LINKÖPINGS UNIVERSITET
Ekonomiska Institutionen
Nationalekonomi
Peter Andersson
Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i
Makroekonomi
Bonusuppgift 1
Nedanstående uppgifter redovisas för ett land (i miljarder för ett år):
BNP till marknadspris
Hushållens konsumtion
Offentlig konsumtion
Offentlig bruttoinvestering
Privat bruttoinvestering
Export, varor och tjänster
Import, varor och tjänster
Primära inkomster, netto
Löpande transfereringar, netto
Kapitalförslitning
Finansiell balans (exkl. valutareserv)
Transfereringar
4500
2455
900
150
800
2100
1900
-50
-25
450
-130
150
a) Beräkna årets lagerinvesteringar
b) Beräkna bytesbalansens saldo
c) Beräkna bruttonationalinkomst, nettonationalinkomst och
disponibel (netto-)nationalinkomst.
d) Beräkna de totala nettoinvesteringarna
e) Beräkna förändringen i valutareserven
f) beräkna offentliga sektorns utgifter
g) Antag att offentliga sektorns inkomster helt kommer från skatter. Skatterna är
proportionella mot bruttonationalinkomsten (BNI) och är 25 % av denna. Beräkna den
offentliga sektorns finansiella sparande.
h) beräkna privata sektorns finansiella sparande
Bonusuppgift 2
Besvara med hjälp av informationen nedan följande uppgifter. Visa erforderliga beräkningar.
a) Beräkna tillväxten i % för 2005 och 2006 (enligt prognosen).
b) Kan någon slutsats dras om inflationen i landet? Om så är fallet, beräkna inflationen de år
så är möjligt. Visa beräkningen och förklara kort vad du gjort. Om så inte är fallet, ange
vilken ytterligare information som skulle behövas.
c) Kan någon slutsats dras om bytesbalansens saldo i landet? Om så är fallet, beräkna
bytesbalanssaldot de år så är möjligt. Visa beräkningen och förklara kort vad du gjort. Om så
inte är fallet, ange vilken ytterligare information som skulle behövas.
2004
2432,8
2421,0
1090,0
484,2
826,8
2005
2580,7
2580,7
1161,3
541,9
857,5
2006, prognos
2763,9
2804,6
1262,1
617,0
935,5
1210,5
1200,5
2421,0
1290,3
1270,3
2481,5
1402,3
1412,3
2568,4
3,6
1100,4
3,0
1147,0
2,3
1219,4
2006
2,0
1,5
-2,0
1.018
1,6 %
5,00
2007
2,5
2,3
-1,2
1,056
3,6 %
5,50
2008
3,5
4,1
0
1,115
5,8 %
6,00
1,5
6,5
3,7
5,7
6,0
4,5
Potentiell BNP
BNP till marknadspris
Hushållens konsumtion
Privata bruttoinvesteringar
Offentlig konsumtion och
investering
Export, varor och tjänster
Import, varor och tjänster
BNP till marknadspris i
2003 års priser
Öppen arbetslöshet i %
Penningmängd
Bonusuppgift 3
För år 2005 gäller följande värden:
BNP till marknadspris
Hushållens konsumtion
Privata bruttoinvesteringar
Offentliga sektorns konsumtion och bruttoinvestering
Export, varor och tjänster
Import, varor och tjänster
8000
4250
1650
2300
1800
1975
Vidare lämnas följande prognoser:
Förändring i real BNP
Förändring i hush. kons.
BNP-gap %
BNP-deflator (2005=1)
KPI-inflationen
Växelkurs: inh
valuta/USD
Löneökning %
Öppen arbetslöshet %
a) Beräkna prognosticerad real BNP 2006 och 2007.
b) Beräkna prisförändringarna på produktionen 2006-2008.
c) Beräkna BNP till löpande pris 2006 enligt prognoserna.
d) Beräkna potentiell BNP 2006.
e) Beräkna hushållens konsumtion till löpande pris 2006 enligt prognoserna.
f) Beräkna lagerinvesteringarna 2005.
g) beräkna reallöneökningen under 2006.
h) hur stor är den naturliga arbetslösheten (antag att den är konstant under hela perioden)?
i) med hur många procent förväntas valutan apprecieras eller deprecieras under 2007?
Bonusuppgift 4
Nedanstående uppgifter gäller för tre länder. Värdena är angivna i respektive lands valuta
(kroner, drachmer, pund) och i löpande priser.
BNP (mrd)
inflation %
Island
1998
1999
586,7
637,6
1,7
3,2
Grekland
1998
1999
35910
38233
5,0
3,0
Storbritannien 1998
1999
847,2
889,9
3,1
2,9
Källa: IMF International Financial Statistics yearbook, 2000
Kan utifrån dessa uppgifter några slutsatser dras om i vilket land tillväxten varit störst
respektive minst under 1999? Visa underlag för slutsatsen!
Bonusuppgift 5
Om det i en analys av ett lands ekonomi står att ”Den realekonomiska utvecklingen är fortsatt
svag”, vad i den ekonomiska utvecklingen åsyftas då?
Bonusuppgift 6
Sverige har sedan början av 1990-talet överskott i bytesbalansen och det är fortfarande stort.
Samtidigt är för tillfället statens intäkter mindre än utgifterna. Förklara kort vad detta innebär
för sparandet i Sverige (som nation) och om bytesbalansöverskottet är bra eller dåligt på kort
och lång sikt.
Bonusuppgift 7
a) Antag att du skall köpa ett diskonteringspapper (obligation) som inlöses om exakt ett år till
10 miljoner kronor. Vilken blir räntan om pappret idag kostar 9, 0 miljoner? Om priset stiger
till 9,3 miljoner?
b) Antag att det nominella värdet på en obligation är 100 kr och kupongräntan (den ränta som
innehavaren får ut varje år) är 10%. (Bortse från att obligationen någon gång löses in / oändlig
löptid).
Hur stor är den effektiva räntan (ränta på satsat belopp) om efterfrågan på obligationer på
sekundärmarknaden: Ökar så att kursen stiger till 110 kr?
Minskar så att kursen faller till 90 kr?
Uppgift 1:
a) (BNP+IM)-(C+I+G+X) = -5, alltså lagerinvesteringarna var negativa: man tog ur
tidigare uppbyggda lager med 5 mrd.
b)
Export, varor och tjänster
Import, varor och tjänster
Primära inkomster, netto
Löpande transfereringar, netto
2100
-1900
-50
-25
Bytesbalansens saldo
125
c) bruttonationalinkomst = 4500+ (-50) = 4450
nettonationalinkomst = 4450 – 450 = 4000
disponibel (netto-)nationalinkomst = 4000 + (-25) = 3975
d) 800+150-450 = 500
e) Förändring i valutareserv = bytesbalans + finansiell balans.
125 + (-130) = -5 (valutareserven minskade med 5; stoppas detta in i den finansiella
balansen med omvänt tecken blir denna 125, dvs samma som bytesbalansen)
f) offentlig konsumtion+investering+transferering
900+150+150 = 1200
g) skatteintäkter = 0,25*4450=1112,5
Finansiellt sparande=inkomster minus utgifter för konsumtion och investering
1112,5 -1200 = - 87,5 (offentliga sektorn har ett budgetunderskott dvs. negativt finansiellt
sparande)
h) privata finansiellt sparande = landets finansiella sparande minus offentligt finansiellt
sparande. Landets finansiella sparande = bytesbalansen.
125 – (-87,5) = 212,5. den privata sektorn har ett positivt finansiellt sparande (detta
sparande ska räcka till både för att låna ut till offentliga sektorn (87,5) och till utlandet (125).
Uppgift 2
a) förändring i BNP till fast pris: 2005 = 2,5 %, 2006 = 3,5 %
b) Ja, genom att först beräkna BNP-deflatorn för varje år (BNP till löpande pris/BNP till fast
pris) och sedan den procentuella förändringen av densamma.
Inflation 2005 = 4,0 %, 2006 = 5,0 %
c) Nej, det går inte att beräkna. Vi har uppgift om exporten och importen men saknar
uppgifter om de övriga delarna av bytesbalansen, nämligen primära inkomster och löpande
transfereringar netto.
Vi skulle också kunna ange den om vi visste det finansiella sparandet. Vi kan dock varken få
fram offentligt eller privat finansiellt sparande ur uppgifterna i tabellen.
Uppgift 3
a) 2006 = 8160 mrd, 2007 = 8364 mrd
b) 2006 = 1,8 %, 2007 = 3,7 %, 2008 = 5,6 % (förändring i BNP-deflatorn)
c) 8000*1,02*1,018 = 8307 mrd (ursprungsvärde gånger volymförändring gånger
prisförändring)
d) 8160 mrd är 2 procent mindre än (98 % av) potentiell BNP. 8160/0,98 = 8327 mrd.
e) 4250*1,015*1,016 = 4383 mrd. (samma sorts beräkning som i c-uppgiften, här bör man
dock ta prisföränringen med KPI och inte BNP-deflatorn eftersom det är konsumtionen och
inte produktionen vi räknar på (har man inte tillgång till det inflationsmått som är korrekt får
dock det alternativa duga som approximation))
f) -25 (se 1a)
g) löneökningen var 1,5 %, prisökningen (med KPI) 1,6 %, alltså minskade reallönerna med
(approximativt) 0,1 %!
h) Eftersom landet befinner sig i potentiell BNP år 2008 är all arbetslöshet då naturlig
(konjunkturarbetslöshet = 0). Alltså är arbetslösheten 4,5 %.
i) Eftersom man måste betala 10 % mer för utländsk valuta har valutan deprecierats med 10
% ((5.50-5.00)/5.00)
Uppgift 4
Ja, trots att vi har olika valutor kan vi jämföra eftersom vi först räknar ut den procentuella
förändringen inom varje land.
För att göra det måste vi räkna om BNP till fasta priser så vi kan jämföra i samma års
prisnivå. Det kan antingen göras genom att räkna om 1999 års värden till 1998 års priser
eller genom att räkna om 1998 års värden till 1999 års. Beräkningen för Island blir om man
räknar ner 1999 till 1998 såhär:
((637,6/1,032)-586,7)/586,7 = 5,3 % (vi ”deflaterar” dvs. dividerar med inflationen). På
samma sätt blir tillväxten i Grekland 3,4 % och i Storbritannien 2,1 %.
Vill man räkna på det andra sättet blir uppställningen för Island:
(637,6-(586,7*1,032))/(586,7*1,032) = 5,3 % (vi räknar alltså här i stället upp värdena för
1998 till 1999 genom att multiplicera med 3,2 %).
Uppgift 5
Utvecklingen av den totala produktionen och dess användning, mao. en förhållandevis
långsam ökning i BNP, C, I G och NX.
Uppgift 6
Eftersom vi har överskott i bytesbalansen innebär det att Sverige som land har ett positivt
finansiellt sparande, alltså ökar våra nettofordringar på utlandet. Statens saldo är bara en
del i hela landets finansiella sparande där också ingår kommunernas, hushållens och
företagens finansiella sparande.
Eftersom vi har en utlandsskuld från början så innebär de ”ökade nettofordringarna på
utlandet”att vi minskar skulden. På kort sikt är överskottet sålunda bra. På lång sikt finns
däremot ingen anledning att ha överskott i bytesbalansen. Så ansåg man under
merkantilismen. Ekonomerna efter Adam Smith anser att det är balans som långsiktigt är
önskvärt. Överskott innebär att vi konsumerar mindre i landet än vad vi skulle kunna, vilket
medför lägre (materiell) levnadsstandard. Däremot behöver det inte råda balans varje enskilt
år.
(Med fast växelkurs blir balans i bytesbalansen ett viktigare kriterium än vid rörlig.
Underskott leder då till att valutareserven kommer att ta slut om inget annat görs.)
Uppgift 7
a) Avkastning 1 miljon på satsade 9 miljoner innebär 11,1 % ränta. Avkastning 0,7 miljoner
på satsade 9,3 miljoner ger 7,5 % ränta. Alltså medför högre pris på obligationer lägre ränta.
b) Avkastning 10 kr på satsade 110 kr ger 9,1 % ränta. Avkastning 10 kr på satsade 90 kr ger
11,1 % ränta. Alltså medför högre pris på obligationer även i det här fallet lägre ränta
