Barnkolonin i Årsta Havsbad
av Richard Roosvall
HSB var en föregångare vad gäller barntillsyn. Från slutet
av 1920-talet inrättade man barnpensionat samt lekstugor
med daghem, barnträdgårdar och läxläsning för skolbarn.
De drevs av personal, som utbildats genom HSB för sin
sociala och pedagogiska uppgift.
I Årsta Havsbad inrättade HSB en barnkoloni redan år
1931, endast två år efter sportstugeområdets grundande.
Det var många hungriga munnar att mätta på den stora
öppna verandan, som kunde skärmas av mot vind och regn.
Upp till 80 barn kunde bo samtidigt på barnkolonierna.
Först år 1938 kom en semesterlag, som gav alla arbetande
två semesterveckor per år. När föräldrarna var lediga så pass
kort tid var behovet av en länge tids sommarvistelse under
tillsyn stort för storstadsbarnen, som så väl behövde lämna
trottoarer och gårdar för att komma ut i den friska naturen
över sommaren.
Behovet av en sommarkoloni var stort eftersom lekstugor
och andra inrättningar i allmänhet stängde sommartid. Sven
Wallander, HSB:s direktör och Årsta Havsbads grundare,
vilken tog initiativet till lekstugeverksamheten, lät även utreda
behoven och planera barnkolonin i Årsta Havsbad, vars
verksamhet startade 1931.
Den första HSB-ritade inkvarteringsstugan, den s. k.
"sportstugan", med 32 sängplatser, byggdes för Hyresgästernas Idrottsförening av idrottsungdomar och vuxna frivilliga,
ibland under ledning av Sven Wallander själv. Så småningom
växte det upp en liten by med 5 sovpaviljonger samt
ekonomibyggnad och sjukstuga.
1
Hela kolonin kunde rymma ett 80-tal barn upp till 12 års
ålder samtidigt och de kunde stanna i 1 eller 2
sommarmånader. I "sportstugan tog man även emot
ungdomar upp till 16 års ålder i mån av plats. Personalen kom
i allmänhet från de sommarstängda barnstugorna i
Stockholm.
Det stora öppna koloniområdet var beläget ”en halv
timmes väg från sommarstugeområdet och alltså inte
störande för dem som bor där”, som stugreklamen mycket
överdrivet uttryckte sig för att lugna stugspekulanterna. Där
låg gula och gröna hus utspridda i naturen, vart och ett
rymmande två sovsalar för vardera 10 barn, ett dagrum med
spel, leksaker och böcker för regndagar, samt ett rum för
"fröken". Måltiderna intogs i "friluftsmatsalen", en öppen
veranda med markiser, som kunde dras för mot regn och
blåst.
Mellan lekarna fick barnen hjälpa till med de praktiska
sysslorna att bära in ved och andra köksbestyr, ansa rabatter
och underhålla husen, vilket ansågs socialt pedagogiskt.
Kolonibarnen badade för det mesta vid Lilla Badet, och gamla
Årsta Havsbadsbor minns hur den stojande skaran kom
tågande på led efter sina fröknar i ljusblå sommarklänningar.
Den av ungdomarna byggda ”Sportstugan” låg
bland tallar och bergklackar på det höglänta
koloniområdet vid Karlslund
HSB drev barnkolonin fram till 1957, då den arrenderades
av Vällingby koloniförening till 1962. Byggnaderna revs
sedermera och tomten styckades av till sommarstugetomterna
norr om nuvarande Kolonivägen.
Kostnaden per barn och dag var i början på 30-talet 1:25.
20 år senare var den uppe i 5 kronor, vilket dock knappast
täckte matkostnaden. HSB subventionerade vistelsen, och
hade t. o. m. ett 30-tal friplatser varje år. Personalen kom i
allmänhet från de barnstugor, som var stängda sommartid.
2
Modern karta över koloniområdet
Barnkolonin låg på det backiga området norr och öster om
Kolonivägen.
När kolonin lades ned omkring 1962, revs alla byggnaderna varpå
området styckades upp i nya tomter och vägar. Stugorna utmed
nordöstra sidan av Kolonivägen, samt vid Mellanstigen och Blockstigen
byggdes i mitten av 1960-talet.
Karta från 1933
"Författare är Richard Roosvall, Haningebo sedan 1971 och Årsta
Havsbadsbo sommartid sedan 1939.
Producerar samfällighetens medlemstidning Årsta Havsbladet där
denna artikel varit införd.
Ansvarar för sportstugemuseet Årstastugan.
Hängiven hembygdens historia."
3