Video alternativt stillbilder

Video alternativt stillbilder
Kan man ersätta videokamera med stillbildskamera?
LENA VANGELIUS och ZOHID SAHIL
Examensarbete
Stockholm, Sverige 2004
TRITA-NA-E04116
Numerisk analys och datalogi
KTH
100 44 Stockholm
Department of Numerical Analysis
and Computer Science
Royal Institute of Technology
SE-100 44 Stockholm, Sweden
Video alternativt stillbilder
Kan man ersätta videokamera med stillbildskamera?
LENA VANGELIUS och ZOHID SAHIL
TRITA-NA-E04116
Examensarbete i medieteknik om 10 poäng
vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik,
Kungliga Tekniska Högskolan år 2004
Handledare på Nada var Christer Lie
Examinator var Roger Wallis
Sammanfattning
Att leverera rätt sak till rätt kostnad och i rätt tid blir allt viktigare, inte minst inom
mediebranschen. De flesta reportage/program görs nuförtiden med videokamera,
vilket är dyrt och resurskrävande eftersom många människor måste engageras i jobbet
och dyr utrustning användas. Videokameror och hela utrustningen som används i
korta produktioner är lika dyra som i de avancerade programmen.
I rapporten ska huvudsakligen betonas att stillbildsmetoden kanske är viktigast i
sådana sammanhang som korta händelser – nyheter. Det händelseförlopp som ska
filmas är så plötsligt och spontant att kamerateamet aldrig skulle hinna samlas och
ställas i ordning. Det tar tid att förbereda videofilmningarna. Däremot kan man, med
digital stillbildskamera, agera snabbt och fånga värdefulla bilder som kan bearbetas.
Där kommer alternativet ”stillbildsfilmen”. Stillbilder kan samlas och sedan bearbetas i
dator, förhoppningsvis med inkluderat ljud, till en film.
Studien går ut på att utöka möjligheterna inom TV-produktion till ett plötsligt inslag,
där mindre kostnader, sparade på resurser, variation och effekter på bilder ingår.
Meningen av studiens resultat är också att leda till utveckling på TV-företaget och
media samt öka effektiviteten i branschen.
Den hjälp vi kommer att använda för stillbildsfilmen måste bli sammanhängande och
uttrycksfull på många olika sätt och leva upp till kraven för att visas i tv rutan.
Stillbildsfilmens kvalitet med avseende på bildkomposition skall uppfyllas – det kan
kallas ”det konstnärliga uttrycket”. Den dramaturgiska uppbyggnaden och det
konstnärliga värdet måste ha en viss kvalitet och uppfylla TV: s krav för sändning.
Förmågan att integrera form och innehåll ska också visas.
2
Abstract
Summary
Delivering the correct product at the right time and place is increasing in importance in
the media business. Most television programs today are recorded with video cameras
that demand both time and resources, resulting in high production costs. The cost of
video cameras and equipment is relatively the same in both small and large
productions.
This report emphasizes that the still picture method is of significance in situations
involving short sequences: news broadcasts. The sequence of events that should be
filmed happens so suddenly and spontaneously that the camera team can never be
prepared enough. Filming in video takes time to prepare. In contrast, the digital still
camera can be used quickly to capture valuable photographs that can be edited later.
These pictures can then be collected and edited in a computer with the addition of
sound.
The purpose of this study is to expand possibilities within television production by
adding the spontaneous still picture element – minimizing costs, saving resources,
and adding options such as special effects. It is suggested that the results of this
study could lead to further development and efficiency with the television industry.
Still picture quality with regard to picture composition can be called artistic
expression. In order to be shown successfully on the television screen, a sequence of
still pictures must be consistent and reveal the intended content diversely. Still picture
content in regard to story development and artistry must also satisfy broadcast
demands. In this study, the results created by integrating form and content will also be
shown.
3
Förord
Internationaliseringen och de snabba förändringarna inom medieområdet ställer allt
högre krav på Radio- och TV-verket. Kraven innebär kvalitet och service, men mest
flexibilitet och samarbetsförmåga, kompetensutveckling samt kunskapsöverföring av
nyheter/information.
Grunden till denna uppsats är mest att visa hur flexibel och uppfinningsrik kan man
vara i mediebranschen. Studien vi gör och undersöker har aldrig gjorts det förut så vi
tyckte att projektet måste genomföras/undersökas för att med hjälp av den skapa
intresse hos mediefolket. Det riktar sig mest till journalister och vill bevisar att det är
värt att använda i media och förhoppningsvis går iden att utveckla vidare.
Vi hoppas att filmen som vi skapade i studien skall vara någonting att visa i
nyhetssammanhang. Den skulle avvika från det traditionella utseendet/formaten på
filmen samt vara ett annat alternativ för film. Användningen skulle också vara att
fånga viktiga händelser som med tidigare teknik förlorades eller har varit komplicerade
och kostsamma att visa.
Vi vill också passa på och uppmärksamma läsaren på att det används många
engelska ord som vi fick tillåtelse av handledaren att skriva i uppsatsen. De engelska
orden är oundvikliga pga. att ämne vi skriver om är så nytt att svenska språket inte
har hunnit hitta svenska motsvarigheter till det engelska ordet.
Branschmänniskor som lärare/föreläsare för ämnena använder också det engelska
ordförrådet i de flesta fall.
Till det kommer också programmjukvara, som bara finns på engelska och absolut inte
har någon motsvarighet på svenska eller är dyrare att köpa i den svenska versionen.
I de fallen brukar svenska språket låna engelska ord och göra dem till sina egna.
Stockholm den 24 maj 2004
Lena Vangelius
Zohid Sahil
5
Innehållsförteckning
INLEDNING......................................................................................................................... 9
B AKGRUND ......................................................................................................................... 9
M ÅLFORMULERING ........................................................................................................... 10
A VGRÄNSNINGAR .............................................................................................................. 10
M ETODIK .......................................................................................................................... 10
N ULÄGESBESKRIVNING ..................................................................................................... 11
F AKTAINSAMLING ............................................................................................................. 11
1. ATT SKAPA EN FILM................................................................................................... 12
1.1 F ÖRBEREDELSE TILL FILMNINGEN ............................................................................... 12
1.2 P RODUKTIONEN AV FILM ............................................................................................ 13
1.1.1 Förarbete............................................................................................................. 13
1.1.2. Inspelning ........................................................................................................... 14
1.1.3 Efterarbete........................................................................................................... 14
2. BEARBETNING OCH ANPASSNING AV LJUD ........................................................... 19
2.1 I NSTÄLLNINGAR I M INIDISKEN ................................................................................... 19
2.1.1 Inspelning av mänsklig röst................................................................................. 19
3. UTRUSTNING SOM ANVÄNDES ............................................................................... 20
3.1 S TILLBILDSKAMERA OCH V IDEOKAMERA ...................................................................... 20
3.1.2 Effektivt antal pixlar .......................................................................................... 21
3.1.3 Optisk zoom ....................................................................................................... 22
3.1.4 Digital zoom ...................................................................................................... 22
3.1.5 Optisk sökare ..................................................................................................... 22
3.1.6 Max. bländaröppning ......................................................................................... 22
3.1.7 Vitbalanseringsmetoder ..................................................................................... 22
3.1.8 Minne och filformat ........................................................................................... 22
3.1.9 Anslutningar ...................................................................................................... 23
3.1.10 Några tester ...................................................................................................... 23
3.1.11 Digital videokamera (AG-DVX100A) ................................................................. 23
3.1.12 Högre bildåtergivning med Leica Dicomar lens, plus OIS................................. 24
3.1.13 410 000-pixel 3CCD imagesystem skaffades för F11 mottagning för
superbildkvalitet. .......................................................................................................... 24
3.1.14 Hög bildkvalitet med 12-bitar A/D-omvandling ................................................ 24
3.1.15 RGB gammaprocessor skaffar stor ”cine-like” toner ........................................ 25
3.1.16 Bredvinkel/zoomlins motsvarar professionellt behov......................................... 25
3.1.17 Snabb, jämn, ”cam-driven” manual zoom, fokusassistans ................................. 25
3.1.18 Tre användbara knappar för konsumentanvändning .......................................... 26
3.1.19 XLR-audio input med +48-V phantom power supply. ........................................ 26
3.1.20 Stor audio inställningsskala och smidig inpututtagning .................................... 26
3.1.21 Tre 16:9 Wide mode, inkluderar den nya squeeze mode .................................... 26
3.1.22 3,5 tum färg LCD-monitor ................................................................................ 26
3.1.23 Pausknappen och zoomkontroll av övre handtag............................................... 27
3.2 L JUD ......................................................................................................................... 27
3.2.1 Minidiskspelare (MD) ........................................................................................ 27
3.2.2 MD-skivan ......................................................................................................... 28
3.2.3 Datainskrivning på skivan .................................................................................. 28
3.2.4 Avspelning av magnetoptiska skivan ................................................................... 28
3.2.5 Avspelning av förinspelade MD-skivor ............................................................... 29
3.2.6 MD-systemets tålighet mot slag och stötar ......................................................... 29
3.2.7 MD-systemets snabbhet ...................................................................................... 29
3.2.8 Komprimering .................................................................................................... 30
3.2.9 Fördelar och nackdelar...................................................................................... 30
7
3.2 M IKROFONEN ............................................................................................................ 30
3.3 D ATOR – H ÅRDVARA ................................................................................................. 31
3.3.1 System ............................................................................................................... 31
3.3.2 Dator ................................................................................................................. 31
3.4 M JUKVARA ................................................................................................................ 31
3.4.1 Premiere Pro ..................................................................................................... 32
3.4.2 Sound Forge ...................................................................................................... 32
3.4.3 Photoshop CS .................................................................................................... 32
4. KOSTNAD STILLBILDSFILM .................................................................................... 33
4.1 P RISER PÅ HÅRDVARA ................................................................................................ 33
4.2 P RISER PÅ MJUKVARA ................................................................................................ 33
4.3 S AMMANFATTNING AV KOSTNADER FRÅN STUDIEN ...................................................... 34
4.3.1 Resultatet i projektet ledde till följande slutsatser:............................................. 34
4.3.2. Sammanfattning om det var billigare................................................................. 35
5.
ANALYS ...................................................................................................................... 35
5.1
P ROBLEM SOM UPPSTOD - EVENTUELLA LÖSNINGAR ................................................. 36
5.1.1 Förarbete och planering .................................................................................... 36
5.1.2 Produktion ......................................................................................................... 36
5.1.3 Efterbearbetning ................................................................................................ 36
5.1.4 Resultat ............................................................................................................. 37
5.2
S VAR PÅ FRÅGAN : V ARFÖR ANVÄNDA STILLBILDER ? ................................................ 37
5.3
R EAKTION PÅ INTERVJUFRÅGOR OM STILLBILDSFILMER . ........................................... 37
5.3.1 Personer som tittade på ”Intervju” ..................................................................... 38
5.3.2 Personer som tittade på ”Motor” ........................................................................ 38
6. SLUTORD .................................................................................................................... 39
8
Inledning
Egentligen finns det inga rörliga bilder. Det handlar snarare om ett antal stillbilder,
som visas i så snabb följd att ögat registrerar det som ett kontinuerligt förlopp. Det
beror helt enkelt på ögats tröghet men för att ögat skall uppfatta stillbilderna som
rörliga bilder krävs det att minst 16 bilder fladdrar förbi våra ögon varje sekund.
I detta projekt kommer det att försökas göra animation av stillbilder tagna med
digitalkamera med hastighet två och en halv bild per sekund. Till det används också
en MD (minidisk) med mikrofon för att spela in ljud.
Projektet stillbildsmetoden förhoppningsvis kommer att vara användbart för
medieföretag som vill prova på något nytt i utvecklingen samt bevisa för företog att
det går att spara pengar med denna metod.
Det visuella spåret består till största delen av digitala stillbilder som sammanfogats
genom klipp, nedtoningar/upptoningar och övertoningar; klipprytmen och variationerna
i kameravinklar ska således vara lika dem i konventionella, rörliga filmer som möjligt.
Meningen är att åskådaren ser stillbildsfilmen (så kallar vi stillbilder med effekter i
rapporten) som en helhet, en videofilm och inte som en serietidning av stillbilder.
Detta intryck av flöde förstärks av ljudspår vars dialog framförs i normal hastighet.
Bakgrund
De flesta reportage/program görs nuförtiden med videokameror, vilket är dyrt och
resurskrävande. Detta resulterar i att många människor måste bli engagerade i jobbet.
Det i sin tur kräver pengar. Videokameror och hela utrustningen som används i korta
produktioner är lika dyra som i de avancerade programmen. Det kan också leda till att
nyheten ”slutar existera”. Det vill säga det händelseförlopp som skulle filmas var så
plötsligt och spontant så att kamerateamet inte hann med. Det tar tid att förbereda
filmningarna. Där kommer alternativet ”stillbildsfilmen” in. Stillbilder tagna med en
relativt liten digitalkamera och sedan bearbetade i dator, inklusive ljud. Denna studie
har aldrig gjorts förut och stillbildsmetoden ser ut att vara användbar för medieföretag
som vill spara pengar och utveckla sig. Studien går ut på att öka möjligheten inom TVproduktion av ett inslag, där mindre kostnader, större variation och effekter på bilder
ingår. Den stillbildsmetod som studien handlar om kan också lösa problem som t.ex.
att nyhetsprogrammet missar viktiga nyheter som händer snabbt och kräver att man
når platsen fort. Att alltid ha stillbildsdigitalkamera vid målet i en fotbollsmatch, så att
man inte missar något mål, kan vara lösningen, istället för att ha två videokameror på
arenan. Digitalkameran är också någonting som en reporter alltid kan ha med sig vart
än han går.
Meningen med studien är att resultatet alltid ska leda till utveckling på företaget och
ökad effektivitet. Utvecklingsprojekt behövs väl alltid, även i ett företag eller kanske
mest i de stora såsom Sveriges Television.
9
Målformulering
Målet med studien är huvudsakligen att jämföra videofilmen med ”stillbildsfilmen” och
analysera/sammanfatta slutsatser. Den ska mest beröra, och beskriva
stillbildsmetoden och dess möjligheter. Hur praktisk är denna metod för medieföretag
och är den över huvud taget användbar?
Avgränsningar
Examensarbetet ska omfatta en studie av ett försök/experiment med att använda
digitalkamerans stillbilder och detta ska göras på ett medieföretag.
Studien innefattar en praktisk del: där görs stillbilder med digitalstillbildskamera och
ljudet spelas in på en minidisk, samtidigt som ett tv-team med spelar in på en vanlig
videokamera. Filmningen ”Intervjun” (så kallas den första filmen) görs en gång
omfattande de timmarna tv-bolaget behöver på sig.
Andra filmen ”Motor”, blir mycket kortare, görs på som egen hand utan något
videoteam att jämföra med. Stillbildsfilmen ”Motor” är en snabb händelse med mycket
rörelser
Sedan görs bedömningen av experimentet med hjälp av en grupp personer som
frågas/intervjuas efter att de har sett ”stillbildsfilmen”.
Slutsatser av resultatet, sammanfattning, eventuella problem och hur intervjugruppen
kände och tyckte när de såg filmerna, kommer också redovisas i rapporten både
muntligt och skriftligt för intresserade personer.
Metodik
Litteraturstudien ska ge en översikt över den tidigare samlade kunskapen inom
området samt belysa problemställningen ur ett teoretiskt perspektiv. Materialet som
används för att skriva denna uppsats är hämtat från ett antal olika källor. Traditionella
böcker är en viktig informationskälla. De böcker som använts har sökts fram i
traditionella bibliotek, KTH-huvudbiblioteket i Stockholm och på statsbiblioteket i
Stockholm.
Inventering av andra kunskapskällor:
I rapporten användes också ett antal elektroniska källor. Ett problem med det är att
det är svårt att kontrollera sanningshalten och äktheten av den information som
inhämtas. För att minimera risken med trovärdigheten har främst källor från
högskoledomäner och liknande används.
Elektroniska källor.
Den andra typen av elektronisk information som använts är databassökningar i
databaser på KTH:s bibliotek. Här finn vi främst material om kravhantering och
användarmedverkan.
10
Otryckta källor
Ett fåtal otryckta källor kommer även att användas. Företagets erfarenheter och andra
kunskaper förmedlade till oss, muntligt.
Intervjumetodik
Samlingen av information från flera olika personer genom att intervjua/fråga dem
förekommer. För att få information från personer som har på båda
inslagen/produktionerna har metoden intervju valts. En sådan undersökning har den
nackdelen att det är en tidsödande process. En stor fördel är dock att risken för
bortfall av åsikter är förhållandevis liten, eftersom det kan upplevas svårt att säga nej
till en intervju/enkät när man konfronteras med en intervjuare.
Meningen med öppna svarsalternativ är att försöka få så mycket information som
möjligt ur de personer som blir intervjuade. Fasta svarsalternativ på den information
intervjupersonerna skulle ge skulle verka hämmande.
Frågeformulären kommer att bli helt strukturerade i förväg och formulerade frågor i en
förutbestämd ordning. Intervjun ska ställas fråga efter fråga, inte alla på en och
samma gång samt inte vara krånglig för att få snabba spontana svar. Det första
intrycket/reaktionen är viktig just i den här studien.
De intervjuade är en bestämd målgrupp. Personen ska vara medieintresserad, det ska
framgå om det är en man eller kvinna, personen ska ha någon aning om vad en effekt
är för något i alla fall.
Förmodligen går personerna som ska intervjuas på högskolan/universitet. Först visas
filmen sedan delas enkäterna ut för att besvaras. Det finns också mail tillgänglig för
intervjuade så att de har möjligheten att återkomma med andra synpunkter/åsikter
även efter intervjun (inom en vecka).
Nulägesbeskrivning
Studien är ett verktyg som främst är avsett för bevisning om experimenten med
digitala stillbilder fungerar. Den är speciellt användbar i företag där informationen är
viktig, som till exempel i ett medieföretag.
Studien är ett test som ska visa om det videofilmade kan ersättas med en
”stillbildsfilm” i vissa fall. Stillbilderna ska ha effekter och ljud redigerad på rätt sätt
om man lyckas.
Faktainsamling
Den faktainsamling som används är från facklitteratur inom berörda områden. De
flesta böckerna var på engelska. Elektroniska källor är de mest använda eftersom
ämnet är så ungt och det inte finns tillräcklig många böcker att hitta. I projektet ingår
förstudie/test med stillbilder.
11
Stillbildsfilm ”Intervju” och ”Motor” skall visas till utvalda personer som
förhoppningsvis fyller i enkäten med frågor, skapat för att se vilken reaktion stillbilder
med effekter har gjort på dem.
1. Att skapa en film
1.1 Förberedelse till filmningen
I det här projektet var förberedelsen ganska omöjlig eftersom händelsen skall hända
plötsligt. Med det menas att det något spontan händelse ska fotograferas, något som
har inte tid att vända på tex kamerateamet.
Generellt kan man dock alltid vara påläst i hur det kan gå till att göra en film. Allt
fotografering och redigering har visa grundregler som ska uppfyllas för att det ska
kallas film överhuvudtaget i vilket form än man väljer att göra det.
Bifogas som [bilaga nr 1].
I projektet användes en digital stillbildskamera som beskrivs nedan och visas i figur
[3:1]. Kameran hade minne på 128 Mb och reservminne på 64 Mb. Den hade också
extra batterier, alla var full laddade. Självklart ingick i projektet en mikrofon och en
MD - minidisk för att spela in ljudet.
Målet för filmningen var en intervju och en kort test rörelserik-evenemang, (film utan
några förberedelser mer spontan som det händer i verkliga livet). Just en sådan
stillbildsfilm med snabba rörelser visar den bästa användningen av stillbildkameran
men ”Intervjufilmen” var också något att testa, en lite annan nivå, variant hur en film
ska se ut. Variant med effekter och konstnärlig fantasi
Till ”Intervjun” som gjordes med stillbildsdigitalkameran används stativ som hjälper till
att försök undvika panoreringar och skakningar. Närbilder var det bästa i just den
situationen/filmandet. Meningen var att det som var stillbildsfilm syntes ordentlig på
bildskärmen och det skulle inte synas att ljudet synkroniserade inte med bilden. [1]
Det krävdes bra ljus när man filmar för TV och som löstes genom att filma utomhus.
Det var bra, soligt väder och det resulterade att belysningen vid inspelningen, när
båda stillbildsfilmen gjorde blev perfekt. Försöket att ha en så ren bakgrund som
möjligt lyckades också. [1] Onödig mycket detaljer skulle göra att stillbildsfilmer
kunde bli svåra att se på när t.ex. en person som hör inte till befann sig i bakgrunden
på en bild och gick förbi snabbare än nästa bild hade man hunnit ta (dvs. 2,5
sekunder), skulle resultatet bli att nästa bild för intervjun, inte hade personen med.
Detta skulle se konstigt ut och kunde uppfattas som om bilden innan personen gick
förbi inte hörde till den föra bilden. För att kunna förstå exemplet bättre se figur [1:1].
12
Figur: [1:1] Bilden visar bilder från stillbildsfilmen ”Motor2” vilka inte användes i
filmen pga. just den gående kvinnan som hade inget sammanhang med händelsen.
1.2
Produktionen av film
Det tar tid att göra stillbildsfilm men inte lika mycket som att klippa en oförbered
videfilm.(Anser vi genom att ha jobbat med båda redigeringar i nu läge). Anledningen
att det tar så lång tid för videofilm, inte bara för oss men alltid, är att man först måste
planera noggrann vad man ska göra t.ex. manus. Den spontana händelsen/nyheten
gör att man inte kan planera mycket. Det enda som kan göras är, att journalisten skall
alltid vara på sin vakt om han vill fånga det mest intressanta.
För att underlätta det hela delas produktionen upp i några steg:
•
•
•
•
Förarbete bara om händelsen är planerat. (vilken gjordes i videofilmen på
intervjun och filmen gjordes för att jämföra med stillbildsfilmen).
Inspelning.
Efterarbete.
Dataredigering. [1]
I stillbildsfilmen var inspelning och dataredigering som tog längst tid. Under
inspelningen av ”Intervju” planerade fotografen hur respektive intervjuade och
intervjuande skulle stå i förhållande mot dagsljuset för att få det bästa möjliga
resultatet. För kort stillbildsfilmen ”Motor2” togs bilderna som de kom utan att man fick
bestämma händelse förloppet själv.
1.1.1 Förarbete
Med förarbete allmän menas planeringsstadiet av en film då manus, budget,
inspelningsschema, rollsättning etc. utarbetas för att man på inspelningsplatsen ska
kunna arbeta effektivt. Manuset skrivs inte som många tror på en gång, utan man
skriver först en synopsis där man kortfattat skriver ner filmens historia. Därför har man
en överblick över filmens handling och karaktärer.
Bildmanus var det enda som behövdes göra i ”Intervjun” delen. Det behövdes inte
några "häftiga" scener för att göra en intervju bra. Målet var just här att det göra det
intressant för tittaren och fullfölja sin mening. Man behövde inte vara konstnär för att
rita bildmanus, utan det har räckt med enkla streckgubbar och instruktioner för hur
kameran ska placeras i förhållande till motivet.
Innan riktig ”filmande” anordnades en provspelning, en så kallad casting där man
kunde se hur teknik och ljussättning fungerade. Detta tog inte så lång tid men gjorde
att man fick vara uppmärksam på visa saker:
13
– att stillbildsexponeringen tar lite tid och kan vara känslig för skakning - råd hålla
stilla
– att det ett rörligt motiv man ser i kameran och därför kan den hinna ändra sig på det
foto som lagras -- att man får faktiskt chansa på flera exponeringar för att sedan
kunna välja ut bilder i bra position med bra skärpa etc.
- att delförstoring efteråt går bättre än video eftersom upplösningen är bättre
- att foton utan zoomtele genom tuben ger bättre ljus och därmed blir lite mindre
skakningskänslig (men tillräckligt med zoom bör användas för att få bort den svarta
ringen)
- att skärpan kan förbättras i datorn (dock inte vid rörelseoskärpa)
- att medföljande minneskort till stillbildskamerorna har på tok för liten
lagringskapacitet –så vi köpte större minneskort samt har haft ytterligare en reserv,
likadan med batterier.
Istället för en budget för filmer skrevs hur mycket stillbildsprojektet skulle vara möjlig
att kosta för att intresserade parter av projektet kunde ha någon uppfattning av denna
metod. [1]
1.1.2. Inspelning
När alla som skulle filma var samlade på inspelningsplatsen var det vi som agerade–
regissören och hade huvudansvaret i teamet. Det var viktig att intervjuande agerande
rätt och man såg också till att ljussättningen och allt annat som var relevant för
filmens utsyende blev som önskat.
En professionell fotograf, som hjälpte till, ansvarårades för videokamerans filmande
av intervju. Meningen med det var att kunna sedan jämföra stillbildsfilmen med
videofilmen.
Inställningar på stillbildskameras bild komposition var Pal-format och medium
upplösning (1024X768), för att så många bilder som möjligt skulle rymma på
minneskortet. Stillbildskameran använde LCD-skärmen som oftast fungerar mycket
bra i dagsljus. För att hålla kameran stadig (redan från föreläsningar viste man att
skakiga bilder var mycket svara att redigera vilken i sin tur kräver onödig lång tid.)
utnyttjades stativet. Sedan var det bara att hålla knappen intryckt hela tiden och
bilderna gjorde sig själva med redan nämnda hastighet (2,5 bilder per sekund) Ingen
blixt och display var på.
Agera ljudtekniker var också vår uppgift. Försöket att få ljudet som skulle tas in från
intervjun gick bra, med tanken på den tillgängliga utrustningen som användes, hade
också lyckades. Till inspelningen utnyttjades en mikrofon som satt inkopplad till
minidisken och hängde stilla på stativen.[1]
1.1.3 Efterarbete
När en film är inspelad är det i stort sett bara att sätta igång och redigera filmen, dvs.
sätta ihop de olika tagningarna till ett begripligt flöde. Detta kan göras med
videobandspelare eller med hjälp av en dator.
Fördelen med datorredigering är att klippen kan stuvas om i efterhand, när klippen
redan är gjorda. Dessutom kan man testa olika klippningar och effekter utan att för
den skull göra ett permanent klipp som i bandspelarredigering.
14
Även om man är väldigt beroende av tekniken vid efterarbetet, så kan ingen teknik
hjälpa till att skapa en bättre film om man själv inte kan bildspråkets regler. Det är
därmed en fördel att lära sig konsten att klippa film för att kunna vara visuellt kreativ i
sitt arbete. [1] (Det lärde vi oss på video kursen samt använde böcker om
videoredigering).
Här i projektet användes dator och programmet för redigering av filmen Adobe
Premiere Pro och ljudredigering använde Sound Forge. Båda beskrivs längre när
1.1.4 Datorredigering - Arbetsgången vid icke-linjär redigering
Videoredigering på dator är (liksom att klippa film på ett klippbord) icke-linjärt
eftersom man kan stuva om och ta bort klipp som man vill. Det sparar nästan fyra
gånger mer tid än linjär redigering med videobandspelare. Allt som behövs är i princip
kunskap om hur en vanlig dator och videoprogram just i det här projektet Premiere Pro
fungerar, för att kunna redigera en enkel videofilm. [2]
Stillbildsfilmens skapande är det som rapporten lägger mest vikt på i
projektet/experimentet som redan kanske nämndes några gånger. Videofilm spelar
bara en biroll. Den är för att kunna jämföra för oss som gör experimentet hur mycket
måste stillbildsfilmen omarbetas för att efterlikna video. Jämförelse är också viktig för
att se om det verkligen ärr möjligt att göra användbara stillbildsfilmer.
•
Ladda in materialet i datorn. [2]
Videofilm gjordes genom att koppla först kameran till dator genom firewire (en fiber
kabel från dator till kameran), överfördes bilderna och lades på hårddisken, helst alla
bilder skall hamna i samma mapp. Sedan i programmet Adobe Premiere Pro (engelskt
namnbeskrevs längre ner), används kommando på engelska, capture, och
programmet själv kände igen videokameras inspelade film och spelade in den på
hårddisken (man måste se till att hårddisken är stor för att filmen inte är special
mycket komprimerad och tar mycket plats). Filmen lagrades, på det ställe man hade
bestämt innan i programmet.
Platsen väljer man genom att gå i Premiere till: Edit- Preferences- Scratch DisksCapture, Video-Browse.
Sedan lades filmen/inspelningen i projekt mappen – ”Bin”. (Engelska ord från
programmet som även används i svenska när man använder programmet eller pratar
om ämnet, betyder ungefär mapp).
Stillbildsfilmen som gjordes med en stillbildskamera men med 2,5 bild per sekund
(där normal film är 25 bilder per sekund) lagrades lite annorlunda. Bilderna som togs
med digital stilbildskamera i format 1024X768 PAL, format resolution 180, format jpg RGB, ingen flash användes, shutter speed 1/800sec överfördes till hårddisken, först
till en mapp, för att börja med. Bilderna var numrerade i ordning.
För att ta stillbilder till dator användes digitalkameras datorkabel och drivrutiner för
stillbildskameran. När allt var kopplad och installerad importerades bilder till
programmet Adobe Photoshop CS och sedan sparades i mappen i ”psd” format
(Adobes original format fil).
Det gjordes samma procedur som i en vanlig videofilm och gick i:Premiere Pro till
Edit- Preferences- Scratch Disks-Capture Video-Browse och valde var man Ville lägga
15
stillbilderna. Detta behövs bara för att rendera stillbildsfilmer för förhandsvisning och
spela upp den i virtuellminnen. De krävdes inte mycket plats på hårddisken.
•
Stillbilder försöktes lägga i den ordning dem skulle vara synkroniserade
med ljudet. [2]
I Timeline försökte vi att lägga stillbilderna till en hel film som skulle kunna sändas
tillsammans med ljudet. Innan bilderna importerades till Premiere Pro gick man till
Edit- Preferences-Still Images- och där ändrades Default Duration till 12 frames. Detta
gjordes för att inte ha för många stillbilder i Timeline (Standard är att det lägger sig 25
likadana stillbilder när man förflyttar de till Timeline från Bin mappen.)
Det blev i alla fall för många stillbilder de 12 stycken så dem reducerades igen från 12
till 8 frames. Det gav bättre hastighet men långt från perfekt eller den normala
hastigheten ögat är vann vid.
Som ovan nämnts importerades stillbilderna till projektmappen i numerisk ordning och
överfördes till Premiere Pro för att göra en stillbildsfilm vilken var lätt om man
behärskar programmet, (vilken vi gör). Stillbildsfilmen lades efteråt i Timeline (som
illustreras i figur [1:2]) och därefter försökte man skapa en sammanhängande
stillbildsfilm som skulle kunna visas på TV. Till det hela skulle ljudet/rösten anpassas
som fanns inspelade på minidisken till intervjun,.
Rösterna klipptes med hjälp i Sound Forge och importerades där efter till Premiere
Pro projektmappen och sedan till Timeline. Där stillbilderna väntade på dem.
Därefter till varje pris försökte vi anpassa stillbilder från intervju till inspelade rösten,
så som det ser ut i en riktig film. I stillbildsfilmen ”Motor2” lades bara en bakgrunds
bild så det var inte så besvärlig.
Figur [1:2] Bilden visar öppet programmet Premiere Pro och var timeline och frames
ligger–filmen och effekter man skapar. Så här ser programmet ut där man klipper
filmer icke-linjärt.
•
Justera klippen och dess ljud efter behag. [1]
16
Stillbildsfilmens ljud var inte lätt att placera på rätt plats. Det fattades ju tiotals
frames och det blev aldrig helt rätt som i en vanlig videofilm. Ljudet klipptes och
bearbetades i Sound Forge och importerades till Premiere Pro som wave. format filer.
Rösterna i intervju var på två personer så de klipptes i flera delar. En röst som
intervjuar och en röst som svarar på frågor och de lades sedan på de ställen där det
passade i stillbildsfilmen.
•
Läggs in effekter såsom övertoningar, transitioner etc. [1]
I båda stillbildsfilmerna när de låg i Timeline, användes transitons effekter som efter
varje bild skapade en genomgång som heter Dissolve (engelska) – Cross Dissolve.
Cross Dissolve gör att bilderna gick in i och tunnas i varandra. Efter transiton effekter
ändrades också färger i stillbilderna. Först gå till Effekter, Adjust:
Brightness&Contrast, sedan i Effekter, Image Control: Color Balance (RGB). Detta
gjordes för att bilder hade för mycket blått beroende på att det gjordes dålig
inställning på digitalkameran med vitbalans inställningar samt när det händer också
när det väldigt ljust/solig just i utemiljön.
På första stillbildsfilmen ”Intervju” nästa effekt som användes var på frames/bilder.
Där gjordes en närmade/in zoomning på den som blev intervjuad och intervjuande
klipptes bort, för att underlätta röstens anpassning i filmen. Dvs. rösten av den
intervjuande behöver inte synkroniseras för att personen i frågan inte syns i bilden.
I Fixed Effects som figuren [1:3] från Premiere Pro nedan visar, användes Motion, i
menyn Scale ändrades parametrar från 100 standard till 250 och förstorade bilderna
till den view (syn) som var önskad.
Den andra stillbildsfilmen ”Motor2” använde också effekten från Fixet Effects (se figur
[1:3]), Motion, Position och ändrar parametrar neråt så mycket som det behövs dvs.
tills bilden kommer på den plats man önskar (svart att säga hur mycket).
De bildernas positioner rättades eftersom för att just i den bildtagningen användes
inte stativ och visa bilder hoppade lite uppåt då och då.
17
Figur [1:3]. Bilden visar effektinställningar som finns i Adobe Premiere Pro för
bilder.
•
Exportera stillbildsbilder för att göra en film av stillbilderna.
När Filmen skall skapas från Timeline måste man alltid utföra, i programmet Premiere
Pro, en och samma steg. Fösta steg är att gå till Arkiv och ”export movie” som gör att
det poppar upp en sort meny, visas i figur [1:4,]. Där görs filmens inställningar. I
settings/inställningar finns Generel, Video, Keyframe, Audio menyer där man måste
införa olika specifikationer:. Den viktigaste är att ställa in vilken del av Timelinen
kommer att bli filmen.
Nästa steg var att välja till stillbildsfilmen Compressor som blev DV (PAL) i millioner
färger och den frames storlek som filmen renderades i blev 720X576 (bilden minskade
från den ursprungliga storleken 1024X768 efter renderingen). Innan renderingen
måste man uppmärksamma att markera inställningen för stillbilder ”optimize stills”.
Ljudet renderades i okomprimerat, format 48 000 Hz, 16 bit, stereo, interleave en
sekund.
”Intervju”.avi i stillbildsfilmen blev 274 MB och ”motor2”.avi blev 17.4 MB. Båda filmer
är 720 bildpunkter bredda och 576 bildpunkter i höjd. Ljudet 16 bitar
ljudsamplingsstorlek, ljudformat PCM, bithastigheten 1536 kbit/s. Video har också
bildrutehastighet 25 bildrutor per sekund.
Figur: [1:4] Visar hur man gör inställningar för att skapa – rendera - en film.
•
Bränna filmen på CD rom.
För intervju var man tvungen att komprimera filmerna lite eftersom de skall rymmas på
en CD skiva som ska kunna visas för intervjuade personer på en vanlig PC dator för
att få deras åsikter. För att sedan göra en sammanfattning av intervju/intervjuade.
18
För att minska utrymmet som en fil tar upp används s.k. nyckelbilder/keyframes vid
komprimering. I samband med komprimeringen letar komprimeringsmotorn efter
bildrutor som är lika varandra. Det är bara den informationen som förändras i en bild
sparas , dvs. den information som är konstant behöver inte sparas om och ta
utrymme. Formaten för komprimering finns många tex QuickTime, Cinepak, Sorenson,
MPGE och så vidare.
För komprimering är det bra att planera filmen redan från början och se till att hålla
nere bildinformationen så mycket som möjligt. TESTA också på olika maskiner som
tänkta målgrupp skulle kunna tänka sig äga, för att inte misslyckas med visningen av
filmen.
•
Leverera stillbildsfilmen för TV-sändning
När stillbildsfilmen blir aktuell för sändning skickar man den i formatet Digi-Beta
(digital beta) eller DVC-pro. Det de format som används i TV.
2. Bearbetning och anpassning av ljud
När frames/bilderna såg ut som de skulle, och låg på rätt plats, var det dags för ljudet.
Den hämtades från minidisken in till datorprogrammet Sound Forge för redigering för
att börja med
.
2.1 Inställningar i Minidisken
När var det dags för inställningar och bestämma värden: var det viktig att lita på öron
Det bästa mätinstrumentet.
Om alla värden blir de rätta och det ändå låter illa, är det troligast att öron har rätt!
Det är dock svårt att komma på de bästa inställningarna, om man inte vet ungefär var
man bör börja.
Inställningar som gjordes baserades på tester och förstudie samt företaget Alesis tips
för nybörjare.
2.1.1
Inspelning av mänsklig röst.
Den mänskliga rösten ger en större styrka om man komprimerar rätt. Man vill se till att
svaga passager i talet inte drunknar i bakgrundsbrus eller i den miljö som lyssnaren
befinner sig i. Det var nödvändig att göra:
•
•
•
•
Ställa in ration på 3:1
Attacktiden ställdes på 0,1 - 0,15 ms
Releasetiden ställdes in på 100 ms
Höjde utsignalen för att kompensera för komprimeringen.
19
•
•
Ställde tröskeln, så att komprimeringsmätaren visade -3 dB och "toppar" på -6
dB.
För mycket mjuk komprimering måste det toppa på 3 dB. [3]
Ljudet från ”Intervju” lades in i ett ljudspår för redigering. Där klipptes den i bitar.
Intervjuande och intervjuade röster klipptes isär och blev egna wave filer. Meningen
med det var att underlätta synkroniseringen med stillbilderna genom att lägga
ljudbitarna på olika ställe. Det manipulerades också med ljudstyrkan genom att höja
dB – öka volymen. För att rösterna skulle smälta in bättre gjordes också fade out i
slutet av varje ljudslinga. Denna funktion gör att ljudet tunnas ner innan den ska sluta
och ger en behagligare mer sammanhängande känsla för åhöraren, slutar inte plötslig.
Stillbildsfilmen ”Motor2” hade också ljudet men bara som bakgrund utan röster. Där
användes bara effekten för att öka volymen. Den sparades också i wave format, det
mest professionella i multimedia produktioner.
Båda ljudfilerna efter bearbetningen placerades under bilderna i Timeline, just där de
skulle eller verkade passa mest.
Mikrofonen som användes var en superriktad mikrofon. Den fungerade rätt, som det
var tänkt, för stillbildsfilmen och i figuren [2:1] visar hur funktionen fungerar. Den
mörka biten fångar upp ljudet.[4]
Figur: [2:1]. Bild på hur en superriktat mikrofon fångar ljudet vid
inspelning.
3. Utrustning som användes
För att nå bästa resultat helst behövs det bästa möjliga utrustning. Kvaliteten på
digitalstillbildskamera är viktig då slutprodukten är tänkt att vara en liten
inslog/produktion för TV rutan. På en bra stillbildskamera får man fler bilder per
sekund (t.ex. 5 bilder per sekund) och klarare bilder med bättre färger och större
upplösning. Högre kvalitet på bild och ljud inspelningen resulterar också i mindre
störningar och brus. När man t.ex. senare ska komprimera filmen, kan brus
förekomma för att komprimeringsprogrammet inte förstår skillnaden mellan brus och
riktig bild. Det blir därmed mer data för den att behandla och välja från, vilket ger en
sämre kvalitet på filmen.
3.1 Stillbildskamera och Videokamera
Valet mellan digital videokamera och digital stillbildskamera beror på vad man vill med
sitt fotograferande och hur mycket pengar man vill lägga ut. Stillbildskamera ger
bättre upplösning och är billigare, men ger sämre möjligheter att fånga den bästa
20
positionen och har sämre optik tele dvs. man får inte vara skakig på hand när man tar
sina stillbilder (även genom tub). Videokameran har starkare tele och ger
mångdubbelt fler bilder på minnesbandet, men har sämre upplösning och är dyrare.
En digital stillbildskamera med 3 miljoner pixlars upplösning klarar att återge en bild
också för tryck med 300 dpi upp till max bildbredden ca 17 cm. En videobild klarar en
motsvarande upplösning upp till max 6 cm. Om en videobild publiceras i större format
än 6 cm´s bildbredd i en tidskrift så "spricker" bilden, d v s bildpunkterna syns och
bilden blir "taggig" och uppfattas som kvalitetsmässigt sämre. En digital
stillbildskamera med 3x zoom genom tub motsvarar ungefär ett teleobjektiv på
4-5 000 mm. Digitala videokameror som, kanske kunde tros vara ett alternativ, i
minimodeller kostar nära dubbelt så mycket som en digital stillbildskamera, mellan
10-24 000 kr beroende på utförande. [1]
3.1.1 Canon Digital Ixus 330
I förstudien användes en stillbildskamera (Sony Dsc P10). Den gav inte bra resultat.
Sedan provades en annan kamera som uppfyllde behoven. Det var en Canon Digital
Ixus 330 digitalkamera.
Kameran är helt automatisk med möjlighet till vissa manuella inställningar. Canon
Digital Ixus 330 har 3x digital och 3x optisk zoom. Den har en optisk sökare som kan
visa hela objektet samt 1,5 tums LCD-display. Upplösningen är drygt 2 miljoner
bildpunkter och kan även ta filmsekvenser med ljud i AVI-format. Bilderna sparas som
Jpeg-format. Den kan ta två och en halv bild per sekund, med avstängd
bildskärm/display och utan blixt med fullt laddat batteri. Ixus 330 väger 245 gram och
har måtten 95x62x32 mm och visas i figuren [3:1].
Figur [3:1]. Canon Digital Ixus 330 som användes för att göra stillbildsfilmer.
3.1.2 Effektivt antal pixlar
Max upplösning 1600x1200 pixlar som anger maximal upplösning horisontalt och
vertikalt hos kameran och ju högre upplösning desto bättre kvalitet på bilderna. Man
kan skriva ut ett foto i A3-format utan märkbar bildförsämring. För bilder som främst
återges på digitala medier fungerar en kamera med lägre pixelhantering. [5]
21
3.1.3 Optisk zoom
Kameran har en optisk zoom på 3.0 ggr som anger optiska zoomkapaciteten, det antal
gånger bilden kan förstoras med kamerans optik.[6]
3.1.4 Digital zoom
Canon Digital Ixus 330 har en digital zoom på 3.0 ggr som anger digitala
zoomkapaciteten, det antal gånger som bilden förstoras med hjälp av digital teknik.
Digital zoom innebär att kameran kan använda en hög upplösning men bara utnyttja
en del av bilden. Man får inte mer detaljer än om man tagit bilden med samma höga
upplösning utan zoom, men bilden tar mindre plats.[7]
3.1.5 Optisk sökare
Sökaren är det optiska " fönstret " som man tittar genom när man ska ta en bild. Det
finns 3 olika typer av sökare implementerade i digitala kameror och det vanligaste är
den optiska sökaren. På dem flesta kamerorna kan man också använda LCD skärmen.
[8]
3.1.6 Max. bländaröppning
Max bländaröppning är F2.7-4.7 som visar hur mycket ljus linsen släpper in. Ju lägre
siffran är, desto mer ljus släpps in. [9]
3.1.7 Vitbalanseringsmetoder
Auto, Preset (daylight, cloudy, tungsten, flourescent, flourescent H), manual
vitbalanseringsmetoder är namnet på ett system som korrigerar färger beroende på
olika ljusförhållanden. [10]
3.1.8 Minne och filformat
När kameran har ett minne på 128 Mbyte räcker det att göra bilder i 20 minuter
(resultatet vi fick i tester) om man tar 2,5 bilder per sekund med ett format på
1024X768 och upplösning 180 pixel/inch. Bildformat sparas i JEPG och videoformaten
kan vara PAL .
22
Man kan också spela in på den kameran videosekvenser. Videoinspelningsdata bild är
640x480 (approx. 4sec), 320x240 (approx. 10sec.), 160x120 (approx. 30sec.), 20fps.
[11]
3.1.9 Anslutningar
Interface USB: anger vilken typ av koppling kameran har mot en dator.
Seriell: är en vanlig lite äldre koppling som dock är något långsam i sin dataöverföring
USB: är en ny typ av koppling som möjliggör mycket snabb dataöverföring
Parallell: är en koppling som ligger någonstans mellan Seriell och USB -standard.
Videoutgång: Med hjälp av en videoutgång kan man se sina bilder på TV. [12]
3.1.10 Några tester
Testarna kommenterar att bildkvaliteten är god och kameran är perfekt för den som
behöver en portabel och anpassningsbar kamera. Tiden mellan bilderna är ungefär två
bilder per sekund vilket är snabbare än de flesta digitalkameror. Testarna är också
ense om att det här är en perfekt kamera att ta med sig överallt och är enkel att
använda. LCD-displayen är skarp och bilderna syns bra samt att det är lätt att komma
åt inställningar. Batteriet håller ungefär en timme. Menysystemet är enkelt med många
bra funktioner. Testarna tycker dock att vitbalansen inte är korrekt i inomhusljus och
att bilderna kunde ha varit något skarpare. Blixten kunde dock vara bättre och saknar
en del kraft. När det gäller färgen hos bilderna får dessa godkänt både utomhus och
inomhus där exponeringen är korrekt och bra. Skärpan hos bilderna är bra i de flesta
lägen. [13]
3.1.11 Digital videokamera (AG-DVX100A)
”Intervjun” videokamera är en Panasonic (AG-DVX100A) som har följande
egenskaper, bra bildkvalité, mobilitet och användbarhet, vilket svarar mot ett
professionellt behov. Panasonic erbjöd (24p/30p Cinema mode), (AG-DVX100) som är
särskilt passande för professionellfilmare/fotograf.
Nu har Panasonic skapat ”AG-DVX100A” visas i figur [3:2]. Den förbättrande modellen
(AG-DVX100A) har fört DV-kameran ett stort steg framåt. De har förbättrad
spegelbilden feedback design mm. (AG-DVX100A) erbjuder högre bildkvalité, mer
funktioner än ”AG-DVX100” videokameran.
23
Figur [3:2] Digital videokamera (AG-DVX100A) som används i professionellt bruk och
användes i ”Intervju” projektet.
3.1.12
Högre bildåtergivning med Leica Dicomar lens, plus OIS
Leica Dicomar linsen, figur [3:3], presenteras av ”AG-DVX100A” i samarbete med
”Leica optical technology” och expertisen. De använder låg desperation av glass,
vilket minskar avvikelser i bilden, och ger högre upplösning. Resultatet blir skarp, fast
och vacker återgivning av bilder. Linsens system presenterar 15 linselement i 11
grupper som inkluderar tre aspheric linser. Panasonics OIS (Optical Image Stabilizer)
ger en stabil bild utan att påverkas av handskakning. Optisk process med auto
korrigering funktion hjälper användare med klar och skarp bild.
Figur[ 3:3] Linsens system presenterar 15 linselement i 11 grupper som inkluderar
tre aspheric linser.
3.1.13 410 000-pixel 3CCD imagesystem skaffades för F11
mottagning för superbildkvalitet.
Panasonic designade ”AG-DVX100A” för att leverera högsta sensibilitet och
bildkvalitet i denna klass. I dess hjärta finns tre CCD RGB-system som består av 0,25
tum, 410 000-pixel progressive CCD som utvecklas för broadcast och professionellt
arbete. I den nya chip linsens design utfördes högre än F11 sensibilitet, vilken tillåter
kameran att spela in i ljus, dimma, och natt med bibehållen kvalitet.
3.1.14
Hög bildkvalitet med 12-bitar A/D-omvandling
”AG-DVX100A” presenterar en A/D-omvandlare som använder 12-biter process som
en broadcast kamera-recorder gör. Det blir exakt digitalisering av skalan och
färgomfång med progressive CCD, denna A/D-omvandlare stödjer gamma switching
24
och andra fina justeringar som streamade bilder. Justeringen möjliggör bra
bildkvalitet.
3.1.15
RGB gammaprocessor skaffar stor ”cine-like” toner
Panasonic har utvecklat en mäktig känsla av kameran genom att skapa ett unikt
gamma funktion som ”cine-like” gammakurva, vilken producerar markant liknande
bilder i ton till film bilder. För varje RGB-signal finns gammakurvans sättning som
reproduceras snabbt av de digitala signalernas processkretsar, vilket förbättrar
utgående bilder. ”AG-DVX100A” kameran introducerar tre nya gammakurvors sättning
cine-like-D, cine-like-V och cine-like-B.
Figur [3:4] För varje RGB-signal finns gammakurvans sättning.
3.1.16
Bredvinkel/zoomlins motsvarar professionellt behov
Kamerans zoomlins sträcker sig ut hela vägen till 4,5 mm (likvärdig med 32,5 mm X 35
mm lins), som täcktes av fulla vidvinkelns radar, vilket passar bra for broadcast och
professionell filmning. Den ger dig rimligt avstånd för närbildinspelning i ett smal rum.
3.1.17
Snabb, jämn, ”cam-driven” manual zoom, fokusassistans
Cam-driven (mekanisk) manual zoomring skaffar samma jämna och enkla zooming
som en kamera med utbytbara linser gör. Den direkta operationen ger orörlig exakt
zooming kontroll.
I automatiskt läge får man snabb och skarp fokusering som behövs för filmning när
man filmar vid en hög vinkel eller låg vinkel. Tryck bara på Autio knappen för att
komma till Autio iris, Autio tracking, White balans and auto fokus och man är verkligen
redo att filma.
Macrofokus kan bli utförd i båda manuellt läge och automatiskt läge, när zoomlinsen
är i en breddvinkel position.
25
3.1.18 Tre användbara knappar för konsumentanvändning
Kameran har tre användbara knappar. Man kan välja vilken knapp som helst av de tre
knapparna som har 11 funktioner, som beskrivs nedan.
Funktionerna kan bli tillgängliga genom att trycka på en knapp. Det tillåter en att bli
van vid snabbare, lättare och mer användbara operationer.
3.1.19
XLR-audio input med +48-V phantom power supply.
Kameran är utrustat med två XLR för att bygga stereo mikrofoner. Audio input
terminator med en 48-v phantom power supply för broadcast användning.
Terminaterna placerades i kameran, så att det inte blir något problem, när man
använder handmikrofon.
3.1.20
Stor audio inställningsskala och smidig inpututtagning
Kameran har samma justerings level som DV/PRO kamera recorders.
En knapp tillåter att stänga av både inbyggd mikrofon (input 1 och input 2). En auto
inställnings level kan vridas till on & off. och input mik level (-50db/-60db) kan
aktiveras och stängas av från menyn.
3.1.21
Tre 16:9 Wide mode, inkluderar den nya squeeze mode
Kameran har tre modeller för filmning av 16:9 Wide bilder.
Det används valfritt 16:9 omvandlingslins (AG-LA7200G, säljas separat) för att kunna
få nytta av den högre bildkvalitén genom att möjliggöra att använda alla CCD-Pixlar.
Med den standardlinsen spela in letterbox mode. Den nya adderade squeeze mode,
ger extra flexibilitet när man använder AG-DVX100A kameran tillsammans med andra
utrustningar av andra tillverkare.
3.1.22
3,5 tum färg LCD-monitor
Den stora LCD-monitorn på kameran roteras 270 grader. Den förbättrar filmningens
flexibilitet genom att filma lättare med den monitor som är roterbar. Bildskärmen är
klar och bekväm för betraktaren, när man övervakar bilder eller menyn. Kameran
introducerade en ny detalj (PEAKING) funktion som hjälper att se lättare och säkrare
på LCD-monitorn.
26
3.1.23
Pausknappen och zoomkontroll av övre handtag
Med tillägg av ett linsgrepp i övre delen av handtaget sitter både rec (inspelnings
knapp), start/stoppknappen och en zoomlinskontroll. Den design försäkrar bekväm
filmning även vid lägre vinklar eller när man använder stativ. Zoomspeeden kan sättas
på någon av de tre speedarna eller av. [14]
3.2 Ljud
I experimentet/arbetet användes digitalt ljud.
För att spela in digitalt måste man göra om det, i grund analoga ljudet, till ettor och
nollor, vilket sker med en så kallad AD-omvandlare. Vad man gör är att man mäter
spänningen i millivolt ett antal gånger per sekund och konverterar detta till en sträng
av ettor och nollor. Denna process kallas sampling eller att "sampla", vilket alltså är
att ta "provtagningar" av ljudet. Det är två saker som är speciellt viktiga med
samplers: samplingsfrekvensen och antalet bitar. Man talar om 24 bitar, 16 bitar och 8
bitar vilket är precisionen på ljudet.
3.2.1
Minidiskspelare (MD)
I studien valdes en Minidisk (visas i figuren [3:5]) för inspelning av ljudet i
stillbildsfilmerna, eftersom spelaren är liten, testerna visar att den har också bra
kvalité, är tålig och smidig samt man kan ha den med sig överallt.
Minidiskens tillverkare, för den apparat som användes i studien, är Sharp MDMT190H.
För att spela in ljudet på minidisken brukar man ha en inspelningsbar skiva (liknar en
liten cd med plast fodral eller en disket) som har en ljudkvalité i klass med en DVD (ex
48 000 Hz). Inspelningstid för en minidisk är max 74 minuter i stereoläge och 139
minuter i monoläge.
Kompressor i ett MD-system fungerar så att den låter allt ljud som är svagare än
tröskelvärdet passera oförändrat. Allt ljud som är starkare än tröskelvärdet
komprimeras. Tröskelvärdet är ställt till 0 dB och ration (proportion) är ställd till 1:3.
•
•
Allt ljud som är lägre än 0 dB påverkas inte. 0 dB = 0,755 Volt
Alla ljudökningar som är över tröskelvärdet (0 dB) minskas till en tredjedel.
(1:3).
Detta innebär att om ljudet som går in i kompressorn, i minidisken, under ett ögonblick
ökar från 0 dB till 9 dB kommer ljudet som lämnar kompressorn bara att öka från 0 dB
till 3 dB.
Utan kompression skulle på en MD rymma bara 15 minuter inspelat ljud. Systemet har
kortare accesstid än DAT och DCC och är okänslig för slag och stötar.
27
Figur [3:5] En Mininidiskspelare (MD) levererar ljud kvalité som DVD (48 000 Hz) ,
CD .kvalité (44 100 Hz) eller 32 000 Hz. Bilden visar inte mikrofonen som var kopplat
till minidisken under inspelningen.
3.2.2 MD-skivan
Skivans diameter är 64 millimeter och tjockleken 1,2 millimeter.
Det finns tre varianter av MD-skivan: en skiva som är förinspelad för optisk
avspelning, en tom skiva för magnetoptisk inspelning och optisk avspelning samt en
skiva som kallas för Hybrid är en delvis förinspelad och delvis magnetoptisk skiva.
Ljudkvalité för inspelningssystem kan vara Stereo eller Mono. Signalformat kodas i
ATRAC (Adaptive Transform Coding) [15]
3.2.3 Datainskrivning på skivan
Vid inspelning värmes en liten punkt på skivan av lasern till en temperatur av cirka
180ºC. Samtidigt påverkas skivan av ett magnetfält från inspelningshuvudet på andra
sidan av skivan. När temperaturen har sjunkit under Curiepunkten magnetiseras
punkten av magnethuvudet. [16]
3.2.4 Avspelning av magnetoptiska skivan
En Magnetoptisk skiva kan man spela in på teoretiskt sett hur många gånger som
helst. (Upp till 1 miljon ggr sägs det). Principen för detta är följande: En punkt på
skivan, och dess magnetfält, värms upp med hjälp av en laserstråle till en temperatur
över 180°C, och avmagnetiserar då skivans magnetiska skikt. Skivan fortsätter sedan
att rotera och när punkten försvinner bort från laserstrålen börjar den kylas ner. Ett
magnetfält läggs då på det stället, med antingen N eller S polaritet, motsvarande en
logisk 1:a eller 0:a.
På vanliga Magnetoptiska skivor för användning inom datalagring, måste man ta bort
all information innan man kan lägga på ny. Det finns då två olika typer av system som
man kan använda för att göra det. Antingen använder man två olika lasrar, där den
ena är för inspelning, och den andra används för att radera informationen. Det andra
sättet man använder sig av fungerar så att man först snurrar skivan ett varv, och
under det varvet tar bort informationen. Sedan låter man skivan snurra ytterligare ett
varv, för att då lägga på ny information.
28
Nackdelarna med dessa två system är att man på det ena behöver två stycken lasrar,
och på det andra tar det dubbelt så lång tid att spela in, samtidigt som man behöver
en ganska avancerad servomekanism (som betyder automatisk rörelse).
MiniDisc:en raderar ingen information utan skriver helt enkelt över den gamla med ny
information, s.k. Magnetic Field Modulation Owerwrite (MMO). Detta gör att det inte
tar någon längre tid att spela in, och man klarar sig med en laser. [17]
3.2.5
Avspelning av förinspelade MD-skivor
Förinspelade skivor är i grunden uppbyggd som vanliga CD-skivor med gropar i en
reflekterande yta. Dessa gropar läses av en laser underifrån, vilken ger en rå, digital
signal för behandling av elektroniken i spelaren på nästan exakt samma sätt som i en
CD-skiva. [18]
3.2.6
MD-systemets tålighet mot slag och stötar
Systemet har fått några nya systemlösningar för att bättre kunna klara av
signalbortfall på grund av slag och stötar. I en CD läsas skivan med en konstant
hastighet på 1,4 Mbit/s, medan dataflödet i MD: n bara är 0,3 Mbit/s tack vara redan
nämnda, datakompressionen ATRAC. Ett DRAM-minne på 1 Mbit rymmer alltså
ljuddata för cirka tre sekunders spelning och detta är maximala signalbortfall som
systemet klarar.
Laser pickupen i en MD klarar av att läsa lika fort som i en CD. Den jobbar i intervaller
för att den fyller upp DRAM-minnet och tar sedan en paus, fyller på nytt minnet och tar
en ny paus.
Vid en kraftig stöt har servot till laserpickupen tre sekunder på sig att hitta tillbaka till
rätt position för att fylla på i dataflödet utan signalbortfall för lyssnaren. [19]
Det är därför mycket lämpligt att använda MD vid ljudinspelning i stötiga miljöer som
demonstrationer, teaterföreställningar, festivaler, mm.
3.2.7
MD-systemets snabbhet
Skivbaserat system har kortare accesstid än bandbaserat. Man får hoppa mellan olika
spår i ett skivbaserat system. Färdiginspelade MD-skivor har samma styrmöjlighet
som en CD. På de färdiginspelade MD-skivorna är alla spår adresserbara och de har
en innehållsförteckning, TOC (Table Of Contents). Närmast centrum på skivan finns
en yta reserverad för användarens innehållsförteckning UTOC (Users Table Of
Contents).
På inspelningsbara MD-skivor finns en slags formatering gjord för att underlätta
snabbsökning av önskat spår.
Signalformatet på MD är mycket likt som används i en CD, mode 2 standard. Man
använder EFM-modulation och CIRC-kodning för fel kargering. [20]
29
3.2.8
Komprimering
MD använder en komprimering som tar bort 80 % av ljudet. Det låter mycket, men
sanningen är att den håller kvar de viktigaste partierna av ljudet. För det mesta hör
man ingen skillnad, men vid digitalavspelning till DAT blir det störningar för att DAT
inte maskar av de frekvenser som MD/DCC gör. Detta gäller bara vid digital kopiering.
[21]
3.2.9
Fördelar och nackdelar
Enligt radioungforskare Erik Zalitis har en MD följande fördelar och nackdelar:
•
Fördelar: biligt, lättskött, smidiga diskar, smarta lösningar med namnlagring
och spår som på en CD
•
Nackdelar: instabilt filsystem, ljudkomprimering, dyra diskar. [22]
.
3.2 Mikrofonen
Den superriktade mikrofonen (så kallad super-njure) har en smalare känslighetsvinkel
än en riktad mikrofon, men den tar upp ljudet från mycket längre håll.
Känslighetsvinkel gör att man måste rikta den exakt mot ljudkällan, annars finns det
risk för att ljudet försvinner helt. En superriktad mikrofon ser i princip ut som ett långt
rör på cirka 40 cm.
Superriktads mikrofon egenskaper används i teater, radio/tv och vid filminspelningar.
[23]
Nackdelen med superriktade mikrofoner är att de är väldigt känsliga för vindpuffar och
blåst och behöver därför kraftigare vindskydd.
Superriktad mikrofon (electret kondensator) Idealisk i kombination med TC/IC
apparater 2-vägs strömförsörjning (plug-in power, batteri cr2025x1) L-formad. Bilden
på miken syns nedan i figur [3:6].
•
•
•
Produkt: Stereo
Märke: Sony
Modell: ECMZ60
Figur[3:6] Superriktade mikrofonen, Sony, Modell ECMZ60
30
3.3 Dator – Hårdvara
Systemenhet på själva datorn.är kraftaggregat, moderkort, hårddisk, diskettstation,
CD-romstation eller CD-brännare. Viktigaste roll spelar Processor som finns på
moderkortet. Den styr allt arbete och bestämmer arbetstakt. Standard idag är
Pentium. Ju högre klockfrekvens i dator desto snabbare arbetar processorn som möts
i MHz.Tecken och bilder lagras som en följd av ettor och nollor. Exempel A =
01000001 kallas för ett byte. Primärminne sitter på moderkort och lagra minnet
tillfälligt som kallas även interminne, arbetsminne eller RAM. All information försvinner
när strömmen bryts. Sekundärminne påverkar snabbheten i hårddisken. Lagras
magnetiskt och finns kvar när strömmen bryts. En diskett fungerar likadant men
mycket långsammare, men kan flyttas och där rymmer 1,4 MB.
3.3.1
System
Operativsystem är Microsoft Windows XP – Home Edition, version 2002, Service Pack
inkluderar Norton Antvirus som uppdateras live från nätet. (Antivirus rekommenderas
stark om man jobbar mycket med Internet eller andras material som disketer, flyttbara
hårddiskar).
3.3.2
Dator
Dell Computer användes där ingår
Pentium 4CPU - 2,40 GHz
256 MB RAM
Hårddisk storlek: 74,4 GB
CD – RW enhet (cd-brännare)
Dell Demension 8300 är raftfullt och tillräcklig utrustat för enkla multimedia
produktioner till fördelaktigt pris. Dators hårdvara gör det möjlig för användning av
mjukvaran som är multimedia relaterad. Avancerad grafikkort och processorkraft
hjälper att använda grafiska program som HT-teknologi och DDR 400-minne Dessa
dubbla kanaler gjorde det till en bra produkt bland datorer samt i Dimension-serien.
Den hanterar de senaste Intel Pentium 4-processorerna med frontmonterad
systembuss på, upp till 800 MHz och DDR RAM med dubbla kanaler.
8300 är perfekt för alla som behöver ha en dator med möjligheter att uppgradera i
framtiden vilken branschen slutligen kräver [24]
3.4 Mjukvara
Mjukvaror som användes vid projektets genomförande var flera. Dem som användes
var digitalmedia program. Den viktigaste, dvs. mest använda, i projektet var Adobe
31
Premiere Pro. För ljudet behövdes Sound Forge och för att lada och redigera bilder
Photoshop CS.
3.4.1 Premiere Pro
Adobe Premiere Pro är en redigering program av icke-linjär video. Detta kraftfulla
verktyg för realtidsredigeringen av bild och ljud ger exakt kontroll över praktiskt taget
alla delar av produktionskedjan. Adobe Premiere Pro 1.5 är skapat för Microsoft
Windows XP:s samt Macintosh. Den höga prestanda lyfter videoproduktionen till en
helt ny nivå. I programmet finns avancerade färgkorrigeringar, multipla tidslinjer
(timeline).Den har stöd för 5.1-ljud samt stöd för VST-plugins, vilken ger tillgång till en
mycket stor uppsättning och är det nya verktyg i Pro. Det går också bland annat att
bränna ett dvd direkt från programmet och har även en hel del för att göra programmet
mer lättjobbat för både användare och dator.
Med nyheter som stöd för 24p och AAF/EDL, projekthantering, bakgrundscapture,
avancerad export m.m. är programmet mycket lämpat för avancerade
videoredigeringsprojekt med material från såväl DV som SD/HD video. [25]
3.4.2 Sound Forge
Sound Forge 6.0 har många funktioner, bland annat icke-destruktiv ljudredigering,
bakgrundsrendering av flera jobb samtidigt, ett bra användargränssnitt och funktioner
för ljud bearbetning till videoprogram som t.ex. Premiere, mm.
Sound Forge har redan etablerat branschstandarden för inspelning och redigering av
ljud, behandling av ljudeffekter och mediakodning.
Programmet används över hela världen för ljud- och multimediaproduktion av ledande
inspelningsstudion, film- och musikproducenter, TV- och radiobolag,
utbildningsinstitutioner och inte minst av amatörer i hemmet. Sound Forge 6.0
innehåller en omfattande uppsättninganpassningsbara tekniker, effekter och verktyg
för bearbetningen av ljud och media hanterar ett brett spektrum av filformat och
komprimeringsmetoder, inklusive direktuppspelade ljud för webben.
Exempel på nyheterna i Sound Forge 6.0:
-
Ny DirectX‚ instickshantering - Sound Forge 6.0 är försett med en ny rutin för
hantering av insticksprogram som gör det enkelt att sortera, arrangera och
anpassa ljudeffekter.
-
Förbättrad tidszoomning (24:1) - Möjliggör exakt samplingsredigering.
– Hantering av filer över 4 GB - Sound Forge 6.0 hanterar filer av alla storlekar,
förutsatt att användarens filsystem (NTFS) hanterar dem. [26]
3.4.3 Photoshop CS
32
Det professionella standardprogrammet för digital bildbehandling samt bild importering
från digitala kameror. Adobe Photoshop CS skapar bilder av högsta kvalitet. Man får
lätt full kontroll på alla nya kraftfulla funktioner för arbetet med video, grafik, foto, och
webb. [27]
4. Kostnad Stillbildsfilm
Det kanske är viktig att börja med att nämna från början att för kommersiell
användning av mjukvara blir man tvungen att köpa programmets licens/licenser för att
kunna använda dem. Till studien användes utbildningslicenserna som skiller sig från
dem kommersiella licenserna väldigt mycket i priset. Det kan dock finnas demon som
mediefolket kan testa utan kostnad för att utvärdera programmet innan dem
bestämmer sig att köpa det.
4.1 Priser på hårdvara
4.1.1 Jämföra priser
•
Dator som beskrivs ovanför ”Dell Dimension” kostar: 10 690:- Inkl. moms och
frakt – (Dator måste användas i vilken val som helst - stillbildsfilm eller video
kamera redigering).
•
Canon Ixus 330 pris: ca 3000:- för fyra år sedan (måste köpas till studien),
priser på elektronik inom multimedia minskar drastisk med åren.[6]
•
Digital videokamera (AG-DVX100A) ca: 6000 (behövs inte användas i
stillbildsfilmer) [10]
•
Minidisk/alternativ MP3 spelare pris: ca 3500:-/1000:- (måste köpas till
studien). [18]
•
Mikrofon Superriktade Sony ca: 200:- (måste köpas till studien).Det inte alltid
behövs mikrofon vid inspelning med videokamera, den har en bra inbyggd
mikrofon, men oftast används mikrofonen även vid videokamerans inspelning.
[7]
(Alla priser inkluderar moms.)
4.2 Priser på mjukvara
33
•
Adobe Premiere Pro pris: 8.425:- (måste användas även i videofilmens
redigering)[28]
•
SoundForge 6.0 pris ligga på ca: 2.975:- (måste användas även i videofilmens
redigering, dock inte alltid nödvändig eftersom Premier Pro har också
ljudredigering meny).[25]
•
Adobe Photoshop CS: 9.540:redigering).[27]
•
Pris på Operativ System: XP Home Edition ingår i Dell Dimension utan kostnad
när man köper just den dator, dvs. priset 0:-. [24] Ibland krävs det betalda och
dyra Operativ System för användning av andra redigerings program.
(måste användas även i videofilmens
(Alla priser inkluderar moms.)
4.3 Sammanfattning av kostnader från studien
Kostnader är ungefärliga och ändras hela tiden. Den tekniska utrustningen samt
mjukvaran utvecklas i oerhörd hastighet och gör att varorna gjorda för ett halvt år
sedan är gamla nu och kostar mycket mindre än halva priset. Det kan också vara så
att samtidig kräver kanske vissa journalister olika produkter för att utföra sitt arbete.
4.3.1 Resultatet i projektet ledde till följande slutsatser:
3000:- Digital Stillbildskamera
3000:- Digital Stillbildskamera
3500:- Minidisk (bra kvalité)
1000:- MP3-spelare
200:- Mikrofon
summa = 6700:-
200:- Mikrofon
eller alternativ
summa = 4200:-
Arbetstid som satsades för att göra stillbildsfilm var mer eller mindre inom bestämda
gränser. Synkroniseringen med ljud och andra effekter att implementera i stillbilderna
som användes krävde det mesta av tiden.
Det var faktiskt lite svart att avgöra hur mycket stillbildsfilmen hade kostat men en sak
kunde man konstatera redigeringen/efterarbetet var mest tidskrävande. Antalet dagar
blev ca 6-7 och innefattade 8 till 10 timmar arbetet utan stora pauser.
Dock videofilm i Premiere eller motsvarande program tar också sin tid att
klippa/redigera och förberedda för seedning. Direkt sändningar är ännu mera
kostsammare pga. att man måste använda mycket mera utrustning och retuscher.
34
Det är värd att också påpeka att jobbet är en ny studie, uppfinning/lösning har gjort
utan vilka som helst tidigare erfarenheter. Personer med en viss erfarenhet skulle
säkert klara arbetet mycket snabbare.
Produktion i Premiere, 2 dagar (8 timmar) kostar tyvärr ca 9 695:- [27]. Sammanlagda
priset blir: ca 232 680:-
4.3.2.
Sammanfattning om det var billigare.
Med denna enkla beräkning kunde man konstatera att det var biliggare att göra
stillbilder, om man inte tänker på den kvalitén av filmen som tittarna är vann vid.
Priset för enbart det man fick använda bara i stillbildsfilmens projekt blev,
sammanlagd: ca 6 700:-.
(Alla priser inkluderar moms.)
5. Analys
Studien lyckades ganska bra om man tittar på resultatet. Det beror dock också vem
tittar på den. Stillbilder har blivit film/animationer och det går att förstå och uppfatta
händerna. Däremot kan dem tyvärr inte ersätta den vanliga utseende som videofilmen
har med 25 frames per sekund. Stillbildskamera gör inte så många bilder per sekund
som en videokamera och det finns inte någon mjukvara som kan lägga emellan de
bilder/frames som fattas. Resultatet har blivit att klipprytmen och variationerna i
kameravinklar är således så lika de i konventionella, rörliga filmer att åskådaren
faktiskt kan se en film och inte ett bildspel. Målet med filmen var att fånga oväntade
händelser men med tiden som projektet utfördes kom vi på att digitala stillbildsbilder
kan också vara ”en plan B” för video teamet när en videokamera går sönder och de
har ingen annan att ersätta den med. Stillbildskamera kan alltid finnas i bakfickan i en
liten väska.
Genom att utföra detta projekt skaffade vi många erfarenheter och löste problem som
ingen försökte lösa förut. Det slog oss att denna studie skull kunna öppna en väg för
framtida undersökningar eller inspirera andra.
•
Att till exempel skapa program som fyller på de bilder som fattas emellan (dvs.
fylla på de resterande 22,5 bilder/rörelser som fattades när man gjorde 2,5
bilder per sekund).
•
Eller skapa en digitalstillbildskamera som tar 25 bilder per sekund. (Det finns
faktiskt redan tillverkare som gör stillbildskameror med kapacitet att
fotografera 5 bilder per sekund.)
35
5.1
Problem som uppstod - eventuella lösningar
Det är alltid så att man stöter på olika problem i just sådana studier/projekt som aldrig
har gjort förut. Problemen kan vara lätt lösta eller omöjliga att besegra. I studien
provades och testades många förslog och kunskaper. Det mesta stod i nya böcker
fortfarande på engelska samt hämtades från fräscha källor kanske inte helt beprövade
och bekräftade till fullo. Internet databaser var de största och mest använda källan.
5.1.1 Förarbete och planering
Det första problemet som uppstod var med förstudie. Att skriva det på rätt sätt så att
både examinator och företaget, man ska göra ex-jobbet hos, blir intresserade var inte
lätt. Förstudien blev inte godkänd av examinator vid första tillfälle. Lösningen var att
gå kursen som heter ”Infokurs” från biblioteket.
Nästa hinder i examensarbetet var att hitta bra material dvs. objektet/motivet för
stillbildsfilmen. Felet var att vi ville göra det för professionell. Vi ställde på oss för
stora krav. Till slut visade sig att studien gick att utföra med enkla medel/motiv.
5.1.2
Produktion
I produktionen av film ”Intervju” hade vi nästan inga problem utom att det tog tid för
alla involverade att hitta rätt tid och våran tidsplanering sprak.
Nästa film ”Motor2” fick problem med skakningar eftersom stativet inte var möjligt att
fixa pga. brist på tiden och också det att händelse var oplanerad. Lösningen blev mer
omfattande redigering i Premiere Pro.
Nästa problem uppstod vid metoden intervjuer. Här hände det att stillbildsfilmen
”Intervju” skulle göras om så intervjun på den försenades och med det
sammanfattning av resultatet om hur andra uppfattade den.
5.1.3
Efterbearbetning
Problem som uppstod med ”Intervju” var att bilden och ljudet stämde inte med
varandra. Synkronisering var fel och det försökte vi lösa delvis genom att, där visa
bilder som inte stämde med rösten togs bort och ersattes av ett annat bildmotiv som
handlade om intervju. Bilderna försöktes sammanfoga på bästa sättet och gav en
special effekt annorlunda från den traditionella visionen.
Det var också så att ”Intervju” filmen uppfyllde inte helt kravet för det målet studien
hade.
Den andra stillbildsfilmen ”Motor” var lösningen som uppfyllde nästan målet genom att
den visade snabbare och kortare sekvensen vilken är det huvudsakliga syftet i
rapporten, en spontan, överraskande händelse.
36
5.1.4
Resultat
Resultatet av studien blev försenad. Vi klarade inte tidsplanering. Problemet var också
att den skriftliga delen inte hade hunnits bli rättat för stavfel helt. Lösningen blir att
någon kunnig kan korrektur läsa.
5.2
Svar på frågan: Varför använda stillbilder?
Fick vi svar på frågan?
Jo, studien bevisar att det är billigare att använda digital stillbildskamera men är det
verkligen ett bra argument. Ett bra argument tycker vi att stillbildskamera kan
användas i parallell publicering dvs både tv och tidningar.
Andra argument kan vara mera diskutabla text som att ha stillbildsfilmen istället eller
helt ersätta för videofilm. De flesta skulle säga nej. Användning av animerade
stillbilder av vanliga händelser även med effekter i TV kanske är inte aktuell i nuläge.
Använda stillbilder av spontana snabba händelseförlopp kan vara kanske ett alternativ
för TV. Det är kanske bättre med en sådan stillbildsfilm än igen information alls av
händelsen.
Alternativet för att använda stillbildsfilmen kan också vara DAB-radio (Digital Audio
Broadcasting).och är den tekniska benämningen för ett nytt digitalt sändarnät. Den ger
lyssnarna möjlighet att höra fler kanaler och högre ljudkvalitet. Den digitala
sändningsformen gör att förutom ljud är det möjligt att använda tilläggstjänster som text,
bild och grafik. Till det måste man ha DAB-mottagare som visas på bilden nedan.
Figur:[3:7] Den allra senaste bärbara DAB/FM/MP3-spelaren från Perstel
5.3
Reaktion på intervjufrågor om stillbildsfilmer.
Det är bättre att ha få men bra frågor med sig och att ställa. Sen lyssnar man
uppmärksamt och ställer bra följdfrågor. Det är inte hur många frågor man ställer som är
37
poängen utan hur effektiva de är. En bra intervju ska vara som ett samtal, inte något
förhör. Det viktigaste är faktiskt att lyssna när man gör en intervju.
Vi gick inte ut för hårt och provocerade inte intervjuade personen. Intervjun var mest
som en undersökning på reaktionen. Ställde en fråga åt gången var våran strategi
och gärna började vi med en fråga som den intervjuade hade lätt att svara på Det var
ett bra sätt att komma igång. Den intervjuade kände sig inte pressad. Anteckningar kan
vara till stor hjälp för oss för att sammanfatta åsikterna som förfrågade personer hade
Enkäten användes på folket i media branschen i olika åldrar. De flesta var sådana som
jobbar inom media. Det var tre personer som jobbar inom media och en som studerar
media.
5.3.1 Personer som tittade på ”Intervju”
Personen nr 1 vid 41 års ålder, jobbar med media svarade på frågan: Vad tycker du om
filmen? – att den var godkänd. Frågan: Vilka känslor fick du av stillbildsfilmen när du
tittade på den? Svar: nyfiken. Ingenting gjorde honom intresserad av filmen. Personen i
frågan läste inte förstudie och förstod inte riktig syfte med formen på filmen. Att ersätta
stillbildsfilmen helt istället för video film var inte realistisk med tanke på att den hakade
sig fram och ljudet var inte synkad. [29]
Personen nr 2, 38 år, jobbar med media svarade på frågan: Vad tycker du om filmen? –
att den var bra men bara om den användes som plan B dvs. när video filmen inte
existerar, den skulle bara bli ett nödläge när det är omöjligt att använda video kameran.
Frågan: Vilka känslor fick du av stillbildfilmen när du tittade på den? Svar: annorlunda
Filmen var intresserad eftersom man vågade använda ny teknik. Personen var tveksam
till formen på filmen, kunde inte förstå poänget med stillbilder tills man förklarade att det
gick att också använd dem till tryck och att dem kostade mindre än videofilmen. Att
ersätta stillbildsfilmen helt istället för video film var inte realistisk med tanke på att den
hakade sig fram och ljudet var inte synkad dock det var bättre information än ingen
alls.[1]
Personen nr 3 vid 25 års ålder, studerar media svarade på frågan: Vad tycker du om
filmen? – att den var godkänd, bättre det än inget alls. Frågan: Vilka känslor fick du av
stillbildsfilmen när du tittade på den? Svar: blandade. Det som var intressant att man
vågade prova nya alternativ. Att ersätta stillbildsfilmen helt istället för video film var inte
realistisk med den hastigheten bilderna i stillbildskameran hade och att ljudet inte var
synkad var också lite jobbig men inte så störande, man kunde överleva. [30]
Personen nr 4 vid 64 års ålder, jobbar med media svarade på frågan: Vad tycker du om
filmen?[31]
5.3.2 Personer som tittade på ”Motor”
Personen nr 1 vid 41 års ålder, jobbar med media svarade på frågan: Vad tycker du om
filmen? – att den var bra. Frågan: Vilka känslor fick du av stillbildsfilmen när du tittade
på den? Svar: nyfiken. Ingenting gjorde honom intresserad av filmen. (Personen i frågan
läste inte förstudie och förstod inte riktigt syftet med formen på filmen). Att ersätta
stillbildsfilmen helt istället för video film var inte realistisk med tanke på att den hakade
sig fram och ljudet var inte synkad.[29]
Personen nr 2 vid 64 års ålder, jobbar med media svarade på frågan: Vad tycker du om
filmen? – att den var bra. Frågan: Vilka känslor fick du av stillbildsfilmen när du tittade
på den? Svar: kul. Ingenting gjorde honom intresserad av filmen. Att ersätta
38
stillbildsfilmen helt istället för video film var inte realistisk. OK att visa på TV men inte
ersätta helt videofilmen. [31]
Personen nr 3 vid 25 års ålder, studerar media svarade på frågan: Vad tycker du om
filmen? – att den var bättre vid spontana händelser. Frågan: Vilka känslor fick du av
stillbildsfilmen när du tittade på den? Svar: positiva. Att ersätta stillbildsfilmen helt
istället för video film helt var inte realistisk men stillbildsfilmen var inte så störande,
ganska acceptabel. Man spårar ju pengar på stillbilder och missar inte viktiga snabba
händelser. [30]
6. Slutord
Studien ”Video alternativ stillbild” lyckades delvis. Den uppfyller inte helt målet.
Beskrivningar som ges i rapporten ger värdefulla idéer och tips om hur man kan lösa
visa problem i media, mest TV-nyheter, med hjälp av lite effekter. Det finns en viktig
förutsättning som studien visade tydlig att stillbildsfilmen passar bäst när det gäller
akuta, snabba, spontana händelser. När det gäller att använda stillbildskamera som
reser i fall videokamera går sönder är också ett alternativ. Som tittare vill man se
någonting gjord med annat sätt än den traditionella än inte se någonting alls.
Alla företag pratar om besparingar även det stora resultatet av studien visar också att
sådan stillbildsfilm skulle vara billigare att göra än videofilm. För de som har inte
erfarenheter kanske lite svart men den metod är snabb att lära sig.
Man kan säga att studien befinner sig lite i ett ”moment 22”, men förhoppningsvis har
idén stor kapacitet att bli framgångsrik. De stora tillverkarna vill inte skapa snabbare
(mer bilder per sekund) digitala stillbildskameror om det inte finns någon efterfråga och
efterfrågan kommer inte igång så länge media branschen/människor intresserar sig men
mest känner till idén.
Dessa teknikskiften beräknas ta tid förmodligen. Vad man nu behöver är att stimulera
målgruppen för vilken idén är utformat att kräva och genom det skapa efterfrågan för
företag som tillverkar stillbildskameror att komma igång med den nya tekniken
snabbare.
39
Referenser
[1] Rodrigo Rubilar/multimediapedagog, Föreläsningar om Video, Film, Animation
Stockholm Universitet,
Hämtat 2004-04-15, muntlig källa.
[2] Alesis, författare: , 2004, <http://www.alesis.com/downloads/ftp/ftp.htm >
Hämtat 2004- 03-06.
[3] Voodoofilm, författare: Peter Dahlgren - Backend Media, 2004-05-14
<http://www.voodoofilm.org/artikel/datorredigering.aspx>
Erik och Siv Fogerholm, Berätta med Video, (1993-upplaga 3:2), Liber-Hermods,
ISBN 91-23-01715-5.
Hämtat 2004-05-14
[3] Voodoofilm,
<http://www.voodoofilm.org/artikel/fragor.aspx>
Madeleine Bergh, Video i verkligheten, (Stockholm 1985), Liber Tryck AB,
Artikelnummer: 5116311. TBV, Tjänstemännens Bildningsverksamhet.
Hämtat 2004-05-05
[4] BoProd PA-Ljud, författare BoProd, 2003-01-06
< http://www.boprod.se/tips.html#Mikrofoner> Hämtat 2004- 04- 01>
[5,12,13] Pricerunner, författare Pricerunner , 2004-04-26,
<http://se.pricerunner.com/photography/digital-cameras>
Hämtat 2004-04-26
[7, 9] Canon You Can, forfeiture: Canon distributor, 2003
<http://www.canon.co.uk/About_Us/News/Consumer_Releases/IXUX_i.asp?Componen
tID=567734&SourcePageID=25102#1>
Hämtat 2004-04-26
[8,10,11,6] Shop til you Price drop, författare: Digital Photography Review , 2004
<http://www.dpreview.com/reviews/canondigitalixus330/page3.asp>
Hämtat 2004-04-26
[14] Panasonic, författare: Matsushita Electric Corporation of America, 2004
<http://panasonic.co.jp/bsd/sales_o/02products/products/ag-dvx100a/spdvx100ap1.pdf>
Hämtat 2004-04-26
[15,22] Kapitel II Ljudteknik, författare: Erik Zalitis , 2004-04-29
<http://www.radioungaforskare.com/ljudteknik/del2.shtml>
Hämtat 2004-03-28
[16,18,19,20,21] Audio & Videoteknik, författare: Tommy Jansson, Liber Utbildning
(den blåa kursboken), 2002
Hämtad 2004-03-02
[17] MiniDisk, författare:Johan Halldorf, 1998 ,
<http://hem.passagen.se/njoy/minidisc/teknik.htm>
Hämtat 2004-04-26.
40
[23] Sony mikrofon, författare: BoProd, 2003-01-06
Hämtad 2004-04-02
www.boprod.se/tips.html
[24] Dell, författare: Dell, 2004
< http://www1.euro.dell.com/content/products/productdetails.aspx/dimen_8300?c=se&l=sv&s=d
hs#tabtop>
Hämtad 2004-04-03
[25] IDG- Adobe Premiere Pro 7.0, författare: Micro Dator, November 2004
<http://testcentret.idg.se/produkt.asp?pID=3926>
Hämtad 2004-05-02
[25] User Guide-Adobe System Incorporated, Adobe Premere Pro, förlag: Clearly
Adobe Imaging - USA, 2003.
Hämtat: 2004-05-10
[26] Studentlitteratur Software, författare: Åsa Thuning, 2002-04-12,
<http://www.studentlitteratursoftware.se/software/stage.htm?command=press&vendor
Filter=&idR=5031BDPVEA&sel=B1>,
Hämtad: 2004-05-15
[27] Adobe, författare: Adobe Systems Incorporated, 2004
<http://www.adobe.se/products/photoshop/main.html >
Hämtad: 2004-05-01
[28] Academedia, författare: Academedia Education, 2004
<http://file.academedia.se/pdf/academedia_kurser_v04.pdf>
Hämtad: 2004-04-03
[29] Trille Fellstenius, Utbildningsledare
KTH Nada, Campus Haninge
08-790 48 20
0708-47 65 17
mail: [email protected]
[30] Lee Sandberg, studerande periodvis vid KTH,
tel: 0702-832446
mail: [email protected]
[31] Bo Jedeskog, Laboratori Director, KTH - AMT
0705-311659
mail:[email protected].
FIGURER
Figur: [1:1]
Egna bilder gjorda med digitalkamera Ixus 330, 2004-05-09, format bmp.,
Hämtat 2004 05-10.
Figur [1:2] ”Premiere Pro och var ligger timeline och frames –filmen och
effekter”, 2004-05-05,
<Tagen från programmet Premiere Pro genom ”print screen” funktionen–en funktion
som finns i dators tangentbord för att ”scana” bilder.>
Hämtat 2004-05-07.
41
Figur [1:3] ”Effect Controls”, 2004-05-11
< Bild från Premiere Pro – på stillbildsfilm IMG_0057.JPG för att scala den>
Hämtat 2004-05-07.
Figur [1:4] ”Export Movie Settings”, 2004-05-11
<tagen från programmet Premiere Pro genom ”print screen” funktionen–en funktion
som finns i datons tangentbord för att ”skanna” bilder.>
Hämtat 2004-05-07.
Figur: [2:1] ”Superriktad mikrofon” , 2003-01-06
< http://www.boprod.se/tips.html#Mikrofoner>
Hämtat 2004-04-01.
Figur: [3:1] ”Canon Digital Ixus 330” , 2003
<www.dcam.ru/upimg/Canon-Digital-IXUS-330-343.jpg 291 x 210 pixlar - 17k>
Hämtat 2004-05-05
Figur:[3:2] ”Digital videokamera” , 2003
< instruktionsboken från digitalkamera AG-DVX100A>
Hämtat 2004-04-27
Figur:[3:3] ”Lens system”
<http://panasonic.co.jp/bsd/sales_o/02products/products/ag-dvx100a/spdvx100ap1.pdf.>
Hämtat 2004-04-27
Figur:[3:4] ”RGB-signal”
<http://panasonic.co.jp/bsd/sales_o/02products/products/ag-dvx100a/spdvx100ap1.pdf.>
Hämtat 2004-04-27
Figur: [3:5] ”Minidisk”, 2004
Instruktionsboken till Minidisken
Figur: [3:6] ”Sony Mikrofon” 2003
<http://se.kelkoo.com/b/a/ss_Sony_mikrofon.html>
Hämtat 2004-04-28
Figur: [3:7] “Sveriges Digital Radio”, 2004
<http://www.sr.se/digitalradion/vadarDAB.stm>
Hämtat 2004-05-20
42