Närhetens hormon
- oxytocinets roll i relationer
KERSTIN UVNÄS MOBERG
Kerstin Uvnäs Moberg ger här ett nytt och spännande
fysiologiskt perspektiv på närhet och relationer. Närhetens
hormon, oxytocin, ger oss välbefinnande och lugn men det
skapar och förstärker också relationer livet igenom.
Oxytocin, närhetens hormon, är oumbärligt för oss
människor. Vi behöver oxytocin för att kunna umgås med
andra människor, känna oss trygga och lugna, fungera väl och
vara friska. Det har en direkt koppling till beröring, värme
och goda sociala kontakter. Får vi tillräckligt av närhet tidigt i
livet kan de positiva effekterna finnas kvar under mycket lång
tid. Vi människor bär på urgamla reaktionsmönster och
förmågor som ligger bortom vår medvetna kontroll och som
utgör delar av vårt ”däggdjursarv”. Nyfödda barn söker sig
instinktivt till mammans bröst för näring, men minst lika
viktigt är värmen, kontakten och tryggheten. Även i
vuxenlivet spelar oxytocinet en stor roll i våra relationer.
Närhet, beröring och sex stärker parrelationer, bidrar till att
man fäster sig vid varandra och leder via oxytocinets kraft till
ett biologiskt beroende. Det finns också en intressant
koppling mellan närhetens hormon och näring; när vi äter
och blir mätta frisätts oxytocin i hjärnan. Detta kan delvis
förklara varför vi ”tröstäter” när vi är ledsna, stressade eller
oroliga.
