Offentlig ekonomi
Finansiellt sparande
7 Finansiellt sparande
I detta kapitel redovisar vi det finansiella sparandet, samt hur detta beräknas i nationalräkenskaperna (NR) och finansräkenskaperna (FiR).
Dessutom beskrivs rapporteringen av det finansiella sparandet och den
konsoliderade bruttoskulden (Maastrichtskulden) till Europeiska kommissionen.
Den offentliga sektorns finansiella sparande är ett resultatmått som
används som målvariabel i den ekonomiska politiken. Oavsett vilken
sektor som studeras, speglar det finansiella sparandet om en sektor
lånat eller sparat under perioden.
Det finansiella sparandet är ett viktigt mått i den så kallade stabilitetsoch tillväxtpakten inom EU. Alla EU-länder måste regelbundet
rapportera det förväntade och det faktiska finansiella sparandet till
EU.
Utvecklingen från 1970-tal till 2000-tal
Sett över tiden har det finansiella sparandet för den offentliga sektorn
varierat kraftigt. 1970-talet inleddes med ett positivt sparande som
sedan vändes under 1980-talet när utgifterna för den offentliga sektorn steg markant. Under senare hälften av 1980-talet förbättrades det
finansiella sparandet. Överskottet uppgick till 3 procent av BNP
1990 då högkonjunkturen kulminerade. Den efterföljande ekonomiska krisen under 1990-talets första år medförde en kraftig försämring av de offentliga finanserna och underskottet i det finansiella
sparandet uppgick till –11 procent av BNP år 1993.
Konsolideringsprogrammet, som pågick 1995–1998, och den ekonomiska återhämtningen medförde att underskottet vändes till ett
överskott på 2 procent av BNP 1998. Det finanspolitiska ramverket
har stärkts genom en reformerad budgetprocess med utgiftstak för
staten och saldomål för den offentliga sektorn (se kapitel 4).
Statistiska centralbyrån
71
Finansiellt sparande
Offentlig ekonomi
Finansiellt sparande i offentlig sektor år 1980–2004, andel av BNP.
Procent
6
4
2
0
-2
-4
-6
-8
-10
-12
-14
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004
Källa: Nationalräkenskaperna
Olika sätt att beräkna finansiellt sparande
Det finansiella sparandet kan beräknas från två olika håll, dels från
den reala sidan och dels från den finansiella sidan. Vid beräkning
från den reala sidan är utgångspunkten skillnaden mellan inkomster
och utgifter.
Vid beräkning från den finansiella sidan utnyttjas nettoförändringen
av finansiella tillgångar minus skulder. Värdena är rensade från
kapitalvinster, dvs. prisförändringar på framför allt aktier och andra
värdepapper.
Oavsett vilken metod det finansiella sparandet beräknas efter så ska
rent teoretiskt samma värde erhållas. SCB beräknar det finansiella
sparandet från både den reala och den finansiella sidan. Av olika
skäl stämmer inte dessa värden. Det är beräkningen från den reala
sidan, dvs. det värde som NR publicerar, som är det officiella värdet.
Differenserna mellan de två beräkningssätten visas i diagrammet
nedan.
72
Statistiska centralbyrån
Offentlig ekonomi
Finansiellt sparande
Differens mellan finansiellt sparande i offentlig sektor enligt
nationalräkenskaperna och enligt finansräkenskaperna år
1994–2004, löpande priser. Miljarder kronor
50
40
30
20
10
0
-10
-20
-30
-40
-50
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Det finns vissa skillnader i de beräkningstekniska metoderna. Finansräkenskaperna är i högre
grad beräknade på ett kassamässigt sätt exempelvis avseende skatter, jämfört med nationalräkenskaperna. Även metoderna för att behandla finansiella derivat inom
ålderspensionssystemet skiljer sig åt.
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna och Finansräkenskaperna
Differenserna mellan de två beräkningssätten för finansiellt sparande
beror både på omvärldsfaktorer och på beräkningstekniska metoder.
Internationell strukturomvandling, globalisering, värderingsproblem
och komplicerade finansiella konstruktioner bidrar starkt till svårigheterna att mäta. Summan av det finansiella sparandet i inhemska
sektorer blir bytesbalansens saldo. För att beräkningarna ska stämma
över hela ekonomin, för alla sektorer, är det oftast nödvändigt att
föra ofördelade poster till någon sektor. I Sverige görs detta oftast
till den icke-finansiella företagssektorn.
Internationella krav och jämförelser
Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn i Sverige har
visat större upp- och nedgångar de senaste åren än i många andra
länder. En anledning till detta är att Sverige har en stor offentlig
sektor i förhållande till BNP. I många andra länder är den offentliga
sektorn betydligt mindre.
Excessive Deficit Procedure, EDP
Medlemsländerna ska två gånger årligen till EG-kommissionen
rapportera den offentliga sektorns finansiella sparande och den
konsoliderade bruttoskulden, även kallad Maastrichtskuld. Med
Statistiska centralbyrån
73
Finansiellt sparande
Offentlig ekonomi
dessa mått bedöms hur medlemsländerna efterlever de krav som
Maastrichtfördraget specificerar. Denna bedömning kallas för
Excessive Deficit Procedure (EDP) vilket närmast skulle kunna
översättas med ”förfarandet vid alltför stora underskott".
Finansiellt sparande enligt EDP
Det finansiella sparandet enligt EDP avviker något från uppgifterna
i NR enligt regelverket för de europeiska nationalräkenskaperna
(ENS-95). Det beror på att effekter på ränteflöden av skuldbytesavtal
m.m. inkluderas i EDP men inte i ENS.
Offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP
år 2000–2004. Procent
År
2000
2001
2002
2003
2004
enligt ENS enligt EDP
5,0
2,6
-0,5
-0,1
1,3
5,0
2,6
-0,3
0,2
1,4
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna och Finansräkenskaperna
År 2004 var det finansiella sparandet 1,4 procent av BNP enligt EDP
och 1,3 procent av BNP enligt ENS.
En jämförelse mellan EU-länderna visar att år 2004 hade Grekland
det största underskottet med -6,1 procent av BNP, medan Danmark
hade ett överskott på 2,8 procent av BNP.
Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld
(Maastrichtskulden)
Rapporteringen enligt Maastrichtavtalet av den offentliga sektorns
skuld ska ske till nominellt värde, inte som i finansräkenskaperna
till marknadsvärde, och den ska vara konsoliderad. Att skulden är
konsoliderad innebär att den är justerad för skulder mellan olika
delar inom den offentliga sektorn. Till exempel ska ålderspensionssystemets innehav av statsobligationer kvittas mot statens utestående
skulder i statsobligationer.
74
Statistiska centralbyrån
Offentlig ekonomi
Finansiellt sparande
Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, utveckling
år 1994–2004. Procent av BNP
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Källa: SCB, Finansräkenskaperna
Den konsoliderade bruttoskulden (Maastrichtskulden) per den sista
december 2004 uppgick till 51,1 procent av BNP.
Sveriges skuld relativt BNP är lägre än EU-snittet vilket för samtliga
EU-länder (EU-25) ligger på 63,8 procent och för Euro-zonen på 71,3
procent. Grekland, Italien och Belgien har de högsta konsoliderade
skulderna som andel av BNP (108,9 procent, 104,1 procent och 94,7
procent respektive) medan Estland och Luxemburg ligger lägst med
en skuld på 4,4 procent respektive 7,5 procent.
Lästips
Eklund, Klas. Vår ekonomi. Stockholm 2005.
Regeringskansliet. Svensk ekonomi. Särtryck ur budgetpropositionen för
2006.
SCB, Bakgrundsfakta till ekonomisk statistik. 2005.05.
Statistiska centralbyrån
75
