Kommentarer från Europeiska rådets - Consilium

SV
EUROPEISKA RÅDET
ORDFÖRADE
Bryssel den 14 mars 2013
(OR. en)
EUCO 68/13
PRESSE 114
PR PCE 60
Kommentarer från Europeiska rådets ordförande
Herman Van Rompuy
efter det sociala trepartstoppmötet
Dagens trepartstoppmöte hölls i en situation som är annorlunda än vid vårt senaste möte i
oktober. Vårt möte i dag har ägt rum i en situation som dels präglas av relativ stabilitet
men också av social oro.
Trots tecknen på att den värsta finanskrisen nu ligger bakom oss, trots dessa blygsamma
tecken på återhämtning, har vi fortfarande mycket kvar att göra för att återupprätta
tillväxtutsikterna, blåsa nytt liv i ekonomierna, återställa våra banksystem, skapa fler
arbeten och förbättra välfärden i hela unionen. Vi måste komma ihåg att ekonomin reagerar
med en viss fördröjning: när stabiliteten har återvänt tar det tid innan detta omsätts i ökat
förtroende, ökade investeringar och tillväxt och sysselsättning. Och när tillväxten ökar igen
tar det tid innan de positiva effekterna på sysselsättningen börjar märkas.
Som union har vi vår strategi – en strategi som vilar på fyra ben – och för att komma
framåt måste alla fyra benen vara i gång.
För det första måste den finansiella stabiliteten i euroområdet återupprättas och bibehållas.
Det är en avgörande förutsättning för att återvinna konsumenternas och företagens
förtroende. Utan det blir det svårt att skapa efterfrågan och tillväxt, och arbeten. Bristande
förtroende är, till syvende och sist, en av anledningarna till ekonomisk stagnation i våra
ekonomier. Allt hänger inte ihop med den så kallade åtstramningen.
För det andra måste vi återupprätta sunda och hållbara offentliga finanser genom fortsatt
differentierad budgetkonsolidering och fokusering på strukturella åtgärder.
PRESS
Dirk De Backer - Talesman för ordföranden - ( +32 (0)2 281 9768 - +32 (0)497 59 99 19
Preben Aamann - Biträdande talesman för ordföranden - ( +32 (0)2 281 2060 - +32 (0)476 85 05 43
[email protected] http://www.european-council.europa.eu/the-president
EUCO 68/13
1
SV
Det tredje benet i vår strategi är riktat mot det nödläge vi nu står inför och dess
grundläggande orsaker. Det består av särskilda politiska insatser för att bekämpa
arbetslösheten och ta itu med sociala skillnader, för budgetkonsolideringen hindrar oss inte
från att lansera denna välbehövliga politik.
För det fjärde bör vi fortsätta att driva vår politik för att förstärka vår potential genom ökad
konkurrenskraft, för att åstadkomma tillväxt på längre sikt. Här ingår en rad olika politiska
insatser, konkreta åtgärder för att exempelvis fördjupa den inre marknaden. På
dagordningen för de kommande mötena i Europeiska rådet har jag satt upp ett antal
tematiska diskussioner, om t.ex. energi, innovation, den digitala agendan och industriell
konkurrenskraft.
Dessa fyra ben förstärker varandra och utgör tillsammans en stark strategi för vår
Europeiska union.
Jag har velat ge denna bredare bild innan jag nu går djupare in på en av aspekterna, som
står i fokus för dagens möte, nämligen EMU:s sociala dimension. Den europeiska sociala
modellen utgör en viktig tillgång och en global konkurrensfördel. För att befästa denna
sociala modell krävs åtgärder på kort och medellång sikt.
På kort sikt kan vi inte blunda för det sociala krisläget i vissa av våra länder. Flera
instrument håller på att utvecklas för att möta det, t.ex. initiativet med ungdomsgarantin. I
februari beslutade Europeiska rådet, som en del i den övergripande överenskommelsen om
den fleråriga budgetramen, om ett ungdomssysselsättningsinitiativ på 6 miljarder euro.
Detta är ett viktigt beslut, som fattades mitt under pågående budgetnedskärningar. Andra
åtgärder på gång är Europeiska kommissionens meddelande nyligen om ett paket för
sociala investeringar. Där ligger fokus på mänskliga resurser och livslångt lärande.
På medellång sikt behöver vi hitta mekanismer för att bidra till att minska sociala
skillnader i unionen. EU 2020-strategin är vår centrala strategi. Dess indikatorer för
fattigdom, sysselsättningsgrad och avbruten skolgång är också mycket viktiga. Men kanske
kan vi, i euroområdet, gå vidare med utvecklingen av indikatorer som skulle hjälpa oss att
på ett bättre sätt ta hänsyn till den sociala dimensionen av ekonomiska val och reformer.
Därför kommer jag att fortsätta att föra intensiva överläggningar om den sociala
dimensionen. Jag har diskuterat med Ekonomiska och sociala kommittén. Jag har
diskuterat det vid ett informellt möte med social- och arbetsmarknadsministrarna. Och
dagens möte med arbetsmarknadens parter, som har egna erfarenheter av vad som är
angeläget för arbetstagarna och företagen, blev ett mycket värdefullt möte.
EUCO 68/13
2
SV