2009-05-14, Ws 3, Nordisk kongress i synpedagogik .
Workshop
Delaktighet och lärande för vuxna dövblindblivna personer
hölls av hörselpedagog Inger Canemark-Jonasson och synpedagog Ann-Britt
Johansson.
De delgav oss om sitt forskningsprojekt Lärande som grund för delaktighet och
medborgarskap för vuxna personer med förvärvad syn och-hörselnedsättning.
Delen delaktighet är klar. Nu pågår delen lärande. Delen medborgarskap har inte
påbörjats ännu.
Projektet har fokus på personer med förvärvad dövblindhet i vuxen ålder och är en
longitudinell studie. Forskningen är tvärfacklig. Inger arbetar i Hörsel-och
dövverksamheten, Västra Götaland samt är doktorand vid Hälsohögskolan i
Jönköping. Ann-Britt arbetar på Eikholt, som är ett nationellt resurscenter för
personer med dövblindhet i Norge samt är doktorand vid Sahlgrenska Akademin,
Göteborg.
De berättade kort om bakgrunden till projektet. ”Vi vet så lite om gruppen och ändå
har vi ansvar för rehabiliteringen”.
Nordiska definitionen av dövblindhet (rev 2007) togs upp. Stor variation av syn-och
hörselskador finns.
Tidigare forskning finns genom Erfarenheter från personer med dövblindhet – ett
nordiskt projekt (2005), Dövblindhet i ett livsperspektiv (2007) samt diverse rapporter.
Mer forskning är gjord för barn med dövblindhet, än för dem med förvärvad
dövblindhet i vuxen ålder.
Syftet med studien är att studera och identifiera faktorer som har betydelse för vuxna
personers upplevelser av lärande, delaktighet och medborgarskap, vid förvärvad
syn-och hörselnedsättning.
Urvalet gäller personer 18-80 år, med förvärvad dövblindhet, boende i Västra
Götaland. Variation i kön, ålder, fysisk miljö och social miljö. Kommunikationssätt kan
vara auditivt, visuellt eller taktilt.
Forskningsmetoden är kvalitativ, med livsvärldsansats. Den förklaras med att det är i
den värld vi lever tillsammans; att se livet och världen som en sammanflätning.
Forskaren är därmed en del av personens med dövblindhet livsvärld.
Vid genomförandet var en viktig fråga: Hur ska vi samtala med personen med
dövblindhet? De har använt tolk eller samtalat direkt. Berättelser har samlats in och
deltagande observationer har gjorts. Intervjuer har videofilmats i syfte att få god
kvalitet på tolkning av det som sägs. Åtta personer har deltagit i åldern 40-80 år.
Samtliga deltagande personer har valt att göra intervjuerna vid hembesök.
Frågor som grund har varit exempelvis ”Hur förändras livsvärlden för personer med
dövblindhet? Hur påverkas möjlighet till engagemang och delaktighet? Vad lägger en
person med dövblindhet i begreppet delaktighet? På vilket sätt kan delaktighet leda
till ansvartagande som samhällsmedborgare?”
Intervjuguide med 8-10 mycket öppna frågor har använts. Ett exempel på
kommunikationssvårigheter gavs, då en teckenspråkig person fått en öppen fråga om
delaktighet. Personen svarade med en berättelse om sin förening. Orsaken var att
teckenspråket inte har specifikt tecken för delaktighet . Tecknet för deltaga
användes, och det är samma tecken som för medlem.
Det visade sig senare att även Ann-Britt och Inger hade olika varianter av vad
delaktighet innebär. Det ledde till att de beslöt göra en egen definition av begreppet
delaktighet. Som referenser använde de ICF, Anders Gustavsson samt Eriksson och
Granlund.
Analysen görs med hermeneutiskt förhållningssätt, växelverkan förklara – förstå,
förförståelse – förståelse, del – helhet.
De första och andra intervjuerna är gjorda. Den tredje är pågång. Hittills har
intervjuerna visat att de områden som påverkar delaktigheten är arbetsliv,
samhällsinsatser, sociala sammanhang och hjälpmedel. Olika citat refererades. Som
sammanfattning sa en av de intervjuade ”Jag väljer mitt liv utifrån mina
förutsättningar”.
Studien är nu inne på lärandets betydelse för delaktighet. Som avslutning citerades
Torgny Lindgren, Bat Seba; ”Vad vet du om delaktighet”.
/Vid datorn
Monika Lorentzen
