Kriminalteknik 2 2012
Dna från hylsor
och patroner
I april 2011 införde SKL en specialmetod för utvinning av dna från patroner och hylsor. Sedan
införandet för ett år sedan har sammanlagt 402 hylsor och patroner i 78 ärenden undersökts.
Tidigare analystekniker har inte varit lämpliga för dessa material och ett större antal hylsor
och patroner som tillvaratagits i samband med olika skjutningar har därför sparats.
När SKL:s analysmetod för patroner
och hylsor infördes var efterfrågan från
polisen mycket stor. Det fanns ett uppdämt behov av att dessa analyserades
för att leda de aktuella utredningarna
vidare.
Undersökningsmetoden som infördes för drygt ett år sedan är en modifierad version av en nyligen vetenskapligt
publicerad metod från professor Peter
de Knijffs laboratorium vid universitetet
i Leiden i Nederländerna*. Metallerna
som patroner är tillverkade av har en
negativ inverkan på analysprocessen.
Utvinningsmetoden som har tagits fram
är av den anledningen anpassad till att
eventuellt dna som finns på dessa material kan tas tillvara i ett skick som medger att dna-profilen sedan kan tas fram.
Metoden är en specialanalys och
eftersom förekommande dna på dessa
materialtyper i de flesta fall utgörs av
mycket begränsade mängder är analysproceduren inte bara anpassad för
att optimera utvinningen av dna utan,
som med alla så kallade LT/LCN dnaanalyser, även särskilt anpassad för att
minimera riskerna för kontamination.
analys upprättades under förra våren en
turordningslista för att på ett strukturerat sätt kunna ta hand om de analyser
som polisen önskade få genomförda.
De äldre ärendena har nu tagits omhand
och det är i dagsläget ingen kö. Handläggningstiden för dna-analys av hylsor
och patroner i ett ärende bedöms idag
ligga på fyra till fem veckor.
Avsett för grova brott
Ett begränsat antal hylsor och patroner
kan undersökas åt gången. Proceduren
är därför extra resurs- och tidskrävande
och den används i princip endast vid
grova brott, eller vid brott kopplade till
grova brott.
Sedan ”hylsmetoden” infördes har
344 hylsor och 58 patroner undersökts
i sammanlagt 78 ärenden. Undersökningar av ytterligare ett antal hylsor och
patroner pågår. Av de material som undersökts färdigt har 17 användbara dnaresultat erhållits i 11 ärenden (12 hylsor
och 5 patroner).
Utifrån de hylsor och patroner som
polisen hade arkiverade för framtida
Fakta LT/LCN dna-analys
Med specialmetoden LT/LCN menas
”low template” respektive ”low copy
number” vilket syftar på att antalet
analyserbara dna-molekyler i provet
är kraftigt begränsat. Tekniken presenterades vetenskapligt 1999 och
på SKL används den sedan 2004 vid
analyser av spår kopplade till grova
brott.
Vid LT/LCN dna-analys utökas i
regel kopieringssteget i analysprocessen. Resultaten som används för
16
jämförelse mot person utgörs av ett
konsensusresultat som bygger på
två eller flera omanalyser.
Under 2011 genomfördes LT/
LCN dna-analyser i knappt 300
ärenden vid SKL. Dna-profiler från
spår analyserade med LT/LCN söks
sedan 2011 i dna-registren, med
en för tillfället manuell sökrutin som
enligt plan ska automatiseras under
2012.
Av de 17 dna-profiler som tagits
fram överensstämmer tre med olika
målsägare och sex med två olika misstänkta, en profil överensstämmer med
en ”annan person” i ärendet och en
profil har gett träff mot person i dnaregistret. Sex profiler är för närvarande
okända, det vill säga att profilen varken
överensstämmer med personer i ärendet
eller har gett träff mot person i dnaregistren. Utöver dessa resultat har det
i tre ärenden erhållits fyra dna-profiler
som överensstämmer med polis som
hanterat materialen.
Fyra procent ger träff
Utfallet med andelen dna-resultat som
kan användas för jämförelse mot person
ligger på drygt 4 procent, vilket är i
samma storleksordning som det utfall
som redovisades i arbetet från de som
utvecklade metoden vid universitetet
Kriminalteknik 2 2012
Foto: Marcus Andrae
i Leiden. Det finns ingen säkerställd
skillnad i utfallet mellan hylsor och
patroner, men resultatet tenderar vara
något bättre för patroner.
Det finns ytterst lite tillgänglig data
över dna-förekomst på patroner och
hylsor och vilka förväntningar vi kan
ha. Men det är tydligt att det handlar om
komplexa material att utvinna användbart dna ifrån. Bortsett från metallernas
inverkan så kan också den värmeutveckling som uppstår vid avfyrandet
påverka avsatt dna. Dessutom förväntas
inga större mängder avsättas vid hanteringen, även om undantag bevisligen
finns. Förväntningarna när det gäller nivån av användbara dna-resultat kan med
andra ord inte vara på samma nivå som
för andra typer av biologiska spår och
de material de avsätts på.
Vi på SKL bedömer att det kan finnas en viss möjlig förbättringspotential i
utfallet av dessa analyser genom en riktad hantering vid själva tillvaratagandet
av hylsor och patroner på brottsplats.
Arbete med att se över denna möjlighet
pågår. Tillvaratagandet av hylsor och
patroner vid fyndplatsen ska, för att
minimera risken för överföring av dna,
utföras på motsvarande sätt som vid all
annan LT/LCN dna-hantering, det vill
säga med full skyddsmundering inklusive munskydd och hårnät.
Ann Jangblad
Ricky Ansell
Biologienheten, SKL
* A sensitive method to extract DNA
from biological traces present on
ammu-nition for the purpose of genetic
profiling. Patrick Dieltjes et al, International Journal of Legal Medicine (2011)
125:597–602.
17
