Institutionen för akvatiska resurser
Skrubbskädda
Platichthys flesus
Fiskbestånd i hav och
sötvatten
Resursöversikt 2013
Skrubbskädda/Skrubba/Flundra
Östersjön
UTBREDNINGSOMRÅDE
Skrubbskäddan finns i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och
Östersjön upp till Ålands hav. Längre norrut är arten mindre
vanlig, men den förekommer upp till norra Kvarken.
LEKOMRÅDE
Leken sker i Skagerrak, Kattegatt och Öresund i januari-april
på 20-40 meters djup och i södra Östersjön i maj-juni på 20100 meter. I dessa områden är äggen pelagiska men i norra
och centrala Östersjön sker däremot leken på grunt vatten
och äggen utvecklas liggande på botten.
VANDRINGAR
Vissa bestånd är stationära medan andra genomför
regelbundna vandringar mellan grunt och djupt vatten. Under
hösten och vintern flyttar till exempel skrubbskäddor från
svenska, tyska och polska kusten till Bornholmsbassängen där
de leker för att sedan simma tillbaka under våren.
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD
Honan blir könsmogen vid tre års ålder och hanen ett år
tidigare.
MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK
Den äldsta uppgivna åldern för skrubbskädda är 21 år.
Maximal längd är upp till 60 cm men den blir sällan över 40
cm.
BIOLOGI
Arten förekommer från saltaste havsvatten till rent sötvatten
i älvars mynningsområden. Den trivs på mjuka sand- och
dybottnar eller tångbevuxna lokaler på grunt vatten. På
natten söker den föda som musslor, ormstjärnor,
borstmaskar, kräftdjur och mindre fiskar. Arten bildar
bastarder med rödspättan. Det finns ekologiska och
genetiska skäl att tro att skrubbskädda i Östersjön är
uppdelat på åtminstone två separata bestånd, ett i sydvästra
Östersjön inklusive Öresund och ett i nordöstra Östersjön. De
är i sin tur skilda från bestånden i Skagerrak och Kattegatt.
Yrkes- och fritidsfiske
Skrubbskädda tas som bifångst i torskfiske samt
i riktat fiske huvudsakligen med garn eller med
bottentrål. Fiske med bottentrål sker i
huvudsak i södra Östersjön medan garnfisket är
mer spritt längs ostkusten. Den största
mängden fångas i södra Östersjön men i
svenskt fiske fångas en del även längs
ostkusten från Öland upp till Stockholm och i
området öster om Gotland.
Totalt landades 481 ton skrubbskädda av
svenskt yrkesfiske under år 2013 vilket är mer
än dubbelt så mycket som landades 2012.
Största delen av fångsten, nära tre fjärdedelar,
togs i Internationella Havsforskningrådet (ICES)
delområde 25 (Hanöbukten och
Bornholmsdjupet). Jämfört med det
internationella fisket i Östersjön är de svenska
fångsterna marginella. År 2012 stod Sverige för
endast en procent, Polen för 64 procent, och
Danmark, Tyskland och Ryssland för 7 till 10
procent vardera av totalt landade 15 800 ton.
Omfattningen av fritidsfisket är osäker men
enligt en enkätundersökning togs drygt 75 ton
plattfisk i svenskt fritidsfiske i mellersta
Östersjön, 20 ton i södra Östersjön och 65 ton i
Öresund under år 2010. Då skrubbskäddan är
den talrikaste plattfisken i dessa områden kan
det antas att det mesta av fritidsfiskefångsten
utgjordes av skrubbskädda.
Kontraktsnummer 733-2014 Projektnummer 27
Landningar
Ton
10 000
1 000
100
10
1
1994
1999
2004
2009
enda bestånd men enligt rådet från den
arbetsgrupp som tillsatts för att se över detta
(WKBALFLAT 2014) bör skrubbskäddan i
Östersjön bedömas som fyra olika enheter. För
Sveriges del innebär detta att vi fiskar på tre
bestånd med pelagiska ägg (Öresund, Sydkusten
plus Hanöbukten samt utsjöbeståndet vid
Gotland) och ett bestånd med demersala ägg
(Svenska Östersjökusten norr om Hanöbukten,
Ålands hav och Bottenhavet). Den senare
förekommer också i kustvattnen runt Gotland
liksom i Rigabukten men av förvaltningstekniska
skäl betraktas hela beståndet i Östra
Gotlandshavet som skrubbskädda med
pelagiska ägg.
Östersjön totalt internationellt
Skagerrak/Kattegatt
Öresund
Södra Östersjön (SD 24-25)
Östra Östersjön (SD 26-28)
Norra ostkusten (SD 27, 29-31)
Figur 1. Svenskt yrkesfiskes totala fångster av skrubbskädda i
olika havsområden samt de totala internationella landningarna i
Östersjön. De streckade bitarna indikerar år med trolig
felrapportering av torsk som flundra. Data från 1994-2013.
Miljöanalys och forskning
Ett problem med bedömningen av denna arts
beståndsstatus är att en stor andel av fångad
skrubbskädda, framförallt i trålfisket, kastas
överbord igen när kvaliteten och/eller priserna
är för låga. Ett annat problem är att det finns
flera olika lokala bestånd som kan uppvisa olika
beståndsutvecklingar. För det första finns en
uppdelning baserat på fortplantningsstrategier
med 1) pelagiska ägg, som flyter i
vattenmassan, i södra Egentliga Östersjön och
2) demersala ägg, som sjunker till botten, i
norra Egentliga Östersjön. Skrubbskäddan med
pelagiska ägg leker på djupvattnen i utsjön
medan den med demersala ägg leker vid kusten
eller på grunda utsjöbankar. För det andra visar
flera studier att det finns skilda bestånd inom
dessa huvudtyper med bland annat olika
anpassningar till salthalt, olika tillväxtmönster
och olika lekområden. Tidigare har
Internationella Havsforskningsrådet (ICES)
betraktat skrubbskädda i Östersjön som ett
Figur 2. Ungefärlig utbredning av lekområden för de två formerna
av skrubbskädda (pelagiska ägg i ljusgrått, demersala ägg i
mörkgrått), baserat på ICES WKFLABA 2010. Även om leken är
geografiskt åtskild under våren så förekommer de två formerna
tillsammans på djupvattnen under vintern och på grunda vatten
under sommaren.
I Öresund visar data från provfisketrålningar
från 1991 (Baltic International Trawl Survey,
BITS) och framåt ingen förändring i
beståndsstorlek men data saknas för åren 20012003. I Hanöbukten visar BITS en minskning sett
över hela perioden 1979-2013 men ingen trend
från 1999 och framåt. I Östra Gotlandshavet
indikerar BITS en ökning av beståndet sett över
hela perioden 1988 till 2013, men ingen
förändring sedan 1999 och framåt.
Provfiske, trålningar
Antal per
tråltimme
2000
1500
1000
500
0
1988
1993
1998
2003
2008
SD 25 (Hanöbukten)
SD 28 (Östra Gotlands havet)
SD 23 (Öresund)
2013
Figur 3. Antal skrubbskäddor per tråltimme i provfisken i Öresund
(ICES delområde 23), Hanöbukten (ICES delområde 25) och Östra
Gotlandshavet (ICES delområde 28). Data från 1988-2013.
Provfisken, nät
Antal per
nät och
natt
12
8
4
0
1962
1972
1982
1992
2002
Kvädöfjärden - biologiska länkar
Muskö (Stockholms skärgård)
Kvädöfjärden (Tjust skärgård)
2012
Figur 4. Antal skrubbskäddor per nät och natt i provfisken i norra
Egentliga Östersjön. Data från 1962-2013. Ett annat redskap har
använts för den längre serien så värdena är inte direkt
jämförbara.
Data från nätprovfisken i Tjust skärgård i
Egentliga Östersjön, som i vissa fall går tillbaka
till 1960-talet, visar olika trender. I Stockholms
skärgård gav god rekrytering höga fångster i
provfisken 2008 och 2009, men sett över hela
perioden med data mellan åren 1992 och 2013
ses ingen trend.
Åldersprover från kustnära provfisken runt
Gotland 2006-2009 och prover från yrkesfisket
vid Öland visar båda på en relativt hög
medelålder (sex till sju år) och en relativt låg
total dödlighet vilket visar att även
fiskeridödlighet är låg i detta område. Detta står
i kontrast mot data från provfiske i Södra
Stockholms skärgård där medelåldern är låg (två
till tre år) och den totala dödligheten hög.
Beståndsstatus
När det gäller skrubbskädda med pelagiska ägg
tycks situationen vara stabil i alla tre undersökta
områden, Öresund, Hanöbukten och Gotland.
För skrubbskädda med demersala ägg är bilden
mer komplex då beståndet längs svenska
Östersjökusten på vissa platser uppvisar ökande
bestånd medan andra minskar. För en säkrare
bedömning behövs uppskattningar av mängden
skrubbskädda som kastas överbord och data
från fritidsfisket.
Biologiskt råd
ICES
ICES har hittills betraktat skrubbskädda i
Östersjön (ICES SD 22-32) som ett enda
bestånd. Då kunskapsunderlaget bedömts som
begränsat ges råd baserat på trender i
provfiske. I BITS trålningar sågs en minskning
med 17 procent 2008-2012 och rådet från ICES
för 2014 är att den totala internationella
fångsten av skrubbskädda i Östersjön bör
understiga 13 500 ton.
SLU Aqua
Förvaltning av skrubbskäddan bör ske lokalt.
Utkast av skrubbskädda bör övervakas och
minimeras.
Vid en lokal förvaltning och under rådande
stabila beståndsutveckling skulle fisketrycket i
Hanöbukten och vid Gotland kunna hållas på
nuvarande nivå eller öka något men i övrigt
finns inga skäl att avvika från ICES generella råd
om ett minskat fisketryck.
Förvaltning
Minimimått
23 cm i Östersjöns delområde 22-25, 21 cm i
Östersjöns delområde 26-28 och 18 cm i
Östersjöns delområde 29 syd.
utveckling i Kattegatt, men inte någon trend i
Skagerrak.
Antal per
station och
natt
2,0
Provfisken och provtrålningar,
Västerhavet
Antal per
tråltimme
350
300
1,6
250
1,2
200
0,8
150
100
0,4
50
0,0
Redskapsbegränsningar
110 mm diagonal maska i Östersjön
Fredningstid
15 februari-15 maj i Egentliga Östersjön upp till
och med Ålands Hav (SD 26-28, 29 SYD)
Skagerrak och Kattegatt
Yrkes- och fritidsfiske
I Skagerrak och Kattegatt har de totala
landningarna i svenskt yrkesfiske minskat sedan
1990-talet och uppgick till dryga 10 ton år 2013.
Detta är främst en följd av ett minskat trålfiske
efter torsk och därmed färre bifångade
skrubbskäddor. Omfattningen av fritidsfisket är
okänd, enligt en enkätundersökning togs år
2010 uppskattningsvis 147 ton plattfisk i
Kattegatt och nio ton i Skagerrak men hur
mycket av detta som utgörs av skrubbskädda är
okänt.
Miljöanalys och forskning
Data från bottentrålsundersökningar i Skagerrak
och Kattegatt under perioden 1979-2013 visar
att det inte finns någon trend sett över hela
perioden, men tittar man på data från 1999 och
framåt finns en positiv utveckling i Kattegatt
men inte i Skagerrak. Även ryssjeprovfisken
undre perioden 1981-2013 visar en positiv
0
1976
1986
1996
2006
Vendelsö (Kattegatt)
Fjällbacka (Skagerrak)
SD20 (Skagerrak)
SD21 (Kattegat)
Figur 5. Antal skrubbskäddor per fiskad station i ryssjeprovfisken i
Vendelsö (Kattegatt) och Fjällbacka (Skagerrak) samt från
provfisketrålningar i ICES delområde 20 (Skagerrak) och
delområde 21 (Kattegatt). Data från 1976-2013.
Beståndsstatus
Beståndet i Skagerrak är stabilt medan
skrubbskäddan i Kattegatt tycks öka.
Biologiskt råd
ICES
ICES bedömer skrubbskäddan i Kattegatt och
Skagerak gemensamt med skrubbskäddan i
Nordsjön. Detta bestånd har begränsat
kunskapsunderlag och ICES ger därför råd
baserat på trender i provfiske. Rådet för 2014
var samma som 2013 – inte mer än 7 procent
ökning av totala internationella landningar det
vill säga 3 160 ton i Skagerak/Kattegatt plus
Nordsjön.
SLU Aqua
Fisketrycket kan vara oförändrat eller öka något
men utkastet av skrubbskädda bör övervakas
och minimeras.
Förvaltning
Redskapsbegränsningar
90mm diagonal maska i Skagerrak & Kattegatt
Minimimått
20 cm i Skagerrak & Kattegatt
Lästips
Florin. A.-B. 2005. Flatfishes in the Baltic Sea – a
review of biology and fisheries with a focus on
Swedish conditions. Finfo: 2005:14.
Florin, A.-B., Bergström, U., Ustups, D., Lundström,
K., Jonsson, P.R. 2013. Effects of a large northern
European no-take area on flatfish populations. J.
Fish.Biol. In press
Florin, A.-B. Bergström. U. Ustups, D. Lundström, K.
Nissling, A. Jonsson, P. 2011. Uppföljning av
fredningsområdet vid Gotska Sandön 2006-2010.
Finfo 2011:8.
ICES. 2010. Report of the ICES/HELCOM Workshop
on Flatfish in the Baltic Sea (WKFLABA), 8 - 11
November 2010, Öregrund, Sweden. ICES CM
2010/ACOM:68. 85pp.
ICES 2013. ICES Advice Book 8. 4.2. Flounder in
subdivisions 22-32 (Baltic Sea).
ICES 2014. WKBALFLAT report.
