1 - Malmö högskola

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur, Språk, Medier
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur förhåller sig pedagoger till kunskap som
elever tillägnar sig utanför skolans ramar?
“What do educators think aboute knowledge acquired by pupils
outside of the school curriculum? “
Lotta Egard-Zander
Nina Mårtensson
Lärarexamen 210 hp
Svenska i ett mångkulturellt samhälle
2008-01-14
Handledare: Karin Jönsson
Examinator: Bengt Sjöstedt
2
Sammandrag
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till de
erfarenheter och kunskaper som elever tillägnar sig utanför skolans ramar, inte minst från
populärkulturen, och hur detta tar sig uttryck i skolan. För att få svar på vårt syfte genomförde
vi kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger i grundskolans tidigare år.
För att få en motpol till resultatet som intervjuerna med pedagogerna gav, valde vi att göra två
gruppintervjuer med elevinformanter. Syftet med gruppintervjuerna var att få elevernas
upplevelser och erfarenheter kring hur de upplever pedagogernas tillvaratagande av elevernas
erfarenheter och kunskaper.
Vårt resultat visade att pedagogernas erfarenheter inom ämnet populärkultur var
begränsat. Pedagogernas förhållningssätt till populärkulturen i skolan visade sig vara näst
intill obefintlig. Pedagogernas förhållningssätt stämde till stor del överrens med den tidigare
traditionella kultursyn skolan tycks ha. Populärkulturen som upptar och fångar många elevers
intresse har ingen hög status bland pedagogerna. Vår slutsats av denna undersökning visar att
pedagoger anser, att det är viktigt att använda sig av elevers egna erfarenheter och kunskaper i
skolan. Resultatet av vår undersökning visar dock att få pedagoger i undersökningen
praktiserar sina teorier.
3
4
Innehållsförteckning
1 Inledning…………………………………………………………....6
2 Syfte och frågeställning………………………………………..…..7
2.1 Teoretiska förklaringar………………………………….………7
2.1.1 Vad är kultur?…………………………………………… .7
2.1.2 Vad är populärkultur?……………………………………..8
2.1.3 Populärkulturens funktion………………………………...9
2.1.4 Vad är finkultur?…………………………………………10
2.1.5 Kulturella förändringar i skolan………………………….10
2.1.6 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet …………….11
2.1.7 Kursplan i svenska…………………………...…………..11
3 Metod……………………………………………………………...12
3.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder…………………………..12
3.2 Urval…………………………………………………………...13
3.3 Datainsamlingsmetoder………………………………………..14
3.4 Procedur………………………………………………………..15
3.5 Forskningsetiska principer……………………………………..16
4 Resultat och analys av Storstadsskolans material……………...17
4.1 Presentation av Storstadsskola..………………………………..18
4.2 Storstadsskola - informanternas syn på Populärkulturens
betydelse och plats i skolan…………………………………….18
4.3 Storstadsskola – analys av intervjuer med pedagoger…………20
4.4 Storstadsskola – gruppintervju elever………………………….22
4.5 Storstadsskola – analys av gruppintervju med elever………….23
5 Resultat och analys av Landsortsskolans material……………..24
5.1 Presentation av Landsortsskola…………………..…………….24
5.2 Landsortsskola – informanternas syn på Populärkulturens
betydelse och plats i skolan…………………………………….25
5.3 Landsortsskola – analys av intervju med pedagoger…………..26
5.4 Landsortsskola - gruppintervju med elever…………………….28
5.5 Landsortsskola – analys av gruppintervju med elever…………30
6 Diskussion och slutsats………………………………………...…32
Litteraturförteckning………………………………………………35
Bilagor
Bilaga 1:
Bilaga 2:
Bilaga 3:
Bilaga 4:
Brev till föräldrar
Intervjuguide – pedagoger
Brev till rektorerna
Gruppintervjuguide – elever
5
1 Inledning
”Sitter du framför datorn nu igen?” är en fras som är allt vanligare i dagens samhälle. Elever
har tillgång till ett större globalt fält i dag där mycket erbjuds. Eleverna hämtar till stor del
sina erfarenheter och kunskaper från den miljö som de befinner sig i utanför skolan. Hur kan
elever dra nytta av sina erfarenheter och kunskaper som de inhämtar utanför skolan? Denna
erfarenhet och kunskap påverkas av en mängd olika faktorer. Eleverna omges förutom av sin
familj också av släkt, vänner och av andra vuxenförebilder som de möter när de utövar sina
fritidsaktiviteter (Fast, 2007).
Ytterligare en bidragande orsak till elevers inhämtning av kunskap och erfarenhet är den
tillgång till leksaker, Tv- och datorspel, teveprogram, serietidningar, biobesök, bilder, film
och musik som elever har. Ett samlingsord för ovan nämnda exempel faller inom ramen för
det som idag räknas som populärkultur. Magnus Persson (2000:22) menar att ett sätt att
förklara ordet populärkultur kan vara följande: ”Populär kan betyda omtyckt av många, det
kan betyda någonting ”folkligt”, och det kan förknippas med utslätning, något där den minsta
gemensamma nämnaren styr både produktionen och mottagandet av kulturella texter.”. Något
vi ställer oss undrande till är om ordet populärkultur, med den innebörd Persson beskriver, är
etablerat och brukas i det vardagliga arbetet för pedagoger? I samtliga intervjuer utom en, som
vi genomfört, har det varit nödvändigt att inledningsvis förklara och beskriva vad ordet
populärkultur betyder för informanter och elever. Förklaringar och beskrivningar skedde på
två olika sätt. Pedagoginformanterna fick ta del av det Persson (2000:22) ger som en
förklaring av ordet populärkultur. Elevinformanterna fick bland annat ta del av historien om
”gräsklipparmannen Kjell” (se under rubrik 4.4 s. 22) för att på så sätt erhålla en förklaring
och ett exempel på hur man kan använda sig av populärkultur i skolan.
Något som också kan ge elever kunskap och erfarenheter är det som Persson (2000:23)
definierar som ”finkultur”. Persson menar att man ofta sätter ”finkulturen” i motställning
gentemot populärkulturen, som ett motsatspar. Persson menar att fenomen och begrepp i alla
tider har jämförts med vad som skiljer dem åt. Jostein Gripsruds (2002:126) definition på
”finkultur” kan enkelt beskrivas som: teatrar, konstföreningar, symfoniorkestrar och museer.
Persson (2000:17) nämner att skolan bör se som en av sina uppgifter att ständigt diskutera
populärkulturen då den har ett märkbart inflytande på eleverna menar. Då måste vi i dagens
skola också släppa in populärkulturen och bekämpa skolans traditionella synsätt. Skolan har
länge varit ”/…/sett som sin uppgift att bekämpa populärkulturen och att skydda barn och
6
ungdomar från dess lockelser och inflytande.”. Persson påpekar att populärkulturen bör ses
som något berikande i elevers liv, men som pedagog skall man också lära elever att kritiskt
granska det populärkulturella utbudet.
Syftet med vårt arbete är att öka vår förståelse för pedagogers attityder gentemot elevers
erfarenheter och kunskaper från populärkulturen som de skaffar sig utanför skolan. Vi vill
också ta reda på om några pedagoger tycker sig kunna dra nytta av elevers erfarenheter och
kunskaper som de införskaffat genom användning av olika populärkulturella medier. Tar
pedagogerna till sig elevers erfarenheter och kunskaper på ett pedagogiskt och utvecklande
sätt och använder sig av dessa i sin undervisning? Som blivande pedagoger tror vi att det är
viktigt att vara medveten om elevers intresse för populärkulturen.
Vi anser att det är viktigt som pedagog att man inser betydelsen av att elever kommer till
skolan med erfarenheter och kunskaper som de har inhämtat från annat håll. Denna
medvetenhet kan vara avgörande för hur man kommer att handskas med de situationer som
kan uppstå i skolan, där elevers intresse kan väckas genom populärkulturella företeelser.
I det här examensarbetet vill vi undersöka om det som Carina Fast (2007:182) skriver i sin
avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva stämmer, när hon citerar språkprofessorn Anne
Haas Dyson: ”Barnens erfarenheter från den populärkulturella världen tycks ha lågt kulturellt
värde i pedagogiska sammanhang”. Kan pedagoger inspireras av elevers egna initiativ när de
visar intresse för något som kan knyta an till populärkulturen, eller avfärdar pedagogerna
elevernas initiativ?
2 Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år förhåller sig
till erfarenheter och kunskaper som elever skaffar sig utanför skolan, inte minst från
populärkulturen.
-
Vilken plats kan populärkulturen ha i dagens skola?
-
Hur ser några pedagogers syn på populärkulturen ut?
2.1 Teoretiska förklaringar
2.1.1 Vad är kultur?
Kulturbegreppet är ett brett begrepp, som man i vetenskapliga sammanhang brukar skilja på
två sätt. Det estetiska kulturbegreppet är det ena och det andra kultur begreppet är det
antropologiska. Andersson, Persson & Thavenius (1999:16) skriver i sin bok om hur den
7
danske kulturforskaren Johan Fjord Jensens påpekat att den estetiska kulturen är något man
kan ha eller inte ha. Den estetiska kulturen är något avskilt och mindre vanligt i vardagen.
Den estetiska kulturen är något man utan ansträngning kan få syn på, och den blir synlig i
särskilda hus och på särskilda sidor i tidningar inrättade för kultur. Det estetiska begreppet är
ett samlingsnamn för olika konstarter, främst för de som är etablerade som ”finkultur”. Denna
kulturyttring är den som anses vara mest avskild och isolerad från människors vardag och
arbete. Den estetiska kulturen med kan jämföras med något eleverna tillförskansar sig genom
ett aktivt val. Det aktiva valet kan innebära till exempel att delta i en balettutbildning eller ta
sånglektioner.
Den antropologiska kulturen är något man är en del av, vare sig man vill eller ej. Det
antropologiska kulturbegreppet är det begrepp som har att göra med allt som inbegriper
människors existens. Denna kultur inbegriper hela människans sätt att leva och omfattar inte
bara vårt andliga och intellektuella liv utan också dess materiella grund. Kultur är i den här
betydelsen inte något som kommer in i skolan från kulturlivet utanför skolan. För att göra en
koppling till elevernas vardag kan man beskriva det antropologiska kulturbegreppet, med den
kultur som elever bär med sig från sin tillvaro utanför skolans ramar. Här påverkar faktorer
som social bakgrund, familjekonstellation och miljö.
2.1.2 Vad är populärkultur?
I dag kan det vara svårt att skilja det populärkulturella begreppet från andra kulturyttringar.
Begreppet populärkultur i sig kan vara problematiskt, bland annat för den kulturella hierarkin
inte längre är lika starkt som det en gång varit (Andersson m.fl., 1999:147).
Simon Lindgren (2005) försöker i sin bok Populärkultur – teorier, metoder och analyser
definiera ordet populärkultur med några vanliga kriterier för vad som brukar läggas in i
begreppet:
- Populärkultur är kommersiell – den står på ett eller annat sätt i förbindelse med en marknad där ekonomiska
övervägande görs och där kulturprodukter produceras och konsumeras.
- Populärkultur är tillgänglig – den bygger på ”enkla” framställningar vardagsnära eller konventionella och
väletablerade tecken och betydelser, vilket gör en stor grupp människor lätt kan identifiera sig med dess innehåll
- Populärkultur är således inte intellektuellt krävande (den förutsätter inte förberedelser på samma sätt som
exempelvis en operaföreställning) utan på ett eller annat sätt kopplad till rekreation och förströelse.
- Populärkulturen är folklig – den ”ger folk vad folk vill ha” och kan på så sätt sägas återspegla många människors
önskningar och behov. (Lindgren, 2005:46 citerad i Odenbrant, 2006:9).
Beroende på vem man frågar, kan det värdeladdade begreppet populärkultur antingen få en
positiv eller negativ innebörd. Ett exempel på detta är Walt Disney som i sina filmer
8
kombinerat tecknad film som anses komma från populärkulturen med musik från dåtidens
högkulturella kanon. Detta upprörde många av dåtidens musikkritiker (Fast, 2007:100).
Populärkulturen har fått stor spridning i samhället tack vare Tv och film, åsyftar Andersson
med flera (1999:147).
2.1.3 Populärkulturens funktion
Populärkulturen spelar i dagens samhälle en allt större roll i människors vardag, kanske
framförallt för våra elever. Populärkulturen fungerar ibland som ett verktyg för elevers
identitetsskapande. Poppidoler, filmstjärnor och idrottsstjärnor är exempel på det
önskeuppfyllande eller förebildliga exempel som spelar en allt viktigare roll i medier och
deras framställning av idoler (Gripsrud, 2002:29). Persson (2000:16) anser att populärkulturen
också erbjuder en alternativ väg till bildning för många elever idag. Det kan ibland vara den
enda kultur som en del elever kommer i kontakt med. Populärkulturen kan för många elever
bli en allt viktigare väg till utveckling Detta kan tolkas som att populärkulturen idag
konkurrerar med skolan om uppmärksamhet, tid och intresse.
Populärkulturen kan spegla olika medieformer som ger oss varierade bilder av världen.
Exempel på detta kan vara film, text, bild, konst, ljud och reklam. Medier kan också ge elever
med olika talanger förmågan att våga träda fram, och medieformer kan utmana skolans
förhållningssätt till lärande och kunskap. I boken Medieresor (Olsson & Boreson, 2004)
påpekar Klas Viklund att det i grunden kan:
/…/ handla om att skolan fortfarande i hög grad fungerar inom en traditionell skriftkultur där
arbete om och kring medier ännu inte fullt integrerats. Här döljs eventuellt en konflikt där
traditionella skolämne och kunskapsuppfattningar utmanas av massmedierna och av nya
kulturformer. I grunden handlar det om att definiera skolans uppdrag i det moderna
mediesamhället, och att diskutera vilka kunskaper och färdigheter elever behöver i det
moderna samhället (Viklund, 2004:166).
Vi tolkar det som att Viklund, precis som Fast i Sju barn lär sig läsa och skriva (2007:124)
förespråkar det vidgade textbegreppet. Fast menar att ”Filmer, teve, leksaker, kataloger ger en
rik källa av material som stödjer barnens lärande, argumenterande, klassificerande, skrivande
och läsande. Det är tydligt att barnen hanterar olika symboliska system, där skriften bara är
ett.”.
Margareta Rönnberg skriver i boken Tv är bra för barn (2005:165) att det sociala umgänget
och leken elever emellan, kan berikas när elever till exempel ser på film, Tv eller spelar
9
dataspel.
Rönnberg
(2005:232)
likställer
Tv:s
betydelse
för
barns
sociala
kompetensutveckling, självständighet, gruppkänsla och identitetsskapande – och för deras
självkänsla med den barnomsorg som vuxna lämnar sina barn till dagligen.
2.1.4 Vad är finkultur?
Finkultur är en ofta nedsättande benämning för ett kulturellt uttryck som ses som mer bildat
än andra kulturella uttryck (Persson, 2000:22ff). Ett annat ord för finkultur kan vara
högkultur. Finkulturen sätts oftast i motsats till populärkulturen. Förr talade man ofta om
kvalitet som kriterium för finkultur, men numera har detta tystnat då detta anses vara alltför
subjektivt. Som ett negativt laddat ord kallas ibland populärkultur för "skräpkultur" och som
ett mer positivt ord ”folklig”.
Persson (2000:24) nämner att kulturklyftan mellan finkulturen och populärkulturen inte
alltid har varit lika distinkt i västvärlden. Det som idag ses som nästan stereotypa symboler
för finkultur som Shakespeare och opera kunde under 1800-talets första hälft följas upp av
fars, folksång, akrobater och gycklare.
Persson (2000:23ff) skriver att det var först mot slutet av 1800-talet som kulturklyftan
ökade. Då skedde en förändring. Den tidigare accepterade blandning av de olika genrerna
genomgick en ”rening” från det mer folkliga och populära. Gripsrud (2002:126) menar att en
av dessa förändringar som skedde, var att de offentliga konserterna och teatrarna inte kunde
stå emot privatiseringen av till exempel symfoniorkestrarna. Eftersom inträde på kulturella
evenemang infördes blev kontentan av denna förändring en klasskillnad då alla inte hade
samma ekonomiska förutsättningar.
2.1.5 Kulturella förändringar i skolan
Persson (2000:15) skriver att förändringarna kan handla om att skolan är gammal och
eleverna samtida. Persson menar att den omgivning elever befinner sig i är under ständig
förändring och att skolan inte hinner acklimatisera sig. Om skolan skall bibehålla sin centrala
roll framöver när det gäller utbildning, kräver detta en anpassning efter de kulturella
förändringarna (Andersson m.fl. 1999:61).
”/…/ svenska skolan traditionellt har sett som sin uppgift att bekämpa populärkulturen och
att skydda barn och ungdomar från dess lockelser och inflytande.” Det har dock med tiden
skett ett större godkännande av utvecklingen gent emot populärkulturen (Persson, 2000:17,
28 f).
10
2.1.6 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet
I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (2006:10)
riktlinjer för grundskolan står det inte mycket om kultur. Det står att elever efter
genomgången grundskola skall ha utvecklat ett intresse för samhällets kulturutbud och
utvecklat sitt kreativa skapande, utvecklat förståelse för andra kulturer samt ha en
förtrogenhet med det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet. Vad man menar med
de olika användningarna av kultur definieras inte. Vi finner inget förtydligande till begreppen
kulturarv, kulturutbud eller andra kulturer. Detta skulle kunna innebära att populärkulturen
innefattas av dessa.
Under riktlinjerna för elevers ansvar och inflytande i läroplanen 94 (2006:13) står det att
elever skall främjas till att vilja ta ansvar och ha inflytande över skolan och dess sociala och
kulturella miljö. Denna vilja till ansvar och inflytande skall man se till att elever har oavsett
elevers sociala eller kulturella bakgrund. Då det tydligt är skrivet att pedagoger i skolan skall
”utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande”
(Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 2006:12).
Detta tolkar vi som att pedagoger i skolan bör visa intresse för elevers tidigare erfarenheter
och kunskaper de tillägnar sig, inte minst från populärkulturen.
Andra
delar
i
läroplanen
94
(2006:5,10,12)
som
kan
kopplas
till
vårt
undersökningsområde är att elever skall kunna orientera sig i det informationsflöde som
omger dem, eleverna skall också ha kunskaper om medierna och deras roll, eleverna skall
kunna använda informationsteknik samt att eleverna skall få utrymme till att skapa och få
använda olika uttrycksmedel.
2.1.7 Kursplan i svenska
I kursplanen talar man om det vidgade textbegreppet, vilket betyder att en text inte måste
vara skriven, i ett samband där elever ska utveckla sin förmåga att ”förstå, uppleva, och tolka
texter” (Skolverket, 2002:98). Kursplanen förklarar det vidgade textbegreppet med att
en text kan presenteras verbalt, i form av rollspel eller i bilder, exempel på detta kan vara
film, teater och video.
I Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (2002:96) står det att ”Skolans uppgift
är att med utgångspunkt i elevers egna kulturella skapande och med anknytning till deras läs-,
film- och teatererfarenheter låta olika upplevelser, åsikter och värderingar mötas.”. Om det
här tilläggs att det också står i kursplanen: ”I arbetet med skönlitteratur, film och teater i
ämnet svenska kan skilda kulturella erfarenheter mötas och eleverna ges möjlighet att
11
utveckla ett eget förhållningssätt till kultur och kulturella värderingar.” (Skolverket, 2002:99).
Vi anser att detta ger alla pedagoger en frihet att på egen hand bestämma hur och med vad för
instrument de tar till vara på elevers erfarenheter och tidigare kunskaper. Det primära är att
detta görs.
Elever skall också lära sig att det finns olika sätt att inhämta information, mediers språk
och funktion, och ”/…/att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,”
(Skolverket, 2002:97).
De populärkulturella yttringarna märks tydligast i form av film och teater i svenskämnet.
Massmedier nämns också och med det vidgade textbegreppet tolkar vi det som att det är svårt
att utesluta någon form av kultur, även populärkulturen (Skolverket, 2002:97,98).
3 Metod
3.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder
I vårt metodavsnitt kommer vi att tydliggöra vårt tillvägagångssätt, för att få svar på vårt
syfte. Pål Repstad nämner i sin bok Närhet och distans (1999) att man kan använda sig av
olika metoder beroende på vad som skall studeras. Den kvalitativa metoden är att föredra om
forskningen avser att hitta skillnader mellan olika fenomen. En kvantitativ metod bör
användas då mängden är det primära i forskningen. Kvantitativa undersökningar kan innebära
jämförelser i en eller annan form, och genomförs ofta i form av enkätundersökningar. I
Kvalitativa studier handlar det ofta om att man karaktäriserar kvalitéer, ”det vill säga
egenskaper eller framträdande drag hos ett fenomen” (Repstad, 1999:9).
Dessa två metoder går också att förena i samma projekt. Då får man ett bredare underlag
och en tolkning som kan ge en säkrare grund. Men att kombinera de olika metoderna kan
medföra att mängden material blir så stor att det lätt blir ohanterligt och mycket tidskrävande.
En annan risk med att kombinera olika metoder är att när man utövar dessa på samma aktörer,
kan följden bli att en viss ”forskningströtthet” infinner sig hos informanterna (Repstad,
1999:27).
I vår undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod.
Undersökningen kommer bland annat att utföras genom kvalitativa intervjuer, för att på så sätt
närma oss informanternas åsikter, intryck och erfarenheter rörande populärkulturens plats i
skolan.
12
3.2 Urval
Vår undersökning har genomförts på två skolor i södra Sverige. En skola är belägen i
storstadsmiljö och en i landsortsmiljö. Vi har inga intentioner att jämföra skolorna med
varandra. På skolan i storstadsmiljö fann vi en större representation av etniskt mångfald bland
eleverna. Landsortsskolan däremot hade endast ett fåtal elever annan etnisk bakgrund än
svensk. Vi utgick inte från att medvetet söka efter de avvikande eller de ovanliga när vi gjorde
vårt val av skolor.
Som en inledande fas i urvalsprocessen kontaktade vi respektive skola, för att informera
rektor och be om ett godkännande för att kunna genomföra vår undersökning.
För att få svar på vårt syfte med denna undersökning valde vi att rikta in oss på
pedagogerna, då stor del av tidigare forskning inriktar sig på elevernas erfarenheter och
förhållningssätt till populärkulturen. Carina Fasts forskning Sju barn lär sig läsa och skriva
(2007) och Christina Olin – Scheller Mellan Dante och Big Brother (2006) är exempel på
tidigare forskning inom ämnet populärkultur, där studierna är inriktade på eleverna.
Repstad (1999:67) gör oss uppmärksamma på att en slumpmässig urvalsprocess kan vara
att föredra. Detta för att undvika ett metodiskt problem som kan uppstå, när den tillfrågade i
detta fall rektorn, gör urvalet av personer som kan komma att bli utsedda till informanter. Med
metodiskt problem menar Repstad att det kan tänkas att den som annars utser informanterna
medvetet eller omedvetet kan komma att styra urvalet i en riktning som utgör ett för
undersökningen förväntat resultat.
För att hitta informanter som skulle kunna tänka sig att delta i vår undersökning, med
intresse för att hjälpa oss valde vi att tillfråga våra informanter personligen. Inledningsvis
hade vi ett kriterium när vi sökte våra informanter. Informanterna skulle ha minst 10 års
yrkeserfarenhet som pedagog. Detta ansåg vi vara ett rimligt kriterium. Detta för att
möjliggöra för en situation för informanterna där de gavs möjligheter att kunna se en
förändring i sitt förhållande till populärkulturen. Urvalet gjordes mindre komplicerat. Antalet
av möjliga informanter sjönk, på grund av det kriterium vi ställde. På storstadsskolan återstod
tolv pedagoger att tillfråga och på landsortsskolan endast sju stycken. Samtliga pedagoger på
båda skolorna, som uppfyllde vårt kriterium, blev personligen tillfrågade av oss om de kunde
tänka sig att medverka i vår undersökning. Anledningen till att vi tillfrågade fler pedagoger än
det tilltänkta antalet, var att vi räknade med att några skulle tacka nej till att medverka. Vi är
medvetna om att en direkt kontakt kan leda till att de tillfrågade kan känna sig pressade att
medverka. Därför gav vi pedagogerna utrymme att fundera på sitt deltagande i vår
undersökning efter att vi hade informerat dem om syftet med undersökningen. Informanterna
13
som vi intervjuat jobbar inom grundskolans tidigare år. Detta urval gjordes med tanke på vår
egen inriktning i utbildningen. Vår önskan var att finna informanter med så stor spännvidd
som möjligt vad det gäller: kön, ålder och erfarenhet. Detta för vi tror oss kunna få ett mer
omfångsrikt innehåll i vårt empiriska material. Att uppfylla denna önskan visade sig vara
svårt, beroende på att det inte fanns så många manliga pedagoger med det kriterium på
yrkeserfarenhet vi ställde. Därför är de kvinnliga pedagogerna överrepresenterade bland
informanterna. Förutom tidigare nämnda urvalskriterium om 10 års erfarenhet, hade vi för
övrigt inte några förkunskaper om informanterna.
Urvalet av elever skedde på så vis att vi frågade en grupp elever på skolornas närliggande
fritidsgårdar, om det fanns några elever som skulle kunna tänka sig att delta i en gruppintervju
rörande populärkultur. De fem första elever som anmälde sitt intresse på respektive skola fick
delta i undersökningen. Vi skickade hem brev till berörda elevers föräldrar. Brevet (se bilaga
1) innehöll information om undersökningen där vi berättande syftet med denna. Brevet
innehöll också en svarsdel där föräldrarna fick ge sitt godkännande till att eleverna deltog i
undersökningen.
Vi frågade tio elever från grundskolans tidigare år om deras synsätt på pedagogernas
tillvaratagande av deras erfarenheter och kunskaper som de erhållit utanför skolans ramar.
Anledningen till att vi valde att även intervjua elever, var att se om deras uppfattning stämde
överens med vad pedagogerna själv berättade om densamma. Vi ville undersöka om det som
pedagogerna lyfte fram vid intervjuerna stämde överens med eleverna erfarenheter.
3.3 Datainsamlingsmetoder
Grunden för vårt empiriska material utgörs av enskilda kvalitativa intervjuer och
gruppintervjuer. I vår undersökning valde vi först enbart att intervjua pedagoger. Vi insåg att
det pedagogerna påstod, inte nödvändigtvis behövde vara överensstämmande med det
eleverna upplevde vara verklighet. Därför bestämde vi oss för att skaffa ytterligare
information, i form av gruppintervjuer med elever. Repstad (1999:21) påpekar att kombinera
olika metoder ger ett bredare underlag och därmed också en säkrare grund. Det gäller dock att
vara klar över att datamängden kan bli stor och ohanterlig. Därför kan det vara lämpligt att
begränsa antalet informanter så att tidsschemat för upplägget håller.
Intervjuerna med pedagogerna genomfördes på två skolor. Anledningen till att intervjuerna
gjordes på två skolor var av praktiska och geografiska skäl. Praktiska av den anledningen att
vi som intervjuare skulle kunna ta sig till skolan genom att åka kollektivt. Vi båda intervjuare
bor på skilda håll i Skåne och detta gjorde att vi valde en skola i vår närmiljö.
14
Fem intervjuer genomfördes på en storstadsskola och fem intervjuer på en landsortsskola.
Detta trots att Repstad (1999:84) påpekar vissa fördelar med att man är två vid
intervjutillfället. Fördelarna är bland annat att intervjuarna tillsammans kan diskutera sina
tolkningar och uppfattningar kring intervjun efteråt. Nackdelarna med att vara två som
intervjuar är att det är resurskrävande och att informanterna kan känna sig i minoritet.
Elevintervjuerna valde vi att genomföra i grupp, för att få elevinformanterna att känna sig
trygga och stärkta av varandra. Fördelarna Repstad (1999:83) nämner med en gruppintervju är
att ” /…/under vissa förhållanden kan man också lättare få tag i verkliga förhållningssätt i
grupp, där respondenterna kan känna sig tryggare än i individuella intervjuer.”.
Repstad (1999:83f) gör oss uppmärksamma på att det kan förekomma problem med
gruppintervjuer. Ett problem som kan uppstå, är att bara det ”acceptabla” och ”tillåtna”
synpunkterna kommer fram. Detta kan leda till att en källa kan bli missvisande och därför ger
brister i informationen.
Eftersom vi inte hade någon tidigare relation till elevinformanterna ansåg vi att det var mer
fördelaktigt med gruppintervjuer. Elevinformanterna fick på så sätt trygghet av varandra och
behövde inte känna sig otrygga.
3.4 Procedur
Vi började med att kontakta berörda skolor för att berätta om vår undersökning, och för att
höra om de var intresserade att hjälpa oss. När vi fått ett godkännande av rektor på respektive
skola, tog vi kontakt med pedagogerna. Kontakten med pedagogerna gjordes för att förhöra
oss om deras eventuella intresse för att hjälpa oss med vår undersökning.
När det stod klart vilka informanter som skulle delta i vår undersökning påbörjade vi var
för sig intervjuerna med informanterna. Intervjuerna genomfördes under en period av två
veckor. Detta med anledning av att det skulle passa med informanternas ordinarie
arbetsuppgifter och schema. Varje intervju tog cirka 45 minuter att genomföra. Sammanlagt
intervjuade vi fyra och en halv timmar (á cirka 45 minuter) på storstadsskolan och fem timmar
(á cirka 50 minuter) på landsortsskolan.
Intervjuerna dokumenterades skriftligt genom anteckningar. Anledningen till att vi valde
skriftlig dokumentation var att vi stötte på motstånd till att dokumentera intervjuerna på band.
På båda skolorna uttrycktes klara önskemål från några av informanterna om att
bandinspelning inte fick förekomma. Detta upplyser Repstad (1999:71) om, som en av
nackdelarna bandinspelningar kan medföra. Informanterna kan känna sig hämmade och som
15
följd av detta kan situationen bli konstlad. Då beslutade vi att inte använda bandinspelning vid
någon av intervjuerna, för att samtliga intervjuer skulle behandlas lika.
Våra anteckningar renskrivs direkt efter intervjuerna till en mer förtydligande text.
Anledningen till att texterna renskrevs var, att det i efterhand kan vara svårt att tyda
handskrivna anteckningar, som är gjorda under en dialog. Ytterligare en anledning till att
texterna renskrevs på dator var, att Jonas Aspelin (föreläsning 070914) som arbetar som
universitetslektor på Malmö högskola nämnde detta som en fördel. Fördelen var att man som
intervjuare fortfarande har intervjun ”färsk i minnet”.
Samtliga intervjuer hade en öppen struktur. De hade mer karaktären av ett samtal än av
utfrågning och det lämnades utrymme för informanterna att göra sina egna associationer och
för att utveckla sina svar. Samtalen styrdes dock av oss med utgång från förskrivna
diskussionsfrågor (bilaga 2) för att hålla intervjun inom ramen för vårt intresseområde.
Därefter skickade vi ut brev (se bilaga 1) till de berörda föräldrar vars barn var tilltänkta för
att delta i våra gruppintervjuer. Brevet innehöll en informationsdel om vårt syfte med vår
undersökning och en information om de forskningsetiska normerna. Efter att ha fått
föräldrarnas godkännande genomfördes intervjuerna. Två gruppintervjuer genomfördes med
fem elevinformanter i varje grupp. Gruppintervjuerna genomfördes inte i klassrumsmiljö, utan
i en för dem mer avspänd miljö. Intervjuerna genomfördes på det lokala caféet, samtidigt som
eleverna drack varmchoklad och åt bullar. Detta för att elevinformanterna att känna sig
bekväma och lättare kunna uttrycka sig och göra kopplingar inom vårt intresseområde.
Intervjun som följde var av liknande karaktär som de vi gjorde med pedagoginformanterna, i
form av ett gruppsamtal istället för ren utfrågning. Varje gruppintervju varade cirka en och en
halv timme.
3.5 Forskningsetiska principer
Vi har följt de forskningsetiska principerna, enligt Vetenskapsrådets rekommendationer under
arbetets gång. Detta har vi gjort för att erbjuda informanterna ett grundläggande individskydd.
Informanterna skall känna till syftet med undersökningen, detta informationskrav har vi
tillgodosett på så sätt, att rektorerna på respektive skola informerats av oss muntligt och
skriftligt (bilaga 3) med vad vi har för syfte med undersökningen. Informanterna har
muntligen i en direkt kontakt med oss blivit personligen informerade angående syftet med
undersökningen.
En annan forskningsetiskt rekommendation är att upplysa informanterna om att ett
deltagande är frivilligt och att de har ett samtyckeskrav. Ytterligare en viktig synpunkt Bo
16
Johansson och Per Olov Svedner tar upp i Examensarbetet i lärarutbildningen (2006:30f) är
att informanten har rätt att neka till att delta, eller avbryta sin medverkan ”utan negativa
följder” när de själv så önskar.
Informanterna i undersökningen har och skall behandlas med största möjliga
konfidentiellhet. Den lämnade informationen har förvarats på ett tryggt och säkert sätt. Vårt
empiriska material har under arbetets gång förvarats i ett kassaskåp. Samtliga informanters
namn som förekommer i undersökningen är fingerade. Det är också av största vikt att
informera våra informanter och respektive rektorer om de nyttjandekrav som ställs på oss som
samlar information, att den insamlade empirin enbart kommer att användas i den aktuella
undersökningen (Repstad, 1999:68).
4 Resultat och analys av Storstadsskolans material
I det här och följande kapitel nummer fyra kommer vi att redovisa och analysera resultatet av
våra pedagogintervjuer och gruppintervjuer med elever. Syftet med vår undersökning var att
se hur pedagoger i grundskolans tidigare år förhåller sig till erfarenheter och kunskaper som
elever skaffar sig utanför skolan, inte minst från populärkulturen. Frågeställningar som följde
var, vilken plats populärkulturen har i skolan och hur pedagogers syn på populärkulturen ser
ut.
Vi kommer att presentera var skola för sig, detta sker utan inbördes rangordning eftersom
vår intention inte var att jämföra skolorna med varandra. Uppdelningen av presentationen gör
vi för att underlätta för läsaren. Under detta och följande kapitel nummer fyra kommer vi att
presentera skolan, redovisa pedagogernas syn på populärkulturen, presentera vår teoretiska
tolkning av analysen med pedagoginformanterna, redovisa resultatet av gruppintervju med
elevinformanter samt presentera analys och teoretisk tolkning av gruppintervju med
elevinformanter.
De data som framkommit genom intervjuer har kategoriserats utifrån frågeställningarna
om huruvida populärkulturen har någon plats i dagens skola, hur pedagoger ser på
populärkulturens påverkan på elevers erfarenheter och kunskaper som de bär med sig till
skolan samt populärkulturens ställning i skolan och hur den ”välkomnas”. Resultaten bygger
alltså på pedagogerna och elevernas uppfattningar och åsikter inom områden som är relevanta
för vårt syfte och frågeställningar.
17
4.1 Presentation av Storstadsskolan
Vår undersökning har genomförts i en skola i södra Sverige, en skola i storstadsmiljö som vi
hädanefter kommer att benämna som Storstadsskolan. På Storstadsskolan är den etniska
mångfalden stor. Cirka 85 procent av eleverna har en annan etnisk bakgrund än svensk.
Antalet elever som går på skolan är cirka 450 stycken, åldersspannet sträcker sig från
förskoleklass till niondeklass. Vår undersökning gjordes bland pedagoger som undervisar
elever i grundskolans tidigare år.
Pedagogerna som intervjuats på Storstadsskolan är fem till antalet, fyra kvinnliga och en
manlig. Dessa har en yrkeserfarenhet som sträcker sig från tio till nitton år. Allt material från
våra informantintervjuer kommer inte att presenteras var för sig. Merparten av informanterna
hade liknande svar och åsikter. De gemensamma åsikterna redogör vi för under rubriken:
Storstadsskola - informanternas syn på populärkulturens betydelse och plats i skolan. Vi har
medvetet valt att endast redovisa de åsikter från informanterna Siv och Adam som skiljer sig
från mängden.
Gruppintervjun (bilaga 4) gjordes med fem elever på Storstadsskolan. Eleverna går i
årskurserna tre till fem. Gruppintervjun kommer att redovisas under rubrik 4.4 (s. 22).
4.2 Storstadsskola - informanternas syn på populärkulturens betydelse och plats i skolan
Samtliga pedagoger på Storstadsskolan talade i intervjuerna om att det borde finnas plats i
undervisningen för populärkulturella erfarenheter och kunskaper som elever har skaffat sig
utanför skolan. Övervägande var det så att pedagogerna ansåg att det borde finnas mer
utrymme för kultur i skolan, men att resurser i form av pengar och personal ofta saknas.
Informanterna nämner också att det kan bero på att andra ämnen som till exempel svenska,
matematik och engelska tar väldigt mycket tid i anspråk. Detta gör att populärkulturen inte
kommer in i skolan och får utrymme i den utsträckning som önskas. Nästan alla
informanterna tycks se på populärkulturen som ett separat inslag. Där vi tycker oss märka ett
sådant här inslag förekommer, är det mer i form av något ”finkulturellt”. Detta inslag av
”finkultur” kan visa sig i form av ett teaterbesök eller ett museibesök, och arbetas inte vidare
med i den övriga undervisningen.
Informanten Siv menar att när 85 procent av eleverna på skolan har ett annat modersmål än
svenska, så är integrering av populärkulturen i undervisningen inget som har första prioritet.
Siv menar att ”kultur är viktigt men att göra sig förstådd är viktigare”. Siv använder sig av
ordet kultur och på frågan vad hon menar med kultur, står klar att hon enbart syftar till den
delen av kulturen som vi kallar finkultur. Siv menar också:
18
Att på storstadsskolor, där många av eleverna har olika etniska bakgrunder, kan det vara svårt
att kombinera dessa olika kulturer. Eleverna kan bära med sig fördomar och förutfattade meningar
hemifrån. Detta gör det hela mycket svårt för oss i skolan då elever med annan etnisk bakgrund
ofta har en helt annan slags respekt för familjens åsikter och kultur, än vad elever med ett svenskt
ursprung har. (Intervju 07-10-03)
Under intervjuernas gång stod det klart att informanterna nästan genomgående syftade till det
som vi har refererat till som finkultur (se under rubrik 2.1.4 s.10) när de svarade på frågan: om
populärkulturens betydelse och plats i skolan. Informanten Adam var den enda informanten,
som på frågan gav sådana svar, att vi förstod att det var mer än finkultur han syftade till.
Adam säger att:
Jag har fått ett annat tryck på mig, jag måste lära mig, sätta mig in i olika saker för att veta
vad mina elever pratar om. Precis som när videofilmerna fick sitt stora genombrott, elever
diskuterade film i mängder. Ett aktuellt exempel är Tv programmet Prison break, stor del av
eleverna diskuterar både före och efter Tv programmet vad som hänt och vad som kommer
att hända. Om jag då som deras lärare, inte har en aning om vad de pratar om står jag långt
utanför diskussionerna och på detta viset ställer jag mig själv utanför och kan inte delta. (Intervju 07-10-04)
Adam menar vidare i intervjun att populärkulturen måste få ta plats. Han har insett att det inte
är helt lätt att hålla sig ajour med alla elevers olika erfarenheter och kunskaper. Adam anser
vidare att det är viktigt som pedagog att man ger elever uppmärksamhet och visar intresse för
vad som är viktigt för dem. Viktigt att nämna i sammanhanget tycker han dock är att ”trycket”
från de andra pedagogerna kan vara svårt att hantera. ”Trycket” han syftar till är att
finkulturen fortfarande anses vara helt i sin ordning att ta in i undervisningen, men att det
kvarstår en bit innan populärkulturen fått samma acceptans. Något som Adam har märkt är att
om man lägger mer fokus på kultur, så är det på finkulturen och han tycker att den fortfarande
är separerad och inte integrerad i undervisningen. Adam nämner som ett exempel att skolan
kan köpa in en teaterföreställning. Adam uttrycker då att han upplever detta som att skolan
menar att den har tillgodosett eleverna med kultur, som om detta vore den enda sortens kultur
att tillgå.
Adam menar vidare att det också finns en ”gammal vana, en traditionell undervisning”.
Han
ger
som
exempel:
att
i
tredjeklass
läser
man
om
Skåne
och
lär
in
multiplikationstabellerna. Det är denna ”traditionella undervisning” han syftar på är svår att
förändra. Kommentarer som: ”Så här brukar vi alltid göra” och ”Vad skall det vara bra för?”
19
menar Adam är vanliga fraser som möter honom. Detta mönster menar Adam är svårt att
bryta, och han tror att det handlar om ett långt tidsperspektiv innan populärkulturen är en
naturlig integrerad del av undervisningen.
4.3 Storstadsskola – analys av intervjuer med pedagoger
Samtliga informanter anser att det borde finnas ett större utrymme för elevers erfarenheter och
kunskaper vad det gäller populärkulturen i skolan. Gemensamt för informanter var också att
de hade lättare för att se ekonomiska och resursmässiga hinder, istället för att se det som en
tillgång, att kunna ta till vara elevernas erfarenheter och kunskaper.
Undervisningen… skall med utgångspunkt i elevers bakgrund, tidigare erfarenheter, språk
och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. (Lpo 94,2006:6)
Om man här till dessa rader från Lpo 94 (2006) tillägger vad Carina Fast (2007:156) skriver i
sin forskning, att man i alla förekommande ämne och situationer i skolan ska utgå ifrån
elevers bakgrund och tidigare erfarenheter, bör de motiv som våra informanter ser som hinder
inte få lov att förekomma i skolan.
Informanten Adam nämner att han tycker sig känna ett större krav på sig själv att hålla sig
ajour med vad elever finner intressant. Adam är den enda informant, som på något vis berör
att han ser det som sin uppgift att försöka möta eleverna i deras erfarenheter och intresse.
Det informanten Adam pratar om är att pedagoger bör lära sig mer om elevers förförståelse,
för att sedan kunna ta till vara på dessa kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Med
förförståelse syftar Birgitta Kullberg I Lust – och undervisningsbaserat lärande (2004:163)
till elevers behov, intressen, arbetssätt, föreställningar och tidigare kunskaper.
I Andersson m.fl. Skolan och de kulturella förändringarna (1999:32f) tar författarna upp
vad Jacques Delors, tidigare ordförande i Europeiska Unionen. Delors är numera ordförande
för ”Den internationella kommissionen för utbildning inför 2000-talet”. Delors skriver i
Lärarförbundets tidsskrift, att skolan börjar ”förlora sitt kunskapsmonopol”. Pedagoger, som
tidigare besuttit en kunskapsauktoritet, måste nu visa sina kunskaper genom att tillsammans
med information sätta det i ett sammanhang och göra detta gemensamt med dem som skall
lära sig, söka eller skapa kunskap, kompetens och förståelse.
I de övriga intervjuerna gav informanterna klara indikationer på att basämnen som
svenska, matematik och engelska var viktigare. Detta kan härledas till vad Olga Dysthe
(1996:79) skriver när hon talar om det skrivna ordets betydelse och status. Dysthe menar att
20
gemene man anser att ”det riktiga språket är det som föreligger i skriftlig form”. Magnus
Persson (2000) däremot påpekar att nya medier inte hotar läs- och skrivkunnigheten. Istället
menar Persson att en bred erfarenhet och kunskap inom populärkulturen är en självklar
tillförsel av kunskaper. Populärkulturen bör få en mer självklar integrerad roll i skolans
verksamhet.
Informanterna såg elevernas erfarenheter och kunskaper i samband med populärkulturen
som ett separat ämne, som av tidsbrist inte kunde integreras med just nämnda basämne. Kan
det vara som Fast (2007) skriver, när hon citerar Jan Thavenius?
/…/det är knappast någon överdrift att säga att skolan bara släpper in några få genrer och stilar
och att utrymmet för avvikelser är litet. Tag vilken lärobok som helst i vilket ämne som
helst och jämför med den textvärld och de uttrycksformar som finns utanför skolan.
Jämförelsen faller inte till skolans fördel. (Thavenius, 2004:110 citerad i Fast, 2007:183).
Fast (2007) skriver om ”traditionalismens makt” och hur stor påverkan på pedagoger den
fortfarande har:
/…/ Leonie Arthur…forskare i Australien, framhåller också att just traditionerna blir en
black om foten för pedagogerna i mötet med barnens erfarenheter. Hon menar att många
lärare traditionellt betraktat literacy som läsande och skrivande förknippat med böcker.
Det är därför inte så märkligt att merparten av pedagogerna tycker att många av de
erfarenheter av teknisk och populärkulturell art som barnen bär med sig är ett problem. (2007:183f).
Fast (2007:184) nämner också att bidragande orsaker till denna traditionella syn kan vara
pedagogernas bristfälliga kunskaper i ämnet. En annan orsak kan vara att pedagoger som
arbetar med de yngre elever har en traditionell syn på hur barndomen skall te sig.
Av resultatet i våra intervjuer på Storstadsskolan kunde inte vi se att det vidgade
textbegreppet1 som innefattar bland annat populärkultur, har fått något större fäste hos
informanterna, med undantag av informanten Adam.
Storstadsskolans gruppintervju med eleverna som följer här efter visade sig vara den av de
två gruppintervjuer där elevinformanterna var mins talförda.
1
Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder (Skolverket, 2002, Grundskolan
Kursplaner och betygskriterier 2000, s. 98)
21
4.4 Storstadsskola – gruppintervju med elever
Eleverna som deltog i gruppintervjun på Storstadsskolan ställde sig först undrande till vår
diskussionsfråga som löd: Tycker ni att lärarna på er skola är intresserade av vad ni gör på er
fritid, till exempel vilken musik ni lyssnar på, vilka filmer ni ser, var ni surfar på internet och
vilka spel ni spelar, och i så fall använder sig ni och er lärare av detta i undervisningen?
(bilaga 4) Detta verkade vara något helt nytt för dem. En av elevinformanterna ställde
motfrågan om detta gick att göra?
För att visa på ett exempel som nyligen skett, återberättade vi om pedagogen som lägger
märke
till
stora
delar
av
klassens
intresse
för
”Gräsklipparemannen
Kjell”
(http://www.vikingontheedge.se/dagfordag.html). Pedagogen ställer sig frågande till vem
detta är, och får följande förklaring: Att i Radioprogrammet Rix MorgonZoo, följer man en
man dagligen. ”Gräsklipparmannen Kjell” som ska köra gräsklippare från Haparanda i norr,
ända ner till Ystad i södra Sverige. Här tar pedagogen tillvara på elevernas intresse, för något
som sker inom det populärkulturella utanför skolans ramar. Klassen gör varje dag i sitt
klassrum, tillsammans med ”gräsklipparmannen Kjell” en resa i Sverige, och pedagogen får
här möjligheter att integrera populärkultur med matematik, geografi, samhällskunskap,
svenska och historia. Efter den förklaringen stod det klart för alla fem elevinformanterna att
deras lärare inte integrerade deras erfarenheter, kunskaper och intresse som de skapat i
förhållande till populärkulturen.
Det skulle aldrig vår fröken göra med oss. Agnes säger att man blir dum av att titta på för
mycket Tv, spela dataspel och lyssna på skräpmusik på radio. Hon tycker att man
skall läsa böcker och andra tråkiga saker, för det gjorde hennes barn när de var små. (Intervju 07-11-08)
Detta
citat
är
elevinformanten
Ingvars
spontana
kommentar,
på
exemplet
om
”gräsklipparmannen”. En annan reaktion blev:
Menar du att om jag till exempel gillar fiskar och ödlor, så skulle jag kunna jobba med
de i skolan? De skulle Agnes aldrig gå med på. Arbetet skulle säkert bli mycket roligare,
då hade i alla fall nog jag jobbat bättre. Agnes säger att hon inte bryr sig, om vad vi sysslar
med efter skolan. Hon är bara där för att lära oss vad vi behöver för att kunna läsa och skriva. (Intervju 07-11-08)
Elevinformanterna i denna gruppintervju enades unisont om att deras fröken nog aldrig kom
till att ta in deras intresse och erfarenheter i sin undervisning.
22
4.5 Storstadsskola – analys av gruppintervju med elever
Vi förutsatte inte att eleverna vid intervjutillfällets start skulle ha några större förkunskaper,
om vad innebörden av ordet populärkultur inbegriper. Vad som däremot gjorde oss något
förvånade var de reaktioner vi fick efter vi förklarat innebörden av populärkultur.
Elevinformanterna tycktes inte kunna göra någon koppling till sin egen undervisningssituation
med populärkultur.
Något förundrade blev vi över kommentaren som elevinformanten Ingvar spontant fäller,
om att deras lärare Agnes anser att Tv- tittande är fördummande. Detta är något fil dr och
film- och barnkulturforskaren Margareta Rönnberg (2005:18) påpekar i sin forskning inte
stämmer. Rönnberg menar bland annat att Tv är bra för barn, för att Tv-tittande främjar barns
sociala och estetiska fantasi, att Tv kan hjälpa barn att se saker och ting ur olika perspektiv.
Tv:n kan också underlätta ett ifrågasättande av stereotypa könsroller, låta barnen bearbeta och
utagera olika känslor på ett ofarligt sätt, där känslorna inte enbart behöver bestå av
aggressioner. Enligt informanten Ingvar förespråkar Agnes litteratur före tv:n, och jämställer
dem inte med varandra. Skolverket skriver dock i Grundskolans Kursplaner och
betygskriterier 2000 (2002:98) att:
/…/tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan kan ske även
genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. (2002:98).
Förvånade reaktioner om att man skulle kunna göra saker i skolan där man berörde ämnen
som intresserade elever, var något som överraskade elevinformanterna. Här stod det klart som
Gunilla Lindqvist skriver i sin bok Lek i skolan (2002:21), när hon berör professorn i
pedagogik, Birgitta Qvarsells undersökning, som inbegriper samtal med elever i åldrarna sex
till tretton år. Under flera år har hon fört samtal tillsammans med dessa barn angående fritid,
kultur och skola. I Qvarsells undersökningen står det klart att skola och lek inte är något som
hör samman. Enligt Qvarsell anser elever att skolan är nyttig och att den hör ihop med
inlärning och att denna betraktas som tråkig. Lek däremot anser elever är viktig, men inget
man lär sig något av.
Pedagogen Agnes på Storstadsskolan tycks ha missat en bidragande orsak till elevers
kunskapsinlärning, nämligen lust och engagemang. När det står klart för elevinformanten
Ingvar och de övriga elevinformanterna, att man genom att plocka in populärkulturen och
elevernas egna erfarenheter i skolan kan göra undervisningen mer engagerande och lustfylld,
23
blir hans spontana kommentar: ”Arbetet skulle säkert bli mycket roligare, då hade i alla fall
jag jobbat bättre.”.
Finns inte lusten, /…/ engagerar sig inte de lärande i den utsträckning som de gör vid
glädje och lustkänsla. När sedan engagemanget finns fungerar detta som egen motivation.
(Vygotskij, citerad i Bråten, 1998).
Resultatet av elevinformanternas gruppintervju på Storstadsskolan styrker de tankar och
teorier som intervjun med pedagogerna gav (se under rubrik 4.3 s.20). Samtliga
elevinformanter uttryckte en förvåning, över att det är möjligt att genomföra undervisning,
som är byggd på elevers erfarenheter och kunskaper sammanvävda med pedagogens
yrkeserfarenhet.
Orsakerna till den förklarade frånvaro av integreringen i undervisningen vad det gäller
elevernas erfarenheter och kunskaper skiljer sig dock. Pedagogerna anger som skäl bristen på
personal och dålig ekonomi.
Elevinformanternas teorier var att pedagogerna inte bryr sig om vad de ”sysslar” med på
sin fritid. ”Pedagoger är bara till för att lära eleverna läsa och skriva.” (Intervju 07-11-08)
5 Resultat och analys av Landsortsskolans material
Som tidigare nämnts och förklarats under kapitel tre (se s.17), så följer här nu resultatet av
vad vi kommit fram till utifrån vårt syfte. Där vårt syfte är att undersöka hur pedagoger i
grundskolans tidigare år förhåller sig till elevers tidigare erfarenheter och kunskaper som de
tillägnar sig utanför skolan, inte minst från populärkulturen.
5.1 Presentation av Landsortsskolan
Intervjuer har också gjorts på en landsortsskola belägen i södra Sverige. Skolan kommer vi
fortsättningsvis kalla för Landsortsskolan. Landsortsskolans har endast ett fåtal elever med
annat modersmål än svenska.
Antalet elever på skolan är cirka 600 stycken, åldersspannet sträcker sig från förskoleklass
till niondeklass. Även på denna skola har vi endast intervjuat pedagoger med inriktning på
grundskolans tidigare år.
Pedagogerna som intervjuats på Landsortsskolan är också fem till antalet, fyra kvinnliga
och en manlig. Deras yrkeserfarenhet sträcker sig från tio till trettio år. Gruppintervjun
24
gjordes med fem elever på Landsortsskolan. Eleverna hade alla svensk etnisk bakgrund,
eleverna går i årskurserna fyra till fem.
5.2 Landsortsskolan – informanternas syn på populärkulturens betydelse och plats i
skolan
Alla informanter, i samtliga intervjuer, var intresserade av vad eleverna sysslar med utanför
skolan. Informanterna tyckte dock att det var tidskrävande att ”hänga med” i allt nytt som
engagerar elever i dag. En av informanterna tyckte också att den var för ”gammal” för att
”hålla koll” på allt nytt inom populärkulturens ramar.
Informanten Tor menar att populärkulturen är en viktig del i elevernas vardag. Tor anser
att skolan kommer att vara tvungna att ta in populärkulturen och integrera den i alla
förekommande delar av skolans vardag. Tor uttrycker:
Som språklärare är det intressant gällande språkets utveckling som kan förekomma inom
de man kallar populärkulturen. Det blir en utmaning att använda sig av denna utveckling.
Samtidigt är det svårt att bedöma kunskapsnivån när betygsbedömning, nationella prov inte
hänger med i samma utveckling. Det kan även uppstå obekväma situationer när läraren inte
förstår eller hänger med i ett samtal med en elev. (Intervju 07-10-26)
En fördel Tor ser att man kan dra nytta av om populärkulturen integreras flitigare i
undervisningen är att den kan göra eleverna mer motiverade:
/…/när det gäller utvecklingen och förståelsen av bland annat de svenska och engelska språket.
Du kan använda fakta som elever kan förhålla sig till. Du kan visa språkets utveckling genom
att visa hur ett språk byggs upp till exempel med de engelska låneorden. Detta kan man göra i
en enkel övning genom att skriva svenska och engelska hip hop låtar. Man kan också dra
paralleller när eleverna inte förstår vuxnas språk fackspråk och därmed kan en koppling till
eleven byggas upp. (Intervju 07-10-26)
Tor har märkt en förändring i elevers texter och språk. Han har märkt att eleverna använder
sig av förkortningar i en allt större utsträckning. Tor tror att detta har att göra med att elever
använder sig av det han kallar ”Chattspråk”, där förkortningar och symboler som till exempel:
LoL, plz (please), tbx (tillbaks), lr (eller) och Noob eller smileys som är förkortningar
och symboler som används till exempel i dataspel, där spelarna behöver skriva. Detta
återspeglas senare i skriftliga uppgifter i skolan. (Intervju 07-10-26)
25
Tor påpekar att han ser ett ökat kunnande i elevers kunskaper vad det gäller det engelska
språket, både i tal, förståelse och skrift. Hans teorier kring detta är att anledningen till denna
växande kunskap kan vara:
Nu för tiden spelar elever mycket mer Tv- och dataspel på engelska. Deras kommunikation
på internet sträcker sig långt utanför Sveriges gränser. Detta gör att ungarna automatiskt
blir tvingade till att använda det engelska språket både i skrift och tal. Internet används
långt ner i åldrarna. Därför introduceras engelskan mycket tidigare i deras vardag än förr. (Intervju 07-10-26)
Ingen av informanterna på Landsortsskolan anser att de använder sig av populärkulturen i
någon större utsträckning. De kan inte heller vid intervjutillfället se någon ”öppning” för
möjligheter att med lätthet integrera populärkulturen i undervisningen. Informanterna menar
att tid, pengar och personaltätheten till stor del styr. Två av informanterna på landsortsskolan
nämner som skäl för att de skulle vara svårt att integrera populärkulturen i skolan, med att den
sociala strukturen i en del situationer gör detta svårt. Informanten Freja säger att:
Jag har fullt upp med att hålla ordning i min klass, där jag försöker bedriva undervisning.
Deras egna intressen får de hålla på med på sin fritid. (Intervju 07-10-05)
Övervägande delen av informanterna inser att det skulle kunna medföra fördelar med att
integrera populärkulturen i undervisningen. Fördelar som informanterna tror sig kan bli
följden av populärkulturens integrering är ett större intresse och engagemang, längre
uthållighet och en ökad förståelse för andra elevers intressen.
I kommande stycke kommer vi att teoretiskt tolka pedagoginformanternas uttalande.
5.3 Landsortsskola – analys av intervju med pedagoger
Pedagoginformanterna på Landsortsskolan tycker genomgående att det är intressant att hålla
sig uppdaterade med var eleverna gör på sin fritid. De pedagoger som inte har egna barn i
närliggande ålder med eleverna, uttrycker en viss problematik med att ”hänga med” i de
populärkulturella genrer, som förekommer bland elever i dagens skola. Pedagogerna anser
ändå att det är av största vikt att ”hänga med”.
Persson (2000:92) skriver att han anser att det inte enbart handlar om att röja undan gamla
fördomar och missuppfattningar av elevers bruk av populärkulturella företeelser. Persson
anser också att det är lika viktigt att skapa positiva förhållningssätt till det som allt vanligare
26
framstår som den allenarådande kulturen i elevers liv. Persson trycker samtidigt på vikten av
att inte utesluta den kultur som skolan länge har representerat.
Detta innebär inte att skolan skall överge det som traditionellt varit dess enda kultur,
högkulturen. Skolan är kanske en av de få platser där unga människor får en chans att
komma i kontakt med andra kulturformer än den masskultur som genomsyrar fritiden och
vardagslivet. Skolans kulturpolitiska uppgift är att verka för en genuin mångfald och att
skapa möjligheter för eleverna att hantera denna mångfald kritiskt. (2000:92).
Informanten Tor uttrycker att han anser att skolan kommer att bli ”tvungna” att ta in
populärkulturen och integrera den i alla ”förekommande delar av skolans vardag.”
Teoretiskt sett är detta beslut redan taget. Läser man i Skolverkets Grundskolan kursplaner
och betygskriterier 2000 (2002:9) där man till exempel i bildämnets karaktär och uppbyggnad
tar upp, att skolverket rekommenderar pedagoger i sin bildundervisning föra in
populärkulturen genom att:
Bilden har en växande betydelse i informationssamhället. Dagens bild- och massmediesamhälle
präglas i hög grad av den globala bildkulturen. Bilden har en framträdande plats i kommersiella
sammanhang och spelar en viktig roll i opinionsbildningen. Populärkulturen rymmer den styrda
och dominerande bildkategorin i barns och ungas liv (2002: 9).
Informanten Tor beskriver att han anser att eleverna har acklimatiserat sig till den globala och
massmediala utvecklingen, medan pedagogerna inte alltid är öppna för mottagandet av nya
erfarenheter. Vid gruppintervjun på Landsortsskolan återkom eleverna upprepande gånger till
att de tyckte, att det ständigt var inslag i t.ex. dataundervisningen av moment de redan
behärskade. Vi tror att elevernas kunskaper har utvecklats fortare inom vissa ämnen, än vad
pedagogernas kunskaper gjort. Thavenius tar upp i Andersson m.fl. (1999:147) att skolämnen
är mer eller mindre givna, och att pedagogerna skall tillhanda hålla ”grundläggande
ämneskunskap”. Om då inte ämneskunskapen och eleverna är på samma nivå kan följden av
detta bli att eleverna kan mer än pedagogerna, och där av kommer moment in i
undervisningen som eleverna redan behärskar.
Tittar man på kursplanen i Svenska finns där exempel som säger att skolan skall hjälpa
elever till att sträva efter att:
/…/utveckla sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap.
/…/samt till att ta aktiv del i kulturutbudet, förvärva insikt i hur lärande går till och reflekterar
över sin egen utveckling och lär sig att både på egen hand och tillsammans med andra
27
använda erfarenheter, tänkande. /…/elevers egna kulturella skapande och med anknytning
till deras läs-, film- och teatererfarenheter låta olika upplevelser, åsikter och värderingar mötas. (2002:96 f).
Innebörden av dessa rader är tolkningsbara. Detta gör att det inte finns några självklara
slutsatser vad undervisningen bör utmynna i. Kontentan bör ändå stå klart för de pedagoger
som arbetar i skolans värld. Populärkulturen bör beredas ett större utrymme, för att vi lättare
skall kunna möta eleverna i deras erfarenheter och kunskaper.
5.4 Landsortsskola – gruppintervju med elever
På Landsortsskolan flöt diskussionen lite smidigare än på Storstadsskolan. Detta kan ha berott
på, vilket vi inte hade några förkunskaper om att, denna konstellation av elever följts åt i fler
år än vad eleverna på Storstadsskolan gjort. Det skulle också kunna bero på deras
personligheter.
För att ha samma utgångspunkt på Landsortsskolan som på Storstadsskolan inledde vi
intervjun på ett likartat sätt. Vi ställde diskussionsfrågan: Tycker ni att lärarna på er skola är
intresserade av vad ni gör på er fritid, till exempel vilken musik ni lyssnar på, vilka filmer ni
ser, var ni surfar på internet och vilka spel ni spelar, och i så fall använder sig ni och er lärare
av detta i undervisningen? (bilaga 4) Elevinformanterna fick också berättat för sig om samma
exempel rörande ”gräsklipparmannen Kjell” som elevinformanterna i gruppintervjun på
Storstadsskolan fick.
Här nedan följer ett utdrag av denna diskussion, där vi som intervjuare inte aktivt
medverkar och ställer nya frågor, för att elevinformanterna själva förde diskussionen framåt:
Iris- Lärarna intresserar sig inte så mycket för oss som de borde, de frågar inte ens efter
hur det går för oss på fotbollen!
Lillemor: - De är inte intresserade av vad vi gör på fritiden…
Julia: - Inte alls, på engelskan fick vi en gång se en film, den var typ från 1982!! Skit dålig!
Lillemor och Julia: - På lågstadiet fick vi ibland spela dataspel, som var på engelska och svenska,
det var roligt.
Olivia: - Jag skall se en engelsk film på ”hemspråkslektionen” sedan skall jag skriva om
filmen på engelska, det skall bli kul.
Iris: - När vi var i kyrkan så skulle vi räkna lamporna i ljuskronan i taket. Sedan
när vi kom tillbaka till klassrummet så skulle vi använda oss av detta på matematiken.
Julia: - Skolans böcker är så gamla att ibland stämmer inte klasskompisarnas böcker med
varandra, vissa är från 1989 andra är från 2005. Så inget stämmer, lärarna säger att vi måste
acceptera detta!
Lillemor: - Det modernaste vi gör i skolan är att vi se musikalen ”Greas” på musiken,
28
vår lärare vill att vi skall lära oss sångerna men vi vet inte varför.
Julia: Inte ens på musiken får vi sjunga sånger vi är intresserade av, det är tråkiga och
gamla låtar vi lär oss.
Iris: - En gång på musiken så föreslog jag att vi skulle sjunga ”We are the world” (1985)
eller ”Boten Anna”, men då sa vår lärare att det var dålig musik (att hon tyckte att det
var dålig musik).
Lillemor: - Det modernaste vi får sjunga är en och annan Elvislåt och julsånger!
Olivia: - Ibland har vi en vikarie Maggan på musiken, hon är typ 29 år gammal. När vi har
henne så får vi spela på musikinstrumenten, hon låter oss också lyssna och sjunga modernare
låtar. Hon är mycket bättre än vår vanliga lärare.
Iris: En gång så lekte vi ”Så skall det låta” på musiken med moderna låtar som vi gillar.
Alla i klassen tyckte att det var kul och alla var med utan att bråka. Då hade vi vikarien
Maggan. När vi har vår vanliga lärare så skall vi sitta och sätta toner på notpapper, det
är skittråkigt.
Julia: Läraren har lovat att vi skall få spela på trummorna, men hon håller inte vad
hon lovar. Än har vi inte fått spela på dem.
Lillemor: - Vi hade en lärare: Ingvild i 4:an som hade oss i sociala – emo? lektioner
någonting. Hon hade tryckt ut bilder från internet som vi skulle titta på och beskriva
hur vi kände oss när vi tittade på dem (rolig, ledsen, läskig osv.) Vi fick sedan välja
en favorit bild. Dessa bilder var hämtade från internet, de sa hon. Ibland säger vår
NO - lärare Calle att vi kan gå in på internet hemma och kolla på sidor han
rekommenderar, t.ex. om kroppen.
Iris: - Calle lyssnar ibland på vad vi vill göra, men det gäller mest om det är
speciella böcker vi vill låna. Som när vi skall ha sex och samlevnad,
vi fick ha vårt ”tjejsnack” med skolsköterskan, inte med den gamla utan en
ung ny skolsköterska.
Olivia: - Calle tipsade oss om hemsidor när vi läste om Carl von Linné,
men vi fick inte gå in på dem på skoltid. Det kunde vi göra när vi kommer
hem, och vem gör det då?
Lillemor: - En gång när vi hade ”leta engelska ord i klassrummet” frågade
vi om vi inte kunde lyssna på musik samtidigt. Då satte Calle på Rix Fm R´n B the Voice,
men bara en liten stund. Det var mysigt!
Julia: - Våra lärare är typ 60-65 år gamla. De är tråkiga och trötta. De pratar i
mobiltelefon på lektionstid fast vi inte får göra det.
Olivia: - Vår datakunskaps lärare ”gick in i väggen” händerna darrade hela tiden
på honom. Nu har vi Konrad som är minst 50 år gammal. Vi har fått lära oss skicka e-mail.
Vi får bara lära oss sådant som vi redan kan.
Lillemor: - Vi har fått lära oss hur vi skall ”skydda oss” på internet.
Olivia: - Vi får lära oss hur man infogar bilder, fast det kan vi redan. Vi får också skriva
brev ibland. Hur kul är det, när vi redan kan det?
Iris: - Vi får infoga bilder i brev, det kan vi redan. Vi gör bara tråkiga saker.
Olivia: - Vi får inte chatta eller vara på MSN, bara vara inne på skolans nät, men där har vi
fått massutskick med porrbilder. Lärarna har därför fått stoppa vissa sidor, för killarna
går bara in på porrsidor annars.
Iris: - Jag har inte fattat varför vi skall lära oss om alla gamla saker, som har hänt i dåtiden.
29
Vi är faktiskt mycket mer intresserade av de som händer i nu och framtiden än av gamla kungar.
Lillemor: - Vi vill lära oss om framtiden istället.
Julia: - Jag har hört att de äldre tjejerna har berättat att man aldrig använder skrivstil på
högstadiet, så varför skall vi sitta och träna på det då?
Iris: - När vi frågar lärarna varför vi skall lära oss alla dessa gamla saker, så skyller de
på att det står i läroplanen och de är deras jobb att följa den…
Elevinformanterna på Landsortsskolan tyckte sig inte kunna hitta någonting som visade på att
pedagogerna på skolan tog tillvara på deras intresse, erfarenheter och kunskaper.
Elevinformanterna trodde att en möjlig orsak till detta, kanske kunde bero på att de hade så
”gamla lärare”, som inte var intresserade av ”nymodigheter”.
5.5 Landsortsskola – analys av gruppintervju med elever
Elevinformanterna på Landsortsskolan var precis som elevinformanterna på Storstadsskolan
inte förtrogna med begreppet populärkultur och dess innebörd. Detta kan bero på tidigare
nämnda svårigheten av populärkulturens innebörd (se under rubrik 2.1.2 s. 8). En annan orsak
kan vara att ordet och begreppet inte tycks användas. Flertalet gånger under intervjuernas
gång visade på, att när så väl pedagoger som elever berörde ämnet populärkultur syftade de
till ”finkultur”.
I gruppintervjun med elevinformanterna nämner några av deltagarna att de anser att ett
större utbud av datoranvändning i undervisningen vore till sin fördel. Med datoranvändning
syftade eleverna bland annat på hemsidor, mejlfunktioner och datorspel. Ser man till vad
It - forskaren Jakob Tholander och fil. Dr Ylva Fernaeus (2007:161) kom fram till i sin
undersökning ”Nästan som ett spel”, där de analyserat data från två separata studier, finns det
fördelar med att använda datorspel som ett medel till att uppnå lärandemål. Tholander och
Fernaeus menar att pedagogiskt användande av datorspel i skolan kan främja fördelar som att
elever utökar sin kulturella krets:
/…/använder studenterna sitt kulturella kapital för att ge sina erfarenheter mening. Denna
process är ömsesidig eftersom förhandlingsprocesserna kring spelen genererar nytt kulturellt
kapital som kan användas utanför skolan. (Jonas Linderoth (red.), Datorspelandets dynamik, 2007:198)
Carina Fast (2007:89) menar att hon i sin undersökning, rörande sju barn och deras
datoranvändning sett fördelar som eleverna förbättrat: alfabets och språkinlärning, lära sig
urskilja detaljer och träna sin precisionsförmåga samt slutledningsförmåga. En av dessa sju
30
elevers föräldrar beklagar dock: ” Han beklagar att de inte får använda dessa sina kunskaper i
skolan.”. Detta samstämmer med elevinformanternas önskemål och synpunkter.
Elevinformanterna nämner vidare att de upplever lektionerna tråkiga och omoderna. Ser
man då till M. Nystrand och A. Gamorans teorier, som Olga Dysthe tar upp i sin bok Det
flerstämmiga klassrummet (1996:238) om hur viktigt det är med ett samband mellan bra
skolresultat och äkta engagemang, är det elevinformanterna nämner en alarmerande
varningssignal att ta i beaktande. Nystrand och Gamorans kom fram till i sin undersökning att
det inte räcker med att eleverna är engagerade utan det måste också finnas en aktivitet knuten
till elevernas engagemang, som de lär sig något av. Olga Dysthe skriver i sin bok Det
flerstämmiga klassrummet (1996:238) att dessa teorier stämmer överens med hennes
fallstudier, som visade på samma sak som Nystrand och Gamorans kom fram till i sin
undersökning, ”nämligen att interaktiva inlärningsmetoder (autentiska frågor och integrering
av elevernas frågor och kommentarer i det fortsatta samtalet) tycks kunna skapa ett äkta
engagemang genom att eleverna dras in i klassens samtal.”.
Elevinformanterna tycks uppleva lärandeprocessen som något gammalt och tråkigt som
sker vid ett tillfälle, inte som ett innehållsrikt, livslångt och gränslöst lärande. Birgitta
Kullberg skriver i sin bok Lust- och undervisningsbaserat lärande (2004:48) att Gösta
Dahlgren och Lars-Erik Olsson påpekar vikten av ”da capo-övningar”. För att information
skall kunna bli kunskap måste den bearbetas i form av repeterande övningar, ”da capoövningar”. Dahlgren och Olssons syn på läroprocessen är att lärande människor utvecklar sin
kunskap och kan därmed sägas vara sin egen resurs.
Det som skall läras erhåller eleven på något sätt information om och det som informeras
går in i det ikoniska minnet, dvs. i bildminnet. Men information är inte kunskap och kunskap
är inte heller lärande. För att informationen skall bli kunskap måste informationen
ha bearbetats i varje elevs hjärna. Efter det ikoniska minnet går informationen ini arbetsminnet
(korttidsminnet). I detta bearbetas informationen flera gånger för att lärandet skall ha möjlighet
att gå vidare till långtidsminnet och internaliseras dvs. bli kunskap.
(Birgitta Kullberg, Lust- och undervisningsbaserat lärande, 2004: 48)
I Kullberg (2004:48) där ovan nämnda ”da capo-övningarna” nämns, anser Dahlgren och
Olsson att det med fördel bör ingå övningar av alla de skilda slag som ”nyttjande av kroppens
fyra språk (talspråk, skriftspråk, bildspråk och kroppsspråk), kroppens alla sinne (syn, hörsel,
känsel, smak och lukt) i alla former av kommunikationssystem (musik, drama, idrott, bild
etc.).”.
31
Detta nämner Christina Olin-Scheller i sin avhandling Mellan Dante och Big Brother
(2006:223f), när hon påpekar att elever har gett uttryck för att de önskar ett tidigt
känslomässigt engagemang, i läroprocessen. Detta kan härledas till: menar Ohlin-Sheller: den
omedelbara känslomässiga tillfredställelse som multimedia oftast levererar i form av bild,
grafik, dialog, realljud och musik. Med ovan nämnda forskningsresultat i åtanke och
elevinformanternas upplevda erfarenheter och påstående under intervjutillfället, framstår det
för oss som att alla beståndsdelarna i läroprocessens innehåll inte tas i bruk tillsammans med
eleverna.
I analysen av gruppintervjun med elevinformanterna på Landsortsskolan framgick det av
resultatet, att pedagogerna inte tar tillvara på elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper
som de tillägnar sig utanför skolan, inte minst från populärkulturen.
6 Slutsats och diskussion
Vi vill betona att vi är medvetna om att man inte kan dra generella slutsatser av vår
undersökning, då det empiriska materialet är begränsat. Resultatet gäller endast för de
pedagoger och elever som har blivit intervjuade. Vår slutsats är att det inte stod klart för de
flesta pedagogerna och samtliga elevinformanter, vad populärkultur kan innebära. Klart stod
också att inga pedagoger i undersökningen, på vare sig Storstadsskolan eller Landsortsskolan,
arbetar utifrån tankesättet att ta till vara på elevers erfarenheter och kunskaper som de skaffat
sig utanför skolan, inte minst från populärkulturen.
Informanten Adam kan ses som ett undantag, på så sätt att han var väl insatt i
populärkulturens olika yttringar. Anmärkningsvärt är att han inte sätter sina tankar och
kunskaper i handling, utan dessa förekommer enbar i teorin. Orsaken till detta kan vara en
djup rotad ”tradition” (se under rubrik 4.2 s.20) som rådde på Storstadsskolan enligt
informanten Adam.
Något som resultatet av våra intervjuer visade är att informanterna är hårt bundna till den
gamla ”traditionella” undervisningen i skolan. Pedagogernas syn på populärkulturen som så
starkt fångar elevernas intresse, är något som pedagogerna tycker att eleverna kan ägna sig åt
på sin fritid. Denna uppfattning är något eleverna bekräftar i gruppintervjuerna, där elevernas
uppfattning och kommentarer utmålar pedagogerna som gamla, traditionsbundna, inte
framåtsträvande och med en total avsaknad av vad som fångar och upptar elevernas intresse.
Frågan vi ställer oss här är: Vad är det som gör att pedagoger så lätt tycks falla in i äldre
pedagogers traditionsbundna undervisning? Uppenbart utifrån vår undersökning är att
32
majoriteten av pedagogerna tycks vara medvetna om de fördelar en integrering av
populärkulturen kan innebära. Lika uppenbart är att pedagogerna inte använder sig av detta i
praktiken.
Vi tolkar det som att det behövs klarare riktlinjer i styrdokumenten. En tydligare definition
av ordet populärkultur och dess innebörd vore önskvärt. Genomgående i intervjuerna har vi
behövt precisera begreppet populärkultur och vad det innebär. För att det framgick under
intervjutillfällena att informanterna syftade till det vi, liksom Magnus Persson (2000:22f),
definierar som ”finkultur” (se under rubrik 2.1.4 s. 10).
Det är upp till var pedagog att tolka styrdokumenten, våra resultat visade inte ens på att
pedagogerna gjort detta. Möjligen vore det så att en ständig löpande diskussion angående
styrdokumenten och dess tolkningsbara innebörd vore behjälpligt för pedagoger i ständig
utveckling. Anmärkningsvärt är, att det fanns pedagoger vid våra intervjutillfällen som inte
hade klart för sig att det redan är omnämnt i styrdokumenten att pedagoger bör och skall
använda sig av det vidgade textbegreppet, olika kulturella yttringar och som vi därmed ser
det, av populärkultur.
En effekt av att pedagoger eventuellt väljer att inte använda sig av elevers erfarenheter och
kunskaper inom begreppet populärkultur är att de ser populärkulturen som ett separat ämne,
och inte något som man kan arbeta tematisk med eller integrera i den redan befintliga
undervisningen.
Man kan ifrågasätta svårigheterna som majoriteten av informanterna återkommande
refererar till vid intervjutillfällena. Skälen de anger som svårigheter för att kunna integrera
populärkultur och elevers egna erfarenheter och kunskaper i undervisningen är bristen på tid
och pengar. Populärkultur är något som vi anser skall berika, genomsyra och bidra till att fylla
elevers vardag med lust och engagemang för sitt eget lärande och behöver inte belasta
ekonomin eller stjäla tid och resurser. Vår teori är att även om dessa skolor hade haft betydligt
mer pengar och resurser till sitt förfogande hade detta inte förändrat synen på att integrera
populärkulturen och lyfta in elevernas egna erfarenheter och kunskaper i undervisningen. Vi
tror det handlar om, förutom den tidigare nämnda djupt rotade traditionen, att det krävs vilja,
ett nytänkande och ett intresse för att skapa en förändring från pedagogernas sida. Det behövs
också en förståelse för att elevers vardag blivit globalt sett större och medialt mer tillgäng
samt att detta därmed kan öka och förändra tillflödet av intressen hos elever.
Det globalt ökade tillflödet av information i form av det vidgade textbegreppet, massmedia
och multimedia spelar även för pedagoger en allt större roll. Detta tillflöde av information gör
det mer komplicerat, som några informanter uttrycker det ”att hänga med”. Detta behöver
33
inte innebära att var enskild pedagog behöver ha vetskap om allt som engagerar dennes
elever. Varför tar inte pedagogerna hjälp av eleverna? Eleverna kan envar vara miniexperter,
på sitt intresseområde. Det gäller bara för pedagogerna, att våga ta språnget till förändring och
engagemang.
Informanten Siv tar upp en aspekt där hon som pedagog anser att: ”kultur är viktigt men att
göra sig förstådd är viktigare.” Informanten Siv gör klart för oss att integreringen av
populärkultur inte är något hon prioriterar. Informanten Siv nämner de svårigheter hon som
pedagog fått erfara då hon försökt sammanföra elevers olika kulturella yttringar i
undervisningen. Detta uttalande kan tyda på att informanten Siv inte har klart för sig vad
begreppet populärkultur betyder, då elevers etniska bakgrund som vi ser det inte bör spela
någon roll. En kulturell yttring kan visa sig i många olika skepnader. Några få försök får inte
spela en avgörande roll, för hur vida man tar in elevers tidigare erfarenheter och kunskaper,
inte minst vad det rör populärkulturen. Informanten Siv gjorde antydningar om att det var
elevernas etniska bakgrund, som gjorde att det var svårt att integrera olika kulturella yttringar
i klassen. Informanten Siv menade att de olika kulturerna ”krockade” och att det inte finns
utrymme i skolan för att lösa sådana ”konflikter”. Vi vill då påstå att det skulle vara ett
alldeles ypperligt sätt att ta tillvara på ett tillfälle där eleverna kan på ett naturligtvis förenas.
En förening där deras etniska bakgrund inte spelar någon roll eftersom elever i dag ofta har
populärkulturen som ett gemensamt intresse. Musik, film, datorer med tillhörande spel och
Internet är något som fångar de flesta elevers intresse idag, oberoende av deras etniska och
kulturella bakgrund. Vi ser det som att det är just här när ett gemensamt intresse uppstår som
det skapas situationer och motiverig för elever att prata och därmed skapas det också
motivering för att prata med varandra och det svenska språket tränas, då eleverna måste enas i
ett språk.
För oss som blivande pedagoger har det här examensarbetet gett oss en fördjupad bild av
skolans kulturella värld. Det är på få förekommande ställen det finns dokumenterat om hur
populärkulturen bör och kan integreras i undervisningen. Det förekommer inte heller mycket
forskning inom ämnet skola och populärkultur. Vi för vår del anser att det behövs mycket mer
forskning inom det populärkulturella området.
Vi ser därför i vår framtida yrkesroll det som en utmaning att inleda ett samarbete med de
redan verksamma pedagogerna ute på arbetsfältet. Det kan bli en utmaning att tillsammans
med dessa pedagoger hitta olika arbetsätt, som förhoppningsvis ger dem nya infallsvinklar,
synsätt och idéer. Vår strävan med detta är att pedagoger ser nya möjligheter i att ta tillvara på
elevers erfarenheter och kunskaper, inte minst från populärkulturen.
34
Litteraturförteckning
Andersson, Lars Gustaf och Persson, Magnus och Thavenius, Jan (1999) Skolan och de
Kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur
Bråten, Ivar (red.) (1998) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Claesson, Silwa (2007) Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Dyson, Anne H (1997) Writing Superheroes. New York: Teatchers college press
Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Fast, Carina (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva. Uppsala: Uppsala universitet
Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Daidalos AB
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov (2006) Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsförlaget
Kullberg, Birgitta (2004) Lust- och undervisningsbaserat lärande. Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (2000) Skolans språk och barnets. Lund: Studentlitteratur
Linderoth, Jonas (red.) (2007) Datorspelandets Dynamik. Lund: Studentlitteratur
Lindqvist, Gunilla (2002) Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur
Odenbrant, Ellen (2006) Populärkultur i skolan - uttryck, användning och attityd. Malmö:
Malmö högskola
Olin-Scheller, Christina (2006) Mellan Dante och Big Brother. Karlstad:
Universitetstryckeriet
35
Olson, Kristin och Boreson, Cecilia (2004) Medieresor om medier för pedagoger
Kristianstad: Sveriges Utbildningsradio AB
Persson, Magnus (2000) Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur
Repstad, Pål (1999) Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur
Rönnberg, Margareta (2005) TV är bra för barn. Stockholm: Ekerlids Förlag
Skolverket (2002) Kursplaner och betygskriterier 2000 Grundskolan. Stockholm:
Skolverket/Fritzes
Skolverket (2006) Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB
Strömqvist, Siv (2006) Uppsatsboken. Uppsala: Hallgren & Fallgren
Svenska språknämnden (2003) Svenska skrivregler. Stockholm: Liber AB
Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet
www.codex.vr.se/ hämtat 07-11-14
Viklund, Klas (2004) ”Mediepedagogik – en fråga om skolutveckling”. I: Olson, Kristin &
Boreson, Cecilia (2004) Medieresor. Kristianstad: Sveriges Utbildningsradio AB
Övrigt:
”Gräsklipparmannen Kjell”
http://www.vikingontheedge.se/dagfordag.html hämtat 07-12-10
36
Bilaga 1
Tisdag den XX 2007
Hej
Vi undrar om XXXX vill ställa upp på en gruppintervju med fyra andra pojkar/flickor?
Vi Nina Mårtensson och Lotta Egard-Zander håller på att skriva på vårt examensarbete
Svenska i ett mångkulturellt samhälle, på Malmö Högskola - lärarutbildningen. Syftet
med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år förhåller sig
till erfarenheter och kunskap som elever skaffar sig utanför skolan, inte minst från
populärkulturen. Är lärarna positiva eller negativa till att eventuellt använda
populärkulturen i ett pedagogiskt syfte. Vi tidigare genomfört intervjuer med lärare i
olika årskurser, och behöver nu lite ”motvikt” till deras uttalande genom att höra vad
eleverna anser.
Vi kommer att följa alla forskningsetiska regler vilket innebär att man inte kommer att
avläsa var undersökningen är gjord, inte heller med vem. Detta betyder att era barn
förblir anonyma.
Intervjun är: XXXXXXX den XX 2007
Är det något ni undrar över får ni gärna ringa oss på telefon: XXX-XX XX XX
Klipp………………………………………………………………………
Ja, jag ger mitt tillstånd till att mitt barn får medverka vid intervjun.
Nej, jag ger inte mitt tillstånd till att mitt barn medverkar vid intervjun.
Barnets namn:__________________________________________________
Underskrift av förälder:________________________________________
Jag är tacksam om ni lämnar lappen till mig vid intervjutillfället den XX/XX-07
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar Lotta Egard-Zander och Nina Mårtensson
37
Bilaga 2
Intervjuguide, pedagoger
Frågeställningar
-
Upplever du någon förändring i elevers erfarenheter och kunskaper av populärkultur?
-
Hur förhåller sig du till dessa erfarenheter och kunskaper som elever skaffar sig
utanför skolan?
-
Hur kan du som pedagog dra du nytta av dessa eventuella erfarenheter och kunskaper
som eleverna bär med sig till skolan?
Frågedel
-
Har populärkulturen någon plats i dagens skola?
Pedagogers syn på populärkulturen positiv kontra negativ.
Populärkulturens ställning i skolan?
38
Bilaga 3
XX/11-2007 Malmö högskola
Hej
Onsdagen den XX/11-2007 talades vi vid per telefon, skickar här skriftlig information enligt
överenskommelse.
Vi heter Nina Mårtensson och Lotta Egard-Zander, vi är två lärarstuderande som håller
på att samla information till vårt examensarbete. Vi går på enheten KSM ”Svenska i ett
mångkulturellt samhälle” på Malmö Högskola - lärarutbildningen.
Vårt mål är att få genomföra ett antal intervjuer med både lärare och elever på er skola.
Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år
förhåller sig till erfarenheter och kunskap som elever skaffar sig utanför skolan, inte
minst från populärkulturen. Är lärarna positiva eller negativa till att eventuellt använda
populärkulturen i ett pedagogiskt syfte.
Vi kommer också att genomföra en gruppintervju med X antal elever. Detta vill vi göra
för att få en elevernas uppfattning, angående hur de ser på pedagogernas tillvaratagande
av deras erfarenheter rörande populärkulturen.
Vi kommer att följa alla forskningsetiska regler vilket innebär att man inte kommer att
kunna avläsa, var undersökningen är gjord, inte heller med vem. Detta betyder att
skolan och era elever förblir anonyma. Vetenskapsrådets rekommendationer kan läsas
på adress: www.codex.vr.se/
Vid eventuella frågor kan ni kontakta oss på telefon: XXX-XXXXXX
Med vänliga hälsningar
Lotta Egard-Zander och Nina Mårtensson
39
Bilaga 4
Gruppintervjuguide elevinformanter
diskussionsfråga som löd:
Tycker ni att lärarna på er skola är intresserade av vad ni gör på er fritid, till exempel vilken
musik ni lyssnar på, vilka filmer ni ser, var ni surfar på internet och vilka spel ni spelar, och i
så fall använder sig ni och er lärare av detta i undervisningen?
Elevinformanterna fick också berättat för sig exemplet ”Gräsklipparmannen Kjell”
För att ge elevinformanterna ett konkret exempel på hur populärkultur kan integreras i
undervisningen.
40