PK 2010-6
Slutrapport
Projektnamn: Värdegrund Väst
Diarienr: 2008-3050709
Projektperiod (ÅÅMMDD-ÅÅ-MM-DD): 090901-110228
Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder
från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnådde
samt redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan. Slutrapporten förväntas omfatta mellan 10
och 15 A4-sidor.
Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er
projekttid. Till slutrapporten ska också lägesrapport för den avslutande delen av ert projekt bifogas.
Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten
bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt
följande två frågor besvaras:
1.
Redogör för eventuella orsaker till avvikelser.
2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre?
Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.
1. Sammanfattning
Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat.
Värdegrund Väst är ett projekt som med kulturen som verktyg ska höja
kompetens och påverka attityder runt diskriminering och utanförskap bland de
anställda i fem kommuner i Västra Götaland. Värdegrund Väst utgår från
Skådebanan Västra Götalands beprövade metoder för att utveckla arbetsplatser
med hjälp av kultur. Tanken är att med kulturella upplevelser och interaktivt
nätverksarbete skapa förutsättningar för självupplevd och upplevelsebaserad
kunskap runt värdegrunds- och jämställdhetsfrågor.
Svenska ESF-rådet Huvudkontoret
Box 47141, 100 74 Stockholm
Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr
Telefon: 08-579 171 00 Fax: 08-579 171 01
www.esf.se
Projektet inleddes med att nätverksgrupper bildades i respektive kommun.
Under projektiden genomfördes för varje kommun, åtta nätverksträffar och fyra
Kreativa Kickar med medverkan av konstnärer. Utifrån de frågeställningar som
kommunerna i samarbete med processtödjaren valt att prioritera förmedlar
konstnärerna upplevelsebaserad kunskap kring värderingar och attityder. Under
nätverksträffarna arbetade processledaren interaktivt med grupperna för att
skapa reflektion runt gängse attityder.
Nätverksträffarna och de Kreativa Kickarna har haft för avsikt att påverka
attityder, höja kompetensen och sprida kunskap för att stärka
nyckelpersonernas roll, motivation och möjlighet att motverka diskriminering på
sina arbetsplatser. Dialog, interaktivitet och ökad samhörighet är centrala
begrepp. Skådebanan Västra Götaland har stått för projektledning och
processhandledning för att föra arbetet framåt.
De analysseminarier som sent 2010 genomfördes med de fem grupperna av en
extern utvärderare pekade bland annat på följande:
Deltagarna vittnar om att projektet gett nya kunskaper, insikter och mod som
kan stödja dem i arbetet för att motverka diskriminering och med att främja en
inkluderande arbetsmiljö.
Analysseminariena visar också att projektet enligt deltagarna har skapat en
gemenskap och förståelse för att alla medarbetare behövs för att nå
verksamhetens gemensamma mål. Deltagarna vittnar också om styrkan av att
vara fler kulturbärare i dessa frågor, med en gemensam kunskapsbas och
möjlighet att byta erfarenheter och problem med varandra.
2.
Projektets resultat
-
Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring.
Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett
bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan,
innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt
hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit.
Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till?
Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå
och system- och strukturnivå?
-
Projektets avsåg att fokusera runt jämställdhets- och diskrimineringsfrågor.
Syftet har varit att utifrån konstnärliga upplevelser och interaktivt eget arbete
öka kunskap och förändra attityder runt dessa frågor i nätverksgrupper i
respektive kommun. Grupperna ska i en förlängning under och efter projektets
genomförande bidra till ett strategiskt påverkansarbete på hela arbetsplatsen i
dessa frågor.
Resultatmässigt visar de attitydseminarier som en extern utvärderare genomfört
att deltagarna menar att projektet gett nya kunskaper, insikter och mod som
kan stödja dem i arbetet för att motverka diskriminering och med att främja en
inkluderande arbetsmiljö.
Analysseminariena visar också att projektet enligt deltagarna har skapat en
2 (8)
gemenskap och förståelse för att alla medarbetare behövs för att nå
verksamhetens gemensamma mål. Deltagarna vittnar också om styrkan av att
vara fler kulturbärare i dessa frågor, med en gemensam kunskapsbas och
möjlighet att byta erfarenheter och problem med varandra.
Bland de förbättringsförslag som kommit fram vid seminarierna kan nämnas
behovet för deltagarna av någon form av skriftlig dokumentation, dels över
diskrimineringslagen och dels över de övningar som genomförts i projektet –
man har upplevt en personlig utveckling men känner sig osäkra på hur man ska
föra kunskaperna vidare på arbetsplatsen och vilken roll man egentligen har.
Den webbenkät som genomförts bland deltagarna i början av projektet och efter
projektets avslutande visar framför allt på
1. Deltagarna anser att kunskapen om vad diskimineringslagen innebär har
ökat under projektet
2. Deltagarna anser i större utsträckning efter projektets avslutande att
deras kommun arbetar aktivt för att förhindra att medarbetare
diskrimineras.
3. Deltagarna anser i större utsträcking efter projektets avslutande att
konst och kultur har möjlighet att påverka värderingar kopplade till
diskrimineringsfrågor.
4. Deltagarna anser i mindre utsträckning efter projektets avslutande att
deras kommun arbetar aktivt för att motverka ohälsa bland
medarbetarna
5. Deltagarna anser i större utsträckning efter projektets avslutande att
olikheter hos andra respekteras och uppskattas på deras arbetsplats.
Att man i mindre utsträckning än innan projektet anser att kommunen arbetar
aktivt för att motverka ohälsa bland medarbetarna kan vara ett resultat av ökad
kunskap runt dessa frågor.
Webbenkätens resultat kan i sin helhet beställas från projektägaren.
Sammanfattningsvis anser vi att projektets resultat är så pass framgångsrikt att
vi kommer att ta fram en modell för fortsatt arbete runt värdegrundsfrågor.
Intresset för fortsättning från ansvariga i de deltagande kommunerna är stort.
6.
Syfte och mål med projektet
-
Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat.
Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med
kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i
attityder, riktlinjer, beteende etc.
Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt?
Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan
och hur detta har påverkat projektbudgeten.
-
Syftet med Värdegrund Väst är att aktivera och utveckla arbetet med
diskrimineringsfrågor bland deltagande kommuners anställda. Projektet ska
påverka attityder, höja kompetensen och skapa en gemensam värdegrund kring
hur medarbetare förhåller sig till varandra på arbetet.
3 (8)
Bland de övergripande projektmålen finns minskad diskriminering, minskat
utanförskap och ökad mångfald. Några av delmålen är att stärka nyckelpersoner
i kommunen,
och utföra gemensamma utbildningsaktiviteter.
Analysseminarier och webbenkät visar att dessa mål är uppfyllda.
Attityder: Deltagarna vittnar om att projektet gett nya kunskaper, insikter och
mod som kan stödja dem i arbetet för att motverka diskriminering och med att
främja en inkluderande arbetsmiljö.
Analysseminariena visar också att projektet enligt deltagarna har skapat en
gemenskap och förståelse för att alla medarbetare behövs för att nå
verksamhetens gemensamma mål. Deltagarna vittnar också om styrkan av att
vara fler kulturbärare i dessa frågor, med en gemensam kunskapsbas och
möjlighet att byta erfarenheter och problem med varandra.
Kunskap: Webbenkäten pekar på ökade kunskaper runt jämställdhetsfrågor.
Bland
-
de mätbara målen för projektet är:
Antalet deltagare i utbildningsaktiviteter minst 275 personer
Antalet kulturkickar 20 st
Antal nätverksträffar 40 st
Antalet handledningstillfällen 50 st
Dessa mål är uppnådda förutom antalet deltagare i utbildningsaktiviteter.
Kommunerna hade under projektets start svårt att rekrytera deltagare.
Anledningen var inte bristande intresse och engagemang utan framför allt för
att man hade svårt att tillsätta vikarier under utbildningstillfällena. Detta
rapporterades i lägesrapporten för första kvartalet 2010. Här redogjordes också
för de åtgärder som projektledningen kommit fram till i samråd med projektets
referensgrupp:
- Ytterligare förankring hos förvaltnings- och enhetschefer
- Diskussioner med kommunledning
- Personlig kontakt med potentiella deltagare
Detta gav ytterligare ett 10-tal deltagare framför allt i Skövde kommun, men
antalet deltagare landade trots detta endast på 146 stycken.
Detta påverkade inte budgeten. Kostnaderna för utbildningsinsatserna var
detsamma trots färre deltagare.
7. Arbetssätt
Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra
aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som
ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i
projektet.
Projektets avsåg att fokusera runt jämställdhets- och diskrimineringsfrågor.
Syftet har varit att utifrån konstnärliga upplevelser och interaktivt eget arbete
4 (8)
öka kunskap och förändra attityder runt dessa frågor i nätverksgrupper i
respektive kommun. Grupperna ska i en förlängning under och efter projektets
genomförande bidra till ett strategiskt påverkansarbete på hela arbetsplatsen i
dessa frågor.
Genom att låta nätverksgrupperna möta jämställdhets- och värdegrundsfrågor i
upplevelsesituationer - dels i form av konstnärliga upplevelser dels genom
interaktiva övningar tillsammans med andra menar projektet att kunskaper och
attityder har landat på ett annat sätt än om deltagarna få ta kunskapen till sig
på en mer traditionellt sätt. Forksning visar att konsten och kulturen tar en
annan väg in i kroppen och öppnar för möjligheten att tänka nya tankar, fatta
nya beslut etc.
Deltagarna ska sedan vara bärare av kunskap och attityder på sina respektive
arbetsplatser i kommunerna.
Metoden har varit lyckad och under de sista perioden av projektet har
projektledare och processtödjare utifrån projektets erfarenheter paketerat
metoden till en mer komprimerad variant ”Kreativ Värdegrund” som kan
beställas av intresserade organisationer.
8. Deltagande aktörer i projektet
Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de
konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete.
Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas
sammansättning. Hur har grupperna fungerat?
Projektet har initierats och drivits av Skådebanan Västra Götaland. Deltagande
kommuner har varit Skövde, Hjo, Vänersborg, Trollhättan och Vara.
Kommunerna har bidragit med att rekrytera deltagare till nätverksgrupperna
samt vara observatörer under utbildningstillfällena. En kontaktperson från varje
kommun har deltagit i projektets referensgrupp som haft två möten under
projektperioden. I referensgruppen har även projektledare och processtödjare
deltagit. Syftet med gruppen har varit att ha ett forum för tvärgående
information och diskussion om projektets utveckling.
Kommunera har inte bidragit med ekonomiska resurser.
I början av projektperioden hade projektet en projektgrupp bestående av
projektledare, processtödjare samt personal från TILLT det bolag som bistår
med tjänster runt rekrytering av arbetsplatser och konstnärer samt
konstnärsstöttning.
Samtliga grupper har fungerat mycket bra.
5 (8)
9. Jämställdhetsintegrering
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och
utmaningar under arbetets gång.
Hela projektet är ett jämställdhetsprojekt i syfte att öka kompetens och
reflektera över attityder runt jämställdhetsfrågor.
Den största utmaningen var att få manliga deltagare i nätverksgrupperna.
Antalet kvinnor bland kommunanställda är ca 87 % och detta återspeglade sig i
nätverksgrupperna. Vi har stöttat och uppmuntrat kommunerna i arbetet med
att få balans i grupperna.
10. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt.
Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång.
Utbildningar och kulturkickar har genomförts i lokaler som varit
tillgänglighetsanpassade.
11. Regionala prioriteringar
Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med.
Vi har försökt att få en regional spridning bland de kommuner som deltagit i
projektet.
12. Spridning och påverkansarbete
Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete.
-
Vilka personer/organisationer har ni riktat er till?
-
Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet?
-
Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka
bör göra det?
Projektet har följts av samarbetsparten TILLT som kommunicerat projeiktets
resultat till kommuner och andra organisationer i Västra Götaland. Tanken har
6 (8)
varit att kunna paketera projektet för att kunna erbjuda en fortsättning till nya
eller gamla aktörer. Detta arbete förbereddes under projektets sista månader
och kommer att tas över av TILLT.
13. Extern utvärdering
Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet.
Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet?
Den externa utvärderaren bidrog med att
- Utarbeta frågor till webbenkät
- Ta fram en loggmall för processledaren
- Planera, genomföra och sammanställa resultat av analysseminarier med
samtliga nätverksgrupper
Det har varit ett stort stöd för projektet att en extern aktör gått in och tittat på
projektets struktur, strategi och genomförande. Vi har genom utvärderarens
försorg fått svart på vitt att metoden fungerar.
14. Egenutvärdering
Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för
projektledningen och hela projektet?
Under projektets startmånader hade vi en projektgrupp med processtödjare,
projektledare och representanter för TILLT. Under projektets gång har
utvärderingen varit mer informell och bestått av avstämningar mellan
projektledare och processtödjare.
Detta har varit nödvändiga forum för att undersöka om vi gör rätt i arbetet med
att prova vår metod.
15. Kommentarer och tips
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och
varför?
Om möjligt: ta med externa samarbetsparter (i vårt fall kommunerna) tidigare i
projektet för att lättare få fler deltagare i projektet.
7 (8)
16. Kontaktpersoner
Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta?
Johan Lundbladh Projektledare Tel 0730-20 60 30
Nina Kjällquist Processtödjare Tel 0707-92 92 16
Underskrift projektansvarig (projektledare)
2011-07-07___________________________________________________Johan Lundbladh______________
Datum
Namnteckning
Namnförtydligande
E-posta dessutom dokumentet till projektets ansvariga handläggare på Svenska ESF-rådet.
Kom ihåg att även fylla i projektets sista lägesrapport för att stöd ska kunna betalas ut.
8 (8)
