Frågor och svar
om ­cannabis
och syntetiska
cannabinoider
– för dig som samtalar med studenter om cannabis
Cannabis är den vanligaste illegala drogen och bruket av
cannabis bland unga ökar. År 2012 hade 22 procent av de
unga männen (16–29 år) och 20 procent av kvinnorna
i samma åldersgrupp använt cannabis någon gång i livet.
(Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut).
Det pågår sedan länge en livlig debatt där starka krafter
arbetar för en legalisering av cannabis, en debatt som engagerar inte minst unga människor. Du som arbetar med
hälsofrågor bland studenter kommer därför antagligen
i kontakt med det allt mer spridda cannabisbruket och
med de olika sätten att se på cannabis.
Kunskap och erfarenhet visar att det mest effektiva
sättet att genom samtal förebygga drogbruk inte är att
argumentera och oombedd ge goda råd. Mer effektivt är
att fråga om den andra personens tankar, problem och
önskningar, att lyssna på svaren och sedan utgå från dem
i samtalet.
Även om du undviker att hamna i argumentation är
det självklart viktigt att ha kunskap om drogen. Det här
materialet innehåller en del vanliga frågor och påståenden om cannabis och information kring dessa.
Vi hoppas att du kan ha nytta av informationen i dina
samtal med studenter.
Använd även broschyren som riktar sig till studenter;
Cannabis – låt fakta styra dina beslut. I broschyren finns
fakta och argument kring varför cannabis och studier är
en dålig kombination, samt information om att man kan
vända sig till studenthälsan om man undrar över sitt eller
andras cannabisbruk.
Undvik att hamna
i ­argumenta­tion kring
fakta. Fråga istället om
studentens tankar och
funderingar; utgå sedan
från dem i samtalet.
Innehåll
3 Är det farligt att röka cannabis en gång?
3 Är inte cannabis bättre än alkohol – man blir ju inte bakfull?
3 Vad är farligast – alkohol eller cannabis?
3 Är cannabis en ”lätt” drog?
4 Hur länge är hjärnan påverkad efter att man rökt ­cannabis?
4 Varför ska man inte använda cannabis?
5 Vad är det för skillnad på cannabis och syntetiska
­cannabinoider?
5 Hur verkar cannabis och syntetiska cannabinoider i kroppen?
5 På vilka sätt är syntetiska cannabinoider mer riskabla?
6 Hur stor är risken att bli beroende?
6 Är cannabis laglig i vissa länder?
6 Är cannabis ett läkemedel?
7Källor
Vi kommer här att beskriva vad
cannabis och syntetiska canna­
binoider är, ­deras r­ useffekter,
hur de påverkar oss människor
på kort och lång sikt och vilka
risker det kan innebära.
Är det farligt att röka cannabis en gång?
Vad är farligast – alkohol eller cannabis?
Till skillnad från till exempel alkohol och heroin är det
inte möjligt att röka så mycket cannabis att man får en
överdos och dör av själva drogen. Däremot innebär ruset
naturligtvis andra risker, som tas upp nedan.
De flesta skador av cannabis uppkommer efter en längre
tids upprepad användning.
Den frågan går inte att besvara, eller också kan man säga att
det finns mängder av olika svar beroende på vilka skade­
risker vi jämför. Helt klart är både alkohol och cannabis farliga. Att jämföra dem är egentligen ganska meningslöst. Om
man ändå gör det hittar man både likheter och skillnader:
★★ Båda ger ett rus som ökar olycksrisken och försämrar
omdömet.
★★ Eftersom cannabis är olagligt, är både hantering och
Är cannabis en ”lätt” drog?
användning kriminellt, vilket i sig är en risk.
Cannabis är narkotika. Ibland talar man om tung narkotika, vilket ju antyder att det skulle finnas lätt narkotika.
Dessa begrepp är dock missledande. Varje drog har sin
specifika skadeprofil – cannabis kan vara farligare än en
annan drog på ett visst sätt och mindre farlig på ett annat
sätt. Därför går det inte att göra en indelning i lätt och
tung narkotika.
★★ En cannabisberusad person blir ofta mer lugn och
inåtvänd än en alkoholberusad.
★★ Det brukar sägas att cannabis därför leder till mindre
våld. Studier har dock funnit
★★ kopplingar även mellan cannabis och våldsbrott.
★★ Båda kan skapa beroende.
★★ Båda har skadliga långtidseffekter vid upprepat bruk.
★★ Alkohol är vattenlösligt och lämnar snabbare
Är inte cannabis bättre än alkohol
– man blir ju inte bakfull?
k­ roppen. Alkohol skadar till exempel levern och
ökar risken för vissa cancersjukdomar. Cannabis är
fett­lösligt och utsöndras långsamt. Cannabis skadar
också hjärnan, framför allt hos unga människor.
Att man inte blir bakis är ett ganska vanligt argument bland personer som använder cannabis. Och
visst stämmer det att man inte känner sig så tydligt
­”dagen-efter” när man rökt cannabis som när man
varit alkoholberusad, men det betyder ingalunda att
cannabis­rökarens hjärna fungerar lika bra som vanligt
när ruset gått över. I själva verket kan hjärnans funktioner till och med vara försämrade under längre tid
än när man druckit alkohol.
★★ Funktioner som kan skadas är förmågan att tänka
logiskt och minnet.
★★ Överdoseringsrisken är större för alkohol än för
cannabis.
★★ Båda kan leda till social isolering och påverka även
anhörigas liv.
3
Hur länge är hjärnan påverkad
efter att man rökt cannabis?
Varför ska man inte använda cannabis?
Det finns många risker med att använda cannabis och syntetiska cannabinoider. Risker både på kort och lång sikt.
THC är fettlösligt och tar därför längre tid på sig för att
lämna kroppen än vattenlösliga ämnen som exempelvis
alkohol. THC lagras i organ med hög fetthalt, bland andra
hjärnan, och omvandlas så småningom till andra ämnen
som utsöndras med urinen. Efter ett enstaka missbrukstillfälle kan nedbrytningsprodukter spåras i urinen i upp
till två veckor och efter upprepat missbruk i upp till två
månader. Detta innebär att THC är kvar i kroppen och
kan påverka hjärna och nervsystem länge efter att per­
sonen använt drogen.
Själva ruset håller i sig i 2–3 timmar, men studier har
visat att korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara
nedsatta i upp till ett par dagar efter intaget. Hos den
som röker cannabis 1–2 gånger i månaden eller oftare är
minne, koncentration och inlärningsförmåga konstant
försämrade. Detta är definitivt något som det är viktigt
för studenter att veta.
Risker på kort sikt
Under själva cannabisruset är omdöme, impulskontroll
och koordinationsförmåga nedsatta. Det ökar risken att
man gör saker som man senare ångrar, till exempel tar
risker sexuellt och på andra sätt. Det ökar också risken
för olyckshändelser.
Risken att råka ut för eller orsaka trafikolyckor ökar
kraftigt. En sammanställning av det internationella
kunskapsläget som publicerades 2013 visar att cannabis­
rökning inom tre timmar före bilkörning nära fördubblar
risken att orsaka en trafikolycka. I denna studie kunde
forskarna för första gången separera olycksriskerna på
grund av cannabis från riskerna på grund av alkohol
och andra droger.
Under olyckliga omständigheter (trötthet, höga THChalter) kan cannabisanvändning utlösa ett akut, djupgående
förvirringstillstånd som håller i sig i mellan några timmar
och ett dygn. Personen förlorar helt eller delvis orien­
teringsförmågan, minnet och sin identitetsuppfattning.
Cannabisanvändning kan även utlösa en psykos med
vanföreställningar och hallucinationer.
Ett par dagar efter ett enstaka missbrukstillfälle är minnet
och inlärningsförmågan, som nämnts ovan, nedsatta.
Cannabis gör att man blir
­sämre på att ­reflektera över
sig själv, sina åsikter och sina
tankar och att medvetet
förändra sina tankesätt.
Risker på längre sikt
Vid återkommande cannabisbruk hinner hjärnfunktionerna kanske inte ens normaliseras mellan missbruks­
tillfällena eftersom THC lämnar kroppen så långsamt.
Man är då konstant mer trögtänkt, har sämre minne
och har svårare att lära sig nya saker. Cannabiseffekterna
i hjärnan kan också göra personen mer inåtvänd och
passiv. En effekt som experter i detta sammanhang ofta
varnar för är att regelbundet cannabisbruk kan hämma
den psykiska utvecklingen hos en ung människa och därmed påverka personligheten. Det beror bland annat på
att cannabis gör att man blir sämre på att reflektera över
sig själv, sina åsikter och sina tankar och att medvetet
förändra sina tankesätt.
4
Hittills har forskarna funnit två typer av receptorer i det
endocannabinoida systemet, CB1 och CB2. CB1 är vanligast i hjärnan. THC från cannabis eller syntetiska cannabinoider binder till CB1-receptorer. Det sätter i gång
en signaltrafik i hjärnan som får många olika ­effekter.
En av ­effekterna är att signalsubstansen dopamin frisätts
i belönings­systemet. Frisättningen ger en harmonisk
lustupplevelse och är samtidigt starkt kopplat till utveckling av beroende.
Under cannabisruset förstärks också sinnesintrycken.
Även områden i de främre delarna av hjärnan är känsliga
för cannabispåverkan och dessa styr bland annat analyserande, beslutsfattande och kontroll över det egna beteendet. Cannabisruset försämrar därför tankeförmågan
och impulskontrollen. Halten av THC kan variera en hel
del både i narkotikapreparat från naturlig cannabis och
i syntetiska cannabinoider. Vid högre THC-koncentrationer i blodet kan THC i stället för avslappning och eufori
framkalla ångest, olust och förföljels­eidéer.
Cannabisanvändning ökar också risken för psykisk sjukdom – depression, ångest, kortvariga psykoser, panikångestoch schizofreni – och för självmord.
Både djurstudier och studier där man följt människor
under lång tid visar att cannabis kan skada hjärnans funktion på ett sätt som inte alltid kan repareras även om man
helt slutar med drogen. Särskilt känsliga är unga människors hjärnor eftersom hjärnans biologiska mognad pågår upp till 25-årsåldern. En studie visade till exempel att
personer som börjat röka cannabis i tonåren hade sänkt
IQ i medelåldern även om det var många år sedan de
slutade. Vill man vara drastisk skulle man kunna säga att
det verkar som att man blir dummare av att använda cannabis. Tidig användning av cannabis ger också ökad risk
för att senare i livet utveckla ångestsyndrom, depression
och beroende av cannabis eller andra droger.
Cannabisrökning under graviditet kan ge fosterskador
och bland annat leda till långsammare psykologisk och
social mognad hos barnet.
Cannabisrökning kan dessutom orsaka lungcancer och
andra allvarliga sjukdomar i luftvägarna.
Till allt detta kommer risken att utveckla beroende (se
sidan 6) och att användningen av en drog ökar benägenheten att även använda andra droger.
På vilka sätt är syntetiska
cannabinoider mer riskabla?
På internet saluförs ett hela tiden växande antal syntetiskt
framställda droger. Nya substanser utvecklas ständigt och
erbjuds på olika näthandelssidor. Effekterna av dessa nya
drogvarianter har inte kunnat undersökas i några vetenskapliga studier och även den erfarenhetsbaserade kunskapen om att använda dem är liten. Det är ingen överdrift att
säga att de som köper och prövar internetdroger frivilligt
ofta utsätter sig för helt okända risker.
Bland internetdrogerna finns en
mängd rökmixar där den aktiva substansen är en syntetisk
cannabinoid – ett
ämne som framställts
i laboratorium för att
kunna i­ mitera drog­
effekterna av naturlig
cannabis. Den aktiva
substansen blandas
med örter och/eller
tobak. Exempel på produktnamn på ­sådana
rökmixar är Spice,
Black Mamba, K2 och
Lava Red.
Vad är det för skillnad på cannabis
och syntetiska cannabinoider?
Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och
hascholja som alla framställs av hampaväxter, bland andra
Cannabis Sativa och Cannabis Indica. Syntetiska cannabinoider är substanser som framställs i laboratorier för att ge
liknande effekter som naturlig cannabis. De syntetiska substanserna blandas med örter och/eller tobak och saluförs
under olika mer och mindre fantasifulla produktnamn.
Hur verkar cannabis och syntetiska
cannabinoider i kroppen?
Cannabis innehåller många ämnen som påverkar psyket.
Starkast effekt har delta-9-tetrahydrocannabinol, THC.
THC tillhör en grupp av ämnen som kallas cannabinoider. Kroppen tillverkar också egna cannabinoider (endocannabinoider = kroppsegna cannabinoider). I hjärnan
finns ett särskilt signalsystem som kan samverka med
sådana ämnen – det endocannabinoida systemet. Detta
endocannabinoida system kan i sin tur påverka andra
signalsystem och strukturer i hjärnan i ett komplext
växel­spel. Forskarna har ännu bara kunnat kartlägga
växel­spelet till viss del.
5
Eftersom de syntetiska cannabinoiderna liksom THC
binder till cannabisreceptorerna och därför ger liknande
ruseffekter som cannabis, är det rimligt att anta att de
flesta hälsoriskerna med cannabis också gäller syntetiska
cannabinoider. Även dessa påverkar hjärnan både på kort
och längre sikt och skaderisken är särskilt stor hos unga.
Det finns även några faktorer som gör att de syntetiska
cannabinoiderna riskerar att ge ännu större och allvar­
ligare skadeeffekter:
å­ ngest, rastlöshet och sömnproblem. Andra, mindre vanliga, symtom är frysningar, nedstämdhet, magont, skakningar och svettningar.
Det är naturligtvis av stor betydelse om en drog kan
framkalla beroende eller inte. Skaderisken ökar avsevärt
för den som inte längre kan kontrollera användningen av
drogen. Många av de intellektuella och sociala skadeverkningar som nämns ovan blir påtagliga framför allt efter
långvarigt och intensivt missbruk.
★★ Koncentrationen av aktiva substanser kan göras
mycket högre än i naturlig cannabis.
Är cannabis laglig i vissa länder?
★★ De syntetiska drogerna binder ofta starkare till can-
Enligt FNs narkotikakonvention är det förbjudet med
all fri handel av narkotikaklassade preparat, bland andra
cannabis. Några länder har, trots att drogen är olaglig,
mjukat upp lagstiftningen och tillåter exempelvis att man
har en liten mängd cannabis för eget bruk. Ett sådant land
är Nederländerna. Även vissa stater i USA har mjukat upp
lagstiftningen på detta sätt.
I Uruguay diskuteras när detta skrivs våren 2014 ett lagförslag om att tillåta odling och försäljning av ­cannabis.
Syftet skulle vara att bekämpa narkotikabrottsligheten.
Även i flera andra latinamerikanska länder förs liknande
diskussioner.
I Sverige råder politisk konsensus mellan de etablerade
partierna i riksdagen om en restriktiv syn på all narko­
tika, inklusive cannabis.
nabisreceptorerna, vilket förstärker skaderiskerna.
★★ Syntetiska cannabinoider saknar ämnet cannabidiol
som finns i hampaväxten och
★★ delvis dämpar de skadliga effekterna.
★★ Syntetiska cannabinoider har orsakat bland annat
akut psykos, panikattacker, hjärtklappning, förhöjt
blodtryck, kräkningar och kramper. Även dödsfall
har inträffat i samband med med användning av syntetiska cannabinoider.
Hur stor är risken att bli beroende?
En tumregel som ofta anges är att den som börjar röka
cannabis löper omkring tio procents risk att bli beroende.
Beroendeutvecklingen är ofta smygande eftersom abstinenssymtomen inte är lika kraftiga som vid exempelvis
alkoholism. THC lämnar ju kroppen långsamt, vilket
bidrar till mindre utpräglade symtom. Beroendet märks,
inte minst i början, ofta mer psykiskt än fysiskt. Man
längtar efter ruset och efter att komma ur den seghet och
passivitet som cannabisanvändare hamnar i mellan missbrukstillfällena.
Det blir lätt så att personen känner sig aktiv och normal
bara när han eller hon har rökt cannabis.
Även om abstinenssymtomen är jämförelsevis något
mildare än när det gäller många andra droger, drabbas en
cannabisberoende person av en rad fysiska och psykiska
störningar om drogtillförseln upphör. Abstinenssymtomen börjar inom 24–48 timmar och intensiteten är som
högst under andra till fjärde dygnet. Symtomen upphör
om THC tillförs och klingar annars av inom tre veckor.
Vanliga abstinenssymtom är ilska, aggressivitet,
­minskad aptit, viktnedgång, retlighet, ängslan, nervositet,
Är cannabis ett läkemedel?
Nederländerna och några delstater i USA tillåter att man
använder cannabis av medicinska skäl. Det är dock inte
samma sak som att cannabis är ett godkänt läkemedel.
Cannabis har förvisso medicinska effekter – lindrar bland
annat smärta, illamående, aptitlöshet och muskelkramper
– men kan också ge svåra biverkningar som ångest, hallucinationer och depression. Drogen befinner sig långt ifrån
att kunna uppfylla de krav på säkerhet och effektivitet som
ställs på en substans som ska registreras som läkemedel.
Däremot pågår mycket forskning för att hitta nya verkningsfulla läkemedel som påverkar samma system i kroppen som cannabis, det endocannabinoida systemet. I den
forskningen syns lovande möjligheter och några läkemedel har redan kunnat tas fram. I Sverige finns en receptbelagd munspray som innehåller THC och används mot
spastiska kramper vid den neurologiska sjukdomen MS.
6
Källor
Länkar
www.cannabishjalpen.se, www.drugsmart.com, www.droginfo.com, www.can.se,
www.hjarnguiden.se, www.rmv.se (Rättsmedicinalverket), www.unodc.org
Rapporter
Jan Ramström: Skador av hasch och marijuana/En genomgång av vetenskapliga
studier publicerade till och med år 2008 Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2009
Madeline H. Meier et al; Persistent Cannabis Users Show Neuropsychological Decline From Childhood
to Midlife. Proceedings of the National Academy of Sciences, Online Early Edition 27 aug 2012
Maria Ellgren; Cannabis och hjärnan – Det biologiska perspektivet, konferenspresentation 2013,
nedladdad från drogfrittvarmland.se/files/2012/07/Maria-Ellgren-fm.pdf
Thomas Lundquist; Cannabis som drog och påverkan, konferenspresentation 2013,
nedladdad från www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/SiteCollectionDocuments/Sv/
manniska-och samhalle/folkhalsa/Alkohol,%20narkotika,%20dopning%20och%20tobak/
Presentationer%20och%20statistik/presentation-3-cannabiskonferensen-30207.pdf
Pelle Olsson; 8 myter om cannabis, RNS 2012, nedladdad från
www.ystad.se/ystadweb.nsf/Alldocuments/1255A72202DAB208C12578B60026BE75/$File/
8_Myter_om_cannabis%5B1%5D.pdf
Solna Nobels väg 18, SE-171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, SE-831 40 Östersund
www.folkhalsomyndigheten.se
