PM 2009-02-28 Johan Modin, Fiskeriverket
REDOVISNING AV UPPDRAG: SAMORDNING AV NATIONELLA
FISKÖVERVAKNINGSPROGRAM I HAV OCH KUST.
UPPDRAGET
Naturvårdsverket har uppdragit åt fiskeriverket att värdera om Fiskeriverkets
trålundersökningar i Östersjön och Västerhavet kan användas för miljöövervakning i svenska
hav (Avtal 223 0830, dnr 235-6683-07Mm). Uppdraget är kopplat till miljömålen, ”Hav i
balans samt levande kust och skärgård” och ”Ett rikt växt och djurliv”.
Uppdraget är ett utvecklingsprojekt och avser
•
•
•
•
att värdera om data från utsjöprovtagningen kan användas för att beskriva ekologiska
förändringar i utsjön, dvs en utvidgad miljöövervakning.
att använda resultat från utsjöprovtagningen för att konstruera ekologiska indikatorer
(storleksfördelningar, trofinivåer, biodiversitet), som visar ekologisk status i utsjön.
att relatera trender hos enskilda fiskbestånd eller ekologiska indikatorer i utsjön med
resultat från kustfiskeövervakning
att ge förslag på format och innehåll för årliga rapporter med utgångspunkt från den
årliga rapporteringen av miljöövervakning av kustfisk
Uppdraget skall bland annat redovisa analyser av trålprovtagningar samt ge förslag för en
standardiserad miljövervakning i utsjön.
Nedan redovisning omfattar
• en beskrivning av tre specifika trålundersökningar i Östersjön och Västerhavet,
• exempel på användning av ekologiska indikatorer baserade på trålundersökningar,
• förslag på årlig redovisning av resultat från trålundersökningar för en
miljöövervakning i svenska hav.
FISKERIVERKETS TRÅLUNDERSÖKNINGAR
Fiskeriverkets forskningsfartyg genomför årligen standardiserade trålundersökningar i
svenska och internationella vattenområden. Avsikten är att ge underlag för en biologisk
rådgivning om status hos enskilda fiskbestånd. Undersökningarna sker i huvudsak genom
internationellt samarbete inom Internationella Havsforskningsrådet (International Council for
the Exploration of the Sea, ICES). Tre viktiga trålundersökningar är
1. International Bottom Trawl Survey (IBTS), som initierades under början av 1960talet. Avsikten var då att ge underlag för att bedöma sill i Nordsjön. Svenska
forskningsfartyg har deltagit sedan 1972 genom undersökningar i Skagerrak och
Kattegatt. Efter 1990 standardiserades trålmetodiken och en ny forskningstrål, Grand
Overture Verticale (GOV) introducerades. Trålningarna i Skagerrak och Kattegatt är
djupstratifierade och genomförs årligen under februari och augusti. Resultaten
används nationellt och internationellt för analyser av viktiga fiskbestånd i Nordsjön,
Skagerrak och Kattegatt. Data rapporteras till ICES expertgrupper och lagras både i
Fiskeriverkets och ICES databaser. En speciell expertgrupp inom ICES ansvarar för
för kvalitetssäkring och forskningsmanual (ICES 2008a).
1 av 13
2. Baltic International Trawl Surveys (BITS) som samordnar forskningstrålningar i
Östersjön. Samordnade nationella trålningarna med fokus på torsk i Östersjön har
bedrivits sedan 1982. Då användes olika typer av forskningstrålar, vilket försvårade
jämförande analyser. Bara i Sverige nyttjades upp till tre olika tråltyper. Sedan 2000
används ett standardiserat trålprotokoll och en standardiserad trål, TV3 för
provtagning av Östersjö-torsk. TV3-trålen finns i två versioner för att kunna användas
av både större och mindre forskningsfartyg. Forskningsfartyg från alla Östersjönationer utom Finland genomför årliga trålundersökningarna under mars och
december. Planering, genomförande och kvalitetssäkring samordnas i en specifik
expertgrupp inom ICES (ICES 2008b). Resultat lagras nationellt och i ICES databaser.
3. Kusttrålningar längs svenska västkusten, som påbörjades 2003 efter alarmerande
rapporter om minskande bestånd av bottenfisk i både Skagerrak och Kattegatt.
Undersökningarna koncentreras till den svenska kustzonen och utförs med en
modifierad kommersiell kräfttrål med småmaskig trålstrut. Trålningar genomförs
årligen under två säsonger (april-maj och oktober-november). Data rapporteras till
ICES expertgrupper och lagras både i Fiskeriverkets och ICES databaser.
Internationell samordning sker genom ICES (ICES 2008b).
Omfattning av svenska insatser i de tre trålundersökningarna framgår nedan:
Undersökning
Område
Redskap
Startår*
IBTS
medelantal
tråldrag per år
163
Ö Nordsjön, Skagerrak,
Fotö-trål
1979
GOV-trål
Kattegatt, Öresund
BITS
Egentliga Östersjön:
Fotö-trål
1991
93
ICES sub-divisions 24GOV-trål
28
TV3-trål
Västkusttrålningar Kustnära Skagerrak,
Modifierad 2003
131
Kattegatt, Öresund
kräfttrål
* Anger perioder som har använts i denna redovisning. Tillgängliga dataserier är längre.
Vid samtliga svenska trålprovtagningar registreras fiskarter, deras relativa abundans och
storleksfördelningar. Slumpvisa prover tas av enskilda individer för bestämning av vikt, ålder,
kön och könsmognad. Resultaten används för att analysera enskilda arters utbredning,
populationsdynamik och livshistoria.
IBTS och BITS finansieras delvis inom EU DG MAREs datainsamlingsprogram. EU strävar
att på sikt genomföra en ekosystembaserad förvaltning av havsområden. Därför planeras
kompletterande prov av ekologiska indikatorer som skall möjliggöra en ekosystembaserad
analys av EU havsområden (Anon. 2008). Exempel på sådana indikatorer är storleksspektra,
trofiska samband och mångfald.
EKOLOGISKA INDIKATORER FÖR MILJÖÖVERVAKNING
Miljöövervakning skall dokumentera tillstånd och förändringar i miljön. Övervakningen skall
kunna påvisa förändringar som beror på mänsklig eller annan påverkan (till exempel klimatförändringar). En viktig uppgift är att visa hur miljömålen uppfylls.
2 av 13
Ekologiska indikatorer är ett medel att beskriva miljötillstånd och att värdera påverkan av
mänsklig aktivitet på ekosystem. Under senare år har det vetenskapliga underlaget utvecklats
(Daan et al. 2005). Samtidigt har internationella organisationer som FAO, OECD, HELCOM
och EU utarbetat riktlinjer för en ekosystembaserad förvaltning med hjälp av ekologiska
indikatorer.
Data från svenska trålundersökningarna har här använts för att beräkna och värdera
ekologiska indikatorer som ett instrument för svensk miljöövervakning. Tre typer av analyser
redovisas:
1. storleksbaserade indikatorer som beskriver fisksamhällen struktur,
2. trofiska indikatorer som beskriver fisksamhällens funktion och interaktioner,
3. diversitetsindikatorer som beskriver fisksamhällens mångfald.
Analyserna baseras på begränsade data i tid och rum för att skapa jämförbara resultat.
Tillgängliga data från IBTS omfattar åren 1979-2008. I Östersjön har data begränsats till
BITS trålningar med Fotötrål 1991-2000 och TV3 trål 2001-2008. Dataserierna från
Kusttrålningarna längs västkusten omfattar en kort data serie och ingår inte i analyserna.
Storleksbaserade indikatorer
I allmänhet består ett ekosystem av många små och få stora organismer. Orsaken kan härledas
till first principles som energiförluster i näringskedjan och till fysiska begränsningar. Samma
förhållanden gäller fisksamhällen i havet: många små ofta pelagiska fiskar utgör födobasen
för färre stora predatorer (Sheldon et al. 1972). Sambanden kan beskrivas som ett
storlekspektrum i form av en graf över storleksfördelning av antal fiskar (figur 1).
Provfiske med trål representerar inte fullt ut fisksamhällen in situ. Dels varierar fiskarter och
tätheter med säsonger dels är redskapen storleksselektiva på grund av tillämpad
trålkonstruktion, maskvidder, trålhastighet, mm. Generellt fångas småväxta arter eller juvenil
fisk sämre eller inte alls. Resultat från provfiske med forskningstrålar visar en utselektion av
arter och individer som är mindre än 15-20 cm (ex figur 2).
Analyser av storlekspektra visar att andelen stora fiskar har minskat i både Kattegatt och
Skagerrak 1972-2008 (figur 3,4). Dataserien från Öresund omfattar bara 1991-2008 men
indikerar att förhållandet mellan mindre och större fiskar är oförändrade. Data från Östersjön
visar inga skillnader mellan år men visar ett betydligt lägre lutningsindex (figur 5,6) än i
Västerhaven.. Det senare tyder på lägre dödlighet bland stora fiskar alternativt liten andel små
fiskar.
Medellängder för alla fångade arter tenderar att öka i Skagerrak, minska längs ostkusten
medan de förblir oförändrade i övriga områden (figur 7).
Resultaten kan tolkas som en effekt av intensivt yrkesfiske, som successivt har minskat
antalet storväxta individer i Västerhavet och Östersjön. Motsvarande effekter är mindre
sannolika i Öresund där trålfiske är förbjudet sedan 1930-talet. Resultaten bekräftas av ICES
analyser och bedömningar av kommersiellt viktiga fiskbestånd längs Sveriges kuster.
Trofiska indikatorer
3 av 13
Trofiska indikatorer skall ge ett mått på fisksamhällens energiomsaättning och födoväv. Flera
studier av Östersjöns fisksamhällen har visat att förändringar i hydrografi (temperatur,
salthalt) i kombination med överfiske påverkar tillgången på fiskföda och
artsammansättningen av fisk (Österblom et al. 2007, Möllman et al 2008, Casini et al. 2009).
Liknande studier kräver tillgång till omfattande data från olika trofinivåer i studerade
ekosystem.
Ett enkelt mått på trofisk nivå har utarbetats av Pauly et al. (1998) för att demonstrera
överfiske ned genom näringskedjor. Som bas används beräknade trofiska index per fiskaart
(kan hämtas från www.fishbase.se). Analyser av svenska tråldata indikerar lägre medel-trofisk
nivå i Östersjön än i Västerhavet (figur 8). Trender mellan år saknas bortsett från Kattegatt
där data antyder en minskning från 1991 jämfört med senare år.
Förändringar av andelen piscivora fiskar i fisksamhällen ger en uppfattning om förändringar i
näringspyramidens topp. Ett approximativt mått är andel fiskar större än 30 cm. Analyser från
trålundersökningar indikerar att andelen är liten och varierar från under 1% till över 10% av
total antalet fångade fiskar (figur 9). I Öresund är andelen signifikant högre än i övriga
områden. Längs syd- och ostkusten har andelen stor fisk minskat men har varit oförändrade
längs västkusten.
Diversitetsindikatorer
Mångfald och artdiversitet är prioriterade i de svenska miljömålen. Under senare årtionden
har flera fiskarter minskat dramatiskt i svenska hav. Artdatabanken, som ansvarar för den
svenska rödlistan (www.artdata.slu.se/rodlista/), klassificerade 2005 sillhaj, slätrocka och ål
som akut hotade och torsk som starkt hotad.
Antalet observerade fiskarter i analyserade dataserier varierar med omkring 50 arter längs
västkusten, omkring 20 arter i Öresund och drygt 10 arter i Östersjön (figur 10). I Skagerrak
och Kattegatt har antalet arter har kontinuerligt ökat sedan 1979 medan det observerade
artantalet i Östersjön förblivit konstant sedan 1991. Invandring av nya arter till västkusten kan
bero på förändrad hydrografi och klimat. En felkälla är brister vid artbestämningar, dvs
successivt ökad kompetens i taxonomi resulterar i ökat antal observerade arter.
Shannon-index har använts för att beskriva dominansförhållanden i observerade data serier..
Högre index i Skagerrak och Kattegatt (figur 11) indikerar fler arter medan lägre index i
Östersjön indikerar lägre artdiversitet med dominans av ett fåtal arter (figur 12).
Traditionella diversitetsindex kan användas för att jämföra ekosystem eller samhällen men
förutsätter ytterligare analyser för att påvisa orsaker till eventuella skillnader. En mer fruktbar
metod är att använda en sk. traffic-light figur (Link et al. 2002). För varje fiskart illustreras
relativ abundans mellan år i form av färgkoder. Fiskarterna listas och rankas genom inbördes
korrelationer med hjälp av en PCR eller liknande statistisk metod (figur 13,14,15). Resultaten
ger en bild av förändringar både hos dominanta arter (ex sill, torsk, etc) men belyser också
förändringar hos mindre vanliga arter (ex sjurygg, slätvar, etc).
Traffic-light figurer för Skagerrak (figur 13) och Kattegatt (figur 14) bekräftar ICES
bedömningar av kommersiella arter: torsk minskar medan tunga och rödspotta ökar under
perioden 1979-2008 (notera att ICES använder IBTS-trålningarna som underlag vid
beståndanalyser). Mer intressant är att mindre vanliga arter som lyrtorsk (Pollachius
4 av 13
pollachius) och glyskolja (Trisopterus minutus) minskar medan nya arter som ansjovis
(Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus) och multe (Mullus surmuletus) har ökat.
Minskningen av de förra antyder ett intensivt fiske medan introduktion av de senare kan bero
på klimatförändringar.
Dataserierna för Östersjön (1991-2008) (figur 15) antyder en ökning av skarpsill, torsk och
sill. Längs ostkusten ökar också storspigg (Gasterosteus aculeatus), tånglake (Zoarces
viviparus)och skrubbskädda (Platichthys flesus). Utanför både syd och ost-kusten minskar
fyrtömmad skärlånga (Enchelyopus cimbrius).
Traffic-light figurer är en metod för att beskriva komplicerade data men kräver ytterligare
analyser för att säkra kausala samband. En viktig uppgift är att dokumentera påverkan av yttre
faktorer (hydrografi, födotillgång, klimat) för att förstå förändringar i fisksamhällen. Sådan
metodik finns (Möllman et al. 2008) och vidareutvecklas kontinuerligt inom ICES
expertgrupper (ex ICES 2008c).
FÖRSLAG
Det saknas idag en samordnad strategi för att analysera och rapportera miljöförändringar hos
fisksamhällen i utsjön. Därför föreslås:
1. Data från Fiskeriverkets forskningstrålningar kan användas för att beskriva fisksamhällens
förändringar i svenska hav. Analyserna förutsätter viss insyn och kompetens i pågående
kvalitetssäkring inom Fiskeriverket och ICES expertgrupper för forskningstrålningar och för
metodutveckling.
2. Värdering av data kan ske med traditionella ekosystemindex, som representerar
storleksspektra, trofiska samband och mångfald. Traffic-ligth figurer med kompletterade
analyser rekommenderas för en djupare förståelse av förändringar i fisksamhällen.
3. En förståelse av kausala samband behöver inte omfatta fullständiga ekosystemanalyser utan
kan utvecklas pragmatiskt genom enkla korrelationer till naturliga variationer (ex hydrografi,
klimat) och mänsklig påverkan (ex fiske, eutrofiering).
4. Analyser av data från forskningstrålningar kan användas som komplement till pågående
miljöövervakningsprogram längs svenska kusten. Resultat bör rapporteras årligen i
lätttillgängligt format motsvarande Fiskeriverkets sk. Faktablad och HELCOMs fact sheets.
5. Datainsamling, metodutveckling, analyser och publicering bör samordnas med
Naturvårdsverkets befintliga program för miljöövervakning. Arbetet förutsätter en
förstärkning av personella resurser.
Referenser
Anon. 2008. Commission Staff Working Document. Report of the STECF Sub-group on
Research Needs (STECF-SGRN 08-01) on the review of guidelines for the new Data
Collection Regulation (DCR). Nantes, France, 2-6 June 2008, 38 p.
Casini M., Hjelm J., Molinero J-C., Lövgren J., Cardinale M., Bartolino V., Belgrano A.,
Kornilovs G. 2009. Trophic cascades promote threshold-like shifts in pelagic marine
5 av 13
ecosystems. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of
America, accepted.
Daan N., Christensen V., Cury P.M.(eds) 2005. Quantitative ekosystem indicators for
fisheries management. ICES Marine Journal of Marine Science, 62(3):613p.
ICES 2008a. Report of the International Bottom Trawl Survey Working Group (IBTSWG),
ICES CM 2008/RMC:02.
ICES 2008b. Report of the Baltic International Fish Survey Working Group (WGBIFS), ICES
CM 2008/LRC:08.
ICES 2008c. Report of the Working Group on Integrated Assessment of the Baltic Sea. CM
2008/BCC:04
Link, J.S., Brodziak J.K.T., Edwards S.F., Overholtz W.J., D. Mountain, Jossi, J.W., Smith
T.D., Fogarty M.J. 2002. Marine ecosystem assessment in a fisheries management
context. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 59:1429–1440 (
Möllman C., Muller-Karulis B., Kornilovs G., St John A.M. 2008. Effects of climate and
overfishing on zooplankton dynamics and ecosystem structure: regime shifts, trophic
cascades and feedback loops in a simple ecosystem. ICES Journal of Marine Science
65:302-310.
Pauly D., Christensen V., Dalsgaard J., Froese R.,Torres Jr F. 1998. Fishing Down Marine
Food Webs. SCIENCE 279(6 February):860-863
Sheldon R.W., Prakash A., Sutcliffe H. 1972. The size distribution of particles in the ocean.
Limnology and Oceanography 17:327-340
Österblom H., Hansson S.,Larsson P., Hjerne O., Wulff F., Elmgren R., Carl Folke C. 2007.
Human-induced trophic cascades and ecological regime shifts in the Baltic Sea.
Ecosystems 10:877-889
6 av 13
1000000
effekter av miljö
antal fiskar
100000
antal
effekter av fiske
10000
1000
100
10
1
0
20
kroppsstorlek
Figur 1. Schematisk bild av storleksspektrum
100
0
-2
-4
-6
-8
-6
-8
-10
-12
-14
-16
-18
1980
1990
2000
2010
-20
1970
Figur 3. Lutningsindex (y-axel) 1979-2008
från Skagerrak för alla fiskar 15-100 cm.
Linjen anger medianvärde.
1980
1990
2000
2010
Figur 4. Lutningsindex från Kattegatt
för alla fiskar 15-100 cm.
0
0
-2
-2
-4
-4
-6
-6
-8
-8
-10
-10
-12
-12
-14
-14
-16
-16
-18
-18
-20
1970
80
Figur 2. Exempel på storleksspektrum i
trål från Skagerrak. Varje serie
motsvarar ett år.
0
-2
-4
-10
-12
-14
-16
-18
-20
1970
40
60
fisklängd cm
1980
1990
2000
2010
-20
1970
Figur 5. Lutningsindex 1991-2008 från
Sydkusten för alla fiskar 20-100 cm.
1980
1990
2000
2010
Figur 6. Lutningsindex från Ostkusten
för alla fiskar 20-100 cm.
7 av 13
25
25
Skagerrak
fisklängd cm
fisklängd cm
30
20
15
10
5
0
1970
25
2000
2010
1990
2000
2010
Kattegatt
15
10
5
0
1970
1980
1990
2000
2010
1990
2000
2010
Öresund
20
15
10
5
0
1970
30
fisklängd cm
1990
25
1980
30
SV Östersjön
fisklängd cm
fisklängd cm
30
1980
20
20
15
10
5
0
1970
1980
1990
2000
2010
25
V Östersjön
20
15
10
5
0
1970
1980
Figur 7. Medel-längd för alla fångade fiskar i forskningstrålningar.
3,9
3,7
trofiskt index
3,5
3,3
3,1
2,9
2,7
2,5
Skagerrak
Kattegatt
Öresund
SV Östersjön
V Östersjön
Figur 8. Beräknat trofiskt index (median + 95% percentil) för olika havsområden. Högre
index anger en högre nivå i näringskedjan. Notera att y-axeln är trunkerad.
8 av 13
100%
100%
Kattegatt
Skagerrak
10%
10%
1%
1%
0%
1970
1980
1990
2000
2010
1990
2000
2010
0%
1970
1980
1990
2000
2010
2000
2010
100%
Öresund
10%
1%
1970
1980
100%
100%
Sydkusten SV Östersjön
Ostkusten V Östersjön
10%
10%
1%
1%
0%
1970
1980
1990
2000
2010
0%
1970
1980
1990
Figur 9. Andel fiskar större än 30 cm (som approximation för piscivora fiskar)
70
60
antal arter
50
40
30
20
10
0
Skagerrak
Kattegatt
Öresund
SV Östersjön
V Östersjön
Figur 10. Antal observerade arter (median) i Västerhavet 1979-2008 och Östersjön 1991-2008
Felstaplar anger 95 percentil.
9 av 13
2,5
2,5
2
2
1,5
1,5
1
1
0,5
0
1970
0,5
20
1980
1990
2000
2010
0
1970
21
1980
1990
2000
2010
Figur 11. Shannon index uttryckt som median för Skagerrak (vänster) och Kattegatt (höger).
Baserade på boot-strapping 1000 med 2,3,4 etc tråldrag. Felstaplar anger 97.5% percentil.
2,5
2,5
2
2
1,5
1,5
1
1
0,5
0,5
25
0
1970
1980
1990
2000
27
2010
0
1970
1980
1990
2000
2010
Figur 12. Shannon index (median) för SV Östersjön (vänster) och V Östersjön (höger).
Baserade på boot-strapping 1000 med 2,3,4 etc tråldrag. Felstaplar anger 97.5% percentil.
10 av 13
79
80
81
83
84
85
1
1
1
1
2
1
1
2
1
1
1
1
2
2
1
1
1
1
1
1
3
2
1
1
1
2
3
1
1
1
2
2
MYXINE GLUTINOSA
HIPPOGLOSSOIDES PLATESSOIDES
LUMPENUS LAMPRETAEFORMIS
LIMANDA LIMANDA
LYCODES VAHLII
82
86
87
88
89
90
91
92
1
2
2
2
3
2
4
3
3
5
5
5
4
3
4
3
4
4
5
2
2
2
3
3
5
5
5
4
5
5
4
4
3
4
3
4
5
3
4
2
2
2
3
3
2
3
3
5
5
5
3
4
4
4
5
5
5
4
1
3
3
2
2
5
3
4
3
4
4
5
5
2
5
4
5
4
4
5
3
1
5
3
5
94
2
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
06
07
08
4
1
1
1
1
2
1
4
2
1
2
3
4
5
5
5
4
4
2
3
4
3
4
1
1
2
1
2
1
1
2
2
2
1
3
5
4
4
5
5
3
3
5
5
3
2
3
3
5
4
4
4
EUTRIGLA GURNARDUS
1
1
2
1
2
3
1
1
1
2
3
4
4
5
5
4
4
2
3
3
5
5
3
5
2
4
4
3
5
PLEURONECTES PLATESSA
1
1
1
1
1
2
4
1
2
3
4
3
2
4
5
2
3
2
2
4
4
5
2
3
3
4
5
5
5
1
1
1
2
1
2
2
1
3
3
5
5
5
3
4
3
5
3
4
5
4
4
1
3
4
1
1
3
5
2
5
3
PLATICHTHYS FLESUS
1
1
1
1
2
1
1
2
4
3
5
4
5
4
5
3
3
2
5
4
4
2
3
2
3
5
4
5
2
4
CLUPEA HARENGUS
1
1
1
2
3
3
4
5
5
5
4
2
2
2
5
3
1
4
5
3
2
4
5
4
4
1
3
3
2
2
2
1
1
1
2
5
2
3
3
1
4
2
4
3
3
5
4
5
5
3
5
5
2
1
4
1
4
2
3
ENGRAULIS ENCRASICOLUS
TRACHURUS TRACHURUS
TRISOPTERUS ESMARKII
1
2
1
3
3
1
4
3
4
1
3
3
GLYPTOCEPHALUS CYNOGLOSSUS
2
1
1
2
2
4
1
1
4
4
1
3
MICROSTOMUS KITT
1
1
2
1
2
3
2
1
2
3
3
1
MERLANGIUS MERLANGUS
1
1
SOLEA SOLEA
1
ARNOGLOSSUS LATERNA
1
POLLACHIUS VIRENS
MERLUCCIUS MERLUCCIUS
1
2
5
5
5
2
4
5
4
2
4
3
5
4
5
2
3
5
5
5
5
3
2
1
3
1
2
1
3
2
1
3
5
5
2
3
3
5
4
4
5
1
3
5
3
3
1
4
4
5
5
4
5
2
5
5
4
4
3
1
1
1
3
4
5
3
4
4
5
4
2
5
4
2
2
3
4
5
5
3
2
5
3
2
1
2
2
1
2
3
1
3
5
4
5
4
5
2
3
4
5
5
2
4
3
4
4
2
5
1
3
2
1
1
5
1
4
4
4
2
5
5
2
3
2
2
2
3
3
2
4
4
3
1
3
5
5
4
5
4
5
3
1
5
5
4
1
1
2
4
1
1
1
5
1
1
3
4
5
4
3
3
4
2
2
2
1
5
5
3
2
2
5
4
4
5
4
2
3
4
3
1
4
3
2
5
5
4
4
3
3
5
1
1
2
2
2
4
3
2
3
1
1
4
5
5
5
2
1
4
3
3
1
5
3
3
3
1
1
3
1
2
5
1
1
2
4
3
3
1
2
1
3
4
3
4
5
5
5
4
4
5
1
2
2
1
4
1
3
2
1
4
4
1
3
4
3
2
4
3
5
5
5
5
3
5
1
4
1
2
1
5
1
3
5
4
2
2
3
ALOSA AGONE
1
3
AMMODYTIDAE
AGONUS CATAPHRACTUS
2
3
2
2
1
5
1
3
4
3
4
4
1
3
1
2
3
3
1
2
3
4
4
2
1
ZEUGOPTERUS NORVEGICUS
1
1
3
5
5
4
5
4
3
5
5
4
2
4
1
1
4
1
5
5
3
4
3
5
5
1
4
3
MYOXOCEPHALUS SCORPIUS
5
2
2
2
4
2
5
1
5
4
2
2
3
3
5
3
4
1
4
1
1
ZEUS FABER
3
2
2
1
5
1
1
1
5
4
2
1
3
1
5
4
1
3
1
1
1
5
1
5
4
5
4
1
TRIGLA LUCERNA
4
SCYLIORHINUS CANICULA
4
2
HIPPOGLOSSUS HIPPOGLOSSUS
2
4
4
5
3
5
1
3
1
3
3
3
5
2
1
3
1
3
2
3
3
3
MOLVA MOLVA
5
1
2
5
2
4
4
3
5
2
1
SEBASTES VIVIPARUS
2
1
5
4
3
2
3
2
ETMOPTERUS SPINAX
5
1
4
CHIMAERA MONSTROSA
1
3
4
4
3
1
1
2
3
4
4
1
4
5
5
5
1
2
5
3
2
5
SQUALUS ACANTHIAS
5
RAJA CLAVATA
5
GADUS MORHUA
1
5
2
4
5
2
1
ENCHELYOPUS CIMBRIUS
1
4
5
3
5
2
CYCLOPTERUS LUMPUS
1
4
3
4
1
2
5
5
MICROMESISTIUS POUTASSOU
2
4
5
2
1
1
5
1
1
1
5
4
1
3
4
3
3
4
4
3
5
5
4
5
5
5
2
1
3
1
4
2
4
2
2
4
2
3
1
2
2
3
1
1
4
3
2
4
5
3
4
2
3
1
2
1
1
5
2
4
3
2
2
3
1
1
2
5
1
3
5
4
5
5
1
3
5
5
1
1
3
2
5
4
4
1
1
1
3
2
3
2
1
3
1
2
4
2
1
4
4
1
3
2
4
3
1
2
5
5
1
5
1
1
1
1
1
3
5
3
4
4
1
2
2
5
1
1
3
1
3
5
4
2
1
3
5
4
5
1
2
3
3
4
4
5
4
2
1
2
2
3
1
4
2
4
2
5
5
1
2
3
5
5
2
3
4
3
5
1
4
5
3
2
1
1
5
5
2
1
1
3
1
2
5
4
2
4
3
1
2
4
4
3
2
2
2
1
1
1
2
2
5
4
2
4
2
5
4
1
2
3
5
4
5
4
3
5
5
4
3
3
4
3
5
4
5
4
3
4
5
5
4
3
1
2
1
3
3
2
4
1
3
1
2
TRISOPTERUS MINUTUS
2
2
5
5
3
4
4
3
3
3
3
5
4
5
5
1
2
1
1
1
2
4
5
5
4
5
5
4
4
3
1
2
2
4
4
3
5
4
3
2
5
4
5
3
3
2
5
1
2
2
1
4
4
2
5
4
1
1
3
5
1
1
4
5
5
3
2
4
1
2
1
5
3
5
5
4
5
POLLACHIUS POLLACHIUS
MAUROLICUS MUELLERI
4
5
5
AMBLYRAJA RADIATA
SP RATTUS SPRATTUS
5
2
2
3
2
5
3
5
1
1
1
4
4
5
3
4
5
1
3
2
5
2
1
3
3
3
4
5
4
DIPTURUS BATIS
LOPHIUS PISCATORIUS
5
5
5
3
5
3
4
GASTEROSTEUS ACULEATUS
2
2
3
ANGUILLA ANGUILLA
2
5
3
5
1
1
5
2
ARGENTINA SILUS
1
1
5
1
2
4
2
3
5
SYNGNATHUS ROSTELLATUS
ANARHICHAS LUPUS
4
3
MULLUS SURMULETUS
SCOMBER SCOMBRUS
5
5
5
1
HYPEROPLUS LANCEOLATUS
3
5
2
1
GADICULUS ARGENTEUS
1
3
1
2
5
1
1
AMMODYTES
PSETTA MAXIMA
2
3
1
TRACHINUS DRACO
4
1
LYCENCHELYS SARSII
ARGENTINA (ERROR)
5
2
BUGLOSSIDIUM LUTEUM
2
4
4
LESUEURIGOBIUS FRIESII
SCOPHTHALMUS RHOMBUS
1
2
2
1
2
2
1
ARGENTINA SPHYRAENA
MELANOGRAMMUS AEGLEFINUS
4
2
3
05
CALLIONYMUS MACULATUS
CALLIONYMUS LYRA
5
93
1
1
4
2
1
1
3
1
2
1
2
3
4
3
1
2
4
4
1
3
3
3
2
3
1
3
2
3
2
Figur 13. Traffic-light plot av fiskförekomster i Skagerrak 1979-2008. Färgkoderna uttrycks
per fiskart och anger relativa abundanser där rött motsvarar höga abundanser och gult
motsvarar låga abundanser. Tomma rutor anger avsaknad av observationer. Figuren innehåller
endast fiskarter som observerats mer än 5 år i dataserien. Arterna är listade efter lutningsindex
med ökande abundanser i toppen och minskande abundanser i botten av tabellen.
11 av 13
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
ENGRAULIS ENCRASICOLUS
HIPPOGLOSSOIDES PLATESSOIDES
2
1
1
PLEURONECTES PLATESSA
2
2
1
TRACHURUS TRACHURUS
1
2
2
1
1
1
1
1
1
2
1
3
2
1
4
3
1
1
1
3
CALLIONYMUS MACULATUS
2
LUMPENUS LAMPRETAEFORMIS
1
1
LIMANDA LIMANDA
1
2
1
1
1
1
2
1
1
1
1
2
3
1
2
2
2
1
1
1
2
1
1
2
4
1
2
1
BUGLOSSIDIUM LUTEUM
ARNOGLOSSUS LATERNA
2
3
2
3
2
3
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
1
2
1
4
1
2
2
3
5
5
5
4
4
3
4
5
5
5
5
3
3
4
3
4
4
5
4
4
3
4
5
4
4
5
5
5
5
5
4
5
2
4
3
5
5
1
4
5
3
2
3
4
4
3
2
3
3
1
2
1
4
3
3
5
4
4
2
5
5
5
4
3
3
3
4
3
5
5
4
1
2
3
2
2
2
4
4
5
5
5
4
5
3
3
3
3
4
4
5
2
4
5
4
2
2
3
3
3
3
3
4
2
4
5
5
5
5
5
4
2
2
5
4
2
5
4
5
1
3
1
1
3
3
4
2
2
1
3
2
4
4
2
5
4
5
2
3
3
4
4
5
5
5
4
5
3
2
1
1
3
SARDINA PILCHARDUS
MYOXOCEPHALUS SCORPIUS
2
SOLEA SOLEA
1
EUTRIGLA GURNARDUS
5
MYXINE GLUTINOSA
1
1
1
2
1
2
4
1
2
1
1
1
4
3
MELANOGRAMMUS AEGLEFINUS
1
1
1
5
4
1
1
1
ENCHELYOPUS CIMBRIUS
SCOPHTHALMUS RHOMBUS
2
2
1
2
1
TRISOPTERUS ESMARKII
LYCODES VAHLII
2
3
2
1
2
2
3
2
1
1
1
2
2
1
2
4
1
2
1
2
3
3
4
1
1
3
5
3
2
4
4
4
5
5
5
4
5
5
3
5
3
3
5
5
4
1
4
4
3
3
3
5
4
5
5
2
5
3
4
3
1
4
5
3
4
3
4
2
4
3
3
3
2
1
2
1
4
3
4
4
5
2
5
2
5
4
3
5
4
5
3
5
4
1
5
5
4
2
5
5
4
4
3
1
2
1
2
3
1
2
1
3
2
2
3
3
2
4
3
5
1
4
3
1
3
2
4
2
2
2
5
5
5
2
4
5
2
1
4
4
3
3
1
1
3
2
4
4
5
4
5
5
4
3
5
5
5
4
3
1
2
3
2
3
1
3
1
1
3
1
1
4
5
1
2
1
2
4
2
4
1
3
3
1
3
5
3
1
CLUPEA HARENGUS
1
1
1
1
CALLIONYMUS LYRA
2
1
2
1
1
MERLANGIUS MERLANGUS
3
1
1
4
2
2
1
2
2
1
3
1
3
3
1
2
1
ALOSA AGONE
2
5
2
4
5
2
1
3
5
3
2
4
1
2
1
1
5
5
4
3
4
5
1
5
5
2
5
5
2
4
3
3
2
1
5
4
2
4
5
4
5
5
5
3
1
3
4
4
1
5
3
2
2
1
5
4
5
2
2
1
1
TRIGLA LUCERNA
2
5
1
2
2
1
2
4
3
4
3
2
2
5
5
3
2
5
5
1
3
5
2
3
3
4
4
5
2
2
AGONUS CATAPHRACTUS
2
2
1
2
POLLACHIUS VIRENS
4
4
5
3
3
2
3
3
2
5
2
1
5
4
ARGENTINA (ERROR)
2
1
ANGUILLA ANGUILLA
1
1
1
2
4
5
3
1
5
4
5
5
4
3
1
4
4
3
5
5
4
3
2
4
3
3
3
1
2
2
2
4
3
3
5
3
1
2
1
MOLVA MOLVA
1
1
4
4
4
3
HIPPOGLOSSUS HIPPOGLOSSUS
MAUROLICUS MUELLERI
3
5
2
4
5
4
4
4
1
4
2
5
2
5
5
1
1
5
1
2
5
1
1
3
2
5
5
4
5
4
1
4
5
1
4
2
4
1
3
4
2
5
3
2
1
1
4
5
1
4
4
5
3
5
1
5
5
4
3
1
1
PSETTA MAXIMA
2
MICROMESISTIUS POUTASSOU
3
5
1
1
1
SQUALUS ACANTHIAS
5
3
4
4
POLLACHIUS POLLACHIUS
3
3
TRACHINUS DRACO
1
3
3
2
2
5
5
4
3
4
3
3
4
5
5
3
4
3
3
5
5
3
3
3
5
5
4
2
4
1
1
1
1
5
4
5
3
5
4
1
SPRATTUS SPRATTUS
3
4
CYCLOPTERUS LUMPUS
3
4
GADUS MORHUA
4
5
2
5
4
5
4
5
3
1
3
4
2
5
1
2
2
4
1
5
3
4
3
2
2
1
1
3
1
3
3
1
5
2
3
1
1
2
5
4
4
2
5
2
5
5
4
3
5
5
5
4
2
5
5
5
2
5
3
2
4
3
3
5
3
1
3
1
2
4
2
4
1
2
2
3
4
1
5
1
1
3
4
3
5
2
1
4
3
4
1
3
2
3
5
3
3
3
1
5
1
2
1
4
4
2
4
5
4
1
1
3
1
1
2
5
2
2
1
3
5
4
5
2
3
5
5
5
2
3
2
4
3
3
4
2
1
3
2
1
4
1
2
1
5
1
4
1
2
4
1
3
4
3
2
5
3
5
1
3
5
3
2
4
4
2
1
3
1
1
1
2
1
2
1
5
5
4
3
4
5
3
4
1
1
1
1
2
2
2
4
4
3
5
5
5
3
2
3
1
1
4
2
1
2
2
2
5
1
1
2
4
4
5
4
5
2
3
1
4
4
4
5
5
2
1
1
5
5
3
2
3
2
3
4
1
5
2
3
1
4
5
1
2
3
3
4
3
1
5
4
5
5
5
5
4
3
3
5
4
2
1
4
2
2
2
2
2
1
1
1
1
3
5
4
5
5
5
1
2
1
2
3
2
2
1
2
1
3
2
2
1
5
3
5
5
1
3
3
3
4
1
5
1
4
2
1
2
3
1
1
5
ANARHICHAS LUPUS
4
2
2
3
4
4
5
AMMODYTES
TRISOPTERUS MINUTUS
2
3
RAJA CLAVATA
AMBLYRAJA RADIATA
4
4
4
5
1
2
5
5
2
1
2
4
PETROMYZON MARINUS
PLATICHTHYS FLESUS
1
4
1
3
5
1
HYPEROPLUS LANCEOLATUS
3
4
GOBIUS NIGER
ARGENTINA SILUS
3
4
1
5
2
5
2
1
4
5
1
LESUEURIGOBIUS FRIESII
2
4
1
1
2
3
1
5
5
4
3
1
3
5
2
3
4
4
5
3
PHOLIS GUNNELLUS
3
5
5
5
1
1
1
4
1
SYNGNATHUS ACUS
SCOMBER SCOMBRUS
5
5
4
1
5
ENTELURUS AEQUORIUS
MERLUCCIUS MERLUCCIUS
5
4
3
MICROSTOMUS KITT
GLYPTOCEPHALUS CYNOGLOSSUS
4
1
MULLUS SURMULETUS
ARGENTINA SPHYRAENA
5
4
1
4
1
5
5
3
4
4
5
4
4
3
5
4
4
5
4
3
5
2
2
3
1
3
3
1
3
1
2
1
3
5
2
2
5
5
2
5
1
4
2
2
5
2
3
1
4
2
1
2
1
2
4
1
1
1
3
1
Figur 14. Traffic-light plot av fiskförekomster i Kattegatt 1979-2008. Färgkoderna uttrycks
per fiskart och anger relativa abundanser där rött motsvarar höga abundanser och gult
motsvarar låga abundanser. Tomma rutor anger avsaknad av observationer. Figuren innehåller
endast fiskarter som observerats mer än 5 år i dataserien. Arterna är listade efter lutningsindex
med ökande abundanser i toppen och minskande abundanser i botten av tabellen.
12 av 13
Öresund
MELANOGRAMMUS AEGLEFINUS
HIPPOGLOSSOIDES PLATESSOIDES
PLEURONECTES PLATESSA
AMBLYRAJA RADIATA
SYNGNATHUS ACUS
TRISOPTERUS MINUTUS
CALLIONYMUS MACULATUS
ARNOGLOSSUS LATERNA
SOLEA SOLEA
TRACHURUS TRACHURUS
PETROMYZON MARINUS
MICROSTOMUS KITT
MERLUCCIUS MERLUCCIUS
SALMO TRUTTA
ANGUILLA ANGUILLA
EUTRIGLA GURNARDUS
TRISOPTERUS ESMARKII
MERLANGIUS MERLANGUS
POLLACHIUS VIRENS
PSETTA MAXIMA
CYCLOPTERUS LUMPUS
SCOPHTHALMUS RHOMBUS
GADUS MORHUA
PLATICHTHYS FLESUS
LIMANDA LIMANDA
SPRATTUS SPRATTUS
CLUPEA HARENGUS
SV Östersjön
SPRATTUS SPRATTUS
CLUPEA HARENGUS
GADUS MORHUA
PLEURONECTES PLATESSA
GASTEROSTEUS ACULEATUS
PLATICHTHYS FLESUS
MERLANGIUS MERLANGUS
MYOXOCEPHALUS SCORPIUS
CYCLOPTERUS LUMPUS
PSETTA MAXIMA
OSMERUS EPERLANUS
LIMANDA LIMANDA
ENCHELYOPUS CIMBRIUS
V Östersjön
GASTEROSTEUS ACULEATUS
SPRATTUS SPRATTUS
ZOARCES VIVIPARUS
PLATICHTHYS FLESUS
CLUPEA HARENGUS
GADUS MORHUA
PLEURONECTES PLATESSA
MYOXOCEPHALUS SCORPIUS
CYCLOPTERUS LUMPUS
ENCHELYOPUS CIMBRIUS
91
92
2
4
2
93
94
95
96
97
98
99
00
1
1
1
2
5
3
3
2
05
06
07
08
4
5
5
4
1
2
2
3
5
5
4
1
3
4
5
3
2
4
3
1
1
3
5
2
5
4
5
4
1
5
2
4
2
5
2
5
1
3
1
1
1
1
4
1
3
1
3
5
3
3
1
3
1
1
5
5
1
1
1
4
1
1
3
3
2
5
1
4
1
1
3
1
2
4
3
1
5
1
5
3
4
3
2
3
3
4
1
5
1
4
2
2
1
1
1
3
3
5
1
1
1
1
4
2
5
1
2
5
1
1
2
5
2
5
4
2
1
2
5
5
2
3
4
2
5
5
2
4
2
1
4
5
5
1
1
3
1
2
5
5
3
5
5
5
5
2
5
3
91
92
2
04
4
3
1
3
03
1
2
5
02
1
1
3
01
3
5
2
5
2
5
4
5
4
3
5
4
1
2
2
4
1
5
4
2
5
2
4
5
3
1
2
2
3
3
5
1
4
2
1
3
4
2
2
1
1
3
3
3
3
1
4
2
5
3
1
1
2
1
2
3
2
3
5
4
5
4
2
5
2
1
4
4
3
5
3
1
3
4
1
1
3
2
4
2
4
2
5
4
2
4
2
1
3
1
3
2
4
1
3
3
1
2
2
5
5
3
3
4
1
1
4
4
3
2
4
2
3
5
4
2
5
1
1
1
4
93
94
95
00
1
2
96
97
98
99
1
3
4
1
4
5
1
1
01
02
03
04
05
06
07
08
4
3
5
5
5
4
3
2
4
5
3
2
1
3
1
2
2
4
1
5
5
4
3
1
5
3
3
1
1
2
2
1
4
2
3
4
4
5
5
1
1
1
5
4
2
1
4
2
3
3
4
5
5
1
1
3
2
3
5
5
4
1
4
3
2
5
3
5
4
3
3
5
2
2
1
1
1
2
4
3
4
4
2
5
2
2
3
5
3
4
1
1
2
2
1
3
5
4
5
4
1
1
2
1
1
3
2
4
3
5
5
4
1
1
1
5
5
5
4
3
3
4
3
2
1
1
2
4
1
2
4
3
5
5
3
5
3
2
4
1
1
3
2
4
5
1
3
5
2
5
4
3
3
5
5
3
4
1
97
98
99
00
91
92
93
94
95
96
1
1
2
1
2
1
4
4
2
1
2
01
02
1
1
1
03
04
05
06
07
08
3
4
5
2
5
4
5
5
3
2
1
4
1
2
5
4
5
4
3
2
5
3
1
3
4
5
3
2
2
3
4
1
2
1
1
5
5
5
3
1
2
3
4
5
3
3
4
5
4
2
2
2
1
1
4
1
3
5
5
5
1
4
1
4
4
2
3
1
1
3
5
5
5
3
2
1
2
5
2
3
1
3
5
1
5
2
5
4
2
3
3
4
4
5
4
1
1
3
2
4
2
3
1
5
5
3
1
1
1
3
4
3
4
5
5
2
1
1
4
5
1
2
1
1
3
2
4
5
1
1
3
5
Figur 15. Traffic-light plot av fiskförekomster i Öresund, SV Östersjön och V Östersjön 19912008. Färgkoderna uttrycks per fiskart och anger relativa abundanser där rött motsvarar höga
abundanser och gult motsvarar låga abundanser. Tomma rutor anger avsaknad av
observationer. Figuren innehåller endast fiskarter som observerats mer än 5 år i dataserien.
Arterna är listade efter lutningsindex med ökande abundanser i toppen och minskande
abundanser i botten av tabellen.
13 av 13
