Språkets roll i alla ämnen
Några förutsättningar
Literacy modeller
autonom
ideologisk
O Betonar tekniska
O Betonar helheten:
sidan:
O Vad innebär det att läsa och
skriva?
O Vilka sociala, kulturella,
ekonomiska, religiösa osv
sammanhang ingår literacy
i?
Texten som del av sammanhang
text
literacy
event
samhällets
krav
Textskapande: en sammansatt förmåga
•Knäcka
koden
•Använda
texter
•Skapa
texter
Läsa,
genrer
Genrer,
modaliteter
Genrer,
modaliteter
Gener,
modaliteter
•Kritiskt
granska
texter
Textarbete som kommunikativa kedjor
läsa
Skriva &
ljudsätta
drama & bild
Val av litteratur: texter som
Inte blundar
för olikheter
Hjälper oss
ifrågasätta &
undersöka
olika attityder
Får oss förstå
oss själva
Janks förändringsmodell (s 57)
ringa in
analysera
förändra
(”skriva om”
Det multimodala klassrummet
O Språklig
O Logisk-matematisk
O Spatial, rumslig
O Kroppslig
O Musikalisk
O Interpersonell
O Existentiell
Lgy 11/Lgr 11
O Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap
kommer till uttryck i olika former – såsom
fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet
– som förutsätter och samspelar med
varandra. Undervisningen får inte entonigt
betona den en eller den andra
kunskapsformen.
Arbetssätt som gynnar tänkandet
O Komplexa och verklighetslika problem
O Känslor (leder till transfer – överföring av
O
O
O
O
kunskap mellan olika fält)
Lagom stora utmaningar
Många sinnen samtidigt
Elever lär på unika sätt
Lärandet är socialt
Tänkande i läroplanen
O Analysförmåga (kunna beskriva orsaker och konsekvenser)
O Kommunikativ förmåga (kunna samtala, diskutera, motivera
etc)
O Metakognitiv förmåga (välja mellan strategier, tolka, värdera
osv)
O Förmåga att hantera information (söka, samla information,
avgöra källors trovärdighet)
O Begreppslig förmåga (förstå innebörden av begrepp, använda
dem i olika samanhang)
Begrepp i lärarens professionella
verktygslåda
Olika
intelligenser
Kreativitet
Modaliteter
Möjlighet till
inkubation
Transfer
Olika nivåer i lärandet
O Interpersonell nivå – mellan olika aktörer
O Intrapersonell nivå – inom individen
O Proximal utvecklingszon – vad du kan tillsammans med
mer kunnig individ
O Multipel proximal utvecklingszon – deltagarnas proximala
utvecklingszoner överlappar varandra
Läraren har ett särskilt undervisningsansvar
O Ämnesansvar
O Aktivitetsansvar
O Relationsansvar
O Resultatansvar
Balans mellan trygghet och utmaning
O I lärgemenskapen skapas en balans mellan
trygghet och utmaning, Konflikterna ska
finnas på det intellektuella området, så att
eleverna utmanas att göra bruk av sin
proximala utmaningszon.
O (Pihlblad, 2013)
Vem har kontroll i klassrummet?
Lärarstyrd
Oordning,
osäkerhet
Elevernas
självkontroll
svag
Lärarstyrd
Auktoritär
lärare
Elevernas
självkontroll
ansvar
Rutiner i klassrummet
(Ritchhart, 2002)
O Material och miljö
O Gruppindelning, utdelning av papper
O Samspel
O Lärande
Tankerutiner
(Harvard Project Zero: Visible thinking, 2012)
O Brainstorming (kollektiv idékläckning)
O Utforskarrundan (granskning av olika
perspektiv)
O Laterala tänkandet (finna många olika sätt
att se på problemet)
Att ge strukturer
• nödvändig
info
• värsta
farhåga
• önskvärt
N
Ö
V
S
• ståndpunkt nu
Dialogen som ”läromedel”
Typ av dialog
Syfte
Konversation
Samverkan, alla åsikter
accepteras
Undersökning
Debatt
Instruktion
Hitta svar på specifik fråga
Olika åsikter ställs mot varandra
(syftet ej finna gemensamma
lösningar)
Läraren utövar scaffolding när
instruktionen är bra. Lotsning när
den är mindre bra.
Skapande
aktiviteter
Lärarroll:
Kunnig
medmänniska
Skapande/utforskande
Problemlösning,
Analys osv
Lärarroll:
coach
färdigheter
Ämneskunskaper
Lärarroll:
didakt
kunskaper
lärarroller
Lärarroll – olika frågor
”coachande frågor”
O Nuläge Hur går det? På vilket sätt har du arbetat?
O Målsättning Hur långt vill du själv nå? Vilken arbetsinsats
är du beredd att lägga ner?
O Hjälpbehov Vilken hjälp behöver du för att komma vidare?
Av vem blir du bäst hjälpt?
O Åtgärder Hur kommer du nu att gå vidare? I vilken
ordning? Vill du höra mina förslag till fortsättning?
Ämnets generativa & centrala begrepp
Vardagliga begrepp
Minnen, kopplade till situation
För att i skolan bygga upp dessa begrepp krävs studiebesök
osv
Eleven behöver se, känna, lukta osv
Vardagliga begrepp = bundet tal (talspråkskultur)
Ger en begränsad möjlighet att uttrycka mer avancerat
tankeinnehåll
forts
Vetenskapliga begrepp
Obundet språk
Distanserat från den konkreta världen
Ger en utvecklad språklig kod
Denna kod kan användas till att generalisera och analysera
kunskap
Eleverna måste få tillgång till ämnets vetenskapliga begrepp
Begreppsbaserad undervisning kan delas in i tre
kategorier
se mönster,
generalisera
förstå symboler,
röra sig mellan
konkret och
abstrakt
ta till sig nya
begrepp
Använder sina
sinnen för att få
egna upplevelser
som läggs till
tidigare
erfarenheter
Här lär sig också
eleven att
sammanfatta och
sätta sig in i
andras perspektiv
Här övar sig eleven
att medvetet
utveckla sin
omvärldsuppfattning
Ett generativt urval av kunskap
O Dvs kunskapen bör generera mönster som
kan tillämpas på fler områden inom ämnet.
O Kunskapen bör få eleverna att se samband
och ge dem en överblick av ämnet.
Exempel på generativa frågor
O Hur förändrades människors bild av världen
när de fick tillgång till kartor?
O Vilka problem löser vi med hjälp av kartan?
frågor
O Vilka vetenskapliga begrepp är viktiga i ditt
ämne?
O Vilka generativa frågor skulle du ställa?
