Att vara man i vården

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Johanna Karlsson
Att vara man i vården
- Manliga undersköterskor och vårdbiträdens
upplevelser
To be a male in health care
- Male staff nurses and care assistants experiences
Arbetsvetenskap
C-uppsats
Termin/datum:
HT10 2010-09-27
Handledare:
Tuula Bergqvist
Examinator:
Jan CH Karlsson
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Förord
Jag har nu studerat tre år på det arbetsvetenskapliga programmet och jag anser att denna
uppsats representerar ett bra avslut på min studietid. Att genomföra detta arbete har varit en
resa vilket stundtals varit påfrestande med mycket ensamarbete med både ned och uppgångar
under processen. Samtidigt har arbetet varit otroligt lärorikt, intressant och roligt.
Förhoppningsvis så kommer även läsare att finna denna uppsats spännande och intressant.
Att jag har nått dit jag är idag är det många att tacka för. Därav vill jag passa på att tacka alla
som gjort denna uppsats möjlig genom att de har varit med och bidragit med erfarenheter,
kunskap och stöd. Ett särskilt tack vill jag även rikta till de intervjupersoner vilka har visat ett
stort intresse för studien, samt att de tagit sig tid till intervjuerna och därmed i allra högsta
grad bidragit till uppsatsens resultat. Tack!
Karlstad september 2010
Trevlig läsning!
Johanna Karlsson
2
Sammanfattning
Att ta hand om äldre och sjuka i samhället har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har
medfört att arbetet inom vården länge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler
insatser för att mängden män ska öka inom vården. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka
attityder och förväntningar som den manlige undersköterskan respektive vårdbiträdet möter i
sin yrkesroll. För att ta reda på detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga
vårdbiträden respektive undersköterskor. Studien bygger på litterära teorier och forskning om
bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för ämnet. Frågeområden
som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kännas av att
bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i
minoritet på respektive arbetsplats.
I studien har det framkommit att informanterna mött båda positiva och negativa synpunkter
och bemötande från sin omgivning, brukarna och kollegor. Något annat som framkom i
studien är att männen får en helt annan synlighet riktad mot sig då de befinner sig i minoritet.
Synligheten upplevs som både positiv och negativ hos respondenterna men att de i största
möjliga mån försöker göra det till deras fördel. Något annat som denna studie visar är bland
annat att det finns vissa fördomar hos människor idag om vad som anses vara ett lämpligt
yrke för en man respektive en kvinna.
Nyckelord: vård och omsorg, synlighet, rollteori, könsmärkningsprocessen, yrkesidentitet,
genus och vårdbiträde/undersköterska.
3
Innehållsförteckning
Förord
Sammanfattning
1. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
1.2 Syfte och frågeställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
1.3 Disposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2. Teori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
2.1 Rollteori och socialisationsteori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
2.2 Hur kön konstrueras och reproduceras inom organisationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
2.3 Yvonne Hirdmans genussystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
2.4 Könsmärkningsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
2.5 Yrkesidentiteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
2.6 Synlighet, assimilering och kontrasteffekten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
2.7 Mäns inträde inom kvinnodominerande yrkesområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
2.8 Män inom äldreomsorgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
3. Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
3.1 Val av metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
3.2 Urval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
3.3 Tillvägagångssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
3.4 Bearbetning och analysmetod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
3.5 Validitet och reliabilitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
3.6 Etik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
3.7 Kortare beskrivning av respondenterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
4. Analys och resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
4.1 Faktorer som styrt männen i deras yrkesval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
4.2 Synpunkter och bemötande på yrkesvalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
4.3 Synlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
4.4 Upplevda fördelar och nackdelar med arbetsuppgifter som man i vården . . . . . . . . . . 26
4.5 Varför arbetar så få män inom äldreomsorgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
5. Slutsatser och diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
5.1 Styrkor och svagheter med arbetsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
5.2 Vidare forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
6. Litteraturförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
7. Bilaga 1 – intervjuguide . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Bilaga 2 – informationsbrev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
4
1. Inledning
___________________________________________________________________________
I uppsatsens första kapitel kommer jag att beskriva bakgrunden till det valda ämnet, beskriva
uppsatsens syfte samt frågeställningar och därefter redogör uppsatsens disposition.
___________________________________________________________________________
1.1 Bakgrund
Det största yrkesområdet där flest kvinnor är verksamma är inom hälso- och sjukvårdsarbete
samt socialt arbete och näst intill en tredjedel av den kvinnliga arbetskraften återfinns där
medan majoriteten av män återfinns inom diverse tillverkningsarbeten (SOU 1998:6 s.79f).
Rapporter som har publicerats har påvisat att arbetsmarknadens könssegregering minskat
något under nittiotalet, den största faktorn till minskningen tror man främst beror på att
kvinnor har vidgat sina yrkesval och därmed tagit sig in i yrket som är och har varit
dominerande av män. Dock har inte andelen män inom kvinnodominerande yrken ökat på
samma sätt och rapporten ifråga tar upp att det inte finns ett lika stort intresse hos män att
söka sig till sådana arbeten som exempelvis omsorgsarbete som vårdbiträde eller
undersköterska (SOU 2004:43 s.16f).
I början av denna uppsats kurs var tankarna många men samtidigt få om vad det var jag skulle
bestämma mig för att skriva om. Jag var till en början inne på att skriva om kvinnors
underrepresentativitet vilket är en fråga som idag är omtalad men ännu inte helt löst. Jag kom
senare till insikt om att kvinnor i minoritet är ett uppmärksammat ämne och jag valde då att
skifta fokus och tillslut kom jag fram till jag ville skriva om mäns ökade närvaro i den sociala
omsorgsverksamheten då hälso- och sjukvården i Sverige och dess närområden länge
dominerats av kvinnor (SOU 1998:6, s. 79f). Jag fann denna fråga intressant då jag själv
arbetat inom omsorgen och sett detta och jag ville bland annat med denna studie få fram
männens synpunkter och vad de tror kan göras för att öka antalet män i omsorgen.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka innebörden av att vara undersköterska respektive
vårdbiträde som man och hur det är att vara i minoritet. Samt att ta reda på hur manliga
vårdbiträden och undersköterskor i anseende med att de är män upplever att de bemöts av sin
omgivning.
Följande frågeställningar studeras för att uppnå syftet med studien:
-
Vilka orsaker anger respondenterna till att de gjort de yrkesval som de gjort?
-
Vilka attityder och förväntningar möter den manlige undersköterskan/vårdbiträdet i sin
yrkesroll?
-
Eventuella fördelar och nackdelar?
-
Varför arbetar så få män inom äldreomsorgen?
5
1.3 Disposition
I uppsatsens inledande kapitel får läsaren en kortare beskrivning till bakgrunden av det valda
ämnet, tidigare forskning och därefter få en redogörelse för uppsatsens syfte samt vilka
frågeställningar jag vill belysa med studien. I den teoretiska delen representeras teorier av
bland annat Joan Acker, Rosabeth Moss Kanter och andra teorier som jag anser vara relevanta
för ämnet och för att kunna besvara mina frågeställningar. I metodkapitlet får läsaren en
inblick i hur jag gått tillväga i mitt arbete under processen. I metoddelen beskrivs även valet
av metod samt vilka för och nackdelar med metoden som kan tänkas finnas för arbetet. I
denna del får läsaren även ta del av etiska överväganden gällande valet av metod. I analys och
resultat delen kommer resultatet från de genomförda intervjuerna att presenteras och redovisas
för vad jag kommit fram till. Detta ska sedan kopplas till de teorier som jag har redogjort för i
tidigare avsnitt och analyserar sedan resultatet och drar slutsatser utifrån det. I det avslutande
kapitel i uppsatsen kommer det ske en sammanfattning av studiens resultat utifrån dess syfte
samt att det kommer att föras en diskussion kring vad som kan ha påverkat slutsatserna som
dragits kring studien.
6
2. Teori
___________________________________________________________________________
I detta kapitel kommer jag att beskriva tidigare forskning samt redogöra för teoretiska
utgångspunkter med begrepp och teorier som har en betydande del för den slutgiltiga
analysen.
___________________________________________________________________________
Mycket av tidigare forskning i detta ämne har fokuserats på kvinnor och deras underordning i
arbetslivet. Men med tiden har ämnet blivit allt mer utbrett och man har även uppmärksammat
maskulinitet mer. Det vill säga eventuella för- och nackdelar som följer av den plats som män
har tilldelats i det könsstrukturella samhället som existerar idag. Som jag nämnt innan så har
jag valt att fokusera på män som är verksamma inom kvinnodominerande yrken och i
processen av insamlandet av teorier så har jag bland annat kommit i kontakt med ett antal
intressanta författare.
En utav dessa är Marie Nordberg (2005) och den avhandling hon skrivit. I sin avhandling
skriver hon om män som är verksamma inom kvinnodominerande yrken och det ställs även
frågan om huruvida män inom kvinnodominerande yrken bidrar till att förstärka eller förändra
den rådande genusordningen. En slutsats som hon drar kring detta är att det helt beror på
vilken position som tillskrivs männen och att det ser annorlunda ut från ställe till ställe. En
annan intressant avhandling jag fann intressant och viktig för studien är den som Camilla
Thunborg (1999) har skrivit om att yrkesidentiteter antas påverka människors identitet i
vardagslivet. Man kan förenkla detta och säga att man som individ tar till sig vissa av
värderingar som förknippas med ens yrke och gör dessa till personliga förhållningssätt.
Hennes avhandling handlar om yrkesidentiteter hos läkare, sjuksköterskor samt
undersköterskor. En annan författare som berört detta ämne är Anders Bergh (1995) och han
beskriver bland annat hur män blir de som avviker i en värld där kvinnan är en norm. Han
menar då att ett manligt vårdbiträde/undersköterska blir avvikande och samtidigt speciella.
Han skriver vidare att en manlig undersköterska/vårdbiträde inte förväntas kunna utföra
arbetsuppgifterna lika bra som en kvinna förväntas göra och männen inom den sociala
omsorgsverksamheten förväntas heller inte vara villiga att utföra dessa arbetsuppgifter.
Helena Hill (2007) har skrivit en intressant avhandling om män, deras frigörelse samt den
förändring som skedde i den svenska mansrörelsen under 1970- och tidigt 1980-tal. Begrepp
som mjukisman och velourpappa har använts för att beskriva de män som avstånd från det
som kallades ”den traditionella mansrollen” och istället har de försökt skapa nya alternativa
mansideal.
2.1 Rollteori och socialisationsteori
De förväntningar ifråga om könsroller antas påverka vem och vilka vi är, hur vi uppträder
samt hur andra ser på oss. Vilket betyder att i socialisationsteorin och i rollteorin finns det ett
antagande som säger att alla människors handlingar är styrda av andras förväntningar, som vi
i efterhand internaliserar, det vill säga att vi gör andras förväntningar till våra egna. Detta
innebär i sin tur att den närmaste gruppen vi tillhör, den så kallade referensgruppen, ger oss
våra referensramar, tolkningsmönster och vår status och roll. Människan skapar sig därmed en
social samvaro och identitet, genom gemensamma värderingar, normer och världsbild. Då vi
lever upp till de förväntningarna så kan det ske en begränsning hos individer till de rådande
könsrollerna, ett exempel på detta är att tro att vissa arbeten eller beteenden är lämpliga för ett
visst kön (Alvesson och Billing 1997:84).
7
Många av de arbeten som existerar idag kännetecknas ofta utav roller som vi förknippar med
antingen kvinnor eller män, feminint eller maskulint. I samhället är det ännu ovanligt att se
kvinnliga poliser och manliga sjuksköterskor. De är i minoritet i sina yrkesgrupper och det
riktas olika förväntningar till de både yrkeskategorierna. De normer som finns i samhället
föreskriver mer eller mindre vad som är den rätta platsen för män respektive kvinnor. Det har
funnits en slags tabu mot att ett kön arbetar inom ett område som är dominerande av det
motsatta könet. Kvinnor som är verksamma inom arbeten som är ovanliga för dem kan ibland
känna att de betraktas som okvinnliga. Ett exempel på detta är att vara hög chef och att vara
kvinna, chefsyrket är något som förknippas med manlighet vilket kan medföra en svår
balansgång. Genom att ställa manligt mot kvinnligt och ge dem motsatta drag medför att man
betraktar det som en motsägelse att inneha en chefsposition och att vara kvinna. För att en
kvinna ska kunna bli chef krävs det att hon överskrider den normativa kvinnorollen, då en
chefposition inte är förenligt med vad som stereotypt förknippas med kvinnor. Män som
däremot är verksamma inom stämplade kvinnliga arbeten betraktas ibland som kvinnliga eller
möjligen homosexuella (Alvesson och Billing 1997:84).
Det förmedlas kulturellt på en rad olika sätt att kvinnor och män förutsätts ha kapacitet för
olika saker. Det förmodas att deras psykologiska karaktärsdrag skiljer sig åt, därmed även
deras förmågor som är en del av det kulturella råmaterial som gör dem till sociala varelser.
Socialisationen antas bestämma individens val av utbildning och arbete. Ett flertal
undersökningar har visat att kvinnor som har valt att göra karriär förkastade traditionella
normativa könsroller. Det tas vidare upp en studie om höga kvinnliga chefer som visade att de
ägnat sig åt traditionellt manliga aktiviteter samt att dessa kvinnor identifierade sig mer med
sina fäder än med sina mödrar. Tankarna kring detta är att för en kvinna som vill göra karriär
kan det vara mer gynnsamt att identifiera sig med manliga drag och inte kvinnliga. Ibland kan
dagens könsarbetsdelning förklaras med att kvinnor och män söker olika arbeten på grund av
att de har olika intressen. Orsaken till detta är att kvinnor och män socialiseras på olika sätt
vilket medför att de accepterar olika könsroller och positioner i livet. Män söker sig sällan till
så kallade kvinnliga arbeten, orsakerna är inte enbart på grund utav de låga lönerna och
prestigen inom yrket utan även att arbetena klassas som typiskt kvinnliga. Kvinnorna upplever
det som att typiska arbeten dominerade av män är främmande för deras identitet och intressen
(Alvesson och Billing 1997:84f).
I båda rollteorierna och socialisationsteorin antar man att kvinnor föredrar typiska kvinnliga
arbeten eftersom de är mer bekanta. Kvinnliga kan bättre än manliga arbeten anpassas till
andra rollkrav som har med omständigheter i familjen och möjligheter till deltidsarbete. Vissa
skulle hävda att mannens identitet är mer förbunden med och beroende av ett avlönat arbete
medan kvinnornas är förbundna med hemmet och familjen. En effekt av socialisationen kan
vara att flertalet kvinnor inte är intresserad utav chefsarbeten utan istället vill ha en balans
mellan arbete och familj. Det har förts kritik gentemot rollteorin, att den bland annat har svårt
att förklara det som inte kan infogas i endimensionella kategorier, den stereotype (manlige)
chefen samt den stereotypa kvinnorollen. Vidare tas det upp att rollerna är normativa,
historiskt föränderliga och att könsroller är kulturellt och socialt konstruerade. Inom
könsrollsteorin förutsätts det att den kvinnliga könsrollen och den manliga könsrollen är
jämställda och kompletterar varandra (Alvesson och Billing 1997:85f).
2.2 Hur kön konstrueras och reproduceras inom organisationer
Joan Acker (Wahl 2001:142f) har varit en viktig influens för organisationsforskning bland
annat i Sverige och begreppet ”gendered organisation” har blivit väl etablerat genom hennes
arbeten vilket Anna Wahl (2001:142f) skriver om. Wahl (2001:142f) tolkar det som att Acker
8
menar på att arbetsorganisationerna är en arena där könssegregeringen i arbetslivet skapas.
Hon har identifierat fyra processer genom vilka kön konstrueras och reproduceras inom
organisationerna. De fyra komponenterna utgör en del av samma ”verklighet” men de
fungerar som olika ingångar till att identifiera könade processer i pågående händelser och
interaktioner.




Struktur; skapande av könsuppdelning på alla ledder i organisationer. Samt att de ofta
präglas utav manlig överordning och kvinnlig underordning.
Symboliskt; skapande av symboler, bilder och medvetande som legitimerar eller
motsäger könsuppdelningarna.
Handlande; interaktion mellan individer som återskapar eller bryter mot den rådande
över- och underordningen och skapar allianser och uteslutning.
Identitet och normer; mentala processer hos individen där förståelse för
organisationens könsmärkning skapas.
En tolkning som har gjorts utav den uppdelning av elementen är att det första och det tredje
elementet i teorin handlar om den könsordning i de sociala praktiker inom organisationer. Det
andra och det fjärde elementet har att göra med symboler och föreställningar som finns i
organisationerna. Teorin innebär att det finns ett visst antal könsuppdelningar inom en
organisation samt att det skapas symboler som bekräftar eller motsäger dem. Individer inom
organisationerna skapar egna förstålelser för den befintliga könsrodningen och anpassar sitt
beteende efter den. Modellen visar hur struktur och symbolism är sammankopplade i
organisationer. Ett synsätt bygger på att konstruktioner i organisationer inte är statiska utan att
de ständigt återskapas eller förändras i processer samt att individers föreställningar både
formar och formas av organisationer (Wahl 2001:142f).
2.3 Yvonne Hirdmans genussystem
Yvonne Hirdman (2003:11f) introducerade begreppet genussystem i Sverige på 1980-talet.
Begreppet används ofta i jämställdhetssammanhang då för att förklara en aspekt av könens
relation, maktskillnader mellan män och kvinnor. Genussystemet består av föreställningar och
åsikter om hur relationen mellan kvinnor och män bör vara, vad som är manligt och kvinnligt
samt vilka arbetsuppgifter respektive kön bör ha. Hirdman beskriver genussystemet har två
stycken bärande logiker/principer vilka är segregering och hierarki. Den första logiken som
tas upp är åtskiljandet av manligt och kvinnligt, vilket innebär att individer och organisationer
medvetet eller omedvetet strävar efter att hålla män och kvinnor åtskilda. Då män och kvinnor
ses som olika och ibland som motsatspar. Det som hålls isär och definieras i relation till
varandra kan då inte uppfattas som jämlikt, denna uppdelning kan man annat se på
arbetsmarknaden som är könssegregerad. Den andra logiken innebär att män och manlighet
och det som män gör värderas högre än kvinnor, kvinnlighet och det som kvinnor gör. I denna
hierarkiska ordning är mannen norm och kvinnan är underställd mannen (Hirdman 2003:66 &
202). Dessa två logiker samspelar med varandra genom åtskiljandet av män och kvinnor som
sedan leder till förstärkandet av att mannen ses som normen. För att förklara mannens roll
som norm använder sig Hirdman av tre olika formler av stereotyper där mannen ständigt
betecknas som A, och kvinnan förklaras i relation till A. I denna formel A – icke A benämns
kvinnan som icke närvarande då hon till skillnad från mannen, människan, liknas vid ett djur.
I den anda formel som Hirdman nämner i sin bok är A – a där a står för kvinnan, även kallad
den lilla mannen vilket kan ses som en sämre sort inom könet. Kvinnan är i en ständig
jämförelse med mannen och hon formas efter mannens mått. A – B, är den normativa formeln
vilket står för mannen och kvinnan som motsatser och dikotomier. Detta innebär ett totalt
9
åtskiljande av könen som om de vore av två helt olika arter. Genussystemet kommer till
uttryck i genuskontraktet som enligt Hirdman bestämmer det önskade förhållningssättet
mellan män och kvinnor, vad som anses manligt respektive kvinnligt (Hirdman 2003:26–44).
Hirdman skriver även att det ofta är den naturliga ordningen som bestämmer vad som är
manligt respektive kvinnligt och att det är genom denna ordning som kvinnan har fått rollen
som barnaföderska med ansvar för hushållet medan mannen står för försörjning och beskydd
(Hirdman 2003:77f).
Hirdman skriver vidare att det inte är den naturliga ordningen i sig som är orsaken till
kvinnors lägre plats i hierarkin, när kvinnorna trädde in på arbetsmarknaden fick de
arbetsuppgifter som inte inkräktade på männens område och där även lönerna var avsevärt
lägre. Detsamma hände inom utbildningens område, det skapades flickskolor, särskilda
utbildningar inom läkarvetenskap och obstetrik och så vidare. Även inom det politiska och
fackliga området skapades det ett ”extra rum” för kvinnorna så de inte inkräktade på männens
arbetsområden. Arbetsdelningen mellan könen gjorde att arbetsuppgifterna genusordnades
och därmed genusvärderades. För att framkalla jämställdhet måste man medvetandegöra det
så kallade genuskontraktet och motverka både åtskiljandet och värderandets logiker (Hirdman
2003:114f). Även Helena Hill (2007:16) tar upp begreppet genus och hon menar på att genus
är något som antas produceras och reproduceras genom sociala praktiker, genom mänskliga
relationer samt i tal och föreställningar om vad det innebär att karakteriseras som man eller
kvinna.
2.4 Könsmärkningsprocessen
Hanna Westberg-Wohlgemuth (1996:5f) har studerat orsaken till varför vissa yrken är och blir
könsmärkta. I kvinnors och mäns föreställningsvärld finns det egenskaper och
arbetsuppgifter/yrken som förknippas med män eller kvinnor. När liknande föreställningar
delas av många, alltså de blir kollektiva så är det ett utfall av könsmärkningsprocessen. Vår
uppfattning om vilket kön ett yrke eller en arbetsuppgift relateras till formas av det samhälle
vi lever i, vad vi lärt av tidigare erfarenheter och kunskaper och vad vi lärt av den aktuella
situationen, det vill säga hur vi tolkar den erfarenhet och kunskap vi har vid ett speciellt
tillfälle. Dessa föreställningar finns som normer i det samhälle vi lever i och de är så pass
integrerade i kulturen och samhället att de uppfattas som naturliga.
Westberg-Wohlgemuth (1996:160f) har som en del i sin avhandling Kvinnor och män märks
genomfört en enkätundersökning om kön kopplat till egenskaper och kvalifikationer. Syftet
med avhandlingen är att få en ökad kunskap om hur könsmärkning av arbetsuppgifter och
yrken utformas. Genom stöd av tidigare forskning har hon tagit fram egenskaper och
kvalifikationer som kan kopplas till arbete och associeras med ett specifikt kön. Flera
egenskaper och kvalifikationer är starkt förknippade med kön och det framgår tydligt att det
existerar bestämda föreställningar om att vissa egenskaper och kvalifikationer är kopplade till
vissa arbeten och ett visst kön. Författaren ser könsmärkningen kopplad till
socialisationsprocessen, vilken är en ständigt pågående process som formar människan genom
”normer, värderingar, vedertagna mönster i samhället, fostran i familjen och skolan, allt
individen lärt av tidigare erfarenheter, inklusive de kunskaper hon/han tagit till sig samt det
som pågår i den aktuella situationen” utvecklar kvinnan och mannens olika egenskaper och
kvalifikationer.
10
Westberg-Wolgemuth (1996) förklarar könsmärkningsprocessen genom olika faktorer som i
samspel med varandra leder fram till att arbetsuppgifter och yrken associeras med ett bestämt
kön. Se figur 1.
Figur.1 Könsmärkningsprocessen (Westberg-Wohlgemuth 1996:162)
Författaren ser könsmärkningen kopplad till socialisationsprocessen vilken är en ständigt
pågående process som formar människor genom en rad olika faktorer, exempelvis normer,
värderingar och fostran i familjen och skolan. Själva socialisationsprocessen består av två
delar, dels medveten fostran och dels immanent pedagogik. Den immanent pedagogik avser
den osynliga påverkan som människan utsätts för inom familjen och i samhället överlag.
Författaren menar att kön i skolor och klassrum är djupt närvarande genom den immanenta
pedagogiken och påverkar individen. Barn fostras på så sätt till de dominansförhållandena
som finns mellan olika grupper i samhället och däribland kön. Vidare menare författaren att
detta kan urskiljas i klassrum genom dominansmönster. Hon skriver vidare att lärarna agerar
utifrån att de är påverkande av könet som visar sig i deras behandling av eleverna genom att
reagera olika beroende på elevernas kön. Socialisationsprocessen är olika för män och
kvinnor. Kvinnor och män utvecklar således olika förhållningssätt vilket i sin tur leder till att
människan utvecklar olika egenskaper och kvalifikationer. Detta påverkar även individens
föreställningsvärden som leder till att vissa egenskaper och kvalifikationer kopplas till
kvinnligt respektive manligt vilket leder till könsmärkning av yrken och arbetsuppgifter.
Genom socialisationen och den immanenta pedagogiken påverkas könsmärkningsprocessen
av vad författaren nämner som redskap, som överförs med hjälp av den immanenta
pedagogiken. Redskapen finns över allt i samhället och genomtränger dess normer, kultur,
11
historiska förhållanden och tradition. Dessa redskap utgörs bland annat av hög lön, status,
socialt kön och tillgång till makt och inflytande och är enligt författaren faktorer som påverkar
arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsdelning. Dessa faktorer blir därefter redskap i
påverkansprocessen (Westberg-Wohlgemuth 1996:160f).
Anna Wahl (2001:147) skriver även om att Rosabeth Moss Kanter och hur positioner
könsmärks samt hur de präglas som maskulina respektive som feminina. Då könsmärkningen
handlar om segregering utifrån kön då märkningen bygger på antaganden om att varje syssla
hör ihop med ett visst kön. Vidare menar Wahl (2001:147) att det är i takt med att
segregeringsmönstret ändras som gör att det att även könsmärkningen av positioner förändras.
Vilket i praktiken betyder att positioner eller yrken kan byta kön, en syssla som tidigare
förknippats med manlighet kan efter förändringen i könsstrukturen i en organisation övergås
och förknippas med kvinnlighet.
2.5 Yrkesidentiteter
Yrkesidentiteter är ett begrepp som antas vara något som påverkar människors identitet i
vardagslivet. Annorlunda uttryckt kan man säga att individerna tar till sig vissa värderingar
som förknippas med ens yrke och sedan gör dessa till sina egna personliga förhållningssätt
(Thunborg 1999:5). Den avhandling som Camilla Thunborg (1999:4) skrivit behandlar läkare,
sjuksköterskors och undersköterskors yrkesidentiteter. Begreppet syftar även till den sociala
identiteten som tar form i hur aktörer framställer sig i form av föreställningar, handlingar samt
interaktionsmönster. Det menas vidare att den individuella framställningen alltid sker i
relation till och i relation till andra aktörer. Någon annan som även har skrivit om
yrkesidentiteter är Kerstin Sahlin-Anderson (1997:231) och hon menar att yrkesidentiteter är
könade och att den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad där majoriteten av
män arbetar inom vissa yrkesområden och majoriteten av kvinnor inom andra yrkesområden.
Hon menar vidare på att vissa yrken tillskrivs som typisk manliga respektive kvinnliga vilket i
sin tur påverkar hur grupper ser på sig själva, hur de relaterar till varandra samt hur andra
relaterar till dem. Enligt Sahlin-Andersson är det vårdyrket som är det yrkesområdet som bär
på den mest stereotypa bilen om hur en kvinna är eller bör vara. Hon menare vidare att det
inte bara är den faktorn av könade yrkesidentitet som bestämmer huruvida ett yrke ska se ut
men att det sätter ramar för hur ett yrke förväntas utföras, hur det uppfattas, hur det beskrivs
samt hur individen blir bemött och vilken betydelse yrkes ges. Yrkesidentitet bidrar även till
att bestämma vilken status och ställning ett yrke har och därmed vilket utrymma och
självständighet gruppen ges.
2.6 Synlighet, assimilering och kontrasteffekten
En av de första som behandlade strukturella aspekter av kvinnors och mäns beteende samt
orsaken till deras placering i organisationen var Rosabeth Moss Kanter som Anna Wahl
(Wahl 2001:67f) skriver om. Hon skriver även att Kanters bok är grundad på en fallstudie av
ett multinationellt industriföretag där Kanter intresserade sig av individer på olika nivåer inom
den administrativa funktionen och hur individerna upplevde sin arbetssituation. I sin studie
fann hon att det existerade en tydlig könssegregering där kvinnorna utgjorde 87 procent av
kontoristerna, medan männen återfanns inom specialistbefattningar med 79 procent samt att
cheferna var 98 procent män. Kanter visar även på betydelsen av organisationens struktur för
att förstå människors beteende. Kanters teori var att det är arbetet som gör människan. Hon
uppmärksammade ett tydligt mönster i de beteenden som visades i vardagliga situationer,
dessa mönster visade hur individer i organisationer fungerar i förhållande till sin position i
12
organisationsstrukturen. De bilder som finns av manligt och kvinnligt finns inbyggda i
funktioner och positioner som inte följs naturligt av arbetsuppgifterna och inte heller av de
föreställningarna om egenskaper hos män och kvinnor. Kanter intresserade sig främst för den
position kvinnor hade och i viss mån fortfarande har i organisationer. Kvinnorna befann sig i
större del i de underordnade positionerna i organisationen vilket också är de mest maktlösa i
organisationsstrukturen, vilket medförde en stark begränsning för kvinnorna att kunna
avancera och utvecklas. Därav ansåg hon att det skulle vara orimligt att förklara kvinnors
position med individuella rollkonflikter eller med att kvinnor som individer begränsar sina
karriärambitioner. Kanter var kritisk till att observerbara, generella könsskillnader användes
som en förklaringsvariabel till kvinnor och mäns olika beteenden. Då effekterna av könens
olika positioner i organisationsstrukturen inte kontrollerades. Då introducerade hon en
alternativ struktureringsmodell som lyfter fram tre variabler för att studera kvinnor och mäns
situationer i organisationer (Wahl 2001:67f).
Möjlighetsstruktur avser möjligheter att förflytta sig och utvecklas i organisationer. Såsom
befordringsmöjligheter, kunna utvecklas och utvidga sin kompetens, möjligheter till förmåner
och så vidare. Den organisation som Kanter studerade karakteriserades som hierarkisk där
individer förflyttades vertikalt i organisationen om de lyckades och presterade bra. De
personerna med små möjligheter menar Kanter hade tendenser att begränsa sina ambitioner
samt att de hade låga förväntningar om befordring och förflyttning som ett resultat av att de
inte hade önskan att få mer ansvar och inflytande. De orienterar sig med andra anställda
horisontellt i organisationen och jämförde sig med de individer som var på samma nivå och
likande position som de själva hade. De med stora möjligheter tenderar att ha höga
ambitioner, ett stort självförtroende och att värdera, ibland övervärdera sin egentliga
kompetens. De med stora möjligheter är ofta tävlingsinriktade och konkurrerar om arbetena
inom organisationen samt att de har en vertikal orientering där de jämför sig med andra
individer högre upp i organisationen. Hon fann att möjlighetsstrukturer skapade
självuppfyllande visioner och att de kan förklara de observerbara könsskillnaderna inom
organisationer. De med stora möjligheter utgjordes ofta utav män som hade benägenhet att
uppträda på ett sätt vilket genererade fler möjligheter. De uppmuntrar i sin tur beteendet hos
andra i samma riktning. Beteendet hos de med små möjligheter vilket oftast var kvinnor
tenderande att gå i en motsatt riktning vilket ledde till nackdelar och förre möjligheter (Wahl
2001:68f).
Med begreppet makt syftar Kanter på personers möjligheter att mobilisera resurser. Hon tar
upp olika avgörande faktorer för att en individ ska kunna agera effektivt och det bestäms av
den formella arbetssituationen i hierarkin samt av allianser med kollegor, chefer och
underordnade inom organisationen. Personer med liten makt inom organisationen uppträder
något mer auktoritärt. Dessa individer försöker bibehålla kontroll samt begränsa de
underordnade medarbetarnas möjligheter till utveckling och självständighet. De försöker hålla
tillbaka dessa för att på så sätt minska risken att bli ersatt. Personer med stor makt har istället
en mer samarbetande stil eftersom dessa inte behöver ha fullständig kontroll. De har en
tendens att delegera mer och tillåter underordnanden självständighet (Wahl 2001:70).
Majoriteter och minoriteter är den tredje strukturella variabeln som Kanter tar upp i sin
alternativa strukturella modell. Denna variabel handlar om betydelsen av gruppens
sammansättning. Att vara i minoritet eller i majoritet får konsekvenser för individens
prestationer. Vid könssegregering i organisationer befinner sig män som brutit sig in på
kvinnodominerande områden i minoritet och kvinnor som brutit sig in på mansdominerande
områden i minoritet. Att vara i minoritet inom ett område eller yrke menar Kanter ger upphov
till tre strukturella effekter som är synlighet, kontraseffekt samt assimilering. Synlighet
13
innebär att det kön som är i minoritet uppmärksammans och syns mer än det kön som är i
majoritet. Detta upplevs inte bara som positivt utan det av många istället upplevs som något
pressande och begränsande för deras handlingsförmåga för det kön som är i minoritet. De i
minoritet blir då representanter för det kön som de tillhör, det är könsstillhörigheten hos en
avvikare som blir synlig och inte kompetensen. Den så kallade synlighetseffekten innebär att
det kön som är i minoritet har en press på att prestera bättre än sina arbetskamrater som är i
majoritet då för att få sin kompetens erkänd. Assimilering är då avvikare inte får vara
individer. Detta beror på att det är lättare att generalisera utifrån en avvikare än utifrån
majoritetsgruppen. Ett kön i en avikar position bedöms utifrån redan befintliga stereotyper om
generalisering. Detta gör att de kön i minoritet tvingas in i en redan bestämd könsroll som kan
upplevas som begränsad (Wahl 2001:108). Kontrasteffekten innebär att närvaron av några
eller någon i minoritet gör majoriteten mer medvetna om vad de har gemensamt samtidigt
som det gemensamma hotas. De som är i majoritet reagerar med rädsla för att förlora sin
kultur och effekten blir att de då överdriver skillnaderna mellan majoriteten och minoriteten
(Wahl 2001:109).
Det har i andra studier visats att det inte bara är könsfördelningen som har betydelse, utan att
det är könet i sig som är viktigt. En holländsk studie undersökning har visat att det spelar stor
roll vilket kön det är som befinner sig i minoritet. Där en jämförelse mellan kvinnliga poliser
och manliga sjukskötare visade att kvinnliga poliser upplevde många problem som Kanter
beskriver, medan de manliga sjukskötarna upplevde mestadels fördelar med att vara i
minoritet. Oberoende av könsfördelning som finns inom organisationer och yrken så är könen
kopplade till olika maktpositioner i samhället vilket i sin tur får betydelse för könens
möjligheter (Wahl 2001:71).
2.7 Mäns inträde inom kvinnodominerande yrkesområden
Ben Lupton (Lupton 2006:104) försöker i artikeln besvara varför vissa män går in i
kvinnodominerade yrken och varför majoriteten inte gör det. Han försöker även kunna ge och
få en förståelse om hur och varför män har en viss uppfattning av att arbeta i ett
kvinnodominerande yrken och även vilken den sociala strukturens påverkan är. Han menar
vidare att man oftast ser på mäns inträde i kvinnodominerande yrken ur två olika synvinklar.
Den första är de individuella orsakerna till yrkesvalet och den andra är arbetsmarknadens
fördelning, det vill säga den horisontella uppdelningen där män och kvinnor arbetar inom
olika yrken.
Lupton (2006:105f) tar även upp andra strategier såsom att män kan identifiera sig med ett
närliggande men mer manligt yrke, exempelvis är att manliga sjuksköterskor kan komma att
identifiera sig mer med de manliga läkarna än deras kvinnliga kollegor inom den egna
yrkesgruppen. Han tar vidare upp tidigare forskning som gjorts inom ämnet som bland annat
visar på att män inom kvinnliga yrken ofta inte gjort ett aktivt yrkesval utan att de upplevde
att de bara hamnade där, men det fanns även de som valt yrket efter intresse. Som nämnt ovan
syftade hans studie på att undersöka varför vissa män går in i kvinnodominerade yrken och
varför inte majoriteten gör det, studien visar bland annat vilken syn män har på att arbeta
inom kvinnodominerande yrken samt att männen sätter stereotyper på yrken och förutom
denna könsstämpel tillskrivs även yrket en sexualitet där män i kvinnodominerade yrken får
sin sexuella läggning ifrågasatt, homo- och bisexualitet misstänks. Han nämner vidare att det
finns de tidigare genomförda studier som påvisar för- och nackdelar för de män som bryter
könsmönstret inom arbetslivet. De nackdelar som nämns är lägre status, att de blir ifrågasatt
om sitt yrkesval samt att deras maskulinitet betvivlas. Han skriver vidare att detta är något
14
männen hanterar genom att inrikta och specialisera yrket för att det ska uppfattas som mer
manligt. De positiva synvinklarna som männen har om att arbeta inom ett yrke dominerat av
kvinnor är att det bland annat leder till snabbare befordringar då de till skillnad från kvinnorna
inte är lika familjeorienterande och satsar på familj på samma sätt som kvinnorna kan tänkas
göra. Männen menar även på att som minoritet inom ett yrke så står de ut ur mängden vilket
ger dem en fördel samt att de oftare genererar en högre lön än sina kvinnliga kollegor (Lupton
2006:118).
2.8 Män inom äldreomsorgen
I mitt arbete kom jag bland annat att finna en artikel om manliga sjuksköterskor och att de
redan vid sjuksköterskeutbildningen upplever problem med att få bilden av sig själva och sitt
kön att stämma överrens med den bild av en sjuksköterska som finns. De manliga
sjuksköterskestuderande beskrev bland annat att de medvetet försökte ta avstånd från sin
”macho image” när de lärde sig att vårda patienter. De beskrev även att de var rädda att de
aldrig skulle kunna röra vid patienter eller öppet visa känslor, eftersom de under hela livet fått
lära sig att detta var feminint. Vidare beskrivs det även en frustration hos de manliga
sjuksköterskestuderandena, att veta vilka positiva följder det får genom att vårda på ett
feminint sätt som det beskrivs i studien, det vill säga att man är öppen och mottaglig för
patientens behov. Frustrationen hos männen är att inte veta hur detta kan anpassas till deras
egna sätt att vårda patienter (Paterson et al., 1996:31f).
Det sociala omsorgsarbetet är ett urtypiskt kvinnodominerande yrke dit få män väljer att söka
sig till. Anders Bergh (1995:52) skriver bland annat hur män blir de som avviker i en värld
där kvinnan är en norm. Han menar vidare på att manliga vårdbiträden/undersköterskor blir
avvikande och samtidigt speciella, han skriver även vidare att som manligt vårdbiträde eller
undersköterska så förväntas män inte kunna utföra arbetsuppgifterna lika bra som en kvinna
och män förväntas heller inte vara villiga att utföra dessa arbetsuppgifter. Genom denna
grundläggande föreställning kan män därför inte i någon egentlig mening misslyckas,
författaren menar att när man inte förväntas kunna utföra en handling blir ingen förvånad om
det skulle misslyckas men om det skulle lyckas så ses man som speciell och duktig.
Författaren skriver vidare att män som arbetar på kvinnodominerande arbetsplatser ibland får
så kallade manliga sysslor på sin lott, som att byta glödlampor och hänga upp tavlor och
dylikt. Han menar vidare på att män i omsorgsyrket även tar på sig vissa manliga uppgifter
som att exempelvis reparera tv antenner och trasiga möbler. Den manliga personalen
förväntas även sakna kunskaper och färdigheter om hur ett hem skall skötas. Det är därför inte
en självklarhet att det ska pysslas i hemmet men om en man skulle klara av dessa så kallade
kvinnosysslorna så kan han få beröm för detta, medan kvinnliga arbetstagare förväntas klara
av hemmets arbetsuppgifter utan instruktioner (Bergh 1995:52). Bergh (1995:41) menar att
detta beror på att äldreomsorgen är ett kvinnodominerande yrke där man utför
"kvinnosysslor" som anses komma naturligt för kvinnor men inte för män, vilket han hävdar
beror på de könsroller som finns i vårt samhälle.
15
3. Metod
___________________________________________________________________________
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för de olika processer samt de tillvägagångssätt som
jag har använt mig utav vid genomförandet av studien. Jag kommer även att ta upp brister
som kan tänkas finnas i undersökningen samt hur arbetet har skett utifrån ett etiskt
perspektiv.
___________________________________________________________________________
3.1 Val av metod
Inför undersökningen valde jag mellan att göra en kvalitativ eller en kvantitativ studie för att
få fram empirin till uppsatsen. För att på bästa sätt besvara mina uppsatta frågeställningar
valde jag att använda mig utav den kvalitativa metoden i insamlandet av empiriskt material då
jag var av den åsikten att en kvantitativ metod inte kunde ge mig det djup, de personliga
reflektionerna och detaljerade beskrivningar som jag eftersökte för att kunna bemöta och
besvara mina frågeställningar. Användandet av denna metod i insamlandet av material gav
mig även möjlighet att nå kunskap om andra dimensioner och sammanhang i respektive
individs värld jämfört med vad den kvantitativa metoden kunnat ge mig (Starrin och Svensson
2007:157).
I studien har jag valt att utgå från hermeneutiken när det kommer till mitt vetenskapliga
förhållningssätt, då jag har en kvalitativ inriktning på studien och hermeneutiken står för en
kvalitativ förståelse och tolkningssystem där forskaren är öppen, subjektiv och engagerad.
Hermeneutiken kännetecknas även av att kunskap om individen står i fokus samt att man
tolkar för att förstå, genom inlevelse i ett mänskligt, socialt och kulturellt sammanhang.
(Patel & Davidson 2003:28f). Jag ska i min studie ta reda på hur manliga undersköterskor
och vårdbiträden inom äldreomsorgen själva upplever av att tillhöra det underrepresenterade
könet på sin arbetsplats och då få fram deras egna reaktioner, uppfattningar och erfarenheter.
Inom hermeneutiken menar man att det är genom språket som forskaren kan skaffa kunskap
om den mänskliga verkligheten och att det går att tolka och förstå detta genom både det talade
och skrivna språket samt i människors handlingar sedda i sina sammanhang (Patel &
Davidson 2003:29). Därför valde jag att förhålla mig till detta synsätt då jag genom
intervjuerna kommer kunna tolka det som respondenterna säger samt deras miner och
kroppsspråk under intervjutillfället.
När det kommer till analys och tolkning av det insamlade materialet inom hermeneutiken tas
det bland annat upp att dokumentation är viktigt då man senare ska tolka en handling eller
utsaga så är det viktigt att man som forskare har möjlighet att gå tillbaka till det insamlade
materialet och kunna se i vilket sammanhang som det förekom i. Vid analysen menar Starrin
och Svensson (2007:81) på att det gäller att söka fram alla utsagor, handlingar samt sekvenser
som rör det undersökningen har för avsikt att få svar på. Detta är även något som måste ske
systematiskt så att inte forskaren ifråga väljer ut vissa stycken eller sekvenser som stämmer
med dennes förväntningar. Att tolka det insamlade materialet handlar mycket om den
förförståelse som forskaren har. En individ kan inte frigöra sig från förväntningar, åsikter,
fördomar, känslor, värderingar och så vidare. Men om man medvetandegör dessa så kan man
aktivt pröva om tolkningarna har påverkats utav dem och därmed söka andra eventuella
tolkningar (Starrin och Svensson 2007:82f). Efter att ha läst om förförståelsen är jag nu
medveten om att den kan påverka resultatet i analysen och därmed försöker jag att eftersträva
att förstå den egentliga meningen. Inom hermeneutiken vill man se helheten i ett problem
(Patel & Davidson 2003:30). Därav kommer jag att gå igenom varje intervjurapport och först
16
läsa hela texten för att förstå helheten och sedan läsa mindre bitar och även tolka dessa. Enligt
Patel och Davidson (2003:30) ska man när man utgår från hermeneutiken göra på detta sätt att
gå från helheten och sedan till delarna i texten för att därefter kunna pendla mellan dem och
sedan ställa de olika förstålelserna i relation till varandra. Min förförståelse kommer även hela
tiden vara med som ett verktyg när jag tolkar insamlad data.
3.2 Urval
Som jag nämnt innan har syftet med denna undersökning varit att få fram mäns upplevelser av
att tillhöra det underrepresenterade könet på en arbetsplats samt om de upplever att de blir
annorlunda bemötta av sin omgivning. Trost (2004:118-119) menar att man inte alltid har
chansen att gå efter en urvalsmetod då man ska undersöka något och han skriver ibland att
man måste gå genom andra för att få tag på sina informanter. Jag utgick från ett strategiskt
urval i studien vilket innebär att man väljer ut ett antal kriterier som man vill att
intervjupersonen ska inneha, för mig var dessa kriterier att informanten skulle vara man och
att han även skulle arbeta som undersköterska eller vårdbiträde. Jag har sedan tidigare arbetat
inom omsorgsyrket och då sett att det är ett yrke som är starkt dominerat utav kvinnor. Vidare
tänkte jag att en bra utgångspunkt kunde vara att vända mig till min gamla arbetsplats och
höra om det fanns ett intresse från de manliga anställda att delta i min studie. Jag vände mig
då direkt till de manliga anställda och gjord en förfrågan om det fanns manliga vårdbiträden
eller undersköterskor som kunde tänka sig att ställa upp på intervju och gav dem mitt
informationsbrev. När jag tillfrågade de manliga anställda möttes jag av ett otroligt positivt
gensvar och de var genuint glada och mycket intresserade utav studien. Tyvärr så fanns det
inte tillräckligt med manliga anställda på det boendet för att kunna få tillräckligt med
intervjuer och jag fick då ett tips att jag skulle vända mig till ett äldreboende inom karlstad
regionen. Där fick jag kontakt med enhetschefen som hjälpte mig att komma i kontakt med
manliga anställda och även här möttes jag utav ett otroligt positivt gensvar från de manliga
anställda. Totalt resulterade detta i 6 stycken genomförda intervjuer med manliga
undersköterskor och vårdbiträden.
3.3 Tillvägagångssätt
I arbetets inledande fas funderade jag mycket kring vilket område jag var intresserad utav och
som jag kunde skriva min uppsats om. Själva arbetet med uppsatsen började med en
sammanställning i PM – format med en överblick över den tänkta studien. När jag bestämde
mig för att skriva uppsatsen om mäns ökade närvaro inom äldreomsorgen så började jag att
läsa in mig på ämnet. En relativt stor mäng litteratur behandlades då det var av stor vikt att ha
relevant kunskap inom området och då få bättre förståelse och för att kunna tolka de svar som
informanterna gav. Med hjälp av inhämtade teorier och tidigare genomförda studier och
vidare konstruerade jag intervjufrågor som jag ansåg var relevanta för att kunna belysa
studiens syfte. Utifrån frågorna formade jag en intervjuguide som skulle hjälpa mig att få fram
det som jag hade för avsikt att undersöka. Innan den empiriska delen av studien påbörjades
gick jag igenom intervjuguiden med min handledare och tog emot de synpunkter som hon
hade på intervjuguiden. Inför intervjuerna hade jag avsatt 40 till 50 minuter för varje intervju
med anledning till att jag ville att informanterna skulle ha gott om tid på sig att besvara
frågorna och inte uppleva någon stress, samt att de fick möjligheter att utveckla sina svar i
större omfattning och även reflektera över sina svar.
Informanterna var mer eller mindre redan kända för mig och jag är klart medveten om att
detta påverkar själva intervjusituationen. Enligt Thomason (2002:127-132) kan det vara till
17
fördel för intervjuaren att redan känna till informanternas historia innan intervjun, då man kan
undgå kontakt etablering som annars kan vara tidskärvande. Han nämner vidare enkelheten i
sökandet efter deltagare då informanterna är kända sedan tidigare. Han tar även upp att det
kan uppstå vissa problem när man intervjuar en bekant person, dels att man som intervjuare
kan undvika vissa utav frågorna som man anser man redan vet och dels för att skydda sin
vänskap med att medvetet låta bli vissa av frågorna (Thomson 2002:127-132). Jag har tagit
detta i beaktning och genom min uppställda intervjuguide som mall anser jag att jag fått fram
grundliga intervjuer trots redan kända informanter. Valet av metod ger inte generella
slutsatser men jag anser dock att det är den lämpligaste metoden då man studerar enskilda
individers upplevelser och erfarenheter, personliga hinder och möjligheter. Genom att ha valt
en kvalitativ metod anser jag att jag på ett intressant vis kunna belysa mina uppställda
frågeställningar.
Samtliga intervjuer genomfördes vid respondenternas arbetsplats och innan respektive
intervju påbörjades efterfrågade jag respondenternas tillåtelse att banda intervjun. Då med
syfte att underlätta senare analysarbete. När jag använda mig utav bandspelare fick jag
möjlighet att stödanteckna under tidens gång såsom eventuella miner och uttryck som
informanten gjorde under intervjuns gång som kan ha betydelse vid analysarbetet. Jag fick
även tid att reflektera utav det som informanten sade, något som annars kunde ha varit svårt
om jag istället fört löpande anteckningar under intervjun. Genom att jag använda mig utav
inspelning vid intervjuerna gav det mig möjlighet att ställa små följdfrågor för att förtydliga
informanternas svar. En annan positiv sak med användandet av bandspelare är att jag i
efterhand kunde få den exakta informationen som informanterna gav vid intervjutillfället så
att intervjuerna inte skulle förvrängas. Innan intervjun påbörjades informerade jag
respondenterna än en gång vad undersökningens syfte var och varför jag ville intervjua dem
(Einarsson och Chiriac 2002:36f). De fick även i samband med intervjun få en chans att se på
frågorna om de ville. Vid intervjutillfället använda jag mig utav en uppställd intervjuguide
med de frågeområden som jag ville belysa vilket hjälpte mig att bygga en viss struktur i
intervjun. Trots det att jag försökt formulera frågorna på ett öppet sätt för att undvika korta
svar såsom ja och nej så fick jag ibland flera korta svar. Vissa utav intervjuerna var otroligt
givande jämförelsevis med andra genomförda interjuver. Det som gjorde att vissa intervjuer
ansågs som mer givande berodde på att informanterna pratade relativt öppet samt att de gav
mig nya tankar och fick mig att tänka ur andra perspektiv som jag tidigare inte gjort. Jag
inledde alla intervjuer med en beskrivning av min utbildning samt vad studiens syfte var.
Intervjuerna startades med neutrala frågor såsom respondentens ålder, allmän information om
deras yrke och arbetsplats.
De intervjuer jag genomförde har skett med en låg grad av standardisering då jag inte har
genomfört alla intervjuer på exakt samma sätt. Exempelvis har vissa av följdfrågorna
formulerats olika beroende på respondenternas tidigare svar, jag har även anpassat mig efter
varje informant och dennes språkbruk. Anledningen till att jag valde att genomföra
intervjuerna på detta sätt är att det bidrar till variationsmöjligheter samt att jag anser att jag på
detta sätt kunde få ut så mycket information som möjligt av varje informant (Trost, 2004:19).
Jag har i studien arbetat både deduktivt och induktivt. Med begreppet deduktivt menas det att
man använder sig utav en redan befintlig teori som utgångspunkt. Patel och Davidsson
(2003:23-24) menar att den teori som man utgår från när arbetet sker deduktivt bestämmer
vilken empiri som ska samlas in. Teorin bestämmer även hur man som undersökare ska tolka
empirin och hur man ska relatera resultaten. De menar att genom att arbeta på det här sättet
blir inte resultatet lika påverkat av forskarens egna åsikter. En risk som finns med att utföra
studien på det här sättet är att den teori man valt att utgå ifrån kan påverka forskningen
18
negativt, nämligen genom att intressanta aspekter inte upptäcks. Som jag nämnde ovan har jag
även i studien påverkats av det induktiva synsättet (Patel & Davidsson, 2003:24), när jag
under intervjuerna insamlade empiriskt material. Alltså, det skedde en växling mellan det
induktiva och det deduktiva i mitt arbetssätt.
Något som jag märkt i efterhand var att jag som forskare blev allt mer bekväm i rollen som
intervjuare desto fler intervjuer som jag genomförde. När jag genomförde mina första
intervjuer var jag väldigt spänd och nervös med efterhand försvann den nervositet och
spändhet och jag blev mer bekväm i min roll och även vill jag påstå att jag blev bättre. Detta
tror jag även påverkar kvaliteten på intervjuerna då jag blev bättre efterhand och att de sista
intervjuerna rent kvalitetsmässigt är bättre än de första. Ett problem som jag stötte på i
samband med intervjuerna är att de tog längre tid i anspråk än vad jag hade avsett från början.
Vissa av informanterna var väldigt pratglada och hade mycket historier och anekdoter att
berätta. Det var en del intervjuer som var mer givande än andra, då de fanns de respondenter
som pratade mer öppet och hjärtligt än vad vissa andra respondenter gjorde. Även om
fördelar är många med den kvalitativa metoden så finns det även vissa nackdelar eller faror,
en utav dessa faror som finns med kvalitativ intervju är den så kallade intervjuareffekten. Med
intervjuareffekt menas det att intervjuaren kan påverka informanten genom exempelvis
minspel, kroppsspråk vilket kan påverka svaren från informanten. Intervjuareffekten bidrar till
att informanten blir inledd i en stämning där de svarar på frågorna som de tror forskaren
eftersöker (Patel 2003:102). Med hänsyn till eventuell intervjuareffekt har jag under
intervjuerna varit noga med att frågorna inte är ledande, ifall det uppstod oklarheter under
intervjun har jag följt upp med frågor såsom ”hur menar du då? Eller ”berätta lite mer om
detta”. Samtidigt har jag under intervjuerna försökt att vara neutral och riktat all min
uppmärksamhet till informanterna, då jag har lyssnat till vad de sagt och inte argumenterat.
Att vara medveten om denna effekt minimerar risken att den eventuellt påverkar resultatet av
intervjuerna som man sedan ska luta sina slutsatser emot. Jag är även klart medveten om att
jag själv kan ha påverkat informanternas svar på frågorna då de möjligen kanske kunde ha
svarat annorlunda på frågorna om de blivit intervjuade av andra personer än mig. Då jag kom
i kontakt med Marie Nordbergs (2005:48) avhandling där hon tog upp i det inledande kapitel
om hur eventuellt forskarens könstillhörighet kan ha påverkat studien. Samt vilken betydelse
det kan tänkas ha, främjar eller försvårar forskarens könsstillhörighet studien? Eftersom att
jag själv är av en annan könstillhörighet än mina informanter är det möjligt att de svar som
gavs kan ha formulerats på ett annat sätt än vad det jämförelsevis kanske inte hade gjorts om
de hade blivit intervjuade utav en person med samma könstillhörighet.
3.4 Bearbetning och analysmetod
Då samtliga intervjuer var genomförda påbörjade jag den bearbetning av den data jag samlat
in. Stor vikt lades vid att transkribera samtliga intervjuer vilket skedde omgående efter
genomförandet då information och andra detaljer var färska i minnet för att på så vis försöka
undgå att förlora viktig information. En annan anledning till att jag valde att transkribera
intervjuerna var att på så sätt få det insamlade materialet mer översiktligt och lättillgängligt
vilket också underlättar analysarbetet. Jag tyckte att detta var ett bra sätt då jag fortfarande
hade varje intervjutillfälle färskt i minnet och lättare kunde komma ihåg intryck och
reaktioner som inte hörs på inspelningen. Enligt Thomason (2002:148) kan man genom att
upprepade gånger lyssna på intervjuerna få en annorlunda bild och det är inte sällan som man
upptäcker data man missat under själva intervjutillfället vilket i sin tur kan leda till ytterligare
reflektioner. Jag har även valt att göra löpande analyser i studien, detta är något som Patel och
Davidsson (2003:119) rekommenderar. De menar på att det är bra att göra på det här sättet för
19
då kan man få idéer om hur man ska gå vidare i sitt arbete och att man kanske måste ändra på
frågorna för att respondenten inte förstod dem på det sätt som vi ville att de skulle uppfattas.
3.5 Validitet och reliabilitet
Som metod till studien valde jag att använda mig utav en kvalitativ metod då jag ansåg att den
var bäst lämpad för mig att använda för att kunna belysa studiens frågeställningar korrekt och
under insamlandet av empiriskt material har jag hela tiden försökt att hålla validiteten och
reliabiliteten hög. Man kan inte välja endast att tänka på en av dessa och inte alls på den andra
eftersom de står i relation till varandra (Patel & Davidsson 2003:99).
Reliabilitet betyder tillförlitlighet i undersökningar, det innebär exempelvis att urvalet är
representativt och ordentligt gjort. Jag anser att mitt urval är genomtänkt då jag endast har
undersökt manliga undersköterskor och vårdbiträden vilket var min avsikt. Med representativt
menas det att urvalet är lämpligt och att det inte finns några tillfälligheter som kan påverka
resultatet (Thurén 1991:22). Eftersom jag spelade in samtliga intervjuer anser jag att det finns
tillförlitlighet i studien då jag hade möjlighet att gå tillbaka och lyssna på vad respondenternas
svar och inte missa något utav vad de sade. Validitet innebar sedan en lång tid tillbaka att man
som forskare verkligen har undersökt det som man hade för avsikt att undersöka. Det har på
senare vuxit fram ett antal olika definitioner på vad validitet innebär, Einarsson och Hammar
(2002:42) nämner en sådan som lyder att validitet innebär att forskningsfråga, datainsamling
och analys ska stämma överens. Jag anser att datainsamling, analys och så vidare stämmer
överrens och därmed har hjälpt mig att besvara min forskningsfråga.
3.6 Etik
När jag skulle intervjua respondenterna var det viktigt för mig att tänka på de etiska
aspekterna. Jag har främst använt mig av de etiska övervägandena som vetenskapsrådet har
satt upp i relation med forskning samtidigt som jag även använt mig av andra böcker som
tagit upp etiska överväganden. I intervjusituationerna har jag försökt att skapa en situation för
informanterna där de inte känner sig pressade, obekväma eller hindrade att svara på frågorna i
intervjuguiden.
Ett av de etiska övervägandena som jag tagit hänsyn till är det så kallade informationskravet
där man ska vara noga med att informera informanterna om deras deltagande samt vilken
deras uppgift är i studien och vilka villkor som gäller för deras medverkan (Einarsson och
Chiriac 2002:36). Jag informerade respondenterna om syftet med studien samt att deras
deltagande i studien var frivilligt och att de närsomhelst hade rätt att avbryta sin medverkan i
studien om de så önskade. Gällande samtyckeskravet som etiskt övervägande bör forskaren
ifråga inhämta informanternas samtycke till att delta i studien. Informanterna har rätt att
självständigt bestämma om, hur länge samt på vilka villkor deras deltagande i studien skall
ske (Einarsson och Chiriac 2002:37). I samband med intervjuerna efterfrågade jag
informanternas samtycke till att intervjun spelades in då för att jag skulle kunna använda mig
av korrekt information i analysarbetet, samtidigt informerades de om att de skulle få vara helt
anonyma – konfidentialitetskravet. Det som menas med detta krav är att deltagande i studien
ska ges största möjliga anonymitet och att uppgifterna om individen ska skyddas på ett sätt så
att inte obehöriga har möjlighet att komma åt dem (Bell 2008:57). Vilket jag tror är av stor
vikt att informera informanterna om för att på så sätt få så sanningsenliga och uppriktiga svar
som möjligt. När det gäller nyttjandekravet som etiskt övervägande innebär det att uppgifter
som samlas in om enskilda individer bara får användas för forskningsändamål
(Vetenskapsrådet 2002), vilka informanterna var väl införstådda med att det insamlade
materialet enbart skulle användas till studien.
20
3.7 Kortare beskrivning av respondenterna
Här kommer lite fakta kring deltagande respondenter i studien och vilken titel de har i sitt
yrke samt hur länge de har arbetat inom vården. Observera att alla namn är fingerade så att
alla respondenter hålls anonyma enligt etiska överväganden.
Karl – har arbetat inom vården i 12 år och har titeln vårdbiträde. Karl har under sin tid arbetat
på flera olika boenden.
Jan – har arbetat inom vården i fem år, då på samma boende men han har växlat avdelningar.
Efter avslutad gymnasieutbildning: barn och fritid började han arbeta inom vården och
har titel vårdbiträde.
Oskar – har arbetat inom vården i snart 10 år och har växlat mellan olika boende. Han arbetar
nu tillsammans med Jan på samma avdelning och innehar en titel som undersköterska.
Henrik – är färdigutbildad undersköterska och har arbetat som det i cirka två år nu, han
hoppas på en fast tjänst snart.
Robert – arbetade tidigare som elektriker men valde senare att byta yrke. Han arbetar idag
som vårdbiträde och har gjort det i drygt sju år.
Johannes – har arbetat på flera boenden runt om i Värmland och har gjort det i nio år. Han
innehar en titel som vårdbiträde.
21
4. Analys och resultat
___________________________________________________________________________
I följande kapitel kommer resultatet från de genomförda intervjuerna att redovisas,
analyseras samt jämföras med de teorier som jag redogjort för i tidigare avsnitt.
___________________________________________________________________________
Syftet med uppsatsen är att undersöka mäns upplevelser av könssegregerade arbetsplatser,
vilka faktorer som styrt dem i deras yrkesval samt att ta reda på hur manliga vårdbiträden och
undersköterskor i anseende med att de är män upplever att de bemöts av sin omgivning. I
denna del av studien kommer de uppsatta frågeställningarna att redogöras och besvaras under
nedanstående rubriker.
4.1 Faktorer som styrt männen i deras yrkesval
Vårdyrket och omsorgen kan av många betraktas som något feminint och ett yrke som är mer
passande för en kvinna än för en man då yrket omfattar mycket omtanke, omvårdnad och
berörning (Paterson et al., 1996, s.31f) och dessa drag är något som är typsikta drag vilka ofta
förknippas med kvinnor. Statistik som statistiska centralbyrån (SOU 2004:43 s. 16 f) tagit
fram visar på att män inte i lika stor utsträckning söker sig till kvinnodominerande yrken
vilket gör det oerhört intressant att se på vilka faktorer som kan ha influerat respondenterna
till att börja arbeta inom vården.
Det var några av respondenterna i studien som uppgav att de medvetet sökt sig till
omsorgsyrket men det fanns även de respondenter som upplevde det som om de bara hade
halkat in på yrkesområdet. En av informant i studien uppgav att han omgående efter avslutad
gymnasieutbildning halkade in inom omsorgsarbetet vilket sedan resulterade i att han blev
kvar där och som efterhand ledde till en fast anställning för honom. Idag har han emellertid
stora funderingar på att byta yrke och pröva något nytt, han vill då fortfarande arbeta med
människor men då på ett helt annat plan. En annan utav informanterna i studien uppgav att
han valde att börja arbete inom vården på grund av att han ansåg det var vikigt för honom att
arbeta med människor samt att det var givande för honom.
Det var omsorgsmomentet som tilltalade mig, att samtala med patienterna. Jag kände att det
gav mig mycket som person och jag ser arbetet som en social grej, fritt.
Robert
För många av informanterna i studien handlade arbetet i början mest om extraarbeten i form
av vikariat och liknande och de hade inte någon plan att fortsätta en längre tid men det
resulterade till att många av männen idag har tillsvidare anställningar och finner sina arbeten
givande. Det fanns även de respondenterna i studien som tidigare arbetat med andra typer av
yrken men som sedan valt att skola om sig, anledningen till att de valda att skola om sig
berodde på ett flertal olika individuella faktorer. Den främsta anledningen samtliga
informanter gav till deras val av yrke är att de kände att de ville arbeta med människor.
En annan intressant aspekt som togs upp under intervjuerna var att många av informanterna
beskrev sig själva som brytare eller också avvikare. De såg på sig själva med en slags stolthet
på att de hade brutit mot de normer som existerar i samhället och sökt sig till yrken som ses
som kvinnodominerande. Informanterna såg även sig själva som manliga då på grund av sina
handlingar av att de både medvetet och omedvetet sökt sig till ett yrke dit få män söker sig. En
förhoppning som respondenterna har är att de själva ska ses som ett gott exempel för andra
22
män och därmed kunna resultera till att fler män söker sig till kvinnodominerade yrken vilket
de också anser skulle kunna gynna både personal och brukare.
Detta stämmer i stor utsträckning överrens men det Sahlin – Andersson (1997:231) skriver om
könade yrkesidentiteter. Det vill säga att vissa yrken tillskrivs som specifikt manligt eller
specifikt kvinnligt. Enligt Sahlin – Andersson (1997:231) är vårdyrket det yrkesområdet som
bär på den mest stereotypa bilden med anledning till att de egenskaper som tillskrivs yrket
ofta är förknippade med kvinnor. Därav kan en man som söker och arbetar inom den sociala
omsorgen ibland ses som avvikande och att det kanske kan vara en möjlig orsak till att få män
söker sig dit. I den artikel Ben Lupton (2006:118) publicerat försöker han besvara varför vissa
män väljer att gå in i kvinnodominerade yrken och varför inte majoriteten gör det. Själva
inträdet ses ofta ur två olika perspektiv för männen där det ena är individuella orsaker och den
andra beror på arbetsmarknadens fördelning. Mycket av det som han skriver om i sin artikel
stämmer mycket in på det jag själv kommit fram till i min undersökning. Vidare tar han bland
annat upp att män inom kvinnliga yrken ofta inte gjort ett aktivt yrkesval utan att de upplevde
mer att det bara hade hamnat där vilket också stämmer i mångt och mycket med min egen
undersökning och vad respondenterna själva upplevde. Att män väljer att gå in i ett
kvinnodominerande yrke går emot den allmänna bilden av vad en man ska anse vara ett
attraktivt arbete samt att det går emot normen kring mannen och vad han kan (Hirdman
2003:11f & 77f). Med detta menas det att mannen enligt normen och värderingar inte ses som
en lämplig vårdare på grund av den så kallade könsmärkningsprocessen som skett i samhället
och som bestämmer vad som anses vara ett lämpligt yrke för en man respektive en kvinna
(Westberg-Wohlgemuth 1996:5f).
4.2 Synpunkter och bemötande på yrkesvalet
I min undersökning ville jag bland annat se på vilka synpunkter och förväntningar som möter
informanterna i sin yrkesroll vilket innefattar personer bland annat från dennes omgivning,
kollegor och brukare.
När frågan om vilket bemötande informanterna mött från sin omgivning gällande deras
yrkesval så framkom det under intervjun att majoriteten inte hade stött på några större
synpunkter. Det var flera av informanterna som hade fått positiva gensvar, bemötande och
synpunkter gällande deras val av yrke. Exempelvis var det en av informanterna som berättade
att han av en anhörig hade fått höra att han hade ett stort mod genom att han bröt mot de
könsmönster som finns på arbetsmarknaden. Dock fanns det även de informanterna som hade
varit med om negativa synpunkter från sin omgivning. Det fanns en del av respondenterna
som sade att de kunde få en och annan synpunkt från sin omgivning när de började arbeta som
undersköterska respektive vårdbiträde men att detta har falnat med åren som gått och att deras
omgivning hade accepterat dennes val i efterhand. De informanterna som mött negativa
synpunkter tror att det främst kom ifrån individer som har och hade en okunskap om yrket
samt om dess uppgifter. Det fanns en annan informant som berättade att hans familj och
vänner nu på senare år börjat framföra synpunkter på hans val av yrke. Hans familj är nu
drivande till att han ska byta yrke och han tror att den främsta anledningen till detta är att de
inte tror att han kan utvecklas mer i arbetet samt att han har tillfört det han har kunnat. Att
byta yrke är även något som han själv har gått och tänkt på en längre tid och som han även
anser sig redo för att göra oberoende av vad hans familj anser.
Att en del av informanterna ibland mötts av negativa synpunkter och bemötande gällande
deras yrkesval kan kopplas samman med socialisationsteorin och rollteorin. Det vill säga att
vissa individer har vissa föreställningar och så vidare om att vissa yrken är bäst lämpat för ett
23
visst kön. I dag är det fortfarande ovanligt att se exempelvis kvinnliga poliser och manliga
sjuksköterskor då de befinner sig i minoritet i sin yrkesgrupp (Alvesson och Billing
1997:84f).
Gällande bemötande från sina kvinnliga kollegor så var det ingen av respondenterna som
upplevde att de hade blivit annorlunda bemötta på grund av sitt kön. Dock var samtliga
respondenter ense om att det emellanåt kunde bli lite för mycket prat om heminredning och
dylikt från sina kvinnliga kollegor. Vilket ibland kunde resultera i att männen kände sig
ensamma och att de ibland kände saknad efter en manlig kollega att prata med om till
exempel sport och så vidare, alltså samtalsämnen som de kände att de kunde vara delaktiga i
och som de var genuint intresserade av. Som jag nämnt tidigare i uppsatsen så fanns det två
respondenter som arbetade tillsammans vilket var mycket uppskattat från bådas sida då de
kunde få chansen att prata av sig med varandra och dylikt. Jag är övertygad om det är av stor
vikt att få en jämn könsfördelning på en arbetsplats dels för att öka trivseln och minska
utsattheten för det kön som är i minoritet. Även att utbytet dem emellan blir bredare både i
arbetet och på det sociala planet, exempelvis är att det kan skapa ett större omfång av
samtalsämnen både i arbete samt på personalraster vilket jag tror båda parterna har utbyte
utav.
Vid frågan om respondenterna upplevde om de blir annorlunda bemötta utav sina högre chefer
så upplevde majoriteten att det inte fanns någon större skillnad och det var många som
upplevde att det var någorlunda jämlikt. Tre av informanterna beskrev i sina intervjuer att de
upplever att de ofta får sin vilja igenom samt att de upplever det som att cheferna lyssnar mer
på dem jämfört med sina kvinnliga kollegor. Även om informanterna själva inte är direkt
medvetna om det så verkar det som om de faktiskt blir annorlunda bemötta av sina chefer men
det sker på ett oerhört positivt sätt. Kan detta vara ett sätt för cheferna att använda sig av sina
manliga anställda i ett försök att höja statusen på yrket, genom att yrket får mycket positivt
sagt om sig av anställda. Jag kom då att beakta det Yvonne Hirdman (Hirdman 2003:66 &
202) har skrivit om det så kallade genussystemet, det vill säga att det män och manlighet och
det som män gör värderas högre än kvinnor och det som kvinnor gör och i den hierarkiska
ordningen är mannen norm och kvinnan är underställd mannen. Genom åtskiljandet av män
och kvinnor vilket enligt Hirdman leder till förstärkandet till att mannen ses som norm, är det
sedan det cheferna förväntar sig kunna göra i slutändan?
Ibland så kan manliga vårdbiträden och undersköterskor bli annorlunda behandlade än deras
kvinnliga kollegor av brukarna. Gällande informanternas arbetsuppgifter menar de på att det
egentligen inte finns några arbetsuppgifter som de kan påstå att de hindras att utföra på grund
av sin könstillhörighet. Några av informanterna berättar att det i början kan vara lite kämpigt
med nedre hygien på damer men att de ofta smyger in med en kvinnlig kollega i början och
har man väl fått gjort det en gång så är det inga problem i fortsättningen menar flera av
informanterna. En utav informanterna uttryckte sig följande om saken:
Det var en dam som var lite fundersam över hur det här skulle gå, då gjorde jag som jag
vanligt och började prata om fru och barn. Då slappnade tanten av och sa; ja men då har
du ju sett Det. Då visste hon att jag kunde det och att det inte var något konstigt. Man
har en respekt för detta och får man väl göra det en gång så löser det sig sen.
Oskar
Samma informant berättade även att han hade varit med om liknande situationer fast tvärtom,
att de har velat att han ska hjälpa dem med diverse saker. Skulle en protest skulle uttryckas
från någon äldre patient så menar informanterna att det inte tolkas i termen av manligt och
kvinnligt. Detta skriver även Bergh om i sin bok, en protest ses inte över könstillhörigheten
24
utan över människans situation som gammal, skröplig och utelämnad (Bergh 1995:61). Att
komma i kontakt med andra individers kroppar som vårdyrket i mångt och mycket innebär, är
på många sätt emot de normer om kroppslig berörning som de dominerande
manlighetsnormerna tyder på. I en av de vetenskapliga artiklarna jag använda mig av i studien
beskrev de manliga sjuksköterskestuderande i studien att de var rädda att de aldrig skulle
kunna röra vid patienter eller öppet visa känslor, eftersom de under hela livet fått lära sig att
detta var feminint (Paterson et al., 1996:31f).
Informanterna i studien menar på att deras arbete består av så mycket mer än bara de
vardagliga sysslorna som de utför, då arbetet innefattar en förmåga att skapa relationer till
varandra. Det gäller att se till brukarna emotionella behov utöver det fysiska behov de
behöver dagligen, vilket är något som förknippas med kvinnor då de anses kunna tillgodose
det omhändertagande och det emotionella behovet hos andra (Bergh 1995:41). Detta som
Bergh (1995:41) skriver tror jag medför att många gör den bedömningen att omsorgsyrket är
ett yrke som är bäst lämpat för en kvinna och inte för en man. Det är synd att det ska behöva
vara på detta sätt då båda könen behövs representeras inom omsorgen för att kunna möta alla
brukare då män och kvinnor kompletterar varandra.
4.3 Synlighet
Begreppet synlighet var något som jag fann i samband med intervjuerna då flera respondenter
själva hade uppmärksammat och pratade om att de kände sig extra synliga på grund av sin
könstillhörighet på sin arbetsplats vilken övervägande består av kvinnor. Detta stämmer till
viss del överrens med det Anna Wahl (2001:108) skriver om, det vill säga om Kanter och de
teorier hon har utformat kring begreppet synlighet vilket jag anser kan tillämpas på de
manliga vårdbiträdenas och undersköterskornas arbetssituation.
Som jag nämnt ovan känner sig männen extra synliga och uppmärksamma i sitt arbete på
grund av att de är män på en kvinnodominerande arbetsplats och de effekter av synlighet som
Kanter (Wahl 2001:108f) beskriver handlar om att individen blir osynlig som yrkesperson och
att dennes prestationer och kompetens osynliggörs och mest blir sedd på grund av att hon eller
han tillhör ett kön i minoritet. Individen i minoritet måste därför arbeta hårt för att dennes
prestationer och utförda arbete ska uppmärksammas. Detta menar flera av informanterna
utgör en stor press på dem i deras arbete att kunna prestera lika bra som sina kvinnliga
kollegor. Det var även flera av informanterna som upplevde det som att de vid vissa tillfällen
var tvungna att arbeta hårdare för att visa sig kompetenta och få sin kompetens erkänd.
Ibland kunde jag va överallt och jobba. Jag höll på med tusen saker samtidigt och det
slutade nästan med att jag blev utbränd.
Jan
En könsdominerad arbetsplats brukar enligt Kanter (Wahl 2001:108f) ha fasta stereotypa
könsroller där en man eller kvinna i minoritet kan komma att representera alla kvinnor eller
mäns kompetenser. Som jag nämnde ovan kände respondenterna ibland en press över att
prestera lika bra som sina kvinnliga kollegor och även att de ibland kände att de behövde
arbeta hårdare för att kunna bevisa att även de som män klarar av yrket. Men de kände inte att
de behövde eller behöver försvara alla andra män eller att de representerar alla manliga
vårdbiträden eller undersköterskor som det framgår i Kanters (Wahl 2001:108f) teori. Detta
går att tolka som att respondenterna i studien inte ville konkurera med sina kvinnliga kollegor
och de utgör heller inget större hot mot majoriteten, det jag kan utläsa är att det arbete männen
utför ska kunna jämställas med kvinnornas arbete och att de inte vill känna att de presterar
sämre. Andra effekter som respondenterna delade med sig av var bland annat hur de upplevde
25
synligheten. Det var en av respondenterna som berättade att han blir ihågkommen på ett annat
sätt av brukarnas anhöriga då han sticker ut från mängden. Det var en annan informant som
upplevde att han blir mer lyssnad på samt att han ofta fick sin vilja igenom i diskussioner än
sina kvinnliga kollegor, han var av den åsikten att det berodde på hans könstillhörighet. Det
fanns även de informanter som menade på att det var svårt att försvinna in i mängden när de
är så få män som arbetar inom omsorgen jämfört med kvinnor vilket både ses som positivt
och negativt av respondenterna. Synligheten är något som jag tror kommer att bestå så länge
det existerar en minoritet på en arbetsplats.
Detta stycke och teorier som tagits upp här kan bland annat kopplas till det Bergh (1995:52)
skriver om att män inom vården blir avvikande i en värld där kvinnan är en norm. Han skriver
även vidare att män som arbetar som vårdbiträde och undersköterskor inte förväntas kunna
utföra arbetsuppgifter lika bra som en kvinna samt att de heller inte förväntas villiga att utföra
dessa. Detta kan även kopplas till nedanstående stycken med anledning till att det bland annat
påverkar deras arbetsuppgifter och hur de ses av sina kollegor samt till ovanstående stycke då
till bemötande av brukarnas anhöriga. Som jag även skrev i teoriavsnittet tycker jag det är
intressant att se på att det inte bara är könsfördelningen som har betydelse utan att det är könet
som är viktigt, det har bland annat har gjorts en studie där man jämfört kvinnliga poliser och
manliga sjuksköterskor. Studien visade att kvinnliga poliser upplevde många problem som
Kanter beskriver, medan de manliga sjukskötarna upplevde mestadels fördelar med att vara i
minoritet (Wahl 2001:71).
4.4 Upplevda fördelar och nackdelar med arbetsuppgifter som man i
vården
I intervjuerna behandlades frågor om upplevda för och nackdelar med arbetsuppgifter och
annat som männen kan tänkas erfara då de är i minoritet i vårdyrket. Då män i allmänhet ofta
är starkare än vad kvinnor är leder det ofta till att deras kvinnliga kollegor efterfrågar dem vid
så kallade tunga lyft vilket delas av positiva och negativa erfarenheter från informanterna.
Flera av informanterna i studien menar på att deras fysiska styrka är något som de drar fördel
av då arbetet innefattar flera moment av tunga lyft dagligen. Dock menar de på att efterfrågan
ibland kan bli tjatig i längden då de är där på lika villkor och att det är meningen att de ska
klara av samma arbetsuppgifter trots könstillhörighet. Utöver de tunga lyft som förekommer
dagligen så finns det fler ”oberäknade” tunga lyft, det kan till exempel handla om att hjälpa en
brukare som fallit i golvet och det är då ofta som mannen på avdelning som får detta på sin
lott trots att det finns lyftkranar och diverse hjälpmedel att tillgå för sådana situationer. I
många fall är inte männens fysiska styrka nödvändig i sådana och liknande situationer. Att
männen efterfrågades i dessa situationer ser de både som något negativt med samtidigt
positivt, främst ser de sig som uppskattade i sitt arbete och vad de kan bidra med. Samtidigt är
dessa lyft inte skonsamma mot kroppen vara sig man är man eller kvinna och genom att
männen då får utföra de så kallade ”oberäknade” lyften vilka ofta är tyngre än de dagliga
förekommande lyften bidrar det med en påskyndad process för diverse förslitningsskador trots
att det finns hjälpmedel att tillgå. Respondenterna ansåg det även vara till deras fördel att vara
man i de situationer då brukarna kunde vara bråkiga och stökiga. I sådana situationer
upplevde männen i och med sin storlek och fysiska styrka att de hade lättare att försvara och
skydda sig jämfört med sina kvinnliga kollegor. Vissa av informanterna uppgav även att det är
ofta de som blir efterfrågade vid sådana situationer vid sina respektive arbetsplatser där de
förväntas att kunna göra något åt den rådande situationen.
26
Det är i grunden mitt eget fel när jag gör så, att jag säger ja när det finns hjälpmedel.
Men jag vill kunna hjälpa mina kollegor, jag vill också hjälpa brukaren som är hjälplös.
Johannes
Det var en av informanterna i studien som berättade om sin tid när han började arbeta inom
den sociala omsorgen och att han då försökte visa sig från sin allra bästa sida samtidigt som
han försökte göra ett likvärdigt arbete som sina kollegor. Utöver sina ordinarie sysslor ville
han även vara hjälpsam och han hjälpte då i princip till med alla tunga lyft och diverse andra
saker, vilket resulterade i att han nästintill slet ut sig själv i början för att han ville visa att han
kunde utföra arbetet precis lika bra som sina kvinnliga kollegor.
Under intervjuns gång kom vi även in på området som berörde arbetsuppgifter i yrket och hur
det skulle kunna tänkas skilja sig åt beroende på vilken könstillhörighet individen har.
Flertalet av informanterna uppgav då att de ofta fick ta på sig vaktmästarrollen, kring detta
fanns det delande åsikter om bland respondenterna. De flesta av respondenterna såg inte detta
som en nackdel utan de såg det istället som en möjlighet till att få variera sina arbetsuppgifter
något. Som jag nämnde ovan fanns det även de respondenter som inte var särskilt förtjusta i
att behöva ta på sig denna roll just på grund av dennes könstillhörighet. Dessa respondenter
var av den åsikten att deras kvinnliga kollegor var likaväl var fullt kapabla till att byta en
glödlampa och dylikt utan att behöva en mans hjälp och dessutom kunna göra det på ett
likvärdigt sätt. En utav informanterna uttryckte sig följande om saken:
Om det ska bytas en glödlampa så är det mig de frågar efter. De kunde byta glödlampor
innan jag började här, varför kan de inte göra det nu också?
Jan
På samtliga informanters arbetsplatser finns det ett schema som visar vad personalen har att
göra under dagen, till exempel vilka av de boende på hemmet som ska duscha eller vilka rum
det är som ska städas. Dock menar samtliga informanter att detta inte är något som alltid följs
till punkt och pricka då man inte alltid kan förutsäga vad som ska hända under en dag. Vissa
dagar kan vara mer stressiga för någon i personalen och kanske mindre stressig för någon
annan vilket innebär att det är till fördel att vara flexibel och rycka in där det behövs hjälp för
att arbetet ska flyta på i största möjliga mån. Det finns även allmänna sysslor som personalen
ska hinna med under dagen som till exempel städning av personalrum, kök och så vidare. På
dessa sysslor befästs det inga namn utan de utförs av den eller de personer som har tid till
övers för det. Det fanns även de informanter som hade tagit på sig extra uppgifter utöver sina
ordinarie arbetsuppgifter, bland annat fanns det en informant som hade hand om
schemaläggning av arbetstider samt att han var kursansvarig för hjärt- och lugnräddning. Det
enda som de ansåg kunde tänkas skilja män och kvinnor åt gällande arbetsuppgifter var det att
männen i stor utsträckning undvek att rulla hår eller måla naglarna på de kvinnliga brukarna.
Med orsak till att de kände sig obekväma med den sortens uppgift och hellre överlät den
sysslan till sina kvinnliga kollegor. Just detta med att män som arbetar inom vården i stor
uträckning hellre överlåter sådana sysslor till sina kvinnliga kollegor är något som Anders
Bergh (1995:52f) skriver om i sin bok. Men utöver detta så ansåg samtliga informanter att all
vårdpersonal utförde ett likvärdigt arbete. Den allmänna uppfattningen som fanns hos
informanterna var att det är viktigt att det finns både manliga och kvinnliga anställda
representerande inom äldreomsorgen men att de gärna skulle se att fler män fanns för att då
kunna uppnå en jämnare könsfördelning. Som anställd inom den sociala omsorgen får
personalen ge av sig själv både känslomässigt och genom fysiskt arbete samt att
arbetsuppgifterna många gånger kan vara både fysiskt och psykiskt tunga men samtidigt som
27
de ger av sig själva till brukarna så får de tillbaka så mycket mer i form av glädje och
tacksamhet vilket gör att det tunga vägs upp.
4.5 Varför arbetar så få män inom äldreomsorgen?
Detta är en av de frågeställningarna som jag försöker besvara i min studie, på denna fråga
gavs det många blandade svar från informanterna. Majoriteten av respondenterna ansåg att en
avgörande faktor till att män i stor utsträckning inte söker sig till omsorgsyrket främst beror
på den låga lönen samt att yrket innehar en låg status. Vissa av respondenterna i studien
menade på att det finns de yrken som erbjuder en högre lön jämförelsevis med omsorgsarbetet
och detta tros vara en möjlig faktor som lockat fler att söka sig till yrken med en högre
avlöning för det utförda arbetet. En annan informant i studien menade på att han inte tror att
det är lika traditionsbundet att arbete inom vården för män som det är för kvinnor och han tror
att detta kan vara ett möjligt hinder som medför att det är få som söker sig dit då de möjligen
inte vill betraktas som avvikande från samhällets normer och värderingar. Samme informant
menade på att ett mer socialt accepterat arbete för en man kan exempelvis vara byggarbetare.
Ser man det ur detta perspektiv så är det inte speciellt förvånande om en man väljer att arbeta
inom ett yrke som har högre lön, status och som samtidigt är socialt accepterat arbete för en
man. Det var även en annan respondent som menar på att den främsta anledningen till varför
så få män arbetar inom äldreomsorgen enligt honom beror på att det sociala omsorgsyrket
fortfarande är stämplat som ett kvinnoyrke vilket medför att få män söker sig dit.
Vidare framkom det även under intervjuerna att respondenterna ansåg att det finns en viss
okunskap om yrket och dess arbetsuppgifter i samhället vilket också kan vara en bidragande
faktor till varför män inte söker sig till yrket i så stor utsträckning. Samtliga respondenter
menade på att det finns en allmän syn på omsorgsarbetet som inte stämmer överrens med hur
det faktiskt är, det var även många av respondenterna som menade på att någon som inte
tidigare arbetat inom den sociala omsorgsverksamheten ofta har en felaktig bild av vad man
gör som undersköterska och vårdbiträde.
Omgivningens okunskap om omsorgsarbetet skapar fördomar om yrket vilket bidra till
att det är så få män som söker sig till yrket.
Robert
Som jag nämnt ovan tror samtliga informanter att okunskapen som finns om arbetet kan vara
en faktor till varför män inte så stor utsträckning söker sig till arbeten inom den sociala
omsorgsverksamheten. Dock är förhoppningarna stora bland respondenterna att det kommer
bli enklare för andra män att välja yrken inom omsorgsverksamheten om antalet män skulle
öka inom den yrkeskategorin. På grund av hur samhället är uppbyggt som det är så existerar
det en skillnad mellan män och kvinnors tänkande utifrån kön (Alvesson och Billing 84f)
vilket också kan vara en bidragande faktor till att få män är verksamma och ointresserade av
yrket. Det är även då av stor vikt att man försöker göra något åt den okunskap som råder,
respondenterna menar på att det måste informeras mer om vad yrkena inom den sociala
omsorgen egentligen innebär både hos män och kvinnor. Många tror att det enda
undersköterskor och vårdbiträden arbetar med är hygien menar Oskar på. Han menar på att
hygienen är en viktig del men att arbetet består av så mycket mer än bara det, exempelvis
tillgodoser de brukarnas behov och önskemål samt att ser till att brukarna får en delaktighet i
samhället. Samme informant menar även på att intimhygien kan vara något som kan verka
obehagligt och skräckinjagande både för vårdtagare samt personal. Min tankegång kring detta
är vem som ska utföra arbetet då eventuellt vissa vårdtagare kan känna lite obehag eller viljan
att ha hjälp av en person av det motsatta könet. Men samme informant menar även på att det
28
kan användas som ett argument för att få fler män att arbeta inom omsorgen då det skulle
möjliggöra i en större utsträckning att manliga brukare kan få hjälp med sin dagliga hygien då
av en person med samma kön. Männens egna reflektioner av detta var att de upplevde det som
att de manliga brukarna uppskattade att få hjälp av någon av samma kön då de kunde finna
gemensamma intressen och så vidare.
Många tror att vi bara arbetar med nedre hygien, men arbetet handlar om så mycket mer
än bara det. Det är bara en bråkdel av det vi sysslar med dagligen.
Henrik
Samtliga informanter var eniga om att det sociala omsorgsyrket förmodligen kommer fortsätta
att se ut så som det gör om det inte sker någon förändring. De var även eniga om att den
främsta förändringen måste ske gällande lönen och anseendet på yrket för annars menar de att
risken är att yrket förblir som det är idag. Informanterna tror att det kommer ske en förändring
om allt fler män börjar arbeta inom omsorgsyrket då de kan vara med och påverka på ett annat
sätt. De var även eniga om för att det ska en förändring så måste det ske en aktiv
marknadsföring av yrket bland annat hos yngre människor. Den traditionella synen på vad
som är manligt respektive kvinnligt och vad en man eller kvinna skall göra beror till stor del
av vad samhället har för syn på värderingar, normer och föreställningar. Det som jag har
skrivit om ovan om varför män inte söker sig till omsorgsyrket anser jag mig kunna se mycket
av socialisationsteori och rollteorin, där man bland annat har anammat samhällets rådande
värderingar och normer vilket i sin tur bidrar till att yrken könsmärks (Alvesson och Billing
1997:84). Jag anser att resultatet styrks av det Alvesson och Billing har skrivit och att det är
på grund av samhällets normer och värderingar som i viss mån hindrar män att söka sig till
arbeten inom den sociala omsorgsverksamheten.
29
5. Slutsatser och diskussion
___________________________________________________________________________
I detta avsnitt sammanfattas studiens resultat utifrån dess syfte samt att det kommer föras en
diskussion kring dragna slutsatser. Styrkor respektive svagheter med studien kommer även att
tas upp och tillsist kommer jag att ge förslag på vidare intressant forskning som kan göras.
___________________________________________________________________________
Syftet med denna studie är att undersöka innebörden av att vara undersköterska respektive
vårdbiträde som man och hur det är att vara i minoritet. Samt att ta reda på hur manliga
vårdbiträden och undersköterskor i anseende med att de är män upplever att de bemöts av sin
omgivning.
Följande frågeställningar studeras för att uppnå syftet med studien:
-
Vilka orsaker anger respondenterna till att de gjort de yrkesval som de gjort?
-
Vilka attityder och förväntningar möter den manlige undersköterskan/vårdbiträdet i sin
yrkesroll?
-
Eventuella fördelar och nackdelar?
-
Varför arbetar så få män inom äldreomsorgen?
Med utgångspunkt från teori samt de samtal som förts med respondenterna i studien ska jag
nu lägga fram de slutsatser som jag har kommit fram till och diskutera kring detta. Att vara
man och arbeta inom den sociala omsorgen som undersköterska respektive vårdbiträde verkar
inte alltid vara det lättaste. Genom genomförandet av denna studie har jag märkt att den
könsordning och könsmärkning som finns i samhället och i arbetslivet påverkar männen i
deras yrkesliv på olika sätt då de kliver över den könsmur som finns hos detta kvinnliga
könsdominerande yrke. Jag kan tänka mig att det för ett tjugotal år sedan var sällsynt med
män inom den sociala omsorgen, samhället har förändrats med tiden och i dagens samhälle är
det inte ovanligt för oss att se en manlig undersköterska eller vårdbiträde. Arbetet är dock
fortfarande starkt dominerat av kvinnor men att män med tidens gång ökat i antal. Möjliga
faktorer kan vara ett idogt jämställdhetsarbete och idag står många gamla människor med
någon form av hjälp och därmed en möjlighet att möta ett vårdbiträde eller undersköterska
som är man.
Resultatet visar på en rad olika upplevelser som belyser situationen för män inom vården och
de könsstrukturer som finns. Detta har bland annat sin grund i att den organisation som finns
inte är anpassad för både män och kvinnor, utan är formad av en lång kvinnlig dominans. De
fördomar männen har erfarit har varit öppna ifrågasättanden om männens yrkesval och deras
förmåga att utföra en god omvårdnad. Enligt informanterna bemöts de överlag bra men de
menar att vissa individer ibland har svårt att finna en acceptans för de val de har gjort, män
ses även som annorlunda inom sin yrkesroll och de förväntas ta på sig den så kallade
vaktmästarollen samt fysiska och tekniska arbetsuppgifter.
Könssegregeringen är påtalig i studien då majoriteten av män arbetar ensamma på
avdelningarna och då synligheten för dem är mer framträdande samt att de inte får samma
chans att uppfylla behovet med att prata och umgås med någon av sitt eget kön, vilket visar en
tendens på utanförskap. Jag tror inte att det hade varit på detta sätt om majoriteten av män
30
hade haft en eller flera manliga kollegor att socialisera sig med, jag tror att det sociala
samspelet på arbetsplatserna hade varit mer tillfredställande för männen om de haft en eller
flera manliga kollegor och att det i sin tur kan påverka upplevelserna av att tillhöra det
underrepresenterade könet. De män som medverkat i studien känner en viss stolthet över att
ha klivit över de könsmurar som finns inom yrket. Jag anser att dessa män som brutit mot de
etablerade normerna i samhället och därmed medvetet och omedvetet sökt sig till kvinnliga
dominerande yrkesområdet ska ses som en förebild för andra män. Att männen brutit mot
könsmurarna är inte bara viktigt i själva yrkesutövandet utan även för arbetslivsutvecklingen
när det gäller jämställdhet och därmed bidra till en minskad könssegregering i framtiden samt
att normerna och dylikt som finns i samhället omvandlas.
Dock framgår det av studien att flera av informanterna att detta är ett yrke som haft svårt att
växa i status då en av de främsta bidragande orsakerna kan vara att det i botten ännu ses som
ett kvinnoyrke samt att det är relativt lågavlönat. Samtliga informanter är ense om att det
måste ske en förändring gällande yrket om fler män ska börja arbeta inom omsorgen. Andra
effekter som informanterna tror kan tänkas komma av att antalet män börjar arbeta inom den
sociala omsorgen är en bra jargong på arbetsplatsen samt att de kan påverka arbetstider och
lön i större omfattning. Det som har förundrat mig kring detta är att informanterna mött en del
fördomar som har grundats på individers okunskap kring yrket då många av informanterna
själva beskriver sitt arbete som givande samt att det är en meningsfull interaktion mellan
individer som sker. Jag tror att om fler män och även kvinnor skulle söka sig till yrken
dominerat av det andra könet så kommer processen att se annorlunda ut samt att
uppfattningarna av vad som är feminina och maskulina passande yrken skulle upphöra, vilket
kan tona ned kraven och förväntningarna som ställs på män och kvinnor i slutändan. Jag tror
att män och kvinnor kompletterar varandra på ett bra sätt och jag anser att det är viktigt att
båda könen är representerade då det finns vissa egenskaper som fattas hos personer och som
återfinns hos andra. Genom att anställa både kvinnor och män och låta deras synpunkter och
erfarenheter komma till uttryck är jag övertygad om att det bidra till ett utbyta mellan dem.
Mycket av de resultaten jag fick fram i min studie stämde i mångt och mycket med forskning
som redan gjorts inom ämnet och som jag läst om i samband med utformandet av
teorikapitlet. Det som förvånade mig med studien var att manliga vårdbiträden och
undersköterskor förväntades ta på sig så kallade manliga sysslor, den så kallade
vaktmästarollen samt fysiska och tekniska arbetsuppgifter. Tanken är att män och kvinnor
inom den sociala omsorgen anställs på likadana villkor och därmed att de i princip ska utföra
likartade sysslor med undantag för om personer tar på sig extra uppgifter. Det som
framförallt var en nyhet för mig var att många av informanterna upplevde det som om de bara
hade ”halkat in” inom omsorgsyrket samt att det var få av informanterna som innehar titel
som undersköterska då många av informanterna arbetat inom vården en längre tid. Annat
förvånande med studien var att informanterna hade upplevt att fördomarna var många samt att
det var flera individer i deras omgivningen vilka var av den åsikt att yrket som vårdbiträde
och undersköterska är ett yrke som kan utföras av vem som helst. Trots detta var det
glädjande att samtliga informanter upplever sitt arbete som positivt och tillfredställande och
att de var stolta över sitt yrkesval. Samt att de ansåg att deras arbete var betydelsefullt både
för dem själva samt för brukarna då de ansåg att deras arbete gav dem mycket på det
emotionellt planet.
Jag tycker att det har varit väldigt intressant att utföra den här studien och att få prata med
manliga vårdbiträden och undersköterskor och då få höra deras syn på saker och ting. Jag
anser att jag genom studien har fått en ökad förståelse till deras val av yrke samt att jag har
31
fått en inblick och en större förståelse i hur det är att vara man och samtidigt arbeta som
undersköterska och vårdbiträde i ett starkt kvinnodominerande yrke.
5.1 Styrkor och svagheter med arbetsprocessen
En svaghet i studien var att jag inte använde mig av någon schemalagd planering över arbetet
under uppsatsens tidsperiod. Detta är något som jag anser jag borde haft i åtanke då jag
påbörjade uppsatsarbetet, detta tror jag skulle ha medfört en minimerad risk att stöta på
eventuella problem samt att det ger en god tidsram för att kunna slutföra arbetet. Jag anser
mig haft en optimistisk syn i mitt arbete gällande tidsaspekter, då jag förmodade att det skulle
vara relativt lätt att få tag på personer som kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Jag tog
inte riktigt i beaktande att respondenterna också hade ett schema att gå efter likaså som jag
hade. Vilket medförde att insamlandet av empiriskt material tog längre tid än vad jag hade
förväntat mig och som fördröjde arbetsprocessen något. Jag tror att en noggrann strukturering
av arbetsprocessen hade bidragit till en bättre struktur på arbetet och även ett bättre
slutresultat. De styrkor som jag anses finna med studien är att jag hade en stor tur gällande
respondenterna i studien då de har varit väldigt trevliga och öppna. De har även varit otroligt
hjälpsamma och tagit sig tid då jag i efterhand bett om förtydligande svar då något i efterhand
uppfattades som otydligt under intervjun. Jag har genom detta fått fram mycket innehållsrika
och intressanta svar vilket har lett till att analys och resultat delen kunnat genomföras på ett
bra sätt.
5.2 Vidare forskning
För att få en bredare syn på hur det är att vara man i omsorgen och hur de blir bemötta av
allmänheten och av sina kvinnliga kollegor hade det varit intressant att även intervjua
kvinnliga undersköterskor och vårdbiträden. Då med syfte att få med deras syn och
erfarenheter vilket jag tror skulle ha medfört ett bredare perspektiv och därigenom kunna dra
tydligare slutsatser. En annan intressant vinkling som kan göras och som skulle vara intressant
är att jämföra detta yrke med ett annat, som exempelvis kvinnliga poliser och sedan dra
slutsatser kring detta.
32
Litteraturförteckning
________________________________________________________________
Alvesson, M och Billing, Y.D. (1997). Kön och organisation. Lund: Studentlitteratur
Bell, J (2008). Introduktion till forskningsmetodiken. Malmö: Studentlitteratur
Bergh, A (1995). Mötet mellan män och kvinnor i äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur
Einarsson, C och Chiriac, E (2009). Gruppobservationer – teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur
Gustafsson Å, R och Szebehely, M (2005). Arbetsvillkor och styrning i äldreomsorgens
hierarki – En enkätstudie bland personal och politiker. (Rapport i socialarbete nr:114-2005.
Stockholmsuniversitet, Edsbruk)
Hirdman, Y (2003). Genus, om de stabilas föränderliga former. Malmö: Liber
Hill, H (2007). Befria mannen, idéer om förtryck, frigörelse och förändring hos en svensk
mansrörelse under 1970- och tidigt 1980-tal. Umeå: Bokförlaget h:ström – text och kultur
Lupton, B (2006). Explaining Men’s Entry into Female-Concentrated Occupations: Issues of
Masculinity and Social Class. Gender, Work and Organization, vol. 13: 2, ss. 103-128.
Nordberg, M (2005). Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken,
jämställdhet, maskulinitet, femininitet och hetronormativitet. Göteborg: Bokförlaget arkipelag
Patel, R och Davidsson, B (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Paterson, B.L., Tschikota, S., Crawford, M., Saydak, M., Venkatesh, P., & Aronowitz, T.
(1996). Learning to care: Gender issues for male nursing students. Canadian Journal of
Nursing Research, 28(1), 25-39.
Sahlin – Andersson, K (1997). Kvinnoyrken i omvandling: om ändrade gränser och relationer
i sjukvården. I Sundin (red.) Om makt och kön i spåren av offentliga organisationers
omvandling. Rapport till kvinnomaktutredningen, SOU 1997:83
SOU 1998:6. Ty makten är din … myten om den rationella arbetslivet och det jämställda
Sverige. Arbetsmarknadsdepartementet. Betänkande om kvinnomakt utredningen.
SOU 2004:43. Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsdepartementet.
Betänkande om den könssegregerade arbetsmarknaden.
SCB statistiska centralbyrån (2004). På tal om kvinnor och män. Stockholm
Starrin, B och Svensson, P. G (2007). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur
Thomson, H (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
33
Thunborg, C (1999). Lärande av yrkesidentiteter – en studie av läkare, sjuksköterskor och
undersköterskor. Linköping: Linköpings universitet
Thurén, T (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Trost, J. (2004). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wahl, A, Höök, P, Holgersson, C och Linghang, S (2001). Det ordnar sig. Lund:
Studentlitteratur AB
Westberg-Wohlgemuth, Hanna (1996). Kvinnor och män märks. Könsmärkning av arbete - en
dold lärandeprocess. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Åberg, B (2001). Samarbete på könsblandade arbetsplatser. Örebro: repro - Örebro
universitet och trio tryck AB
34
Bilaga 1 - Intervjuguide






















Vilket yrke/titel har du?
Innehar du någon utbildning?
Hur länge har du arbetat inom omsorgen?
Hur trivs du i arbetet?
Vilka är dina arbetsuppgifter?
Vad var det som fick dig att börja inom den sociala omsorgsverksamheten?
Kan du beskriva hur könsfördelningen ser ut på din arbetsplats?
Vad är din egna uppfattning om att din arbetsplats är könsdominerad?
Hur känner du inför att tillhöra det underrepresenterade könet på din arbetsplats?
Märker du av några fördelar respektive nackdelar med att vara man på din arbetsplats?
Är arbetsplatsen fysiskt anpassad efter båda könen? Till exempel omklädningsrum
Har du mött några spontana synpunkter på ditt yrkesval?
Följdfråga; från vilka? Andra män/kvinnor/arbetskamrater/släkt/vänner?
Blir du bemött annorlunda av allmänheten på grund av att du är manligt istället för ett
kvinnligt vårdbiträde/undersköterska? Fördomar?
Upplever du att du påverkats hemifrån i ditt yrkesval? Uppmuntrad? Avrådd? Stöd? Vad
har du haft för andra yrken/utbildningar?
Känner du dig särbehandlad på grund av ditt kön inom ditt yrkesutövande?
Finns det arbetsuppgifter som du ibland hindrats utföra till följd av att du är man?
Följdfråga; vilka och varför?
Finns det arbetsuppgifter som upplevs mer obekväma/känsliga för att du är man?
Följdfråga; vilka och varför?
Upplever du som du blir bemött annorlunda av brukarna än dina kvinnliga kollegor?
Exempel kvinniga brukare, manliga brukare?
Varför tror du att det är så få män som väljer att arbeta inom vården/omsorgen?
Vilka faktorer tror du är viktiga för att få fler män att arbeta inom social
omsorgsverksamhet?
Vilken effekt tror du att det skulle bli om allt fler män började arbeta inom
vården/omsorgen?
Är det något som du vill tillägga som har saknats i det här samtalet?
35
Bilaga 2 – informationsbrev
Intervjuundersökning
Mitt namn är Johanna Karlsson och jag studerar programmet personal och arbetsliv vid
Karlstad universitet. Jag är nu inne på min sista termin på programmet och håller på att skriva
min c-uppsats. Jag har då valt att skriva om manliga undersköterskor och vårdbiträden och hur
de upplever att de blir bemötta av sin omgivning, brukarna och dess anhöriga samt av
kollegor.
Jag skulle väldigt gärna vilja intervjua Dig som är man och undersköterska eller vårdbiträde
för att få höra dina åsikter och vad du har för erfarenheter kring detta. Riktlinjen i uppsatsen
är att intervjua cirka sex personer för att sedan kunna utföra en bra analys av informanternas
svar.
Intervjun beräknas att ta mellan 40 – 50 minuter.
All information kommer att behandlas konfidentiellt vilket innebär att Du kommer att vara
anonym och aldrig nämnas i uppsatsen.
Det skulle både vara roligt och till mycket stor hjälp om Du vill ställa upp och genomföra
denna intervju tillsammans med mig.
Du kan kontakta mig på telefon: 0768 - 52 60 60
eller via mail: [email protected]
Med vänliga hälsningar
Johanna Karlsson
36