Samhällsekonomi
•
•
•
•
•
Ekonomi=hushålla med begränsade resurser
T ex vad som ska produceras
Hur det ska gå till
Vem som ska producera
Hur resultatet ska fördelas
•
•
•
•
Produktion:
Det som tillverkas, görs
Konsumtion:
Det som används, köps
Offentlig och privat sektor
• Offentlig sektor:
• Staten: militär, polis,
pensioner
• Landstinget:
Sjukvård, lokaltrafik
• Kommunen: Skola,
dagis, brandkår
• Privat sektor
• Hushåll
• Företag: Skola, dagis,
sjukvård, lokaltrafik
Hushållets ekonomi
• Bruttoinkomst- inkomstskatt = nettoinkomst
• Nettoinkomst + bidrag = disponibel inkomst
• disponibel inkomst = det vi har tillgång till
Konsumtion
Disponibel inkomst
Sparande
Företagets ekonomi
• Intäkter – kostnader = vinst
• Vinst – bolagsskatt = kvarvarande vinst
Vinstutdelning
Kvarvarande vinst
Investeringar
Sparande
•
•
•
Exempel på intäkter:
Försäljning
Statliga och kommunala
bidrag
•
•
•
•
•
•
•
Exempel på kostnader:
Löner
Arbetsgivaravgifter
Råvaror
Driftkostnader
Kapitalkostnader (Lån)
Marknadsföring
Produktionsfaktorer
Kapital
Råvaror
Produktion
Varor och tjänster
Arbetskraft
Realkapital
Pengar för att starta bageriet
Ingredienser till deg
Bagare
Bakmaskiner
Produktion
Bröd/kakor
Marknaden
Östermalm
Boden
Hur kan priset skilja så mycket?
Utbud – Hur många som tillverkas
Efterfråga – Hur många som vill köpa
Detta bestämmer marknadspriset på en vara i
en marknadsekonomi = en ekonomi som styrs
av producenter och konsumenter.
Exempel på marknader:
Varumarknad
Bostadsmarknad
Finansmarknad
• I en renodlad marknadsekonomi bestäms priset på en
vara helt enligt principen om utbud och efterfrågan.
Andra typiska kännetecken för en sådan ekonomi är
rätten till privat ägande, att det inte sker några politiska
ingrepp i ekonomin samt att det råder fri konkurrens.
• För att fri konkurrens skall råda måste vissa villkor vara
uppfyllda:
• Det måste finnas många köpare och säljare, annars blir
det ingen fri prisbildning.
• Det får inte förekomma något samarbete mellan
företagen.
• Säljarnas varor skall vara likartade.
• Alla köpare och säljare ska ha full insyn över varor och
priser.
• Ingen ska få stängas ute från att delta på marknaden.
• Historiskt sett är kapitalism detsamma som
marknadsekonomi.
• Planekonomi = en ekonomi som styrs av staten,
staten planerar vad folk behöver och vad det får
kosta.
• Det finns flera problem med planekonomi, dels är
det en omöjlig uppgift för de styrande att förutsäga
exakt vilka varor och tjänster medborgarna
efterfrågar. Resultatet blir ofta ett överskott på en
del varor, och ett skriande underskott på andra.
• Eftersom företagens produktion sker utan
konkurrens, blir ofta kvalitén på deras varor och
tjänster bristfällig. Är ett företag ensamt om att
tillverka en viss vara, så behöver det ju inte utveckla
och förbättra den eftersom de ändå vet att de får
sin vara såld.
• Den rena planekonomin är dessutom dålig på att
tillvarata människors kreativitet. Saknar man
möjligheten att tjäna pengar på sina idéer och
ambitioner, så finns det heller ingen som är
motiverad att satsa på utveckling och produktion
av nya varor och tjänster.
• Historiskt sett är planekonomi socialistiskt /
kommunistiskt
• Blandekonomi = en blandning av planekonomi och
marknadsekonomi.
• Detta är det vanligaste ekonomiska systemet. Detta
ekonomiska system vilar på en marknadsekonomisk
grund. Detta betyder att varje medborgare själv
skall styra över hur han eller hon vill få sina behov
tillgodosedda enligt principen om utbud och
efterfråga.
• Men i en blandekonomi intervenerar även staten
genom vissa lagar och politiska åtgärder för att se
till att medborgarna får vissa grundläggande behov
täckta. Staten verkar också för att ta vara
gemensamma intressen. Exempel på detta är att
skydda miljön genom att reglera gränserna för
utsläpp.
Ekonomiska kretsloppet
Offentliga
sektorn
Offentliga tjänster &
bidrag
Offentliga tjänster &
bidrag
Skatter & avgifter
Skatter & avgifter
Finanssektorn
Sparande
Lån till investeringar
Lån
Hushåll
Arbetskraft
Betalning
Sparande
Lön
Varor & tjänster
Företag
Statens ekonomi.
• Statsbudget – regeringen arbetar fram ett förslag
som sedan riksdagen tar ett beslut om.
• Inkomster: Skatter och avgifter.
• Utgifter: Sociala avgifter som t ex; pensioner,
sjukförsäkringar, barnbidrag och räntorna på
statens lån.
Inkomster och
utgifter lika stora =
balanserad budget
Utgifterna större än
inkomsterna =
budgetunderskott
Vad gör man vid ett
budgetunderskott? Jo, man lånar
pengar från banker, företag och
privatpersoner eller från utlandet.
T
Då får man betala ränta, från våra
skattepengar….
Skatter
• Du betalar skatt till stat, kommun och får tillbaka
något; t ex skola, sjukvård, pension.
• OCH du ställer upp för andra som behöver hjälp, t
ex sjukpenning eller arbetslöshetsersättning.
• Direkta skatter: den skatt vi betalar på inkomsten
och den skatt som företagen betalar.
• Indirekta skatter: på varor och tjänster som vi köper:
• Moms = något som alla företag tar ut vid försäljning
och som de sedan betalar in till staten.
• Punktskatt = t ex skatt på sprit, tobak och bensin.
Spara och låna
Pengar i banken
Spara pengar
Köpa värdepapper, tex fonder/aktier
Köpa saker, tex guld, konst, antikviteter
Köpa bostad. Marknadsvärdet kan öka.
Man vill få pengar att växa!
Bankerna
• Lånar in - från sparare, inlåningsränta dvs lite betalt
för att man lånar ut sina pengar till bankerna.
• Lånar ut – till personer och företag, utlåningsränta,
dvs man betalar för lånet.
• Riksbanken: Statens bank, styr reporäntan (styr
andra bankers ränta). Ger även ut kontanter.
• Affärsbanker: t ex SEB, SWEDBANK, tjänar sina
inkomster på att låna ut (de tjänar mucho dineros).
• Idag: De flesta sköter sina bankärenden hemifrån
vid datorn – behövs inte längre så många anställda
– nya banker konkurrerar med de gamla – ägs av
affärskedjor och av försäkringsbolag.
Den ekonomiska hälsan
• Man kan få Nobelpris i ekonomi! Människan forskar i
hur ekonomin fungerar. Som t ex varför svänger det
mellan goda tider och dåliga tider?
• Inflation – priserna stiger – vi får mindre för
pengarna – värdet på pengarna minskar,
köpkraften försämras.
• Varför höja priserna?
• Goda tider – folk handlar – tillverkarna vill tjäna mer
och höjer priserna – arbetstagarna vill ha mer lön.
• Deflation är ett ekonomiskt tillstånd som inte är
gynnsamt för ett land och är tväremot inflation.
Med deflation så menar man att priserna i
allmänhet sjunker och samtidigt så minskar både
konsumtion och produktion. Om det inte finns
tillräckligt med efterfrågan på marknaden så
kommer man att få en överproduktion och en stiltje
som verkligen inte är hälsosamt för ekonomin.
Folk sparar
Folk får mer pengar
och därmed större
köpkraft
Exportföretagen säljer
igen, folk får arbete =
Arbetslösheten sjunker.
Priserna står stilla
och omvärldens
priser går förbi
Utbudet ökar
Folk konsumerar
Efterfrågan ökar
Priserna stiger =
Inflation
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
Exportföretagen
går sämre
Arbetslösheten
stiger ännu mer
Varsel = arbetslösheten
stiger
Efterfrågan minskar
Köpkraften minskar
Hur kan man styra
ekonomin?
• Ett viktigt styrmedel är skatten:
• Höjer man t ex momsen så bromsar man
konsumtionen Dvs folk kommer köpa mindre -> drar
ner inflationstakten.
• Att sänka reporäntan ökar istället konsumtionen.
Drar upp inflationstakten i och med ökade priser.
• Sänka skatten/öka bidragen -> ökad jämställdhet.
Handel över gränserna
• Globaliseringen – har lett till att handeln över
gränserna ökat.
• Detta har lett till ökad konkurrens mellan länderna!
• Skatter och avgifter får inta vara för höga!
• Länder behöver producera billigare, bättre kvalitet
och rätt saker. Se till t ex klimatet och specialisera
sig.
• Vem exporterar vad?
• Rika länderna exporterar: högteknologiska varor
• Fattiga länder exporterar: råvaror, enklare
industrivaror (t ex kläder, leksaker)
Export-import=handelsbalans
Handelshinder, skydda
sig från konkurrens
• Lägga tull på importerade varor (så de blir dyrare
än landets egna)
• Begränsa importen från ett visst land
• Subventionera varor i det egna landet.
• EU gynnar fri handel främst inom EU! Importen
begränsas på vissa områden utanför EU.
FRIHANDEL
• Marknadsekonomin dominerar över världen. Fri
konkurrens har ökat mellan länderna.
• Speciella frihandelsavtal har vuxit fram: EU, NAFTA
(Kanada, USA och Mexiko)
• WTO; World Trade Organization, 120 länder som
skrivit ett avtal som ska öka köpkraften i världen och
därmed levnadsstandarden.
• MEN! Kritiseras ofta för att endast tänka på pengar
inte miljö och hälsa.
ÄR VÄRLDSHANDELN
RÄTTVIS?
• + utbyte av varor leder till fredligt umgänge! Utbyte av
tankar och idéer om demokrati och mänskliga
rättigheter! Materiell rikedom och öppet samhälle, vår
levnadsstandard kan förbättras; materiellt och kulturellt!
Vinnare: Östeuropa, Kina, Indien m fl som har en
utvecklad industri och en växande ekonomi.
• - Leder till ökade klyftor rika - fattiga världen! Demokratin
försvagas när företag flyttas! Förlorare: de som står
utanför gemenskapen, dvs fattiga länder med egna
råvaror men ingen industri! (framförallt i Afrika söder om
Sahara)
• - Enligt statistik: 400 miljoner färre extremt fattiga än för
20 år sedan MEN rikedomarna hamnar oftast hos den
redan rika världen.
BNP=Bruttonationalprodukt
• Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett
land under ett år. BNP per capita (per person)
• BNP ökar – ekonomisk tillväxt – vi får det bättre
• ETT STORT MEN:
• BNP gör inte skillnad på varor och tjänster som
produceras. Militär produktion leder inte till välfärd, men
ingår i BNP.
• En liten del av befolkningen kan vara mycket rik, medan
en stor del av befolkningen är fattig.
• Gatuförsäljning och enkla tjänster är inkomst för många i
en del länder, räknas inte in i BNP.
• En hög BNP säger inget om förstörd miljö
• Barndödlighet, läs- och skrivkunnighet, tillgång på
drickbart vatten räknas inte in…
Tack för ni har orkat med genomgången!
/Nicodemus
