationella ekonomierna och har i allmänhet en särskilt
gynnsam effekt på den regionala utvecklingen. Regionala stödordningar som riktas till
turistverksamhet bör därför vara undantagna från anmälningsskyldigheten.
SV
(34)
Investeringar i stödområden till förmån för energi från förnybara energikällor,
kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla ska tillåtas på de villkor som
fastställs i miljöavsnittet i denna förordning. Tanke är att detta ska minimera deras
stora snedvridande inverkan på den inre marknaden för energi och säkerställa en ökad
inriktning på kostnadseffektivitet. Med tanke på den stora snedvridningspotentialen på
den inre marknaden för energi får statligt stöd till produktion av el från icke-förnybara
energikällor och energiinfrastrukturer inte undantas från anmälningsskyldigheten
enligt artikel 108.3 i fördraget.
(35)
Med tanke på vikten av regionala utvecklingsstrategier bör investeringar utanför
operativa program väljas utifrån deras bidrag till de regionala utvecklingsstrategierna i
de berörda områdena. För detta ändamål kan medlemsstaterna förlita sig på
utvärderingar av tidigare statliga stödordningar, konsekvensbedömningar som gjorts
av de beviljande myndigheterna eller expertutlåtanden. För att säkerställa att
stödordningar uppfyller målen för regionala utvecklingsstrategier måste dessa mål vara
tydligt definierade. Ett poängsystem bör göra det möjligt för den beviljande
myndigheten att prioritera och välja ut investeringar enligt mål.
(36)
För att inte gynna kapitalfaktorn på bekostnad av arbetsfaktorn i samband med en
investering bör det vara möjligt att mäta regionalt investeringsstöd antingen på
grundval av investeringskostnaderna eller lönekostnaderna för sysselsättning som
skapas direkt genom ett investeringsprojekt.
(37)
Regionalt investeringsstöd bör inte undantas från anmälningsskyldigheten när det ges
till en stödmottagare som lägger ned samma eller en liknande produktionsverksamhet i
ett annat område inom EES under de två åren före ansökan om stöd eller om
stödmottagaren har konkreta planer på att lägga ned sådan verksamhet inom två år
efter det att investeringen slutförts.
(38)
Kommissionen har tillräcklig erfarenhet av att tillämpa artikel 107.3 a och c i fördraget
när det gäller regionalt driftstöd för att kompensera för kostnaderna för transport av
varor som tillverkas i de yttersta randområdena eller i glesbefolkade områden och för
de ökade produktions- och driftskostnader (andra kostnader än transportkostnader)
som stödmottagare som är etablerade i de yttersta randområdena har haft. Stöd för att
kompensera för merkostnader i de yttersta randområdena kan vara förenligt med den
inre marknaden och undantas från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i
fördraget endast om nivån på detta stöd är begränsad till en viss andel av de intäkter
som genereras av dessa företag i de yttersta randområden som berörs. För att minimera
miljöpåverkan och utsläpp ska stödet beräknas på grundval av det transportmedel som
leder till de lägsta externa kostnaderna för miljön, inklusive energiförbrukning.
(39)
För investeringar i linje med Europa 2020-strategins prioriteringar i mindre utvecklade
regioner på områdena miljövänlig teknik, FoUI och en övergång till en koldioxidsnål
ekonomi får större stödbelopp beviljas genom en regional bonus. Om inget annat
anges i denna förordning får sådana nyinvesteringar erhålla stöd enligt villkoren i olika
avsnitt i denna förordning.
10
SV
SV
(40)
Små och medelstora företag spelar en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och
medverkar allmänt till social stabilitet och en dynamisk ekonomi. Deras utveckling
kan dock begränsas av marknadsmisslyckanden som leder till att de små och
medelstora företagen drabbas av vissa för sådana företag typiska svårigheter. Små och
medelstora företag har ofta svårigheter att skaffa kapital eller lån, dels på grund av att
vissa finansmarknader är ovilliga att ta risker, dels på grund av att de små och
medelstora företagen ofta har begränsade möjligheter att erbjuda säkerheter. De små
och medelstora företagens begränsade resurser kan också inskränka deras möjligheter
att få tillgång till information, särskilt om ny teknik och nya marknader. För att
underlätta för små och medelstora företag att utveckla sin verksamhet bör därför vissa
former av stöd till små och medelstora företag undantas i denna förordning.
(41)
Med beaktande av de särskilda nackdelar som små och medelstora företag har och
olikheterna mellan sådana företag får olika grundläggande stödnivåer och olika
bonusnivåer tillämpas.
(42)
Erfarenheterna av tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att
främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag tyder på att ett antal
specifika misslyckanden föreligger på unionens riskkapitalmarknad i fråga om vissa
typer av investeringar i vissa skeden av ett företags utveckling. Dessa
marknadsmisslyckanden beror på att utbudet av riskkapital inte motsvarar efterfrågan.
Detta innebär att utbudet av riskkapital på marknaden kan vara för begränsat och att ett
företag inte får finansiering trots att det har en värdefull affärsmodell och goda
tillväxtutsikter. Den främsta orsaken till de misslyckanden på riskkapitalmarknaden
som främst påverkar små och medelstora företags tillgång till kapital och som kan
motivera offentliga insatser, är ofullständig eller asymmetrisk information. Detta
påverkar inte bara tillhandahållandet av riskkapital utan hindrar också tillgången till
skuldfinansiering för vissa små och medelstora företag. Därför bör
riskfinansieringsåtgärder som syftar till att locka privat kapital att bevilja
riskfinansiering till icke börsnoterade små och medelstora företag som påverkas av
bristen på finansiering och som garanterar vinstmotiverade finansieringsbeslut
undantas från anmälningsskyldigheten på vissa villkor.
(43)
På vissa villkor bör även startstöd till små och medelstora företag, stöd till alternativa
handelsplattformar specialiserade på små och medelstora företag och stöd till
kostnader för rekognosering av små och medelstora företag före deras första
kommersiella försäljning eller som varit verksamma mindre än fem år efter sin första
kommersiella försäljning på en marknad anses vara förenligt med den inre marknaden
och undantas från anmälningsskyldigheten.
(44)
Små och medelstora företag som deltar i europeiska territoriella samarbetsprojekt har
ofta problem med att finansiera ytterligare kostnader som härrör från samarbetet
mellan partner i olika regioner och i olika medlemsstater. Med tanke på betydelsen av
det
europeiska
territoriella
samarbetet
inom
ramen
för
unionens
sammanhållningspolitik bör stöd till samarbetskostnaderna för projekt som omfattas
av kommissionens förordning om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska
regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete [KOM(2011)
611] undantas från anmälningskravet.
(45)
Att främja forskning, utveckling och innovation är ett viktigt mål av gemensamt
intresse. Stöd till forskning, utveckling och innovation till små och medelstora företag
kan bidra till hållbar ekonomisk tillväxt, stärka konkurrenskraften och öka
sysselsättningen. Erfarenheterna av tillämpningen av förordning (EG) nr 800/2008 och
11
SV
gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och
innovation till små och medelstora företag visar att marknadsmisslyckanden kan
hindra marknaden från att ge optimala resultat och leda till ineffektivitet. Sådan
ineffektivitet avser i regel externa effekter, spridningseffekter i form av kollektiva
nyttigheter/kunskap, ofullständig och asymmetrisk information samt samordnings- och
nätverksproblem.
SV
(46)
Stöd till forskning, utveckling och innovation är särskilt viktigt för små och
medelstora företag som kan ha svårt att få tillgång till ny teknisk utveckling,
kunskapsöverföring och högkvalificerad personal. Stöd till forsknings- och
utvecklingsprojekt, stöd till genomförbarhetsstudier samt innovationsstöd till små och
medelstora företag, inbegripet stöd för att täcka kostnader i samband med immateriella
rättigheter för små och medelstora företag, kan avhjälpa dessa problem och bör därför
undantas från kravet på förhandsanmälan, på vissa villkor.
(47)
När det gäller stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt bör hela den del av
forskningsprojektet som får stöd ingå i någon av kategorierna grundforskning,
industriell forskning eller experimentell utveckling. När ett forskningsprojekt omfattar
olika uppgifter bör det anges om uppgifterna ingår i någon av kategorierna
grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling eller om de inte
hör till någon av dessa kategorier. Denna klassificering måste inte nödvändigtvis vara
kronologisk och gå från grundforskning till verksamhet som ligger närmare
marknaden. En uppgift som utförs i ett senare projektskede kan således klassificeras
som industriell forskning. På samma sätt kan en uppgift som utförs i ett tidigare skede
utgöra experimentell utveckling. Det understödda delen av projektet får också omfatta
genomförbarhetsstudier som förberedelse inför forskningsverksamhet.
(48)
Forskningsinfrastrukturer av hög kvalitet behövs alltmer för banbrytande forskning
och innovation eftersom de lockar till sig internationella begåvningar och är viktiga i
synnerhet för ny informations- och kommunikationsteknik och viktig möjliggörande
teknik. Offentliga forskningsinfrastrukturer bör fortsätta att ingå partnerskap med
industriell forskning. Tillträde till offentligt finansierade forskningsinfrastrukturer bör
beviljas på öppen och icke-diskriminerande grund och på marknadsvillkor. Om de
sistnämnda villkoren inte uppfylls kan stödåtgärden inte undantas från
anmälningsskyldigheten. Flera parter kan äga, driva och använda en given
forskningsinfrastruktur, och offentliga organ och företag kan utnyttja infrastrukturen
gemensamt.
(49)
Forskningsinfrastrukturer kan bedriva såväl ekonomisk som icke-ekonomisk
verksamhet. För att undvika otillbörligt statligt stöd till ekonomisk verksamhet genom
offentlig finansiering av icke-ekonomisk verksamhet måste kostnaderna för och
finansieringen av ekonomisk respektive icke-ekonomisk verksamhet vara klart
åtskilda. Om en infrastruktur används för både ekonomisk och icke-ekonomisk
verksamhet omfattas offentlig finansiering av regler om statligt stöd endast i den mån
den täcker kostnader son hänger samman med den ekonomiska verksamheten. Om
infrastrukturen nästan enbart används för icke-ekonomisk verksamhet kan den helt och
hållet falla utanför tillämpningsområdet för reglerna om statligt stöd, även om den
också används för en rent underordnad ekonomisk verksamhet, dvs. en verksamhet
som är direkt relaterad till och nödvändig för driften av infrastrukturen eller har ett
naturligt samband med dess viktigaste icke-ekonomiska användning, samt om den har
ett begränsat omfång.
12
SV
SV
(50)
Att främja utbildning och rekrytering/anställning av arbetstagare med sämre
förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder är ett centralt mål för den
ekonomiska och sociala politiken i unionen och dess medlemsstater.
(51)
Utbildning alstrar i regel positiva externa effekter för samhället som helhet, eftersom
det ökar tillgången på utbildad arbetskraft som företagen kan anställa, förbättrar
unionsindustrins konkurrenskraft och spelar en viktig roll i unionens
sysselsättningsstrategi. Sådant stöd bör därför undantas från anmälningsskyldigheten
på vissa villkor. Med tanke på de särskilda svårigheter som små och medelstora
företag ställs inför och de relativt sett högre kostnader som de måste bära när de
investerar i utbildning, bör de stödnivåer som undantas i denna förordning höjas för
små och medelstora företag. Vidare bör de stödnivåer som undantas genom denna
förordning höjas om utbildningen ges till arbetstagare med funktionshinder eller
arbetstagare med sämre förutsättningar. De särskilda villkor som gäller för utbildning
inom sjötransportsektorn motiverar en särbehandling av denna sektor.
(52)
Vissa kategorier av arbetstagare med sämre förutsättningar eller arbetstagare med
funktionshinder har fortfarande särskilda svårigheter när det gäller att ta sig in på och
stanna på arbetsmarknaden. Därför finns det anledning för myndigheterna att vidta
åtgärder som stimulerar företagen att öka antalet anställda när det gäller arbetstagare
från dessa kategorier, särskilt ungdomar. Personalkostnaderna utgör en del av de
normala driftskostnaderna för alla företag. Det är därför särskilt viktigt att stöd för
anställning av arbetstagare med funktionshinder eller arbetstagare med sämre
förutsättningar har en positiv effekt på sysselsättningsnivåerna för dessa kategorier av
arbetstagare och inte endast ger företagen möjlighet att minska sina kostnader. Sådant
stöd bör därför undantas från anmälningsskyldigheten när det är sannolikt att det
hjälper dessa kategorier av arbetstagare att komma in och stanna kvar på
arbetsmarknaden.
(53)
Hållbar tillväxt för en resurseffektiv, miljövänligare och mer konkurrenskraftig
ekonomi är en av de viktigaste pelarna i Europa 2020-strategin. Grunden för en hållbar
utveckling är bland annat ett starkt miljöskydd och en förbättring av kvaliteten på
miljön. Miljöskyddsområdet påverkas av marknadsmisslyckanden, så att företag under
normala marknadsförhållanden inte nödvändigtvis har något incitament att minska de
utsläpp de orsakar, eftersom en sådan minskning kan öka företagets kostnader utan att
medföra motsvarande fördelar.
(54)
På grundval av kommissionens erfarenheter av att tillämpa gemenskapens riktlinjer för
statligt stöd till miljöskydd kan flera stödåtgärder inkluderas i undantaget från
anmälningsskyldigheten.
De
undantagna
åtgärderna
omfattar
områdena
resurseffektivitet, klimatförändringar och energiåtgärder med en gynnsam miljöeffekt.
(55)
Särskilt åtgärder som gäller energisparande och energieffektivitet, kraftvärme och
fjärrvärme är resurseffektiva. Åtgärder som ger företag ett incitament att uppnå en
högre miljöskyddsnivå än vad unionsnormerna kräver kan främja miljön och
resurseffektiviteten mer allmänt, medan stöd för sanering av förorenade områden –
som kan vara motiverat om förorenaren inte kan identifieras – specifikt syftar till att
reparera miljöskador. I detta avseende hänvisas bland annat till Europaparlamentets
och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga
och avhjälpa miljöskador10, ändrat genom direktiv 2006/21/EG11 och direktiv
2009/31/EG12.
10
EUT L 143, 30.4.2004, s. 56.
13
SV
(56)
För att uppnå unionens mål är det gäller förnybar energi och i den mån det behövs
ytterligare stöd utöver ett regelverk som till exempel unionens utsläppshandelssystem,
föreskrivs i denna förordning en möjlighet att bevilja stöd på grundval av ett
teknikneutralt konkurrensutsatt anbudsförfarande som är öppet för anbudsgivare över
nationella gränser. En sådan process kan hjälpa unionen att nå sina mål på ett
kostnadseffektivt sätt som begränsar eventuell snedvridning av den inre marknaden.
Mot denna bakgrund uppmanas medlemsstaterna att delta i sådana
samarbetsmekanismer som föreskrivs i direktiv 2009/28/EG för att med hjälp av
understödd energi kunna uppnå sina nationella mål.
(57)
Negativa priser uppstår om det råder överutbud på el. De kan också uppstå på grund av
gynnsamma väderförhållanden. Producenter av el från förnybara energikällor kan
fortsätta producera till dess att priset sjunker under värdet av stödet. Å ena sidan kan
en sådan situation tvinga alla producenter att upphöra med sin produktion eller att
betala för produktion. Å andra sidan kan det skapa incitament för samma producenter
att vidta laststyrningsåtgärder som gör det möjligt för dem att reagera på ett mer
flexibelt sätt på fallande elpriser.
(58)
Det måste också tillses att tillämpliga hållbarhetskriterier är uppfyllda när stöd till
förnybar energi beviljas. Stöd till miljöinvesteringar för användning av biomassa ska
endast undantas i den mån de understödda investeringarna uteslutande används för
användning av hållbar biomassa, när sådana hållbarhetskriterier har införts.
(59)
Stöd i form av skattenedsättningar enligt direktiv 2003/96/EG13 som gynnar
miljöskydd och som omfattas av denna förordning kan indirekt gynna miljön och bör
begränsas till en tioårsperiod. Efter denna tioårsperiod bör medlemsstaterna utvärdera
om skattenedsättningarna i fråga är lämpliga. Om en särskild artikel i denna
förordning omfattar en stödåtgärd i form av en skattebefrielse är den artikeln
tillämplig.
(60)
En korrekt beräkning av de extra investerings- eller produktionskostnaderna för att
uppnå ett miljöskyddsmål är nödvändig för att avgöra om ett stöd är förenligt med
artikel 107.3 i fördraget eller inte. Med tanke på de svårigheter som kan uppstå vid
fastställandet av de extra kostnader som härrör från investeringar för att förbättra
miljöskyddet föreskriver denna förordning en förenklad metod för beräkning av
miljöinvesteringskostnaderna, som omfattas av ett tak för högsta tillåtna stödnivåer.
11
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från
utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG, EUT L 102, 11.4.2006, s. 15.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av
koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv
2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr
1013/2006: EUT L 140, 5.6.2009, s. 114.
EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.
12
13
SV
14
SV
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
Artikel 1
Tillämpningsområde
1.
2.
3.
14
15
SV
Denna förordning ska tillämpas på följande kategorier av stöd:
(a)
Regionalstöd.
(b)
Stöd till små och medelstora företag i form av investeringsstöd, driftsstöd och
små och medelstora företags tillgång till finansiering.
(c)
Stöd till miljöskydd.
(d)
Stöd till forskning och utveckling.
(e)
Innovationsstöd till små och medelstora företag.
(f)
Stöd till utbildning.
(g)
Stöd till rekrytering och anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar
och arbetstagare med funktionshinder.
Denna förordning ska inte tillämpas på
(a)
stödordningar för vilka de planerade eller genomförda årliga offentliga
utgifterna överstiger 0,01 % av den berörda medlemsstatens nationella
bruttonationalprodukt (BNP) under det föregående kalenderåret14, i den mån
den planerade eller genomförda årsbudgeten för stödordningen i fråga
överstiger 100 miljoner euro. Sådana stödordningar ska anmälas enligt artikel
108.3 i fördraget inom sex månader från den dag då de ovannämnda villkoret
har uppfyllts. Om flera stödordningar med identiska eller snarlika egenskaper
genomförs i samma medlemsstat inom en treårsperiod, ska de behandlas
tillsammans vid tillämpningen av denna bestämmelse,
(b)
stöd till exportrelaterad verksamhet, dvs. stöd som har ett direkt samband med
de kvantiteter som exporteras, till upprättandet eller driften av ett
distributionsnät eller till andra löpande utgifter som har samband med
exportverksamhet, eller
(c)
stöd som gynnar användningen av inhemska varor framför importerade.
Förordningen ska inte tillämpas på stöd inom följande sektorer:
(a)
Fiskeri och vattenbruk, som omfattas av rådets förordning (EG) nr 104/200015;
inom denna sektor ska dock denna förordning tillämpas på stöd till utbildning,
stöd till små och medelstora företags tillgång till finansiering, stöd till
forskning och utveckling, innovationsstöd till små och medelstora företag samt
stöd till mindre gynnade kategorier av arbetstagare med sämre förutsättningar
och arbetstagare med funktionshinder.
(b)
Primärproduktion av jordbruksprodukter. Inom denna sektor ska denna
förordning dock tillämpas på ersättning för extra kostnader utom
Med utgångspunkt i Eurostats årliga uppgifter om nationell BNP uttryckt i köpkraftsstandard.
EGT L17, 21.1.2000, s. 22.
15
SV
transportkostnader i de yttersta randområdena enligt artikel 16.2 b, stöd till
forskning och utveckling, innovationsstöd till små och medelstora företag,
miljöstöd samt stöd till arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare
med funktionshinder.
(c)
4.
Bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i följande fall:
i)
Stöd till utbildning.
ii)
Om stödbeloppet fastställs på grundval av priset på eller mängden sådana
produkter som köps från primärproducenter eller släpps ut på marknaden
av de berörda företagen, eller
ii)
om en förutsättning för stödet är att det helt eller delvis överförs till
primärproducenter.
(d)
Stöd för att underlätta nedläggning av kolgruvor som
konkurrenskraftiga, som omfattas av rådets beslut nr 2010/78716.
(e)
Kategorier av regionalstöd som förtecknas i artikel 14.
inte
är
Denna förordning ska inte tillämpas på
(a)
Stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd
till förmån för företag som har oreglerade återbetalningskrav till följd av ett
tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med
den inre marknaden.
(b)
Stöd för särskilda ändamål till ett företag som avses i led a,
(c)
Stöd till företag i svårigheter.
(d)
Stöd för särskilda ändamål som ges till stora företag, med undantag för stöd för
särskilda ändamål som används för att komplettera stöd som beviljats på
grundval av ordningar för regionalt investeringsstöd.
ALTERNATIV: Denna bestämmelse utgår — Stöd för särskilda ändamål till
stora företag omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen, se
strängare krav vad gäller stimulanseffekten i artikel 6.
5.
16
SV
Denna förordning ska inte tillämpas på statliga stödåtgärder som i sig (på grund av
de villkor som är förbundna med dem eller metoden för att finansiera dem) medför
en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen, särskilt:
(a)
Stödåtgärder som förenar beviljandet av stöd med en skyldighet för
stödmottagaren att ha sitt huvudkontor i den berörda medlemsstaten eller till
övervägande del vara etablerad i denna.
(b)
Stödåtgärder som förenar beviljandet av stöd med en skyldighet för
stödmottagaren att använda inhemskt producerade varor eller inhemska
tjänster.
(c)
Stödåtgärder som begränsar möjligheten för stödmottagarna att utnyttja
resultaten av forskning, utveckling och innovation i andra medlemsstater.
EUT L 336, 21.12.2010, s. 24.
16
SV
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning ska definitionerna i bilaga I gälla.
Artikel 3
Villkor för undantag
1.
Stödordningar, individuellt stöd som beviljas enligt sådana stödordningar och stöd
för särskilda ändamål ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening
som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten
enligt artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att stödet uppfyller samtliga
villkor i kapitel I samt de relevanta villkoren i kapitel III.
2.
Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att denna
förordning verkligen följs, även när det gäller individuellt stöd som beviljas enligt
stödordningar som är undantagna från anmälningsskyldigheten enligt denna
förordning.
Artikel 4
Tröskelvärden för anmälan
Denna förordning ska inte gälla individuellt stöd, oavsett om det beviljats för särskilda
ändamål eller på grundval av en stödordning, om bruttobidragsekvivalenten överstiger
följande tröskelvärden:
(a)
Regionalt investeringsstöd: 75 % av det högsta tillåtna stödbeloppet som en
investering med stödberättigande kostnader på 100 miljoner euro kan få genom
tillämpning av den högsta tillåtna stödnivå som fastställts i en godkända
regionalstödskarta och som gäller den dag då stödet beviljas.
(b)
Investeringsstöd till små och medelstora företag: 7,5 miljoner euro per företag
per investeringsprojekt.
(c)
Riskfinansieringsstöd: enligt artikel 19.9.
(d)
Stöd till nystartade företag: enligt artikel 20.3 och 20.4.
(e)
Stöd till små och medelstora företags samarbetskostnader i samband med
europeiska territoriella samarbetsprojekt 2 miljoner euro per företag per
projekt.
(f)
Stöd till forskning och utveckling.
i)
om projektet huvudsakligen består av grundforskning: 40 miljoner euro
per företag per projekt.
ii)
om projektet huvudsakligen består av industriell forskning: 20 miljoner
euro per företag per projekt.
iii)
Om projektet huvudsakligen består av experimentell utveckling: [10]
miljoner euro per företag per projekt.
iv) Om stöd för forsknings- och utvecklingsprojekt beviljas i form av förskott
med återbetalningsskyldighet som, i avsaknad av en vedertagen metod
för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, uttrycks som en procentandel
av de stödberättigande kostnaderna och åtgärden föreskriver att
förskotten, om projektet utmynnar i ett lyckat resultat innehåller
SV
17
SV
bestämmelser om projektet blir en framgång definierat på grundval av en
rimlig och försiktig hypotes, kommer att betalas tillbaka med en räntesats
som minst motsvarar den räntesats som var tillämplig vid den tidpunkt då
stödet beviljades, får de belopp som anges i punkterna i), ii) och iii) höjas
med [50] %.
v) Om projektet är ett Eureka-projekt eller genomförs av ett gemensamt företag
som inrättats på grundval av artikel 187 i fördraget får de belopp som
anges i punkterna i)–iii) fördubblas.
vi)
Stöd
för
genomförbarhetsstudier
som
förberedelse
forskningsverksamhet: [7,5] miljoner euro per studie.
inför
(vii) Om stödet avser byggande eller uppgradering av forskningsinfrastruktur:
[15] miljoner euro per infrastruktur.
(g)
Innovationsstöd till små och medelstora företag: 5 miljoner euro per
stödmottagare.
(h)
Stöd till utbildning: 2 miljoner euro per företag per utbildningsprojekt.
(i)
Stöd för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar: 5 miljoner euro
per företag per år.
(j)
Stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder i form av
lönekostnader: 10 miljoner euro per företag per år.
(k)
Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med
funktionshinder: 10 miljoner euro per företag per år.
(l)
Investeringsstöd till miljöskydd, inklusive stöd till miljöstudier: [7,5] miljoner
euro per företag per investeringsprojekt.
Artikel 5
Stödets överblickbarhet
1.
Denna förordning ska endast gälla överblickbart stöd.
2.
Särskilt följande kategorier av stöd ska anses vara överblickbara:
17
SV
(a)
Stöd som ingår i bidrag och räntesubventioner.
(b)
Stöd som ingår i lån, om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval
av den referensränta som gällde när stödet beviljades.
(c)
Stöd i form av garantier:
i)
Om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de
säkerhetsavgifter som föreskrivs i ett tillkännagivande från
kommissionen17, eller
ii)
om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten för garantin före
genomförandet har godkänts efter att ha anmälts till kommissionen enligt
en förordning som kommissionen har antagit på området statligt stöd, och
om den godkända metoden uttryckligen avser den typ av garanti och den
typ av underliggande transaktion som det är fråga om i samband med
tillämpningen av denna förordning.
För närvarande kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EGfördraget på statligt stöd i form av garantier, EUT C 155, 20.6.2008, s. 10.
18
SV
(d)
Stöd som ingår i skatteåtgärder, om det i åtgärden föreskrivs ett tak som
garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.
(e)
Stöd som ingår i riskfinansieringsåtgärder om villkoren i artikel 19 är
uppfyllda.
(f)
Stöd till nystartade företag om villkoren i artikel 20 är uppfyllda.
(g)
Stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet, om det totala nominella
beloppet av förskottet med återbetalningsskyldighet inte överstiger de
tröskelvärden som är tillämpliga enligt denna förordning eller om metoden för
att
beräkna
bruttobidragsekvivalenten
för
förskottet
med
återbetalningsskyldighet, innan åtgärden genomförs, har godkänts efter att ha
anmälts till kommissionen.
Artikel 6
Stimulanseffekt
1.
Denna förordning ska endast vara tillämplig på stöd som har en stimulanseffekt.
2.
Stöd ska anses ha en stimulanseffekt om stödmottagaren har lämnat in en skriftlig
ansökan om stöd enligt den förlaga som anges i bilaga IV till den berörda
medlemsstaten innan arbetet med projektet eller verksamheten inleds.
3.
KOMPLETTERANDE ALTERNATIV 1 FÖR STORA FÖRETAG: Stöd som beviljas
stora företag ska anses ha stimulanseffekt om stödet uppfyller de villkor som anges i
punkt 2 och om medlemsstaten innan den beviljar det individuella stödet i fråga har
kontrollerat att den dokumentation som stödmottagaren har utarbetat uppfyller ett
eller flera av följande kriterier:
4.
5.
SV
(a)
Projektets eller verksamhetens storlek ökar påtagligt genom stödet.
(b)
Projektets eller verksamhetens omfattning ökar påtagligt genom stödet.
(c)
Det sammanlagda belopp som stödmottagaren investerat i projektet eller
verksamheten ökar påtagligt genom stödet.
(d)
Slutförandet av projektet eller verksamheten i fråga har påskyndats påtagligt.
(e)
Vad gäller regionalt investeringsstöd som avses i artikel 15, att projektet inte
skulle ha genomförts i samma form i det berörda stödområdet utan stöd.
Genom undantag från punkt 2 anses skatteåtgärder ha en stimulanseffekt om följande
villkor är uppfyllda:
(a)
Skatteåtgärden fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och
utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten, och
(b)
skatteåtgärden har antagits och trätt i kraft innan arbetet med det understödda
projekt eller den understödda verksamheten inleds. Detta villkor ska dock inte
vara tillämpligt i fråga om uppföljande ordningar på skatteområdet under
förutsättning att den berörda verksamheten redan omfattades av de tidigare
ordningarna på skatteområdet.
Genom undantag från punkt 2 ska följande kategorier av stöd antas ha en
stimulanseffekt om villkoren i de tillämpliga bestämmelserna i kapitel III är
uppfyllda:
19
SV
(a)
Stöd till rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar i form av
lönesubventioner och stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder
i form av lönesubventioner, i enlighet med artikel 28.
(b)
Stöd som kompenserar för merkostnaderna för att anställa arbetstagare med
funktionshinder, i enlighet med artikel 29.
(c)
Stöd till små och medelstora företags tillgång till finansiering i enlighet med
artiklarna 17 och 18.
(d)
Stöd i form av nedsättning av miljöskatter om villkoren i artikel 35 är
uppfyllda.
Artikel 7
Proportionalitet
1.
Denna förordning ska tillämpas endast på stöd som är proportionellt.
2.
Stöd som undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget genom
denna förordning ska anses vara proportionellt om det ligger inom de högsta tillåtna
stödnivåer eller stödbelopp som föreskrivs i kapitel III.
Artikel 8
Stödnivå och stödberättigande kostnader
SV
1.
Vid beräkningen av stödnivå och stödberättigande kostnader ska alla siffror som
används avse belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. De
stödberättigande kostnaderna ska bestyrkas med tydliga, specifika och aktuella
skriftliga underlag.
2.
Om stöd beviljas i någon annan form än som bidrag, ska stödbeloppet vara lika med
stödets bruttobidragsekvivalent.
3.
Stöd som betalas ut i flera omgångar ska diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för
beviljandet. De stödberättigande kostnaderna ska diskonteras till sitt värde vid
tidpunkten för beviljandet. Den ränta som ska användas för beräkning av det
diskonterade värdet ska vara den diskonteringsränta som gällde vid den tidpunkt då
stödet beviljades.
4.
Om stöd beviljas genom skattefördelar, ska de olika delarna av stödet diskonteras på
grundval av de referensräntor som gäller då en skatteförmån börjar gälla.
5.
Om stöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet som, i avsaknad av
en vedertagen metod för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, uttrycks som en
procentandel av de stödberättigande kostnaderna och åtgärden föreskriver att
förskotten, om projektet utmynnar i ett lyckat resultat innehåller bestämmelser om
projektet blir en framgång definierat på grundval av en rimlig och försiktig hypotes,
kommer att betalas tillbaka med en räntesats som minst motsvarar den räntesats som
var tillämplig vid den tidpunkt då stödet beviljades, får de högsta stödnivåer som
anges i kapitel III höjas med [10] procentenheter.
6.
Om regionalstöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet, får de
högsta tillåtna stödnivåer som fastställs i en regionalstödskarta som gäller vid den
tidpunkt då stödet beviljades inte höjas.
20
SV
Artikel X
Status som små och medelstora företag
[När undantaget från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i fördraget är begränsad
till små och medelstora företag eller när mer fördelaktiga villkor tillämpas på små och
medelstora företag på grundval av denna förordning, kan små och medelstora företag endast
omfattas av ett sådant undantag eller av förmånligare villkor enligt denna förordning om de
inte förlorar sin status som små och medelstora företag inom [x] år efter beviljandet av stödet
därför att de blir ett partnerföretag eller ett anknutet företag enligt artikel 3 i bilaga II till ett
stort företag.
Artikel 9
Kumulering
1.
Vid bedömningen av om de tröskelvärden för en individuell anmälan som fastställs i
artikel 4 och de högsta tillåtna stödnivåer som fastställs i kapitel III har följts ska
hänsyn tas till det totala offentliga stödet till den understödda verksamheten eller det
understödda projektet, oavsett hur åtgärderna finansieras. Unionsfinansiering som
förvaltas centralt av kommissionen och som inte är direkt eller indirekt under
medlemsstatens kontroll och inte utgör statligt stöd bör dock inte beaktas när både
sådan finansiering och nationell finansiering bedöms tillsammans när det gäller
överensstämmelse med EU:s bestämmelser.
2.
Stöd med identifierbara stödberättigande kostnader som beviljas undantag genom
denna förordning får kumuleras med:
(a)
Annat statligt stöd, så länge dessa åtgärder avser olika och identifierbara
stödberättigande kostnader.
(b)
annat statligt stöd, med avseende på samma – helt eller delvis överlappande –
stödberättigande kostnader, endast om kumuleringen inte leder till att den
högsta tillåtna stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd
enligt den här förordningen överskrids.
3.
Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader som undantas genom artiklarna
19, 20 och 21 i denna förordning får kumuleras med allt annat statligt stöd med
identifierbara stödberättigande kostnader.
4.
Statligt stöd som beviljas undantag genom denna förordning får inte kumuleras med
något stöd av mindre betydelse avseende samma stödberättigande kostnader, om
kumuleringen medför en stödnivå som överstiger den som föreskrivs i kapitel III i
denna förordning.
5.
Genom undantag från punkt 1 b får stöd till arbetstagare med funktionshinder, i
enlighet med artiklarna 28 och 29, kumuleras med stöd som är undantaget genom
denna förordning och som avser samma stödberättigande kostnader, även om stödet
överstiger det högsta tillåtna tröskelvärdet enligt denna förordning, men detta
förutsätter att kumuleringen inte leder till en stödnivå som överstiger 100 % av de
relevanta kostnaderna under någon period då arbetstagarna i fråga är anställda.
Artikel 10
Offentliggörande och information
1.
SV
Den berörda medlemsstaten ska på ett enda webbplats för statligt stöd, eller på en
enda webbplats som hämtar information från flera andra webbplatser, offentliggöra:
21
SV
(a)
sammanfattande information om varje stödåtgärd som beviljats undantag
genom denna förordning, i det standardiserade format som anges i bilaga III,
(b)
den fullständiga texten till varje stödåtgärd, inklusive ändringar, eller en länk
som ger tillgång till stödåtgärden,
(c)
information om varje individuellt stöd i det standardiserade format som anges i
del III i bilaga III.
2.
Den information som avses i punkt 1 c ska sammanställas och göras tillgänglig på ett
standardiserat sätt enligt bilaga V och omfatta effektiva funktioner för sökning och
nedladdning. Den information som avses i punkt 1 ska vara aktuell och tillgänglig i
minst tio år från den dag då stödet beviljades.
3.
Hela texten till den stödordning eller det stöd för särskilda ändamål som avses i
punkt 1 ska särskilt innehålla en uttrycklig hänvisning till denna förordning, med
angivande av förordningens titel och en hänvisning till dess offentliggörande i
Europeiska unionens officiella tidning och de särskilda bestämmelserna i kapitel III
om den rättsakten, eller i tillämpliga fall till den nationella lagstiftning som
säkerställer att de tillämpliga bestämmelserna i denna förordning följs. Den ska
åtföljas av tillämpningsföreskrifter och ändringar.
4.
Kommissionen ska
(a)
på sin webbplats offentliggöra länkarna till de webbplatser för statligt stöd som
avses i punkt 1, för samtliga medlemsstater, och
(b)
i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra den sammanfattande
information som avses i punkt 1 a.
Artikel 11
Återkallande av gruppundantaget
Om den berörda medlemsstaten beviljar stöd som påstås vara undantaget från
anmälningsskyldigheten enligt denna förordning utan att fullgöra de villkor som anges i detta
kapitel och kapitel III eller inte uppfyller det krav som anges i kapitel II får kommissionen,
efter att ha gett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna synpunkter, anta ett beslut om
att alla eller en del av de framtida stödåtgärder som vidtas av den berörda medlemsstaten ska
anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. De åtgärder som ska
anmälas kan framförallt omfatta åtgärder som vidtagits till förmån för vissa stödmottagare
eller åtgärder som vidtagits av vissa myndigheter i den berörda medlemsstaten.
SV
22
SV
KAPITEL II
Procedurkrav
Artikel 12
Rapportering
Medlemsstaterna ska till kommissionen översända
(a)
via kommissionens elektroniska anmälningssystem18, den sammanfattande
information som avses i artikel 10.1 a, tillsammans med en länk som ger
tillgång till den fullständiga texten till stödåtgärden i enlighet med artikel 10.1
b, inom 20 arbetsdagar efter det att den har trätt i kraft.
(b)
Information om varje individuellt stöd som överstiger 3 miljoner euro – med
undantag av stöd enligt avsnitt 5, i det format som anges i del III i bilaga III,
inom 20 arbetsdagar från den dag då stödet beviljas.
(c)
En årlig rapport som avses i kapitel III i kommissionens förordning (EG) nr
794/2004 av den 21 april 200419, i elektronisk form om tillämpningen av denna
förordning och som innehåller de uppgifter som anges i bilaga III till denna
förordning, för hela det år eller varje del av det år under vilket denna
förordning är tillämplig.
Artikel 13
Övervakning
För att kommissionen ska kunna övervaka det stöd som genom denna förordning beviljats
undantag från anmälningsskyldigheten ska medlemsstaterna föra detaljerade register med
information och styrkande handlingar som är nödvändiga för att fastställa att samtliga villkor i
denna förordning är uppfyllda. Dessa register ska föras i tio år från den dag då det individuella
stödet beviljades eller det sista stödet beviljades enligt stödordningarna. Den berörda
medlemsstaten ska inom 20 arbetsdagar eller en längre tidsperiod som kan fastställas i
anmodan förse kommissionen med alla de uppgifter och styrkande handlingar som
kommissionen anser sig behöva för att kunna övervaka tillämpningen av denna förordning.
KAPITEL III
Särskilda bestämmelser för de olika stödkategorierna
AVSNITT 1 – REGIONALSTÖD
Artikel 14
Regionalstödets tillämpningsområde
1.
18
19
SV
Denna förordning ska inte tillämpas på
Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets
förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140,
1.4.2004, s. 1).
EUT L 140, 30.04.2004, s. 1.
23
SV
(a)
Regionalstöd som gynnar verksamheter inom stålsektorn, kolindustrin,
varvsindustrin, syntetfiberindustrin, transportsektorn och sektorn för
flygplatsinfrastruktur.
(b)
Regionalstöd i form av ordningar som riktar sig till vissa ekonomiska sektorer i
den mening som avses i denna förordning. Stödordningar avsedda för
turistverksamhet, bredbandsinfrastrukturer eller jordbruksprodukter anses inte
vara riktade till vissa ekonomiska sektorer,
(c)
Regionalstöd i form av ordningar som kompenserar för kostnaderna för
transport av varor som tillverkas i de yttersta randområdena eller i
glesbefolkade områden och:
i)
gynnar verksamheter inom produktion, bearbetning och saluföring av
produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, eller
ii)
gynnar verksamheter inom jordbruk, skogsbruk och fiske enligt avsnitt A
i Nace rev. 2, utvinning av mineral enligt avsnitt B i Nace rev. 2 samt el-,
gas-, värme- och ventilationsförsörjning enligt avsnitt D i NACE rev. 2.
eller
iii)
gynnar transporter via rörledning.
(d)
Regionalstöd till energisektorn
kraftvärme, fjärrvärme).
(elproduktion,
energiinfrastrukturer,
(e)
Individuellt regionalt investeringsstöd till en stödmottagare som har lagt ned
samma eller liknande verksamhet inom EES under de två åren före sin ansökan
om regionalt investeringsstöd eller – vid tidpunkten för stödansökan – har
konkreta planer på att lägga ned sådan verksamhet inom två år efter det att
investeringen har slutförts i det berörda området.
Artikel 15
Regionalt investeringsstöd
1.
Stödordningar för regionalt investeringsstöd ska anses vara förenliga med den inre
marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara
undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om de uppfyller
villkoren i denna artikel och i kapitel I.
Stöd för särskilda ändamål för att komplettera stöd som beviljats på grundval av en
regional stödordning för investeringsstöd och som inte överstiger 50 % av det
samlade stöd som ska beviljas för investeringen ska anses vara förenligt med den inre
marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 fördraget och ska undantas från
anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 fördraget, om villkoren i denna artikel och i
kapitel I är uppfyllda.
ALTERNATIV: Denna bestämmelse utgår, om stöd för särskilda ändamål till stora
företag är undantaget från anmälningsskyldigheten.
SV
2.
Stödet ska beviljas i områden som är berättigade till regionalstöd enligt den
godkända regionalstödskartan för den berörda medlemsstaten för perioden 2014–
2020.
3.
I fråga om en ordning för regionalt investeringsstöd utanför ett operativt program ska
medlemsstaten visa att åtgärden bidrar till en regional utvecklingsstrategi med väl
avgränsade mål och den ska omfatta ett poängsystem som gör det möjligt för
24
SV
medlemsstaten att prioritera och välja investeringar med hänsyn till målen för
ordningen.
4.
I stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget får stödet beviljas
för en nyinvestering i enlighet med denna förordning, oberoende av stödmottagarens
storlek. I stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget får stödet
beviljas små och medelstora företag för en sådan nyinvestering oavsett typ, medan
stöd till stora företag endast får beviljas för nyinvesteringar till förmån för ny
verksamhet enligt denna förordning i det berörda området.
5.
Följande kostnader är stödberättigande:
(a)
kostnader för investeringar i materiella och immateriella tillgångar,
(b)
de beräknade lönekostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom
investeringen, beräknade för en tvåårsperiod, eller
(c)
en kombination av punkterna a) och b).
6.
Investeringen ska bibehållas i mottagarområdet under minst fem år, eller tre år för
små och medelstora företag, efter det att investeringen har genomförts. Om stödet
beräknas på grundval av lönekostnader ska varje arbetstillfälle som skapats genom
investeringen finnas kvar i det berörda området under fem år från den dag då tjänsten
först tillsattes, eller tre år för små och medelstora företag. Detta ska inte hindra att
man ersätter anläggningar eller utrustning som på grund av snabb teknisk utveckling
har blivit föråldrade, under förutsättning att den ekonomiska verksamheten blir kvar i
den berörda regionen under den ovannämnda minimiperioden.
7.
När det gäller stora företag ska de förvärvade tillgångarna vara nya. Förvärv av
materiella förhyrda tillgångar ska uppfylla följande villkor:
(a)
Vid hyra av mark och byggnader gäller att hyran måste fortsätta minst fem år
efter beräknat datum för investeringsprojektets fullbordande, för små och
medelstora företag tre år.
(b)
När det gäller leasing av maskiner och anläggningar ska hyresavtalet ha formen
av finansiell leasing och innefatta en skyldighet att förvärva tillgången när
hyresavtalet har löpt ut.
Vid förvärv av en anläggning ska endast kostnaderna för köp av tillgångarna från
tredje man som inte har någon anknytning till köparen beaktas. Transaktionen ska
genomföras på marknadsvillkor. Tillgångar för vilkas förvärv stöd har beviljats redan
före köpet ska inte anses stödberättigande. Om det rör sig om ett småföretag som
övertas av de ursprungliga ägarnas familj eller av tidigare anställda, ska villkoret att
tillgångarna ska köpas av en oberoende investerare upphävas.
8.
9.
Sysselsättning som skapas direkt genom ett regionalt investeringsprojekt ska uppfylla
följande villkor:
(a)
Tjänsterna ska tillsättas inom tre år efter att arbetena har slutförts, och
(b)
investeringsprojektet ska leda till en nettoökning av antalet anställda vid det
berörda företaget i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de
föregående tolv månaderna.
Regionalstöd för utveckling av bredbandsnät ska uppfylla följande kriterier:
(a)
SV
Stöd ska endast beviljas i områden där det inte finns någon infrastruktur inom
samma kategori (antingen bredbands- eller NGA-nät) och där det inte är
25
SV
sannolikt att någon sådan kommer at utvecklas inom den närmaste framtiden,
och
(b)
Operatören av det subventionerade nätverket måste erbjuda (aktivt och passivt)
tillträde i grossistledet på rättvisa och icke-diskriminerande villkor med
möjlighet till effektivt och fullständigt tillträde till accessnätet. och
(c)
Stödet ska fördelas på grundval av en konkurrensutsatt urvalsprocess.
10.
Regionalstöd till forskningsinfrastrukturer ska endast ges till infrastrukturer som
medger åtkomst på ett transparent och icke-diskriminerande sätt.
11.
Stödnivån uttryckt i bruttobidragsekvivalent får inte överskrida den högsta tillåtna
stödnivå som fastställts i en regionalstödskarta som är i kraft vid den tidpunkt då
stödet beviljas i det berörda området. Om stödnivån beräknas på grundval av punkt 5
får den högsta tillåtna stödnivån inte överskrida det fördelaktigaste belopp som följer
av tillämpningen av denna stödnivå på grundval av investeringskostnader eller
lönekostnader. För stora investeringsprojekt med stödberättigande kostnader på
mindre än 100 miljoner euro får den högsta tillåtna stödnivån endast beviljas för
stödberättigande kostnader på högst 50 miljoner euro. Den högsta tillåtna stödnivån
minskas med 50 % med avseende på stödberättigande kostnader som överstiger de
första 50 miljonerna euro.
12.
För en nyinvestering som hänger samman med europeiska territoriella
samarbetsprojekt som omfattas av [KOM (2011) 611 ERUF/Europeiskt territoriellt
samarbete] ska stödnivån för det område i vilket den ursprungliga investeringen är
belägen tillämpas på alla stödmottagare som deltar i projektet. Om nyinvesteringen
är belägen i två eller flera stödområden ska den högsta tillåtna stödnivån vara den
som är tillämplig i det stödområde där största delen av de stödberättigande
kostnaderna har uppstått. I stödområden som är stödberättigade enligt artikel 107.3 c
i fördraget ska denna bestämmelse endast omfatta små och medelstora företag.
13.
Med undantag för stöd till stora investeringsprojekt får den högsta tillåtna stödnivå
som fastställs i den relevanta regionalstödskartan höjas med 20 procentenheter för
stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.
14.
Stödmottagaren måste lämna ett finansiellt bidrag på minst 25 % av de
stödberättigande kostnaderna, antingen genom egna medel eller genom extern
finansiering, i en form där inget statligt stöd ingår. Om den högsta tillåtna stödnivån
emellertid överskrider 75 % därför att den höjs i enlighet med punkt 13 i denna
artikel ska stödmottagarens finansiella bidrag minskas i motsvarande grad.
Artikel 16
Regionalt driftstöd
SV
1.
Ordningar för regionalt driftsstöd i de yttersta randområdena och i glesbefolkade
områden ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i
artikel 107.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i
artikel 108.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I.
2.
Ordningar för regionalt driftsstöd ska kompensera för:
(a)
Transportkostnader för varor som har tillverkats i områden som är berättigade
till driftstöd.
(b)
Andra merkostnader än transportkostnader i ett yttersta randområde.
26
SV
Mottagarna av kompensation för transportkostnader för varor som har tillverkats i
områden som är berättigade till driftstöd ska vara företag som är etablerade i dessa
områden. Stödet ska beräknas på grundval av ett fast belopp per tonkilometer eller
TEU20-kilometer eller någon annan relevant enhet. Varje fast belopp ska fastställas
genom hänvisning till en standardskala för transportkostnader enligt transportmedel
eller varuslag, eller en kombination av båda. Varje standardskala för
transportkostnader ska fastställas på förhand på grundval av resan från
ursprungsorten till bestämmelseorten i den berörda medlemsstaten med hjälp av det
transportmedel eller den kombination av transportmedel som medför den lägsta
kostnaden för stödmottagarna. Vid valet av transportmedel eller kombination av
transportmedel som används för standardskalan för transportkostnader ska det
transportsätt som medför lägre externa kostnader för miljön gynnas.
Mottagarna av kompensation för extra kostnader utom transportkostnader i ett
yttersta randområde ska vara företag som är etablerade i dessa regioner. Det årliga
stödbeloppet per stödmottagare får inte överstiga det lägsta av följande belopp:
3.
(b)
SV
10% av stödmottagarens årliga försäljningsintäkter i det yttersta
randområde som berörs.

10% av stödmottagarens årliga nettoomsättning i det yttersta randområde
som berörs.
Följande kostnader är stödberättigande:
(a)
20

Transportkostnaderna för:

Transport av färdiga varor som producerats i ett stödområde, från
varornas ursprungsort i det stödområdet till bestämmelseorten i en annan
region i den berörda medlemsstaten eller i en annan medlemsstat.

Transport av råvaror eller mellanprodukter som används i produktionen
av varorna, från varornas ursprungsort i en annan region i den berörda
medlemsstaten eller i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland till
bestämmelseorten i ett stödområde.

Enbart i de yttersta randområdena, transport av råvaror eller
mellanprodukter som tillverkas i det berörda yttersta randområdet från
produktionsplatsen till den plats i den berörda regionen där
slutbearbetningen sker.
Extra produktions- och driftskostnader (förutom transportkostnader) som
uppstår för stödmottagare som är etablerade i de yttersta randområdena som en
direkt följd av en eller flera av de nackdelar av permanent slag som avses i
artikel 349 i fördraget.
Twenty-foot Equivalent Unit (TEU).
27
SV
4.
Stödnivån får inte överskrida 100% av de stödberättigande kostnaderna.
AVSNITT 2 – STÖD TILL SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
Artikel 17
Investeringsstöd till små och medelstora företag.
1.
Investeringsstöd till små och medelstora företag ska anses vara förenligt med den
inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara
undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller
villkoren i denna artikel och i kapitel I.
2.
Följande kostnader är stödberättigande:
3.
(a)
Kostnaderna för investeringar
immateriella tillgångar, eller
i
materiella
anläggningstillgångar
och
(b)
de beräknade lönekostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom
investeringsprojektet, beräknade för en tvåårsperiod.
För att en investering ska anses vara en stödberättigande kostnad vid tillämpningen
av denna förordning ska den bestå av följande:
(a)
en investering i materiella anläggningstillgångar och/eller immateriella
tillgångar i samband med grundande av en ny anläggning, utvidgning av en
befintlig anläggning, omställning av produktionen i en anläggning till nya
produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i en
befintlig anläggning, eller
(b)
förvärv av kapitaltillgångar som är direkt knutna till en anläggning som har
lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade köpts upp, om köparen är
en oberoende investerare. Transaktionen ska genomföras på marknadsvillkor.
Om det rör sig om ett småföretag som övertas av de ursprungliga ägarnas familj eller
av tidigare anställda, ska villkoret att tillgångarna ska köpas av en oberoende
investerare upphävas. Förvärv av aktierna i ett företag ska i sig inte utgöra en
investering.
4.
5.
SV
För att immateriella tillgångar ska anses vara en stödberättigande kostnad vid
tillämpningen av denna förordning ska de uppfylla följande villkor:
(a)
De ska uteslutande utnyttjas i det företag som mottar stödet, och
(b)
de ska betraktas som tillgångar som kan skrivas av, och
(c)
de ska vara förvärvade från tredje man på marknadsmässiga villkor, eller
(d)
de ska tas upp som tillgångar i företagets balansräkning i minst tre år.
För att sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt ska anses vara
en stödberättigande kostnad enligt denna förordning ska den uppfylla följande
villkor:
(a)
Sysselsättningen ska skapas inom tre år efter det att investeringen genomförts.
(b)
Investeringsprojektet ska leda till en nettoökning av antalet sysselsatta i den
berörda anläggningen i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda
under de föregående tolv månaderna.
28
SV
(c)
6.
Den sysselsättningen som skapats ska bibehållas under minst tre år från den
dag då tjänsten först tillsattes.
Stödnivån får inte överskrida:
(a)
20 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag.
(b)
10 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag.
Artikel 18
Stöd till små och medelstora företags samarbetskostnader i samband med europeiska
territoriella samarbetsprojekt
1.
Stöd för samarbetskostnader som åsamkas små och medelstora företag som deltar i
europeiska territoriella samarbetsprojekt som omfattas av förordning [KOM(20119
611 ERDF/ETC] ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som
avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten
i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och kapitel I.
2.
Följande kostnader är stödberättigande:
(a)
Kostnader för organisatoriskt samarbete.
(b)
Kostnader för samarbetsrelaterade rådgivnings- och stödtjänster som
tillhandahålls av externa konsulter och tjänsteleverantörer.
(c)
Resekostnader samt kostnader för insatsvaror som har ett direkt samband med
projektet samt avskrivning av hjälpmedel och utrustning i den utsträckning de
används uteslutande för det berörda projektet.
De tjänster som avses i punkt 2 b ovan får inte vara av ett fortlöpande eller periodiskt
återkommande slag och de får inte ingå i företagets ordinarie driftskostnader, såsom
rutinmässig skatterådgivning, regelbunden juridisk rådgivning eller annonskostnader.
3.
Stödbeloppet får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.
Artikel 19
Små och medelstora företags tillgång till finansiering: riskfinansieringsstöd
SV
1.
Riskfinansieringsstöd ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening
som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i
artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och kapitel I.
2.
En riskfinansieringsåtgärd kan vidtas i form av
(a)
investeringar i aktier eller hybridkapital i finansiella intermediärer som direkt
eller indirekt tillhandahåller riskkapital till stödberättigade små och medelstora
företag, eller
(b)
garantier för investerare eller finansiella intermediärer för att täcka förluster
som orsakas av riskfinansiering till stödberättigade små och medelstora företag,
eller
(c)
lån till finansiella intermediärer som tillhandahåller riskfinansiering till
stödberättigade små och medelstora företag, eller
(d)
skatteincitament till oberoende privata investerare som är fysiska personer som
tillhandahåller riskfinansiering till stödberättigade små och medelstora företag.
29
SV
3.
Riskfinansieringsåtgärden ska stå öppen för alla typer av finansiella intermediärer
som uppfyller på förhand fastställda kriterier som är objektivt motiverade av
investeringens art och ska inte diskriminera mellan finansiella intermediärer på
grundval av deras etableringsort eller orten för stiftandet i någon medlemsstat. Detta
villkor ska inte tillämpas på enheter som en medlemsstat har anförtrott
genomförandet av riskfinansieringsåtgärden.
4.
Riskfinansieringsåtgärden ska inriktas på små och medelstora företag som då
riskfinansieringen beviljades första gången inte är börsnoterade och som uppfyller ett
av följande kriterier för stödberättigande:
(a)
har varit verksamma på en marknad mindre än fem år efter sin första
kommersiella försäljning, eller
(b)
efter registreringen har uppnått en genomsnittlig årsomsättning som inte
överstiger 10 % av den totala finansiering som beviljats inom ramen för
riskfinansieringsåtgärden, eller
(c)
har ansökt om stöd inom ramen för riskfinansieringsåtgärden i syfte gå in på en
ny produktmarknad och upphöra med sina tidigare affärsverksamheter på
grundval av en affärsplan som anger villkoren för en sådan omställning.
5.
Riskfinansieringsåtgärden kan även stödja uppföljningsinvesteringar som görs efter
den femårsperiod som avses i punkt 4 a.
6.
Riskfinansieringsåtgärden får ge stöd för ersättningskapital endast om detta
kombineras med nytt kapital som motsvarar minst [50 %] av varje investering i de
stödberättigade små och medelstora företagen.
7.
För kapitalinstrument som omfattas av punkt 2 a i denna artikel ska högst 30 % av
det sammanlagda kapital som investeras i fonden och ej inbetalda kapitalåtaganden
användas för andra syften än att tillhandahålla riskfinansiering till stödberättigade
små och medelstora företag.
8.
Tillhandahållande av riskfinansiering till stödberättigade små och medelstora företag
kan ske i form av eget kapital, investeringar i hybridkapital, riskfinansieringslån eller
en kombination av dessa.
9.
Det totala riskfinansieringsbelopp som avses i punkt 8 i denna artikel får inte
överstiga [10] miljoner euro per stödberättigat litet eller medelstort företag.
10.
Riskfinansieringsåtgärden ska attrahera ytterligare finansiering från privata
oberoende investerare med avseende på de finansiella intermediärerna eller de
stödberättigade små och medelstora företagen, med syftet att uppnå ett samlat belopp
som minst uppgår till följande lägsta tröskelvärden:
11.
(a)
[10 %] av den riskfinansiering som ges till de stödberättigade små och
medelstora företagen före deras första kommersiella försäljning på en marknad,
(b)
[40 %] av den riskfinansiering som ges till de stödberättigade små och
medelstora företag som avses i punkt 4 i denna artikel,
(c)
[60 %] av riskfinansieringen för uppföljningsinvesteringar efter den
femårsperiod som anges i punkt 4 a i denna artikel.
Riskfinansieringsåtgärden ska uppfylla följande villkor:
(a)
SV
Finansiella intermediärer, investerare och förvaltare ska väljas ut genom en
öppen, överblickbar och icke-diskriminerande ansökningsomgång i syfte att
30
SV
fastställa lämpliga arrangemang för delning av risker och avkastning genom
vilka asymmetrisk vinstdelning ska ges företräde framför skydd för förlustrisk,
(b)
Vid asymmetrisk förlustdelning mellan offentliga och privata investerare ska
den första förlusten för den offentliga investeraren begränsas till [20 %] av dess
totala investering.
(c)
I fråga om garantier som omfattas av punkt 2 b ska garantinivån begränsas till
[50 %] och de totala förlusterna för en medlemsstat begränsas till [20%] av den
underliggande garanterade portföljen.
Punkt a ska inte tillämpas på enheter som en medlemsstat har anförtrott
genomförandet av riskfinansieringsåtgärden.
12.
13.
När det gäller riskfinansieringsåtgärder som omfattar finansiella intermediärer ska
följande villkor uppfyllas för att säkerställa att finansieringsbeslut fattas i vinstsyfte:
(a)
Den finansiella intermediären ska fastställas enligt gällande lagar och en
noggrann genomgång ska äga rum för att garantera en kommersiellt sund
investeringsstrategi, inklusive en strategi för lämplig riskspridning som syftar
till att uppnå ekonomisk lönsamhet och effektiv volym i fråga om storlek och
territoriell räckvidd för den finansiella intermediärens investeringsportfölj, och
(b)
Beviljandet av riskfinansiering till stödberättigade små och medelstora företag
ska grundas på en bärkraftig verksamhetsplan med uppgifter om produkter,
försäljning och vinstutveckling och med angivande av beräknad finansiell
lönsamhet, och
(c)
en klar och realistisk exitstrategi ska finnas för varje investering.
Finansiella intermediärer ska förvaltas på affärsmässiga grunder. Detta anses vara
fallet om följande villkor är uppfyllda:
(a)
Förvaltaren måste vara oberoende, professionell och enligt lag eller avtal
skyldig att agera med den omsorg som förväntas av en professionell förvaltare
samt med gott uppsåt, och
(b)
Förvaltarens ersättning ska följa marknadspraxis, och
(c)
förvaltaren ska få en ersättning kopplad till resultatet, eller ska dela en del av
investeringsriskerna genom att saminvestera egna medel på samma riskvillkor
som den offentliga investeraren, och
(d)
det ska finnas ett avtal mellan förvaltaren och investerarna, där
investeringsstrategi, investeringskriterier och en tidsplan för investeringarna
anges, och
(e)
Privata investerare ska finnas representerade i investeringsförmedlarens
styrande organ i proportion till deras deltagande, men de ska inte delta i det
löpande arbetet med att fatta finansieringsbeslut.
Detta villkor kommer att anses vara uppfyllt om förvaltaren väljs genom ett öppet,
transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande baserat på objektiva kriterier
som är kopplade till erfarenhet, sakkunskap samt operativ och ekonomisk kapacitet.
14.
En riskfinansieringsåtgärd som tillhandahåller garanti- och låneinstrument som
omfattas av punkt 2 b och 2 c i denna artikel ska uppfylla följande villkor:
(a)
SV
Den finansiella intermediären ska på grundval av sina tidigare treåriga
ekonomiska rapporter kunna visa att den låneportfölj som får stöd genom
31
SV
riskfinansieringsåtgärd omfattar ett stort antal små och medelstora företag som,
mot bakgrund av interna riskklassificeringskriterier, inte skulle ha finansierats
utan åtgärden.
(b)
Det nominella lånebeloppet beaktas vid beräkningen av det högsta
investeringsbelopp vid tillämpning av punkt 9.
Artikel 20
Små och medelstora företags tillgång till finansiering: stöd till nystartade företag
1.
Stödordningar för startstöd ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den
mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara undantagna från
anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i denna
artikel och i kapitel I.
2.
Stödberättigade företag ska vara icke börsnoterade företag upp till fem år efter deras
registrering, som ännu inte har delat ut vinst och som inte har bildats genom en
företagskoncentration och som är
3.
(a)
små företag, eller
(b)
små och innovativa företag i den mening som avses i denna förordning.
Startstöd ska ges i form av:
(a)
Lån med räntesatser som inte är förenliga med marknadsvillkor med en löptid
på högst fem år och ett nominellt belopp på högst [2] miljoner euro, eller [3]
miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i
artikel 107.3 c i fördraget, eller [4] miljoner euro för företag etablerade i
stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget.
(b)
Garantier med avgifter som inte är förenliga med marknadsvillkor med en
löptid på högst fem år och ett nominellt belopp på högst [3] miljoner euro, eller
[4,5] miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller
villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, eller [6] miljoner euro för företag
etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget.
(c)
Bidrag,
räntesänkningar
och
garantiavgiftssänkningar
med
en
bruttobidragsekvivalent på högst [0,4] miljoner euro, eller [0,6] miljoner euro
för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i
fördraget, eller [0,8] miljoner euro för företag etablerade i stödområden som
uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget.
4.
För små och innovativa företag får de högsta tillåtna belopp som anges i punkt 3
fördubblas.
5.
En stödmottagare får endast ta emot stöd en gång under den period då företaget
uppfyller villkoren för ett nystartat företag.
Artikel 21
Stöd till alternativa handelsplattformar som är specialiserade på små och medelstora
företag
1.
SV
Stöd till alternativa handelsplattformar som är specialiserade på små och medelstora
företag ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i
artikel 107.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i
artikel 108.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I.
32
SV
2.
Om plattformsoperatören är ett litet eller medelstort företag får stödåtgärden ta
formen av startstöd till plattformsoperatören, varvid villkoren i artikel 20 ska gälla.
3.
Stödåtgärden kan ges i form av skattelättnader till oberoende privata investerare som
investerar genom den plattform som är fysiska personer med avseende på deras
riskfinansieringsinvesteringar i små och medelstora företag via en alternativ
handelsplattform.
Artikel 22
Stöd till sökkostnader
1.
Stöd som täcker en del av sökkostnaderna ska anses vara förenligt med den inre
marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara
undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller
villkoren i denna artikel och i kapitel I.
2.
De stödberättigande kostnaderna ska vara sökkostnader eller kostnader för inledande
screening före den formella noggranna granskning som professionella privata
fondförvaltare eller investerare gör för att identifiera målföretag före den fas då en
noggrann granskning görs.
3.
Stöd får ges i form av ett bidrag.
4.
Stödnivån får inte överskrida [50]% av de stödberättigande kostnaderna.
AVSNITT 3 – STÖD TILL FORSKNING, UTVECKLING OCH INNOVATION
Artikel 23
Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt
1.
Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt ska anses vara förenligt med den inre
marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara
undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller
villkoren i denna artikel och i kapitel I.
2.
Den understödda delen av forsknings- och utvecklingsprojektet ska i sin helhet ingå i
en eller flera av följande kategorier:
3.
SV
(a)
Grundforskning,
(b)
Industriell forskning.
(c)
Experimentell utveckling.
(d)
Genomförbarhetsstudier.
De stödberättigande kostnaderna ska hänföras till en specifik kategori av forskning
och utveckling och ska vara följande:
(a)
Personalkostnader.
(b)
Kostnader för instrument, utrustning, byggnader och mark i den utsträckning
och under den tid som de tas i anspråk för forsknings- och
utvecklingsprojektet.
(c)
Kostnader för kontraktsforskning, kunskap och patent som köps eller
licensieras från externa källor på marknadsmässiga grunder samt kostnad för
33
SV
konsulttjänster och motsvarande tjänster som uteslutande används för
forskningsverksamhet.
(d)
Andra allmänna omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader
för materiel, tillbehör och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd
av forsknings- och utvecklingsprojektet.
Om understödda projekt utmynnar i prototyper eller pilotprojekt som är kommersiellt
användbara, ska nettointäkterna från de första fem åren av kommersiell användning
dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand eller i efterhand.
4.
De stödberättigande kostnaderna för genomförbarhetsstudier ska vara kostnaderna
för studien.
5.
Stödnivån för varje stödmottagare får inte överstiga:
6.
(a)
100% av de stödberättigande kostnaderna för grundforskning.
(b)
50% av de stödberättigande kostnaderna för industriell forskning.
(c)
25% av de stödberättigande kostnaderna för experimentell utveckling.
(d)
50% av de stödberättigande kostnaderna för genomförbarhetsstudier.
Stödnivåerna för industriell forskning och experimentell utveckling får höjas upp till
en högsta tillåten stödnivå på 80% av de stödberättigande kostnaderna på följande
sätt:
(a)
Med 10 procentenheter för medelstora företag och med 20 procentenheter för
små företag,
(b)
Med 15 procentenheter om
(c)
i)
projektet omfattar faktiskt samarbete och omfattar minst ett litet eller
medelstort företag eller genomförs i minst två medlemsstater och inget
företag ensamt står för mer än 70% av de stödberättigande kostnaderna,
eller minst en organisation för forskning och kunskapsspridning är
involverad, som ensam eller tillsammans med andra sådana
organisationer står för minst 10% av de stödberättigande kostnaderna och
har rätt att offentliggöra sina egna forskningsresultat. eller
ii)
resultaten av forskningsprojektet får omfattande spridning genom
konferenser, offentliggörande, öppna databaser eller gratis eller öppen
programvara.
Med [5] procentenheter för investeringar i kommersiellt användbara prototyper
och pilotprojekt som genomförs av stora företag som är etablerade i
stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, under
förutsättning att de stödberättigande kostnaderna enligt föreliggande artikel
överlappar de kostnader som är stödberättigande enligt artikel 15 [regionalt
investeringsstöd] och upp till den lägsta stödnivå som tillåts i stödområden som
uppfyller villkoren i artikel 107.3 a.
Artikel 24
Investeringsstöd för forskningsinfrastrukturer
1.
SV
Stöd till byggande eller uppgradering av infrastrukturer som utför ekonomisk
verksamhet för forskning ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den
mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara undantaget från
34
SV
anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller villkoren i denna
artikel och kapitel I.
2.
Om en forskningsinfrastruktur bedriver både ekonomiska och icke-ekonomiska
verksamheter ska finansieringen, kostnaderna och intäkterna av dessa respektive
verksamheter redovisas separat på grundval av konsekvent tillämpade och objektivt
försvarbara principer för kostnadsredovisning.
3.
Det pris som tas ut för drift eller användning av infrastrukturen ska motsvara
marknadspriset.
4.
Tillträde till infrastrukturen ska beviljas på ett transparent och icke-diskriminerande
sätt. Genom undantag från denna princip får företag som med minst 50 % har
finansierat kostnaderna för investering i forskningsinfrastrukturen ha privilegierad
tillgång till sådan infrastruktur, förutsatt att tillgången beviljas till marknadspris, är
tidsbegränsad och villkoren för privilegierad tillgång görs allmänt tillgängliga.
5.
De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnader för investeringar i immateriella
och materiella anläggningstillgångar.
6.
Stödnivån får inte överskrida [25]% av de stödberättigande kostnaderna.
Den får höjas [35] % av de stödberättigande kostnaderna för infrastrukturer i
stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget och till [30] % av
de stödberättigande kostnaderna för infrastrukturer i stödområden som uppfyller
villkoren i artikel 107.3 c i fördraget.
Artikel 25
Innovationsstöd till små och medelstora företag
SV
1.
Innovationsstöd till små och medelstora företag ska anses vara förenligt med den inre
marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara
undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller
villkoren i denna artikel och i kapitel I:
2.
Följande kostnader är stödberättigande:
(a)
Kostnader för att erhålla och upprätthålla patent och andra rättigheter som
åtnjuter industriellt rättsskydd.
(b)
Kostnader för utstationering av högkvalificerad personal från organisation för
forskning och kunskapsspridning eller ett stort företag, som arbetar med
forskning, utveckling och innovation i en nyinrättad funktion inom det
stödmottagande företaget och som inte ersätter annan personal,
(c)
Kostnader
tjänster.
(d)
Kostnader för processinnovationer eller organisatoriska innovationer.
(e)
Kostnader för deltagande i en mässa eller utställning som presenterar nya eller
väsentligt förbättrade produkter och/eller tjänster.
för
innovationsrådgivningstjänster
35
och
innovationsstödjande
SV
3.
Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.
Artikel 26
Stöd till forskning och utveckling inom fiskeri- och vattenbrukssektorn
1.
Stöd till forsknings- och utveckling inom fiskeri- och vattenbrukssektorn ska anses
vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i
fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i
fördraget, om det uppfyller villkoren i denna artikel och kapitel I i denna förordning.
2.
Forsknings- och utvecklingsprojektet ska vara av intresse för alla aktörer inom den
berörda sektorn eller delsektorn.
3.
Innan forskningen och utvecklingen påbörjas ska information om att forskningen och
utvecklingen ska genomföras och om målet för sådan forskning och utveckling
publiceras på internet. Ett ungefärligt datum när resultaten förväntas föreligga och
uppgift om var på internet de kommer att publiceras, samt ett påpekande om att
resultatet kommer att vara gratis tillgängligt, måste ingå i informationen.
Resultaten av forskningen och utvecklingen ska hållas tillgängliga på internet under
minst fem år. De får inte publiceras senare än någon annan information som görs
tillgänglig för medlemmar i någon viss organisation.
4.
De stödberättigande kostnaderna ska vara de som anges i artikel 23.3.
5.
Stödnivån får inte överskrida 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
AVSNITT 4 – STÖD TILL UTBILDNING
Artikel 27
Stöd till utbildning
1.
Stöd till utbildning ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening
som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara undantaget från
anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i denna
artikel och i kapitel I.
2.
Stöd får inte beviljas om utbildningen garanterar att företag följer tvingande
nationella normer för utbildning.
3.
De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:
4.
(a)
Personalkostnader för lärare, för de timmar då lärarna deltar i utbildningen.
(b)
Driftskostnader för lärare och deltagare som har direkt samband med
utbildningsprojektet, t.ex. resekostnader, material och utrustning som har ett
direkt samband med projektet, avskrivning av hjälpmedel och utrustning, i den
utsträckning de används uteslutande för utbildningsprojektet.
(c)
Kostnader för rådgivningstjänster i samband med utbildningsprojektet.
Stödnivån får inte överskrida [50%] av de stödberättigande kostnaderna. Den får
höjas upp till en högsta tillåten stödnivå på 70% av de stödberättigande kostnaderna,
enligt följande:
(a)
SV
Med 10 procentenheter om utbildningen avser arbetstagare
funktionshinder eller arbetstagare med sämre förutsättningar.
36
med
SV
(b)
5.
Med 10 procentenheter om stödet ges till medelstora företag och med 20
procentenheter om stödet ges till små företag.
Om stödet beviljas inom sjötransportsektorn får stödnivån höjas till 100 % av de
stödberättigande kostnaderna, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
(a)
Den som deltar i utbildningen är inte en aktiv besättningsmedlem utan ingår i
reservbesättning ombord, och
(b)
Utbildningen sker ombord på fartyg som är registrerade i unionen.
AVSNITT 5 – STÖD FÖR ARBETSTAGARE MED SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH
ARBETSTAGARE MED FUNKTIONSHINDER
Artikel 28
Stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre
förutsättningar eller anställning av arbetstagare med funktionshinder
1.
Stödordningar för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar eller för
anställning av arbetstagare med funktionshinder ska anses vara förenliga med den
inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och undantas från
anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om de uppfyller villkoren i denna
artikel och i kapitel I.
2.
Stödet måste leda till en nettoökning av antalet anställda med sämre förutsättningar
eller med funktionshinder vid det berörda företaget, jämfört med det genomsnittliga
antalet anställda under de senaste tolv månaderna.
3.
Punkt 2 gäller inte om befattningen eller befattningarna har blivit vakanta efter
frivillig uppsägning, funktionshinder, pension av åldersskäl, frivillig minskning av
arbetstid eller avskedande på grund av tjänstefel och inte till följd av uppsägning
eller upphörande av ett tidsbegränsat anställningskontrakt.
4.
Med undantag för fall som rör avskedande på grund av försummelser ska
arbetstagare hörande till kategorin arbetstagare med sämre förutsättningar eller med
funktionshinder ha rätt till fortlöpande anställning under en minimiperiod som
fastställs i den tillämpliga nationella lagstiftningen eller i kollektivavtal som reglerar
anställningsavtal.
5.
Om anställningstiden är kortare än tolv månader ska stödet minskas i proportion till
detta.
6.
Följande kostnader ska vara stödberättigande:
7.
(a)
Lönekostnaderna under en period om högst tolv månader efter rekryteringen av
arbetstagare med sämre förutsättningar.
(b)
Lönekostnaderna under en period om högst tolv månader efter rekryteringen av
arbetstagare med kraftigt sämre förutsättningar.
(c)
Lönekostnaderna under den period då arbetstagaren med funktionshinder är
anställd.
Stödnivån får inte överskrida:
(a)
SV
50 % av de stödberättigande kostnaderna när det gäller stöd till rekrytering av
arbetstagare med sämre förutsättningar.
37
SV
(b)
75 % av de stödberättigande kostnaderna när det gäller stöd till anställning av
arbetstagare med funktionshinder.
Artikel 29
Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med
funktionshinder
1.
Stöd som ersätter de extra utgifterna för att anställa arbetstagare med funktionshinder
ska anses vara förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 i fördraget och
undantas från kravet på anmälan i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller
villkoren i denna artikel och i kapitel I.
2.
Följande kostnader är stödberättigande:
3.
(a)
Kostnader för att anpassa lokalerna.
(b)
Kostnader för att anställa personal som endast ägnar sig åt att hjälpa
arbetstagare med funktionshinder.
(c)
Kostnader för att anpassa eller köpa utrustning eller för att köpa och validera
programvara för att användas av arbetstagare med funktionshinder, bland annat
anpassad teknisk utrustning eller tekniska stödsystem, vilka tillkommer utöver
dem som stödmottagaren skulle ha ådragit sig om företaget hade anställt
arbetstagare utan funktionshinder.
(d)
Om stödmottagaren tillhandahåller skyddad anställning, kostnaderna för att
bygga, installera eller bygga ut den berörda anläggningen, och alla kostnader
för administration och transport som härrör direkt från anställningen av
arbetstagare med funktionshinder.
Stödnivån får inte överskrida 100% av de stödberättigande kostnaderna.
AVSNITT 6 – STÖD TILL MILJÖSKYDD
Artikel 30
Investeringsstöd till företag som går längre än unionsnormerna eller höjer nivån på
miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer
SV
1.
Investeringsstöd som ger företag möjlighet att gå längre än unionsnormerna eller att
höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer ska anses vara förenligt med
den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara
undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller
villkoren i denna artikel och i kapitel I.
2.
Investeringen ska uppfylla ett av följande villkor:
(a)
Den ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd
som uppstår på grund av verksamheten genom att gå längre än vad som krävs
enligt tillämpliga unionsnormer, oberoende av om det finns obligatoriska
nationella normer som är strängare än unionsnormerna.
(b)
Den ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd
som uppstår på grund av verksamheten, även i avsaknad av unionsnormer.
38
SV
3.
Stöd får inte beviljas om investeringarna ska säkerställa att företagen rättar sig efter
unionsnormer som redan har antagits men ännu inte trätt i kraft.
4.
Genom undantag från punkt 3 får stöd beviljas för
5.
6.

förvärv av nya transportfordon för väg-, järnvägs- och sjötransporter samt
transporter på inre vattenvägar som uppfyller antagna EU-normer, under
förutsättning att förvärvet sker innan dessa normer träder i kraft och att de, när
de väl blivit obligatoriska, inte gäller retroaktivt för redan köpta fordon,

eftermontering på befintliga transportfordon för väg-, järnvägs- och
sjötransporter samt transporter på inre vattenvägar, under förutsättning att EUnormerna ännu inte hade trätt i kraft när dessa fordon togs i bruk och att de, när
de väl blivit obligatoriska, inte gäller retroaktivt för dessa fordon.
De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringskostnader som är
nödvändiga för att gå längre än de tillämpliga unionsnormerna. De kostnader som
inte har ett direkt samband med uppnåendet av den högre miljöskyddsnivån är inte
stödberättigande. De stödberättigande kostnaderna ska framför allt vara följande:
(a)
Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas ur den totala
investeringskostnaden
som
en
separat
investering
ska
denna
miljöskyddsrelaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.
(b)
Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas med hänvisning till
en liknande, mindre miljövänlig investering, ska denna miljöskyddsrelaterade
kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.
(c)
I övriga fall kommer de sammanlagda investeringskostnaderna att överskrida
tillämpliga unionsnormer eller nå en högre miljöskyddsnivå i avsaknad av
unionsnormer. Den stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för en
investering i materiella tillgångar och/eller i immateriella tillgångar.
Stödnivån får inte

överstiga [x]% av de stödberättigande kostnaderna om de stödberättigande
kostnaderna beräknas på grundval av punkt 5a eller 5b,

överstiga [x]% av de stödberättigande kostnaderna om de stödberättigande
kostnaderna beräknas på grundval av punkt 5c.
Stödnivån får höjas med [x] procentenheter för stöd till medelstora företag och med
[x] procentenheter för stöd till små företag.
[Stödnivån får höjas med [5] procentenheter för stöd till stora företag som är
etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, under
förutsättning att de bidragsberättigande kostnaderna enligt föreliggande artikel
överlappar de kostnader som är stödberättigande enligt artikel 15 [regionalt
investeringsstöd] och upp till den lägsta stödnivå som tillämpas i stödområden som
uppfyller villkoren i artikel 107.3 a.]
SV
39
SV
7.
Stöd till investeringar för hantering av avfall från andra företag får inte undantas
enligt denna artikel.
Artikel 31
Investeringsstöd för tidig anpassning till framtida unionsnormer för små och medelstora
företag
1.
Stöd som gör det möjligt för små och medelstora företag att följa nya unionsnormer
för miljöskydd som höjer nivån på miljöskyddet, men som ännu inte har trätt i kraft,
ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel
107.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3
i fördraget, om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I.
2.
Unionsnormerna ska ha antagits och investeringen ska genomföras och slutföras
minst ett år före den dag då den berörda normen träder i kraft.
3.
De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringskostnader som är
nödvändiga för att gå längre än de tillämpliga unionsnormerna. De kostnader som
inte har ett direkt samband med uppnåendet av den högre miljöskyddsnivån ska inte
vara stödberättigande. De stödberättigande kostnaderna ska framför allt vara
följande:
4.
SV
(a)
Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas ur den totala
investeringskostnaden
som
en
separat
investering
ska
denna
miljöskyddsrelaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.
(b)
Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas med hänvisning till
en liknande, mindre miljövänlig investering, ska denna miljöskyddsrelaterade
kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.
(c)
I övriga fall ska de totala investeringskostnaderna för tidig anpassning till
unionsnormer vara kostnaderna för en investering i materiella tillgångar
och/eller immateriella tillgångar.
Stödnivån får inte överskrida

[x] % av de stödberättigande kostnaderna för små företag och [x] % av de
stödberättigande kostnaderna för medelstora företag, om investeringen
genomförs och slutförs mer än tre år före den dag då normen träder i kraft och
om de stödberättigande kostnaderna beräknas på grundval av punkt 3a eller 3b;

[x] % av de stödberättigande kostnaderna för små företag och [x] % om
investeringen genomförs och slutförs mellan ett och tre år före den dag då
normen träder i kraft och om de stödberättigande kostnaderna beräknas på
grundval av punkt 3a eller 3b;

[x] % av de stödberättigande kostnaderna för små företag och [x] % av de
stödberättigande kostnaderna för medelstora företag, om investeringen
genomförs och slutförs mer än tre år före den dag då normen träder i kraft och
om de stödberättigande kostnaderna beräknas på grundval av punkt 3c;

[x] % av de stödberättigande kostnaderna för små företag och [x] % om
investeringen genomförs och slutförs mellan ett och tre år före den dag då
normen träder i kraft, om de stödberättigande kostnaderna beräknas på
grundval av punkt 3c;
40
SV
[Stödnivån får höjas med [5] procentenheter för stöd till stora företag som är
etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, under
förutsättning att de bidragsberättigande kostnaderna enligt föreliggande artikel
överlappar de kostnader som är stödberättigande enligt artikel 15 [regionalt
investeringsstöd] och upp till den lägsta stödnivå som tillämpas i stödområden som
uppfyller villkoren i artikel 107.3 a.]
Artikel 32
Investeringsstöd till energisparåtgärder
1.
Investeringsstöd som ger företag möjlighet att uppnå energibesparingar ska anses
vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i
fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i
fördraget, om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I.
2.
Stöd får inte beviljas om förbättringarna ska säkerställa att företagen rättar sig efter
unionsnormer som redan har antagits.
3.
De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringskostnader som är
nödvändiga för att uppnå en högre nivå av miljöskydd. De kostnader som inte har ett
direkt samband med uppnåendet av den högre miljöskyddsnivån ska inte vara
stödberättigande. De stödberättigande kostnaderna ska framför allt vara följande:
4.
(a)
Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas ur den totala
investeringskostnaden
som
en
separat
investering
ska
denna
miljöskyddsrelaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.
(b)
Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas med hänvisning till
en liknande, mindre miljövänlig investering, ska denna miljöskyddsrelaterade
kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.
(c)
I övriga fall de totala investeringskostnaderna för att nå en högre
miljöskyddsnivå. Den stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för
en investering i materiella tillgångar och/eller i immateriella tillgångar.
Stödnivån får inte

överstiga [x]% av de stödberättigande kostnaderna om de stödberättigande
kostnaderna beräknas på grundval av punkt 3a eller 3b,

överstiga [x]% av de stödberättigande kostnaderna om de stödberättigande
kostnaderna beräknas på grundval av punkt 3c.
Stödnivån får höjas med [x] procentenheter för stöd till små företag och med [x]
procentenheter för stöd till medelstora företag.
[Stödnivån får höjas med [5] procentenheter för stöd till stora företag som är
etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, under
förutsättning att de bidragsberättigande kostnaderna enligt föreliggande artikel
överlappar de kostnader som är stödberättigande enligt artikel 15 [regionalt
investeringsstöd] och upp till den lägsta stödnivå som tillåts i stödområden som
uppfyller villkoren i artikel 107.3 a.]
SV
41
SV
Artikel 33
Investeringsstöd till högeffektiv kraftvärme
1.
Investeringsstöd för högeffektiv kraftvärme ska anses vara förenligt med den inre
marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara
undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller
villkoren i denna artikel och i kapitel I.
2.
En ny kraftvärmepanna ska totalt sett leda till primärenergibesparingar jämfört med
separat produktion enligt vad som anges i direktiv 2012/27/EU21. En förbättring av
en befintlig kraftvärmepanna eller ombyggnad av en befintlig elproduktionsenhet till
en kraftvärmepanna ska leda till primärenergibesparingar jämfört med utgångsläget.
3.
Investeringsstödet ska beviljas för nyligen installerad kapacitet som inte överstiger
[x] MW.
4.
De stödberättigande kostnaderna ska vara investeringskostnaderna för den extra
utrustning som behövs för att anläggningen ska kunna drivas som en högeffektiv
kraftvärmeanläggning.
5.
Stödnivån får inte överskrida [x] % av de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån
får höjas med [x] procentenheter för stöd till små företag och med [x] procentenheter
för stöd till medelstora företag.
ALTERNATIV: Stödnivån får höjas till [x] % av de stödberättigande kostnaderna
för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget
och till [x] % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i stödområden
som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget.
Artikel 34
Investeringsstöd för främjande av energi från förnybara energikällor
1.
21
SV
Stöd för att främja energi från förnybara energikällor ska anses vara förenligt med
den inre marknaden enligt artikel 107.3 i fördraget och ska vara undantaget från
anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller villkoren i denna
artikel och i kapitel I.
EUT L 315, 14.11.2012, s. 1.
42
SV
2.
Stöd till produktion av biobränslen ska undantas från anmälningsskyldigheten endast
i den mån investeringarna uteslutande används för produktion av hållbara
biobränslen.
3.
Stödet måste vara förenligt med punkterna 4–7, eller alternativt med punkt 8.
4.
Investeringsstödet ska beviljas för nyligen installerad kapacitet som inte överstiger
[x] MW.
5.
De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringskostnader som är
nödvändiga för att uppnå en högre miljöskyddsnivå. De kostnader som inte har ett
direkt samband med uppnåendet av den högre miljöskyddsnivån är inte
stödberättigande.
6.
Om elen levereras till nätet ska producenterna, eller om så är relevant
sammanställaren, vara föremål för standardskyldigheter avseende nätanslutning och
nätanslutningsavgifter och ska ha ekonomiskt ansvar för alla avvikelser (obalanser)
mellan deras planerade och faktiska generering inom en viss period för utjämning av
obalanser. Med förbehåll för kommersiella arrangemang kan detta ansvar läggas ut
på entreprenad till andra balansansvariga parter.
7.
Stödnivån får inte överskrida [x] % av de stödberättigande kostnaderna.
Stödnivån får höjas med [x] procentenheter för stöd till små företag och med [x]
procentenheter för stöd till medelstora företag.
ALTERNATIV: Stödnivån får höjas till [x] % av de stödberättigande kostnaderna
för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget
och till [x] % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i stödområden
som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget.
8.
Stödet ska beviljas genom ett verkligt konkurrenskraftigt, teknikneutralt
anbudsförfarande på grundval av tydliga, öppna och icke-diskriminerande kriterier,
som faktiskt garanterar att stödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt för
att leverera nyligen installerad förnybar energi. Ett sådant anbudsförfarande ska
uppfylla följande krav:
i)
Det ska säkerställa att tillräckligt många företag deltar.
ii)
Den budget som avser anbudsförfarandet ska vara strikt begränsad i det
avseendet att alla anbudsgivare inte kan få stöd.
iii)
Stödet ska beviljas på grundval av anbudsgivarens ursprungliga anbud,
dvs. utan hänsyn till senare förhandlingar.
(iv) Anbudsförfarandet ska vara öppet för anbudsgivare från samtliga EESländer. Medlemsstaterna ska se till att en det finns mekanism för
samarbete med de länder i vilka anbudsgivarna kan vara belägna.
Medlemsstaterna får kräva att det anbudsgivande företaget ser till att det
kan leverera el till den medlemsstat som beviljar stödet.
v)
Ett tak kan föreskrivas för varje skede i auktionsprocessen för att
garantera att anbudsförfarandet är verkligt konkurrensutsatt i varje skede.
All teknik ska kunna lämna anbud inom det föreskrivna taket och i varje
skede av processen samtidigt som det säkerställs att den billigaste
tekniken inte kan överkompenseras.
ALTERNATIV 1
SV
43
SV
vi)
Stödet ska beviljas i form av en inmatningspremie.
(vii) Anbudsgivarna ska åläggas standardansvar som gäller balansering och
omfattas av standardskyldigheter vad gäller nätanslutning och
nätanslutningsavgifter i den medlemsstat där elen produceras.
ALTERNATIV 2
Stödet ska beviljas i form av en inmatningspremie för producerad el som säljs
på elmarknaden.
(vii) Anbudsgivarna ska ha det ekonomiska ansvaret för alla avvikelser
(obalanser) mellan deras planerade och faktiska generering inom en viss
period för utjämning av obalanser. Med förbehåll för kommersiella
arrangemang
kan
detta
ansvar
läggas
ut
på
andra
balanseringsansvariga parter och ska omfattas av standardskyldigheter i
fråga om nätanslutning och nätanslutningsavgifter i den medlemsstat där
el produceras. Producenter av el från förnybara energikällor får inte
undantas från skyldigheten att erbjuda balanseringstjänster till
systemansvariga för överföringssystem, när det är tekniskt möjligt.
Artikel 35
Stöd i form av nedsättning av miljöskatter enligt direktiv 2003/96/EG
1.
Stödordningar i form av nedsättning av miljöskatter som uppfyller villkoren i
direktiv 2003/96/EG22 ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den
mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara undantagna från
anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om de uppfyller villkoren i denna
artikel och i kapitel I.
2.
Den som beviljas skattenedsättningen ska betala åtminstone den minimiskattenivå för
unionen som fastställs i direktiv 2003/96/EG.
3.
Skattenedsättningarna ska beviljas för perioder av högst [tio] år. Efter en sådan
period ska medlemsstaterna på nytt bedöma om de berörda stödåtgärderna är
lämpliga.
4.
Denna artikel ska inte tillämpas på stöd i form av skattebefrielser som omfattas av
andra bestämmelser i detta avsnitt.
Artikel 36
Investeringsstöd för sanering av förorenade områden
1.
Investeringsstöd till företag som reparerar miljöskador genom att sanera förorenade
områden ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i
artikel 107.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i
artikel 108.3 i fördraget, om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I.
2.
Investeringen ska leda till en förbättring av miljöskyddet. Den miljöskada som ska
repareras ska omfatta skador på mark, ytvatten eller grundvatten.
3.
Stöd ska endast beviljas när förorenaren – det vill säga den person som är ansvarig
enligt den tillämpliga lagstiftningen i de enskilda medlemsstaterna, utan att detta
påverkar antagandet av EU-regler på detta område – inte kan identifieras eller inte
22
SV
EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.
44
SV
kan hållas juridiskt ansvarig för finansieringen av saneringen i enlighet med
principen om att förorenaren betalar. Om förorenaren har identifierats och kan hållas
ansvarig, måste den personen finansiera saneringen i enlighet med principen om att
förorenaren betalar, och inget statligt stöd ska beviljas.
SV
4.
De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för saneringsarbetet, efter det
att värdestegringen för marken dragits av. Som stödberättigande investeringar vid
sanering av förorenade områden kan betraktas alla utgifter som företaget haft för att
sanera området, oavsett om utgifterna kan föras upp som anläggningstillgångar i
balansräkningen eller inte.
5.
Utvärderingar av markens värdestegring till följd av saneringen måste göras av en
oberoende expert.
6.
Stödnivån får inte överskrida [x] % av de stödberättigande kostnaderna.
45
SV
Artikel 37
Investeringsstöd för energieffektiva fjärrvärme- och kylsystem
1.
Investeringsstöd för installation av ett effektivt fjärrvärme- och kylsystem ska anses
vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i
fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i
fördraget om det uppfyller villkoren i denna artikel och i kapitel I.
2.
Systemet motsvarar definitionen av ett effektivt fjärrvärme- och kylsystem enligt
artikel 2 41 och 2 42 i direktiv 2012/27/EU23.
3.
De stödberättigande kostnaderna ska vara investeringskostnaderna för att bygga,
utvidga och iståndsätta en eller flera produktionsenheter som ska utgöra en integrerad
del av det effektiva fjärrvärme- och kylsystemet.
4.
Stödnivån får inte överskrida [x] % av de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån
får höjas med [x] procentenheter för stöd till små företag och med [x] procentenheter
för stöd till medelstora företag.
5.
Vid användning av spillvärme får stödnivån höjas till [x] % om miljöinvesteringen
kan urskiljas.
6.
Investeringsstödet ska beviljas för nyligen installerad kapacitet som inte överstiger
[x] MW.
7.
De stödberättigande kostnaderna för distributionsnät ska vara de sammanlagda
investeringskostnaderna för nätet eller för att iståndsätta detta.
8.
Stödnivån för distributionsnät får inte överstiga [x] % av de stödberättigande
kostnaderna. Stödnivån får höjas med [x] procentenheter för stöd till små företag och
med [x] procentenheter för stöd till medelstora företag.
ALTERNATIV: Stödnivån får höjas till [x] % av de stödberättigande kostnaderna
för effektiva fjärrvärme- och kylsystem i stödområden som uppfyller villkoren i
artikel 107.3 a i fördraget och till [x] % av de stödberättigande kostnaderna för
effektiva fjärrvärme- och kylsystem i stödområden som uppfyller villkoren i artikel
107.3 c i fördraget.
9.
Inget stöd kan ges för att uppnå efterlevnad av rättsliga normer som är tillämpliga på
fjärrvärme- och kylsystem.
Artikel 38
Stöd för miljöstudier
1.
23
SV
Stöd för studier, inklusive energibesiktningar, som har ett direkt samband med
investeringar som avses i detta avsnitt ska vara förenliga med den inre marknaden i
den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska vara undantaget från
anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att
villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.
EUT L 315, 14.11.2012, s. 1.
46
SV
2.
Inget stöd ska beviljas stora företag för energibesiktningar som utförts enligt artikel
8.4 i energieffektivitetsdirektivet 2012/27/EU.
3.
De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för de studier som avses i
punkt 1.
4.
Stödnivån får inte överskrida 50% av de stödberättigande kostnaderna.
KAPITEL IV
Slutbestämmelser
Artikel 39
Upphävande
Förordning (EG) nr 800/2008 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här
förordningen.
Artikel 40
Övergångsbestämmelser
1.
Denna förordning ska tillämpas på individuellt stöd som har beviljats före dess
ikraftträdande om stödet uppfyller samtliga villkor i denna förordning, med undantag
för artikel 11.
2.
Stöd som undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget på
grundval av tidigare gällande förordningar ska anses vara förenligt med den inre
marknaden.
3.
Stöd som inte undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget på
grundval av den förordning eller tidigare gällande förordningar ska bedömas av
kommissionen i enlighet med tillämpliga rambestämmelser, riktlinjer, meddelanden
och tillkännagivanden.
4.
Stödordningar som är undantagna enligt denna förordning ska vid utgången av denna
förordnings giltighetstid fortsätta att omfattas av undantaget under en
anpassningsperiod på sex månader, med undantag för regionala stödordningar.
Undantaget för regionala stödordningar ska löpa ut den dag då de godkända
regionalstödskartorna upphör att gälla.
5.
Medlemsstaten ska följa bestämmelserna i artikel 10.2 senast inom två år efter det att
denna förordning trätt i kraft.
Artikel 41
Denna förordning träder i kraft den [tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts i
Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas till och med den 31 december 2020. Denna förordning är till alla delar
bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
SV
47
SV
Utfärdad i Bryssel den
På kommissionens vägnar
Ordförande
SV
48
SV
BILAGA I
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1.
stöd för särskilda ändamål: stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning,
2.
jordbruksprodukt: de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, med undantag
av fiskeri- och vattenbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr
[KOM (2011) 416] om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskerioch vattenbruksprodukter,
3.
stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier som anges i artikel 107.1 i
fördraget.
4.
stödnivå: stödbeloppet uttryckt i procent av de stödberättigande kostnaderna.
5.
stödordning: varje rättsakt på grundval av vilken individuellt stöd kan beviljas
företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några
ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilken
stöd som inte är hänförbart till ett visst projekt kan beviljas ett eller flera företag,
6.
stödområden: områden som anges i den godkända regionalstödskartan för perioden
2014–2020 med tillämpning av artikel 107.3 a och c i fördraget,
7.
kol: högvärdigt, medelvärdigt och lågvärdigt kol av klass A och B enligt den
klassificering som Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa upprättat
i det internationella systemet för kodifiering av kol1,
8.
dag då stödet beviljas: den dag då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt
tillämplig nationell lagstiftning,
9.
arbetstagare med funktionshinder:
10.
1
SV
(a)
personer som i enlighet med nationell lagstiftning har erkänts ha
funktionshinder, eller
(b)
personer som har en erkänd begränsning som härrör från fysiska, mentala eller
psykiska funktionsnedsättningar.
arbetstagare med sämre förutsättningar: personer som uppfyller något av följande
kriterier:
(a)
inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under de senaste sex
månaderna, eller
(b)
är mellan 15 och 24 år,
(c)
inte har gymnasiekompetens eller yrkesutbildning (ISCED 3) år eller som
senast för två år sedan har avslutat en utbildning med heltidsstudier och som
ännu inte fått sin första reguljära avlönade anställning, eller
(d)
är över 50 år, eller
(e)
lever ensamma och har vårdnaden om ett eller flera barn, eller
Rådets beslut av den 10 december 2010 om statligt stöd för att underlätta nedläggning av ickekonkurrenskraftiga kolgruvor, EUT L 336, 21.12.2010, s. 24, artikel 1 a.
49
SV
SV
(f)
personer som arbetar inom en sektor eller ett yrke i en medlemsstat där
obalansen mellan könen är minst 25% högre än den genomsnittliga
könsobalansen inom alla ekonomiska sektorer i den berörda medlemsstaten och
som tillhör den underrepresenterade könsgruppen, eller
(g)
personer som är medlemmar av en etnisk minoritet inom en medlemsstat och
som måste förbättra sina språkkunskaper, sin yrkesutbildning eller sin
arbetslivserfarenhet för att förbättra sina möjligheter att få fast anställning. 19.
11.
sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt: sysselsättning inom
den verksamhet som investeringen gäller, även sysselsättning som skapas till följd av
ett ökat utnyttjande av den kapacitet som skapats genom investeringen,
12.
uppföljande ordning på skatteområdet: en skatteordning som är en ändrad version av
en tidigare existerande skatteordning och som ersätter denna,
13.
bruttobidragsekvivalent eller BBE: det diskonterade värdet av stödet uttryckt som en
procentandel av det diskonterade värdet av de stödberättigande kostnaderna beräknat
vid tidpunkten för tilldelning av stödet på grundval av den diskonteringsränta som
gällde vid den tidpunkten,
14.
individuellt stöd: stöd som beviljas till ett visst företag och omfattar följande:
(a)
stöd för särskilda ändamål, och
(b)
stöd som beviljas på grundval av en stödordning,
15.
immateriella tillgångar: tillgångar som bygger på tekniköverföring i form av förvärv
av patenträttigheter, licenser, know-how eller opatenterad teknisk kunskap,
16.
stora företag: företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I,
17.
saluföring av jordbruksprodukter: att ställa fram eller visa upp en jordbruksprodukt i
avsikt att sälja, erbjuda för försäljning, leverera eller på annat sätt föra ut på
marknaden, med undantag för primärproducentens försäljning i första ledet till
återförsäljare eller förädlare samt eventuellt förberedande av produkten för sådan
försäljning. primärförsäljares försäljning till slutkonsumenter ska betraktas som
saluföring om den sker i separata lokaler som är avsedda för detta syfte.
18.
nettoökning av antalet sysselsatta: en nettoökning av antalet anställda vid det berörda
företaget jämfört med genomsnittet under en viss period, vilket innebär att alla
tjänster som gått förlorade under den perioden ska dras av och att antalet sysselsatta i
heltids-, deltids- eller säsongsarbete ska beräknas med hänsyn till delar av
arbetskraftsenheter,
19.
bearbetning av jordbruksprodukter: varje process som en jordbruksprodukt undergår
där den produkt som blir resultatet av processen också är en jordbruksprodukt, med
undantag för verksamheter på jordbruksföretaget som är nödvändiga för att förbereda
en animalie- eller växtprodukt för försäljning i första ledet.
50
SV
20.
förskott med återbetalningsskyldighet: ett lån för ett projekt, som utbetalas i en eller
flera omgångar och där villkoren för återbetalning beror på resultatet av projektet,
21.
arbetstagare med kraftigt sämre förutsättningar: personer som uppfyller något av
följande kriterier:
(a)
inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under minst 24 månader, eller
(b)
inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under minst tolv månader och
tillhör en av de kategorier b–g som nämns i definitionen av ”arbetstagare med
sämre förutsättningar”,
22.
skyddad sysselsättning: sysselsättning i ett företag där minst 50% av de anställda har
funktionshinder,
23.
små och medelstora företag: företag som uppfyller kriterierna i bilaga II,
24.
arbetets början: antingen inledandet av bygg- och anläggningsarbeten som avser
investeringen eller det första bindande åtagandet att beställa utrustning eller ett annat
åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först,
utom förberedande arbete,
25.
anläggningstillgångar: tillgångar i form av mark, byggnader och anläggningar,
maskiner och inventarier,
26.
överblickbart stöd: stöd för vilket det är möjligt att på förhand exakt beräkna
bruttobidragsekvivalenten utan att behöva göra en riskbedömning.
27.
företag i svårigheter: företag som uppfyller följande villkor: :
[exakta ”hårda kriterier” som för närvarande återfinns i punkt 10 i riktlinjerna för
statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter eller i
enlighet med nya riktlinjer om undsättnings- och omstruktureringsstöd]
28.
lönekostnad: det totala belopp som stödmottagaren faktiskt betalar för den berörda
sysselsättningen, inbegripet
(a)
bruttolön före skatt,
(b)
obligatoriska avgifter, till exempel sociala avgifter under en fastställd
tidsperiod, och
(c)
kostnader för barntillsyn och vård av föräldrar.
DEFINITIONER FÖR REGIONALSTÖD
SV
29.
områden som är berättigade till driftstöd: en region i de yttersta randområdena enligt
artikel 349 i fördraget eller ett glesbefolkat område, enligt den godkända
regionalstödskartan för medlemsstaten i fråga för perioden 2014–2020,
30.
grundläggande bredband: ADSL-nät (upp till ADSL2+), traditionella kabelnät (t.ex.
DOCSIS 2.0), mobila nät av tredje generationen (UMTS) och satellitbaserade
system,
31.
NGA-nät: fiberbaserade accessnät (FTTx), avancerade uppgraderade kabelnät och
vissa avancerade trådlösa accessnät som kan erbjuda varje abonnent tillförlitliga
höghastighetstjänster,
51
SV
32.
backhaul-bredbandsnät: utgör den förmedlande länken mellan stomnätet och
accessnätet och förmedlar data till och från det globala nätverket.
33.
nyinvestering:
34.
en investering i materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar i
samband med grundande av en ny anläggning, utvidgning av kapaciteten vid en
befintlig anläggning, omställning av produktionen i en anläggning till
produkter som inte tidigare tillverkats i anläggningen eller en grundläggande
ändring av hela produktionsprocessen i en befintlig anläggning, eller
–
ett förvärv av tillgångar som tillhör en anläggning som har lagts ned eller
skulle ha lagts ned om den inte hade tagits över, och förutsatt att den köps av
en investerare som inte har någon anknytning till säljaren och utesluter att
enbart aktierna i ett företag förvärvas,
nyinvestering till förmån för ny verksamhet:
–
En investering i materiella och immateriella tillgångar som avser etablering av
en ny anläggning, på det villkoret att den verksamhet som bedrivs i den nya
anläggningen inte är samma eller en liknande verksamhet som den som bedrivs
i en befintlig anläggning i samma NUTS 3-region som ägs av samma företag
eller grupp av företag, diversifiering av verksamheten i en anläggning, på det
villkoret att den nya verksamheten inte är samma eller en liknande verksamhet
som den som tidigare bedrevs i den berörda anläggningen,
–
förvärv av tillgångar som tillhör en anläggning som har lagts ned eller skulle ha
lagts ned om den inte hade tagits över, och förutsatt att den köps av en
investerare som inte har någon anknytning till säljaren, på det villkoret att den
nya verksamhet som ska utföras med hjälp av de förvärvade tillgångarna inte är
samma eller en liknande verksamhet som den som bedrevs i anläggningen före
förvärvet,
35.
samma eller en liknande verksamhet: verksamhet som omfattas av samma klass
(fyrsiffrig kod) i den statistiska näringsgrensindelningen, Nace rev. 22,
36.
immateriella tillgångar: tillgångar som förvärvats genom tekniköverföring, till
exempel patenträttigheter, licenser, know-how eller opatenterad teknisk kunskap, ska
vid beviljande av regionalt stöd till nyinvesteringar vara tillgångar som kan skrivas
av, uteslutande användas i den anläggning som tar emot stödet, ha köpts från parter
som inte har några rättsliga, ekonomiska eller finansiella kopplingar inom nära
räckhåll, som kommer att ingå i företagets tillgångar och fortsätter att vara kopplade
till det stödmottagande projektet under minst fem år, eller minst tre år i fråga om små
och medelstora företag,
37.
investeringsstöd: regionalstöd som beviljas för en nyinvestering eller en
nyinvestering till förmån för ny verksamhet,
2
SV
–
Som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006
om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets
förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393,
30.12.2006, s. 1). Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 973/2007 av den 20
augusti 2007 om ändring av vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden för att tillämpa den
statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 (EUT L 216, 21.8.2007, s. 10).
52
SV
38.
befordran: transport av varor från ursprungsorten till bestämmelseorten, inklusive
eventuella mellanliggande avsnitt eller etapper inom eller utanför den berörda
medlemsstaten, med hjälp av ett eller flera transportmedel,
39.
stort investeringsprojekt: nyinvestering med stödberättigande kostnader som
överstiger 50 miljoner euro, beräknat till de priser och växelkurser som gäller den
dag då stödet beviljas. Ett stort investeringsprojekt ska betraktas som ett enda
investeringsprojekt, om en nyinvestering som inletts av samma stödmottagare (på
koncernnivå) under en period av tre år från och med den dag då arbetet på en annan
understödd investering inleds i samma NUTS 3-region,
40.
transportmedel: järnvägstransport, vägtransport, transport på inre vattenvägar,
sjötransport, lufttransport, intermodal transport,
41.
bestämmelseort: den plats där varorna lossas,
42.
ursprungsort: den plats där varorna lastas för transport,
43.
regionalt driftstöd: stöd för att minska ett företags löpande kostnader som inte är
relaterade till en nyinvestering och omfattar kostnadskategorier som
personalkostnader, material, kontrakterade tjänster, kommunikation, energi,
underhåll, hyra, administration men utesluter avskrivningar och kostnader för
finansiering om dessa har tagits med i de stödberättigande kostnaderna när de
tilldelar investeringsstöd och får baseras på de faktiska kostnaderna, men får lämnas i
form av periodiska utbetalningar för att täcka förväntade kostnader (periodiska
schablonbelopp),
44.
stödordningar riktade till för särskilda sektorer: stödordningar som omfattar endast
en eller ett begränsat antal verksamheter inom tillverkning eller tjänster.
45.
stålsektorn: all verksamhet som rör produktionen av en eller flera av följande
produkter:
(a)
tackjärn och ferrolegeringar:
tackjärn för tillverkning av stål, gjuteritackjärn och annat tackjärn, spegeljärn
och högkolhaltig ferromangan (övriga ferrolegeringar är inte inbegripna).
(b)
obearbetade produkter och halvfabrikat av järn, stål eller specialstål:
flytande stål även i göt, inklusive sådana avsedda för smide: blooms, billets,
slabs och platiner, varmvalsade breda band, med undantag för produktion av
flytande stål för götstål vid små och medelstora gjuterier.
(c)
varmvalsade färdigprodukter av järn, stål eller specialstål:
räler, sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, balkar, grov profilstång och
annan stång 80 mm och däröver, spontpålar, profilstänger och annan stång
mindre än 80 mm och plattjärn under 150 mm, valstråd, rund- och fyrkantsjärn
för rörframställning, varmvalsade band (inklusive band för rörframställning),
varmvalsad plåt (överdragen och icke överdragen), grov- och mediumplåt med
en tjocklek av 3 mm och däröver, universaljärn med en tjocklek av 150 mm
och däröver, med undantag för dragen tråd, blankglödgat stål och gjutgods.
(d)
SV
kallbearbetade produkter:
53
SV
vitplåt, blyöverdragen plåt, svartplåt, galvaniserad plåt, annan överdragen
tunnplåt, kallvalsad plåt, transformatorplåt och elektroband för framställning av
vitplåt, kallvalsad plåt i rullar och band.
(e)
rör:
alla sömlösa stålrör, svetsade stålrör med en diameter på över 406,4 mm.
46.
(a)
extrudering/texturering av alla generiska typer av fibrer och garn baserade på
polyester, polyamid, akryl eller polypropylen, oberoende av deras
slutanvändning, eller
(b)
polymerisering (inbegripet polykondensering), då den är integrerad med
extrudering med avseende på de maskiner som används, eller
(c)
varje biprocess som är förbunden med samtidig installation av kapacitet för
extrudering/texturering av den potentiella stödmottagaren eller av något annat
företag inom den grupp den tillhör och som, i den specifika affärsverksamheten
i fråga, normalt är integrerad med sådan kapacitet med avseende på de
maskiner som används.
47.
Materiella tillgångar: tillgångar i form av mark, byggnader, installationer, maskiner
och verktyg, men för regionalstöd inom transportsektorn, lösöre, anses inte vara
bidragsberättigande kostnader.
48.
turistverksamhet: följande verksamheter enligt indelningen i Nace Rev. 2:
49.
SV
syntetfibersektorn:
(a)
Nace 55: hotell- och logiverksamhet.
(b)
Nace 56: restaurang-, catering- och barverksamhet.
(c)
Nace 79: resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och
relaterade tjänster.
(d)
Nace 90: konstnärlig och kulturell verksamhet samt nöjesverksamhet.
(e)
Nace 91: biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m.
(f)
Nace 93: sport-, fritids- och nöjesverksamhet.
transportkostnader: kostnader för transport för annans räkning som faktiskt betalats
av stödmottagarna per resa, bestående av:
(a)
fraktkostnader, hanteringskostnader och kostnader för tillfällig lagring, i den
mån dessa kostnader hänger samman med befordran,
(b)
försäkringskostnader för lasten,
(c)
skatter, tullar och avgifter som tillämpas på lasten och, i tillämpliga fall, på
dödvikten, både på avgångs- och bestämmelseorten,
(d)
kostnader för skydd och säkerhetskontroll, tilläggsavgifter för ökade
bränslekostnader,
54
SV
50.
Transport: landtransporter på väg, järnväg och vattenvägar, lufttransport och
sjöfartspassagerare och/eller godstransporttjänster för annans räkning men som inte
inbegriper transportinfrastruktur, särskilt flygplatser och hamnar.
51.
varuslag: gods som klassificerats enligt kommissionens förordning (EG)
nr 1304/2007 av den 7 november 2007 om ändring av rådets direktiv 95/64/EG,
rådets förordning (EG) nr 1172/98 och Europaparlamentets och rådets förordningar
(EG) nr 91/2003 och (EG) nr 1365/2006 med avseende på att införa NST 2007 som
enda nomenklatur för transporterat gods inom vissa transportsätt3.
52.
flygplatsinfrastruktur: terminalbyggnader, start- och landningsbanor, terminaler,
kontrolltorn och tillhörande anläggningar.
DEFINITIONER FÖR STÖD TILL SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
53.
skuldinstrument: en överenskommelse som tvingar långivaren att göra ett
överenskommet belopp tillgängligt för låntagaren för en överenskommen period och
enligt vilken låntagaren är skyldig att återbetala det beloppet inom den
överenskomna perioden. Skuldinstrument kan ges i form av lån och andra
finansieringsinstrument för vilka säkerhet har ställts åtminstone delvis och där den
viktigaste komponenten är att de ger långivaren/investeraren en fast
minimiavkastning,
54.
enhet som anförtrotts genomförandeuppgifterna: till exempel Europeiska
investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden, offentligrättsliga organ eller
privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, som fått i
uppdrag av en medlemsstat att förvalta ett finansiellt instrument,
55.
kapitalinvestering: tillhandahållande av kapital till ett företag som investeras direkt
eller indirekt i utbyte mot fullständig eller partiell äganderätt till företaget och om
kapitalinvesteraren kan få en viss kontroll över driften av företaget och dela
företagets vinster,
56.
exitstrategi: strategi genom vilken ett investeringsverktyg eller en annan investerare
avvecklar innehav enligt en plan för att uppnå maximal avkastning, bland annat
utförsäljning,
avskrivningar
av
investeringar,
återbetalning
av
preferensaktier/preferenslån, försäljning till ett annat investeringsverktyg eller en
annan investerare, försäljning till ett finansinstitut, försäljning genom offentlig
emission, inbegripet börsintroduktion,
57.
finansiell intermediär: en finansiell mellanhand, oavsett form och ägarskap, inklusive
enheter
som
medlemsstaten
har
anförtrott
genomförandet
av
riskfinansieringsåtgärden, fond-i-fonder, privata investeringsfonder och statliga
investeringsfonder,
58.
första kommersiella försäljningsställe: ett företags första försäljning på en produkteller tjänstemarknad, exklusive begränsad försäljning för att testa marknaden,
59.
uppföljningsinvestering: ytterligare en investering i ett företag efter en eller flera
tidigare investeringar,
3
SV
EUT L 290, 8.11.2007, s. 14.
55
SV
SV
60.
garanti: ett skriftligt åtagande att ta på sig ansvaret för hela eller del av en tredje
parts nyligen uppkomna transaktioner med sekundärt eget kapital eller
riskfinansieringslån.
61.
garantinivå: den procentuella förlusttäckningen av var och en transaktion i den
garanterade portföljen.
62.
oberoende privat investerare: en privat investerare som är oberoende i förhållande
till de små och medelstora företag i vilka den placerar, inbegripet finansinstitut,
oavsett ägarförhållanden, i den mån de står för hela risken i förhållande till sin
investering,
63.
investering: en eller flera investeringar i ett företag,
64.
fysisk person: vid tillämpning av artiklarna 17 och 19 en person som inte är ett
företag i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget,
65.
riskfinansieringslån: lån som ges av en finansiell intermediär till de stödberättigade
små och medelstora företagen på villkor att intermediären deltar i finansieringen av
sådana lån med sina egna medel i enlighet med de förhållanden som anges i artikel
17.10 och att den finansiella mellanhanden på grundval av sina tidigare treåriga
ekonomiska rapporter kan visa att den låneportfölj som får stöd genom
riskfinansieringsåtgärden omfattar ett stort antal små och medelstora företag som,
mot bakgrund av sina interna riskklassificeringskriterier, inte skulle ha finansierats
utan åtgärden.
66.
sökkostnader: kostnader som hänger samman med små och medelstora företags
rekognosering före deras första kommersiella försäljning eller som varit verksamma
mindre än fem år efter det att de första kommersiella försäljning på en marknad, om
kostnaderna inte leder till några investeringar, Sökkostnader får inte omfatta de
rättsliga och administrativa kostnaderna för investeringsfonden eller dess förvaltare.
67.
total finansiering: en eller flera finansieringar i ett stödberättigat litet eller medelstort
företag, inklusive uppföljningsinvesteringar enligt artikel 19.5 i denna förordning,
68.
investering av kapital likställt med eget kapital: en typ av finansiering som placerar
sig mellan eget kapital och lån, med en högre risk än prioriterade skuld och en lägre
risk än primärkapital och som ger innehavaren en avkastning som i huvudsak
grundar sig på vinster eller förluster i det underliggande målföretaget och för vilken
ingen säkerhet har ställts vid betalningsförsummelse. Investeringar i form av kapital
likställt med eget kapital kan struktureras som fordran, osäkrad och underordnad och
i vissa fall konvertibel till aktier, eller som preferensaktier,
69.
ersättningskapital: köp av befintliga aktier i ett företag från en tidigare investerare
eller aktieägare,
70.
icke börsnoterade små och medelstora företag: små och medelstora företag som inte
är officiellt noterade på en fondbörs och, vid tillämpningen av denna förordning, små
och medelstora företag som är noterade på en alternativ handelsplattform
specialiserad på små och medelstora företag,
71.
organisatoriskt samarbete: utveckling av gemensamma affärsstrategier eller
förvaltningsstrukturer, tillhandahållande av gemensamma tjänster eller tjänster för att
underlätta samarbete, samordnad verksamhet, t.ex. forskning eller marknadsföring,
stöd till nätverk och kluster, förbättring av tillgänglighet och kommunikation,
56
SV
användning av gemensamma instrument för att främja entreprenörskap och handel
med små och medelstora företag,
72.
samarbetsstödjande rådgivningstjänster: rådgivning, bistånd och utbildning för
utbyte av kunskap och erfarenheter och för förbättring av samarbetet,
73.
samarbetsstödjande tjänster: tillhandahållandet av kontorslokaler, webbplatser,
databaser, bibliotek, marknadsundersökningar, handböcker samt arbetsdokument och
förlagor till dokument,
74.
alternativ handelsplattform: en fondbörs eller ett investeringsinstrument med
specialisering på utbyte av aktier i små och medelstora företag genom att underlätta
matchning mellan investerare och små och medelstora målföretag.
DEFINITIONER FÖR STÖD TILL FORSKNING, UTVECKLING OCH INNOVATION
75.
på normala marknadsmässiga villkor: villkoren för transaktionen mellan de
avtalsslutande parterna skiljer sig inte från de villkor som skulle gälla mellan
oberoende företag och innehåller inget inslag av samverkan. Inrättandet av ett öppet,
transparent och villkorslöst anbudsförfarande för transaktionen anses uppfylla
principen om armslängds avstånd,
76.
faktiskt samarbete: samarbete för utbyte av kunskap och/eller teknik eller för att
uppnå ett gemensamt mål baserat på arbetsdelning; de samarbetande parterna
fastställer gemensamt tillämpningsområdet för forskningsprojektet och delar riskerna
med och resultatet av samarbetet, Utläggning på entreprenad ska inte betraktas som
faktiskt samarbete,
77.
experimentell utveckling: att förvärva, kombinera, forma och använda befintliga
vetenskapliga, tekniska, näringslivsmässiga eller andra relevanta kunskaper och
färdigheter med det direkta syftet att utarbeta nya eller förbättrade produkter,
processer eller tjänster. Detta kan också inbegripa t.ex. verksamheter som syftar till
konceptuell definition, planering och dokumentation av nya produkter, processer
eller tjänster.
Experimentell utveckling kan inbegripa utformning av prototyper, demonstration,
pilotarbete, testning och validering av nya eller förbättrade produkter, processer eller
tjänster i miljöer som motsvarar realistiska driftsförhållanden, där det primära syftet
är att göra ytterligare tekniska förbättringar på de produkter, processer eller tjänster
som ännu inte är fasta, men inte om det primära syftet är att utveckla marknader.
Detta kan omfatta utveckling av en kommersiellt användbar prototyp eller ett
pilotarbete som med nödvändighet är den slutliga kommersiella produkten och som
är alltför dyr att producera för att endast användas för demonstration och utvärdering.
I övriga fall bör prototyper och pilotarbeten inte vara avsedda för kommersiell
användning.
Experimentell utveckling ska inte inbegripa rutinmässiga eller återkommande
ändringar av befintliga varor, tillverkningsmetoder, tillverkningsprocesser, tjänster
eller andra pågående verksamheter även om dessa ändringar kan innebära
förbättringar.
SV
57
SV
SV
78.
grundforskning: experimentellt eller teoretiskt arbete som i första hand syftar till att
förvärva ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara
fakta, och som inte syftar till någon direkt praktisk tillämpning.
79.
högkvalificerad personal: personal med en examen från eftergymnasial utbildning
och minst fem års relevant yrkeserfarenhet vilket även kan omfatta doktorandstudier.
80.
industriell forskning: planerad forskning eller kritisk analys, som syftar till att
förvärva ny kunskap och nya färdigheter för att utveckla nya produkter, processer
eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, processer eller
tjänster. Detta inbegriper skapandet av komponenter som utgör delar av komplexa
system, och kan inbegripa byggande av prototyper i en laboratoriemiljö och/eller i en
miljö med simulerat gränssnitt till befintliga system och till småskalig
pilotverksamhet för att testa och validera tillverkningsmetodens prestanda, om detta
är nödvändigt för den industriella forskningen, särskilt för allmän teknikvalidering, i
den mån prototyper och pilottillverkning av detta slag inte kan användas i
kommersiellt syfte.
81.
innovationsrådgivningstjänster: rådgivning, bistånd och utbildning på områdena
kunskapsöverföring, förvärv, skydd av och handel med immateriella rättigheter,
licensavtal och användning av standarder.
82.
innovationsstödjande tjänster: tillhandahållande av kontorsutrymme, databaser,
bibliotek, marknadsundersökningar, utnyttjande av laboratorier, kvalitetsmärkning,
testning och certifiering.
83.
innovativt företag: ett företag som
i)
genom en bedömning utförd av en extern expert kan visa att det inom
överskådlig framtid kommer att utveckla produkter, tjänster eller processer som
är nyskapande eller väsentligt förbättrade jämfört med den nyaste tekniken i
branschen, och som löper risk att misslyckas tekniskt eller industriellt, eller
ii)
dess kostnader för forskning och utveckling utgör minst 15% av dess totala
driftskostnader under minst ett av de tre år som föregick beviljandet av stödet
eller, om det gäller ett nystartat företag utan finansiell historik, under
revisionen av dess innevarande budgetperiod, vilket ska bestyrkas av en extern
revisor.
84.
organisationsinnovation: genomförande av en ny organisationsmetod i företagets
affärsmetoder, arbetsplatsorganisation eller förbindelser utåt, men inte ändrade
affärsmetoder, arbetsplatsorganisation eller förbindelser utåt som baseras på
organisationsmetoder som redan används inom företaget, ändrad ledningsstrategi,
sammanslagningar och förvärv, upphörande med en process, allmänt utbyte eller
utvidgning av kapitalet, förändringar som uteslutande beror på ändrade faktorpriser,
anpassning, regelbundna säsongsanpassningar eller andra cykliska anpassningar samt
handel med nya eller väsentligt förbättrade produkter.
85.
personalkostnader: forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som
de arbetar med forskningsprojektet.
58
SV
86.
processinnovation: genomförande av en ny eller väsentligt förbättrad produktionseller framtagningsmetod (inklusive betydande förändringar av teknik, utrustning
och/eller programvara men exklusive små förändringar eller förbättringar),
förbättrade produktions- eller tjänstemöjligheter genom att tillverknings- eller
logistiksystem införs som i hög grad liknar dem som redan används, upphörande med
en process, allmänt utbyte eller utvidgning av kapitalet, förändringar som uteslutande
beror på ändrade faktorpriser, anpassning, regelbundna säsongsanpassningar eller
andra cykliska anpassningar, samt handel med nya eller väsentligt förbättrade
produkter.
87.
organisation för forskning och kunskapsspridning: en enhet (till exempel universitet
eller
forskningsinstitut,
tekniköverföringsorgan,
innovationsmäklare
forskningsinriktade fysiska eller virtuella gemensamma enheter), oberoende av dess
rättsliga status (dvs. om den omfattas av offentligrättslig eller privaträttslig
lagstiftning) eller finansieringssätt, vars främsta syfte är att bedriva oberoende
grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling, och/eller att
sprida resultaten av sådan verksamhet på ett icke-diskriminerande sätt och utan
ensamrätt, genom undervisning, offentliggörande eller kunskapsöverföring;
organisationen kan bedriva ekonomisk verksamhet så länge som denna verksamhet
bidrar till det primära syftet genom att den inte inkräktar på den primära
verksamhetens oberoende samt har ett naturligt samband med organisationens
primära verksamhet, utgör endast en försumbar andel av budgetanslagen för
oberoende forskning och utförs på marknadsmässiga villkor.
Finansieringen, kostnaderna och intäkterna av ekonomisk verksamhet ska redovisas
separat.
Företag som kan utöva ett inflytande på en sådan organisation, t.ex. i egenskap av
aktieägare eller medlemmar, ska inte ha något företräde till en sådan organisations
forskningsresurser eller till de resultat den uppnår,
88.
4
SV
forskningsinfrastruktur: anläggningar, resurser och därmed sammanhängande tjänster
som forskarsamhället använder för att genomföra forskning på alla områden; denna
definition omfattar vetenskaplig basutrustning och forskningsmaterial,
kunskapsbaserade resurser som samlingar, arkiv och strukturerad vetenskaplig
information, IKT-infrastrukturer som nät, datorutrustning, programvara och
kommunikationsverktyg samt alla andra unika medel som är nödvändiga för att
bedriva forskning. Dessa infrastrukturer kan finnas på enda plats eller vara utspridda
(dvs. utgöra ett organiserat resursnätverk)4.
I enlighet med artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens
rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric) (EUT L 206, 8.8.2009, s. 1.
59
SV
89.
inhyrning: tillfällig anställning av personal av en stödmottagare för en begränsad
period, efter vilken personalen har rätt att gå tillbaka till sin tidigare arbetsgivare.
DEFINITIONER SOM GÄLLER STÖD TILL MILJÖSKYDD
90.
miljöskydd: varje åtgärd som syftar till att avhjälpa eller förebygga skador på den
fysiska miljön eller naturresurserna genom stödmottagarens egen verksamhet, att
minska risken för sådana skador eller till att främja en effektivare användning av
naturresurserna, bland annat energisparande åtgärder och användning av förnybara
energikällor.
91.
energibesparing: en mängd sparad energi som fastställs genom mätning och/eller
uppskattning av förbrukningen före och efter genomförandet av en åtgärd för att
förbättra energieffektiviteten, med normalisering för yttre förhållanden som påverkar
energiförbrukningen.
92.
energiinfrastruktur: de energiinfrastrukturkategorier som definieras i bilaga II till
förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för
transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr
715/20095.
93.
unionsnorm:
en obligatorisk unionsnorm som anger den nivå som enskilda företag ska
uppnå i miljöhänseende, eller
(f)
skyldigheten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG6 att
använda bästa tillgängliga teknik enligt den senaste relevanta information som
kommissionen har offentliggjort i enlighet med artikel 17.2 i det direktivet.
94.
förorenat område: ett område där förekomst av farliga ämnen orsakad av mänsklig
verksamhet är belagd och där denna förekomst är så stor att den utgör en betydande
risk för människors hälsa eller för miljön med beaktande av pågående och godkänd
framtida användning av marken (inklusive skogsmark). Den berörda miljöskadan
omfattar skador på mark, ytvatten eller grundvatten.
95.
samarbetsmekanism: en mekanism som uppfyller de villkor som anges i artikel 6, 7
eller 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) nr 2009/28 om främjande av
användningen av energi från förnybara energikällor7.
5
6
7
SV
(e)
http://register.consilium.europa.eu/pdf/en/12/pe00/pe00075.en12.pdf
EUT L 24, 29.1.2008, s. 8.
EUT L 140, 5.6.2009, s. 16,
60
SV
96.
förnybara energikällor: följande förnybara icke-fossila energikällor: vindenergi,
solenergi, energi från luftvärme, geotermisk energi, vattenvärme och havsenergi,
vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.
97.
biobränsle: flytande eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som
används för transportändamål.
98.
hållbart biobränsle: biobränsle som uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17 i
Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2009/28 om främjande av
användningen av energi från förnybara energikällor8,
99.
energi från förnybara energikällor: energi som produceras vid anläggningar som
endast använder förnybara energikällor samt andelen energi (uttryckt i värmevärde)
som producerats från förnybara energikällor i hybridanläggningar som också
använder konventionella energikällor och omfattar förnybar el som används för att
fylla lagringssystemen, men inte el som produceras som ett resultat av
lagringssystemen.
100.
kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och
elenergi och/eller mekanisk energi.
101.
miljöskatt: en skatt vars specifika beskattningsunderlag har tydliga negativa effekter
på miljön, eller vars syfte är att vissa verksamheter, varor eller tjänster ska beskattas
så att miljökostnaderna ingår i priset eller att producenter och konsumenter ges
möjlighet att orientera sig mot miljövänligare verksamheter.
102.
inmatningspremie: en premie som betalas utöver det marknadspris som utsätter
producenter av förnybar energi för marknadspriser,
103.
unionens minimiskattenivå : den minimiskattenivå som anges i unionslagstiftningen.
När det gäller energiprodukter och elektricitet avses med unionens minimiskattenivå
den minimiskattenivå som anges i bilaga I till direktiv 2003/96/EG9.
104.
materiella anläggningstillgångar: investeringar i tomtmark (inklusive skogsmark)
som är absolut nödvändiga för att uppfylla miljömål, investeringar i byggnader,
anläggningar och utrustning, som avser att minska eller ta bort föroreningar och
olägenheter, och investeringar för att anpassa produktionsmetoder i syfte att skydda
miljön.
105.
principen om att förorenaren betalar: kostnaderna för att åtgärda föroreningar ska
betalas av den som orsakat dem, om inte den person som ansvarar för föroreningen
inte kan identifieras eller inte kan ställas till svars enligt unionslagstiftningen eller
nationell lagstiftning eller inte kan fås att betala kostnaderna för saneringen. Med
föroreningar avses i det här sammanhanget den skada som förorenaren orsakar
genom att direkt eller indirekt skada miljön, eller genom att skapa förhållanden som
leder till en sådan skada10 på den fysiska miljön eller på naturresurser.
106.
standardansvar som gäller balansering: balanseringsansvar som normalt är
tillämpliga i en medlemsstat på elproducenter, även konventionella elproducenter.
8
9
10
SV
EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.
Rådets rekommendation av den 3 mars 1975 om beräkning av kostnader och om offentliga
myndigheters intervention i miljöfrågor (EGT L 194, 25.7.1975, s. 1).
61
SV
BILAGA II
Definition av små och medelstora företag
Artikel 1
Företag
Som ett företag betraktas varje enhet som bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av
enhetens juridiska form. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk
eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar
som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.
Artikel 2
Personalstyrka och finansiella trösklar som definition av olika företagskategorier
1.
Kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag utgörs av företag som
sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner
euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.
2.
Inom kategorin små och medelstora företag definieras små företag som företag som
sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte
överstiger 10 miljoner euro per år.
3.
Inom kategorin små och medelstora företag definieras mikroföretag som företag som
sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte
överstiger 2 miljoner euro per år.
Artikel 3
Typer av företag som beaktas vid beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen
SV
1.
”Fristående företag” är de företag som inte betecknas som partnerföretag enligt punkt
2 eller anknutet företag enligt punkt 3.
2.
”Partnerföretag” är de företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkt
3 och mellan vilka det finns följande förbindelse: ett företag (företag i tidigare
marknadsled) innehar ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra anknutna
företag enligt punkt 3 minst 25% av kapitalet eller rösterna i ett annat företag
(företag i senare marknadsled). Ett företag kan dock betecknas som fristående, och
alltså inte anses ha ett partnerföretag, även om tröskelvärdet på 25% har uppnåtts
eller överskridits, om det gäller följande kategorier av investerare och dessa enskilt
eller tillsammans inte är anknutna i den mening som avses i punkt 3 till det berörda
företaget:
(a)
Offentliga investeringsbolag, riskkapitalbolag, fysiska personer eller grupper
av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar (så
kallade business angels) och som investerar eget kapital i icke börsnoterade
företag, förutsatt att dessa business angels sammanlagda investering i ett och
samma företag inte överstiger 1 250 000 euro.
(b)
Universitet eller forskningscentra utan vinstsyfte.
(c)
Institutionella investerare, inklusive regionala utvecklingsfonder.
62
SV
(d)
3.
Självständiga lokala myndigheter som har en årlig budget som understiger 10
miljoner euro och som har färre än 5 000 invånare.
”Anknutna företag” är de företag som mellan sig upprätthåller en av följande
förbindelser:
(a)
Ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett
annat företag.
(b)
Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett
annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.
(c)
Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag
enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det
företagets stadgar.
(d)
Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd
av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt
över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.
Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då de investerare som avses i punkt
2 andra stycket inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av det berörda
företaget, dock utan att detta påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.
De företag som upprätthåller någon av de förbindelser som avses i första stycket via
ett eller flera andra företag eller via de investerare som avses i punkt 2 ska också
anses som anknutna företag.
De företag som upprätthåller någon av dessa förbindelser via en fysisk person eller
en grupp fysiska personer i samverkan ska också anses som anknutna företag, om
dessa företag helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande
marknader.
Med angränsande marknad avses marknaden för en produkt eller en tjänst i ett
tidigare eller senare marknadsled.
4.
Utom i de fall som avses i punkt 2 andra stycket, kan ett företag inte anses tillhöra
kategorin små och medelstora företag, om 25% eller mer av dess kapital eller dess
röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ,
individuellt eller gemensamt.
5.
Företagen får avge en försäkran om sin status som fristående företag, partnerföretag
eller anknutet företag och om uppgifter rörande trösklarna i artikel 2. Även om
kapitalspridningen inte gör det möjligt att exakt veta vem som innehar kapitalet, får
företaget avge en sådan försäkran om det kan försäkra att det har rimliga skäl att anta
att det inte till 25% eller mer ägs av ett företag eller gemensamt av anknutna företag
eller via fysiska personer eller grupper av fysiska personer. En sådan försäkran avges
utöver de kontroller som föreskrivs i medlemsstaternas eller unionens lagstiftning.
Artikel 4
Uppgifter som behövs för att beräkna personalstyrkan och de finansiella beloppen samt
referensperiod
1.
SV
Uppgifterna för beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen ska hämtas
från det senast godkända räkenskapsåret och beräknas på årsbasis. De beaktas från
63
SV
och med att räkenskaperna har godkänts. Omsättningen ska beräknas exklusive
mervärdesskatt och andra indirekta skatter.
2.
Om uppgifterna om ett företag beräknade på årsbasis vid datum för bokslut
överstiger eller understiger de trösklar som anges i artikel 2 för personalstyrkan eller
för de finansiella beloppen, erhåller eller förlorar företaget sin status av medelstort
företag, litet företag eller mikroföretag först om detta inträffar under två på varandra
följande år.
3.
Om företaget är nyetablerat och bokslutet ännu inte har blivit godkänt, ska
uppgifterna i fråga grunda sig på en skälig uppskattning som görs under
räkenskapsåret.
Artikel 5
Personalstyrka
Personalstyrkan motsvarar antalet årsarbetskrafter, det vill säga antalet personer som på heltid
arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela referensåret. Det arbete som utförs av
personer som inte har arbetat hela året, som har arbetat deltid, oberoende av varaktighet, eller
som utfört säsongsarbete ska beräknas som delar av årsarbetskrafter. Personalstyrkan utgörs
av:
(a)
löntagarna,
(b)
personer som arbetar för företaget och som har en underordnad ställning i
förhållande till detta och som i nationell rätt jämställs med löntagare,
(c)
de ägare som driver företaget, och
(d)
de delägare som utövar en regelbunden verksamhet i företaget och som erhåller
ekonomiska förmåner från företaget.
Lärlingar och studerande under yrkesutbildning som omfattas av lärlings- eller
yrkesutbildningsavtal ska inte räknas in vid beräkningen av personalstyrkan. Den tid som
utgörs av mödraledighet eller föräldraledighet ska inte räknas in.
Artikel 6
Fastställande av uppgifterna om företaget
SV
4.
I fråga om ett fristående företag ska fastställandet av uppgifterna, inklusive
personalstyrkan, göras enbart på grundval av företagets egna räkenskaper.
5.
Uppgifterna, inklusive personalstyrkan, om ett företag som har partnerföretag eller
anknutna företag ska beräknas på grundval av räkenskaperna och andra uppgifter om
företaget eller – om sådana finns – företagets konsoliderade räkenskaper eller de
konsoliderade räkenskaperna där företaget räknats in genom konsolidering. Till
uppgifterna i första stycket ska aggregeras uppgifterna om det berörda företagets
eventuella partnerföretag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare
marknadsled i förhållande till det berörda företaget. Uppgifterna ska aggregeras i
proportion till andelen av kapitalet eller rösträtten (den högsta av dessa båda
andelar). Vid korsvist ägande ska den största andelen tillämpas. Till uppgifterna i det
första och andra stycket ska läggas 100% av uppgifterna för de eventuella företag
som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har
tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.
64
SV
SV
6.
Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det
berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om
sådana finns. till vilka ska läggas 100 % av uppgifterna för de företag som är
anknutna till dessa partnerföretag, såvida inte uppgifterna om dessa har räknats in
genom konsolidering. Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag
som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra
uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska aggregeras proportionellt
uppgifterna om de eventuella partnerföretagen till dessa anknutna företag som
befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till dessa,
om de inte redan har räknats in i de konsoliderade räkenskaperna i en proportion som
motsvarar minst den procentsats som anges i punkt 2 andra stycket.
7.
När personalstyrkan inte framgår av de konsoliderade räkenskaperna, ska den
beräknas genom att proportionellt aggregera uppgifterna om de företag till vilka detta
företag är partnerföretag och lägga till uppgifterna om de företag till vilka det är
anknutet.
65
SV
BILAGA III
Information om statligt stöd som undantas enligt villkoren i denna förordning
DEL I
Uppgifterna ska lämnas genom kommissionens fastställda IT-tillämpning enligt artikel 10
Stödreferens
(fylls i av kommissionen)
Medlemsstat
Medlemsstatens
referensnummer
Region
Regionens namn (NUTS)11
Stödbeviljande
myndighet
Namn
Regionens stödstatus12
Postadress
Webbadress
Stödåtgärdens
beteckning
Nationell rättslig
grund (hänvisning
till
landets
officiella
kungörelseorgan)
Webblänk till den
fullständiga texten
till stödåtgärden
Typ av åtgärd
Stödordning
Stöd för särskilda ändamål
11
12
13
SV
Det stödmottagande företagets namn
och den koncern13 det tillhör
NUTS - Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter. Regionen anges vanligtvis på nivå 2.
Artikel 107.3 a i EUF-fördraget (A-status), artikel 107.3 c i EUF-fördraget (C-status), ickestödområden, dvs. områden som inte är berättigade till regionalstöd (N-status).
Med företag avses vid tillämpningen av konkurrensreglerna i fördraget och vid tillämpningen av denna
förordning en enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och hur den
finansieras. Domstolen har fastställt att enheter som (rättsligt eller faktiskt) kontrolleras av samma enhet
bör betraktas som ett företag.
66
SV
Ändring av en
befintlig
stödordning eller Förlängning
ett
stöd
för
särskilda ändamål Ändring
Kommissionens stödreferens
Varaktighet14
dd/mm/åååå–dd/mm/åååå
Stödordning
Dag då stödet Stöd för särskilda ändamål
beviljades15
Berörda
ekonomiska
sektorer
dd/mm/åååå
Alla
stödberättigade
ekonomiska sektorer
Begränsat till vissa sektorer:
Ange i enlighet med Nace rev.
216
Typ
av Små och medelstora företag
stödmottagare
Stora företag
Budget
Årligt totalbelopp för den Nationell
budget som planeras enligt belopp)
ordningen17
valuta
…
(avrundade
Sammanlagt belopp av stöd Nationell
för särskilda ändamål som belopp)
beviljats företaget18
valuta
…
(avrundade
Nationell
belopp)
valuta
…
(avrundade
För garantier19
Stödinstrument
(artikel 5)
Bidrag/räntesubvention
Lån/lån med återbetalningsskyldighet
14
15
16
17
18
19
SV
Den period under vilken den beviljande myndigheten kan åta sig att bevilja stödet.
Fastställs i enlighet med skäl 36 i förordningen.
Nace Rev. 2 är Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensindelning. Sektorn ska i regel anges
på koncernnivå.
Om det är fråga om en stödordning: Ange det sammanlagda stödbelopp som planeras enligt
stödordningen per år eller den beräknade skatteförlusten per år för samtliga stödinstrument som ingår i
stödordningen.
Om det rör sig om ett stöd för särskilda ändamål: Ange totalt stödbelopp/skattebortfall.
För garantier: ange det (högsta) garanterade lånebeloppet.
67
SV
Garanti (vid behov med hänvisning till
kommissionens beslut)20
Skatteförmån eller skattebefrielse
Tillhandahållande av riskkapital
Andra (ange vilka)
Vid
medfinansiering
från
gemenskapsfonde
r
20
SV
Finansierin Nationell valuta …
gsbelopp
(avrundade belopp)
(per
EUfond)
Namnge EU-fonderna:
I förekommande fall, hänvisning till kommissionens beslut om att godkänna metoden för att beräkna
bruttobidragsekvivalenten, i överensstämmelse med artikel 5.2 c i förordningen.
68
SV
DEL II
Uppgifterna ska lämnas genom kommissionens fastställda IT-tillämpning enligt artikel 10
Ange enligt vilken bestämmelse i gruppundantagsförordningen som stödåtgärden genomförs.
Primärt syfte - allmänna Syften
syften (förteckning)
(förteckning)
Högsta
tillåtna
stödnivå
i%
eller högsta
årliga
stödbelopp i
nationell
valuta
(i
heltal)
Regionalstöd
investeringsstöd44
(artikel 15)
Bonus
för små
och
medelsto
ra
företag
i%
…%
- Stödordning
Stöd för särskilda ändamål (artikel 15.1)
…%
Regionalstöd
- Transportkostnader för varor i …%
driftstöd (artikel 16)
stödberättigade områden (art. 16.2 a)
Merkostnader
i
de
yttersta …%
randområdena (artikel 16.2 b)
Stöd till små och
medelstora företag investeringsstöd
(artikel 17)
…%
Stöd till små och Riskfinansieringsstöd (artikel 17)
medelstora företag - små
och medelstora företags
tillgång till finansiering
… nationell
valuta
Stöd till nystartade företag (artikel 20) … nationell
valuta
…%;
om
stödåtgärden
beviljas form
av startstöd:
… nationell
valuta
Stöd till små och
medelstora företag stöd till alternativa
handelsplattformar
specialiserade på små
och medelstora företag
44
SV
Om det rör sig om regionalstöd för särskilda ändamål som beviljas enligt en stödordning, ange både den
stödnivå som beviljats enligt stödordningen och stödnivån för stödet för särskilda ändamål.
69
SV
(artikel 21)
…%
Stöd till små och
medelstora företag stöd för sökkostnader
(artikel 22)
Stöd till forskning,
utveckling
och
innovation (artikel 23–
26)
Stöd till
forsknin
gs- och
utveckli
ngsproje
kt (art.
23)
…%
Grundforskning
21.2 a)
Industriell
(artikel 23.2 b)
forskning …%
Experimentell
(artikel 23.2 c)
utveckling …%
Stöd
för
inrättande
av …%
forskningsinfrastrukturer (artikel 24)
Innovationsstöd
till
små
medelstora företag (artikel 25)
och …%
Stöd till forskning och utveckling …%
inom jordbruks- och fiskerisektorerna
(artikel 26)
Stöd till utbildning
(artikel 27)
…%
Sysselsättningsstöd –
stöd till arbetstagare
med
sämre
förutsättningar
och
arbetstagare
med
funktionshinder
(artiklarna 28–29)
Stöd i form av lönesubventioner för …%
rekrytering av arbetstagare med
sämre
förutsättningar
eller
anställning av arbetstagare med
funktionshinder (artikel 28)
Stöd
som
kompensation
för …%
merutgifter vid anställning
av
arbetstagare med funktionshinder
(artikel 29)
Stöd till miljöskydd Investeringsstöd till företag som går …%
(artiklarna 30–36)
längre än unionsnormerna eller höjer
nivån på miljöskyddet i avsaknad av
unionsnormer (artikel 30)
Stöd till små och medelstora företag …%
för tidig anpassning till framtida
gemenskapsnormer (artikel 31)
SV
70
SV
Stöd
till
miljöinvesteringar
i …%
energisparande åtgärder (artikel
3230)
Stöd
till
miljöinvesteringar
högeffektiv kraftvärme (artikel 33)
i …%
Stöd till miljöinvesteringar för att … nationell
främja
energi
från
förnybara valuta
energikällor (artikel 34)
töd i form av nedsättning
miljöskatter (artikel 35)
av …%
Investeringsstöd för sanering
förorenade områden (art. 36)
av …%
Investeringsstöd för energieffektiva …%
fjärrvärme- och kylsystem (art. 37)
Stöd till miljöstudier (artikel 38)
SV
71
…%
SV
Del III
Formulär för offentliggörande av uppgifter om individuellt stöd som beviljats enligt artikel 10 och för
överföring av uppgifterna till kommissionen i enlighet med artikel 12
Stödreferens
Medlemsstat
Stödbeviljande myndighet
Namn
Webbadress
Det
stödmottagande
företagets
namn,
momsregistreringsnummer
och koncernen det tillhör
Typ av stödmottagare
Små och medelstora
företag
Stora företag
namn Regionens stödstatus46
Region där stödmottagaren Regionens
(NUTS)45
är belägen
Ekonomiska sektorer inom Nace rev. 2 och kort beskrivning
vilka stödmottagaren är
verksam
Stödinslag, angivet i heltal i
nationell valuta47
Stödinstrument48
Bidrag/räntesubvention
Lån/förskott
med
återbetalningsskyldighet/bidrag som ska
återbetalas
Garanti (vid behov med hänvisning till
kommissionens beslut)49
45
46
47
48
49
SV
NUTS - Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter. Regionen anges vanligtvis på nivå 2.
Artikel 107.3 a i EUF-fördraget (A-status), artikel 107.3 c i EUF-fördraget (C-status), ickestödområden, dvs. områden som inte är berättigade till regionalstöd (N-status).
Bruttobidragsekvivalenten, eller i fråga om finansieringsordningar, den offentliga investeringens
storlek.
Om stödet beviljas genom flera stödinstrument ska stödbeloppet anges per instrument.
Vid behov med hänvisning till kommissionens beslut om att godkänna metoden för att beräkna
bruttobidragsekvivalenten.
72
SV
Skatteförmån eller skattebefrielse
Riskfinansiering
Annat (precisera):
Dag då stödet beviljades
dd/mm/åååå
Stödets syfte
Rättslig
grund,
även
genomförandebestämmelserna,
och, i förekommande fall, den
ordning enligt vilken stöd
beviljas
SV
73
SV
BILAGA IV
Ansökningsformulär om stimulanseffekt (enligt artikel 6)
1.
2.
3.
4.
Uppgifter om stödmottagaren:

Namn, 11huvudsätets registrerade adress, huvudsakligt verksamhetsområde
(Nace-kod).

Försäkran om att företaget inte är i svårigheter enligt definitionen i denna
förordning].

Försäkran om stöd (både stöd av mindre betydelse och statligt stöd) som redan
mottagits för andra projekt under de senaste tre åren.

Försäkran som avser regionalstöd som andra beviljande myndigheter gett eller
kommer att ge för samma projekt.
Information om det projekt eller den verksamhet som ska stödjas:

Projektbeskrivning

Beskrivning av förväntade positiva effekter i det berörda området (t.ex. antalet
nyskapade eller bevarade arbetstillfällen, FoUI-verksamhet, utbildning,
skapande av ett kluster)

Relevant rättslig grund (nationell eller unionsrättslig grund eller både och)

Planerat start- och slutdatum för projektet

Plats(er) där projektet kommer att genomföras
Information om finansieringen av projektet:

Investeringar och andra kostnader projektet är förknippat med

Totala stödberättigande kostnader

Stödbelopp som behövs för att genomföra projektet eller verksamheten

Stödnivå
Information om behovet av stöd och dess förväntade effekt:
Kort redogörelse för behovet av stöd och hur det påverkar investerings- eller
lokaliseringsbeslutet. Alternativ investering eller lokalisering vid uteblivet stöd ska
anges.
SV
74
SV
BILAGA V
Bestämmelser om den enda webbplats som medlemsstaten ska skapa
SV
(2)
Medlemsstaterna bör lägga upp en enda webbplats för statligt stöd, där de uppgifter
som anges i artiklarna 10.1 b och 2 bör offentliggöras på ett sådant sätt att de är
lättillgängliga.
(3)
Tillgång till webbplatsen ska ges med ett sökverktyg eller ett användargränssnitt för
sökning (”sökfunktionen”). Genom denna sökfunktion ska all individuell information
vara sökbar i varje tänkbar kombination. Resultatet av sökfunktionen ska också
finnas tillgänglig för nedladdning i minst två olika format enligt gemensamma
standarder för att möjliggöra vidarebehandling av informationen i) i ett
kalkylprogram (t.ex. XLS, CSV), eller ii) på något annat sätt med hjälp av
webbteknik (t.ex. XML, HTML).
(4)
Alla berörda parter ska ges tillträde till webbplatsen utan begränsningar. Ingen
tidigare användarregistrering ska krävas för tillträde till webbplatsen.
75
SV