Till kulturens utredningsrapport

DIVISION KULTUR- OCH
UTBILDNING
Fördjupad utredning – Norrbottens läns blivande
dansinstitution
Marianne Palovaara
2013-04-29
Division Kultur- och utbildning, 971 89 Luleå • Besöksadress: Robertsviksgatan 7 (Landstingshuset)
Telefon: 0920-28 40 00 • Telefax: 0920-22 95 47 • E-post: [email protected] • www.nll.se
Innehåll
Bakgrund ..........................................................................................................................................................................2
Tidigare utredningar .........................................................................................................................................................2
Fakta om länet ..................................................................................................................................................................2
Kommunfakta ...................................................................................................................................................................3
Faktauppgifter – dansföreställningar i Kulturens hus .......................................................................................................3
Statistik – Dans i Nord 2011.............................................................................................................................................4
Statistik – Dans i Nord 2012.............................................................................................................................................4
Specifik statistik avseende Dans i Nords föreställningar/arrangemang/workshops i Piteå ...............................................5
Övriga faktorer att beakta/reflektera över .........................................................................................................................6
Danskonstens förankring i länet .......................................................................................................................................7
Andra institutioner i landet ............................................................................................................................................. 11
Röster från professionella i kulturvärlden om en ny dansinstitution i Norrbotten .......................................................... 20
Röster från yrkesverksamma i Luleå .............................................................................................................................. 25
Slutsats............................................................................................................................................................................ 26
1
Bakgrund
Det har under en längre tid pågått en diskussion om en utveckling mot en
dansinstitution i Norrbottens län i syfte att ge de bästa förutsättningarna för
egna dansproduktioner likväl som möjlighet att ta emot gästande
danskompanier. Den regionala dansinstitutionen ska bli en mötesplats för att
skapa, framföra och förmedla dans. Vidare ska dansinstitutionen vara en
resurs för de lokala arrangörerna inom scenkonsten för att på så sätt
gemensamt hitta vägar och stärka varje kommuns möjlighet att ta emot
dansgästspel.
Dansinstitutionen ska säkra danskonsten i hela länet och tillsammans med
övriga aktörer möjliggöra för amatörer att tillsammans med professionella
aktörer skapa och framför dans.
Tidigare utredningar

Rapport ”Norrbottens läns blivande dansinstitution – Placering,
verksamhet och organisation”, diarienummer 717-12.

Koncept ”Norrbottens läns blivande dansinstitution” daterad
2013-01-05, utvecklat till:

Program ”Norrbottens läns blivande dansinstitution” daterad
2013-02-03. Reviderad 2013-04-25 och 2013-04-30.
Fakta om länet
Befolkning
Norrbottens län utgör en fjärdedel av Sverige. I länet bor en kvarts miljon
människor, 2,6 % av Sveriges befolkning, fördelat på 14 kommuner. De
flesta, ca 170 000 personer bor i kustområdet inom några mils radie från
Luleå.
Allmänna kommunikationsmedel
I länet finns fem orter med reguljär flygtrafik (Luleå, Arvidsjaur, Gällivare,
Kiruna och Pajala). Länet har via vägnätet internationell koppling till Norge
och Finland och järnvägsnätet går i såväl nordlig- som sydlig riktning.
Länstrafiken i Norrbotten AB svarar för all kollektivtrafik med buss i
Norrbotten. Busstationer finns i Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare,
Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Råneå, Älvsbyn,
Överkalix och Övertorneå. Bussar trafikerar sträckan mellan Luleå och Piteå
och övriga centralorter i länet med flera avgångar dagligen i båda
riktningarna. Se bilaga 1 samt www.resrobot.se
2
Kommunfakta
(Bilaga 2)
Faktauppgifter – dansföreställningar i Kulturens hus
Kulturens hus i Luleå 2010, totalt 10 föreställningar
Stora salen
7 dansföreställningar
Biljettpriser från 60 kr till 120 kr
Minsta antalet i publiken 240 personer, maxantal 823 personer, genomsnitt
540 personer/föreställning
Lilla salen
3 dansföreställningar
Biljettpris från 80 kr till 150 kr
Minsta antalet i publiken 47, maxantal 122 personer, genomsnitt 73
personer/föreställning
Kulturens hus i Luleå 2011, totalt 8 föreställningar
Stora salen
6 dansföreställningar
1 inställd föreställning p g a för få sålda biljetter
Biljettpris från 60 kr till 485 kr
Minsta antalet i publiken 482, maxantal 771, genomsnitt 623
personer/föreställning.
Lilla salen
2 föreställningar
Biljettpris 140 kr
Minsta antalet i publiken 26 (endast arrangörsbiljetter), maxantal 98
personer, genomsnitt 62 personer/föreställning.
Kulturens hus 2012, totalt 4 föreställningar
1 inställd föreställning p g a sjukdom hos dansare
Biljettpris från 60 kr till 120 kr
Minsta antalet i publiken 620, maxantal 853, genomsnitt 758
personer/föreställning.
Kommentar: Kulturens hus har inte fört någon statistik beträffande ålder
eller kön. Publiken på Exiled och Funky Kids föreställningar har främst
bestått av föräldrar, far- och morföräldrar samt syskon. Balettföreställningar
har dragit något äldre publik medan den moderna dansen har lockat yngre
publik. Mest publik drar de lokala dansföreningarnas elevföreställningar och
den gästande klassiska baletten.
3
Statistik – Dans i Nord 2011
Offentliga föreställningar
Totalt 12 st.
Orter: Boden (1), Kalix (2), Piteå (7), Luleå (1), Jokkmokk (1)
Minsta antal i publiken 14, maxantal 195, totalt 761, genomsnitt 58 personer
per föreställning.
Kommentar: uppgift om antal saknas för en av orterna. Flest föreställningar i
Piteå.
Skolföreställningar
Totalt 18st.
Orter: Luleå (2), Boden (3), Piteå (4), Arvidsjaur (3), Gällivare (2),
Övertorneå (3), Älvsbyn (1)
Uppgift om besökarantal finns endast för 2 föreställningar i Arvidsjaur (210
per föreställning och 1 föreställning i Älvsbyn (160).
Kommentar: Flest föreställningar i Piteå.
Föreställningar i andra regioner
Totalt 3 st.
Orter: Vilhelmina (1), Skellefteå (2)
Minsta antal i publiken 15, maximalt 262, totalt 375, genomsnitt 125 per
föreställning.
Workshops i länet
Totalt 815 st.
Orter: Svartbjörsbyn, Gunnarsbyn, Sävast, Boden, Harads, Torpgärdan,
Luleå, Arvidsjaur, Glommersträsk, Moskosel, Överkalix, Jokkmokk, Vidsel,
Älvsbyn, Piteå, Kangosfors, Korpilombolo.
Totalt antal deltagare 14 528, genomsnitt 18 deltagare per tillfälle.
Statistik – Dans i Nord 2012
Egna anordnade arrangemang i länet
Totalt 26 st.
Orter: Kiruna (2), Piteå (12), Skellefteå (2), Luleå (4), Arvidsjaur (1)
Jokkmokk (1), Murjek (1), Pajala (2)
Minsta antal i publiken 22, maximalt 400, totalt 3 293, genomsnitt 137 per
föreställning.
Kommentar: uppgift om antal i publiken saknas för en av orterna. Relativt
jämn fördelning mellan ungdomar och vuxna i publiken.
Inköpta/förmedlade arrangemang
Totalt 14st.
Orter: Arvidsjaur (1), Arjeplog (1), Piteå (7), Boden (1), Luleå (3), Kalix (1),
Haparanda (1)
Minsta antal i publiken 9, maximalt 270, totalt 1047, genomsnitt 75 per
föreställning.
Kommentar: Flest antal vuxna i publiken.
4
Föreläsningar/workshops
Totalt 131st.
Orter: Kiruna (1), Piteå (9), Skellefteå (5), Luleå (1), Älvsbyn 29, Överkalix
(21), Arvidsjaur (48), Jokkmokk (6), Kalix (3), Pajala/Korpilombolo (8)
Minsta antal deltagare 7, maximalt 110, totalt 1979, genomsnitt 15 personer
per tillfälle.
Kommentar: Övervägande del ungdomar.
Föreläsningar utomlands
Totalt 9 st.
Uppgift om ort saknas
Totala antalet deltagare 73, genomsnitt 8 per föreläsning.
Kommentar: endast vuxna deltagare.
Specifik statistik avseende Dans i Nords
föreställningar/arrangemang/workshops i Piteå
Egna anordnade arrangemang 2012
Totalt 12 st.
Minsta antal i publiken 22 personer, max anal 400 personer, totalt 1 967
personer, genomsnitt 164 personer per tillfälle.
Kommentar: Jämn fördelning vuxna/barn och ungdom samt kvinnor/män,
pojkar/flickor.
Inköpta förmedlade arrangemang 2012
Totalt 7 st.
Minsta antal i publiken 50 personer, max antal 173 personer, totalt 441
personer, genomsnitt 63 personer per tillfälle.
Kommentar: jämn fördelning vuxna/barn/ungdom, kvinnor/män,
pojkar/flickor.
Föreläsningar/workshops 2012
Totalt 9 st.
Minsta antal deltagare 9 personer, max antal 110 personer, totalt 240
personer, genomsnitt 27 personer per tillfälle.
Kommentar: Största antalet var barn/ungdom, rätt jämnt fördelat mellan
flickor och pojkar.
Offentliga föreställningar 2011
Totalt 7 st.
Minsta antal i publiken 44 personer, max antal 195 personer, totalt 571
personer, genomsnitt 81 personer per föreställning.
Kommentarer: Dansföreställningen Svansjön ingår i totala antalet
föreställningar men publikuppgifter saknas. Variationer både vad gäller
könsfördelning samt vuxna/barn.
Skolföreställningar 2011
Totalt 4 st.
Uppgifter om antal elever och fördelning flickor/pojkar saknas.
5
Workshops 2011
Totalt 2 st.
Totalt antal deltagare 30 personer, flickor 27/pojkar 2, barn/unga 29
personer.
Platser för föreställningar & biljettpriser
Föreställningsplatser
Black Box Acusticum, Christinasalen och Stora Nolia
Biljettpriser
Från 90-140 kr/vuxna och 50-90 kr/ungdom.
Cirkus Cirkör “Inside Out”, Stora salen i Acusticum 2010
Totalt antal föreställningar: 3st.
Totalt antal i publiken:1020 personer
Biljettintäkter:193 490 kr
Cirkus Cirkör ”Wear it like a clown”, Stora salen I Acusticum 2011
Totalt antal föreställningar: 3 st.
Totalt antal i publiken: 1026 personer, varav fribiljetter 262 st.
Biljettintäkter: 166 120 kr
Övriga faktorer att beakta/reflektera över
Alternativa placeringsorter
En grundutredning har gjorts där förslag finns om en dansinstitution med
Luleå som placeringsort. Diskussioner pågår där både Piteå och Luleå
figurerar som tänkbara placeringsorter.
Ett nytt Kulturens hus i Piteå
Byggföretaget Wallstén avser bygga ett kulturhus i centrala Piteå, 6 000 m2
fördelat på fyra våningsplan, tänkt att kunna tas i bruk under senhösten 2014
om detaljplaneprocessen flyter på som den ska.
Kostnadsfrågan
Generellt får man räkna med att en nybyggnation av en fastighet i dagsläget
kostar 25 000 kr per m2 exkl. kostnader för det som är att betrakta som
verksamhetstillbehör.
Syftet med en dansinstitution
- Identifiera vad som redan finns på orten, vad som saknas och se en
dansinstitution som ett komplement till den offentliga kulturmiljön
som erbjuder ett brett spektra av scenkonstnärliga upplevelser.
- Säkerställ att placeringsort och vad som ska inrymmas i byggnaden
innebär att den nya institutionen stärker dansområdet lokalt,
regionalt och nationellt utan att för den skull bli en lokal konkurrent.
- Klargör om den nya dansinstitutionen ska ha ett eget danskompani.
Om det är tanken så är det viktigt att klara ut om det är i syfte att
skapa arbetstillfällen för de dansare som lever och verkar i
Norrbotten eller för att skapa arbetstillfällen för dansare oavsett var
de lever och verkar i dag.
- Tydliggör tidigt vilken profil den nya institutionen ska ha och
vem/vilka man vill nå.
6
Om man tittar på samtliga orter i länet, förutom Luleå, så är risken minimal
att den nya dansinstitutionen skulle kunna utgöra annat än ett komplement.
Om man däremot tänker sig en placering i Luleå så är det av största vikt att
beakta vad som finns och vad som saknas för att säkerställa att det inte blir
en konkurrent. I detta fall skulle det betyda att en arena för danskonsten ska
utgöra ett komplement till den befintliga kulturmiljön som bl.a. består av
Norrbottensteatern, Norrbottens museum och Kulturens hus där
Norrbottensmusiken, konsthallen och biblioteket har sina lokaler. Tittar man
på en placering i Piteå så torde dansinstitutionen kunna utgöra ett
komplement till verksamheten i Studio Acusticum, Musikhögskolan,
Strömbacka gymnasium och grundskolan.
När en dansare verkar i Norrbotten, men är bosatt på annan ort, har denne
"bott" hemma hos sin släkt, vilket har varit en provisorisk lösning under
kortare perioder. Produktionsperioderna har ofta varit korta p g a relativt
små produktionsmedel, vilket påverkar danskonstnärens budget som måste
gå till produktion i första hand och medger inte ekonomiskt utrymme för
två bostadsorter.
Danskonstens förankring i länet1
-
Vad betyder en eventuell plattform för research och residens i
Gällivare för valet av placeringsort? Vilka faktorer är särskilt viktiga
att beakta? Dessa frågeställningar med koppling till Nåjdens sal i
Kiruna där kommunen menar att lokalen innebär stora fördelar för
hela Kiruna och dess möjligheter inom kultur- och
konferensverksamhet.
-
Vilken roll kommer Haparanda stads dansmiljö och internationella
erfarenhet att spela vid val av den nya dansinstitutionens
placeringsort?
Kiruna folkets hus inrymmer den största scenen i Norrbotten, en s.k. A- scen
som innebär att den kan ta emot alla de stora uppsättningar som
rikskonserter och riksteatern turnerar med. Kiruna har kunnat ta emot
föreställningar som inte har fått plats på någon annan scen i länet. Detta,
menar man i kommunen, innebär att man kan erbjuda föreställningar i
Kiruna som kan attrahera besökare från hela länet samt även från
grannlandet Norge. Man har också uppdaterat tekniken allt eftersom för att
tillgodose behoven hos de stora turnerande sällskapen. Vidare menar man att
Nåjdens sal med scenen med dess tillbehör är toppklass. Salen tar 390
personer i publiken och där bjuds på varierande föreställningar såsom
skolföreställningar, kulturskolan, revy, opera, barnteater, Beivvas
sameteater, konserter mm.
Dansföreställningar 2012:
Dansbiennalen i tre dagar, Norrdans en dag, Dans i Nord en dag
Dansföreställningar 2011:
1
Uppgifter inhämtade via kommunkontakter
7
Kulturskolan/Amatörteatern, 2 dagar och Dans i skolan, arrangerat av
Kulturskolan (Katarina Lahti Lövström och Cecilia Dahlgren), 2 dagar.
Förutom Kulturskolan finns Kiruna Linedance, två buggföreningar och
folkdanslaget. Idag heter dansdelen för kulturskolan ”Dans i Kiruna”.
I Kiruna finns över 200 elever som dansar på fritiden, allt från
barndans, vuxendans, balett, barnbalett modernt, street, jazz och
stretchklass. Det finns även dans i flera av förskolorna och i alla
grundskolor i hela kommunen (lite olika hur mycket och vilka åldrar
som har dans beroende på om det är i byarna eller om det är i
tätorten).
Till sommaren 2013 tar bidraget för skapande skola slut och
kommunen måste stå på egna ben. Kommunen har äskat pengar för
fler danslärartjänster.
Tankar har funnits om ett Barentssamarbete. En pianolärare i skolan
har mycket kontakt över gränserna och kommunen är intresserad av
att påbörja samarbete även inom dansområdet.
Den 24 april görs en dansmanifestation ”Flashmob” i Stadshuset med
flera hundra barn, ungdomar och vuxna som dansar. Detta görs i syfte
att visa att dansen syns och finns och ska få vara kvar.
Denna Flashmob har skickats vidare till Luleå, Piteå, Kalix och Pajala
i en förhoppning om att alla ska göra samma Flashmob som görs i
Kiruna. Det görs även en Flashmob i Karesuando tillsammans med
Karesuando grundskola, Övre Soppero och Sameskolan i Karesuando
den 2 maj.
http://www.youtube.com/watch?v=QMnBv_l3cuk
Vidare ges eleverna möjlighet att visa vad de har lärt sig på skolevent
och andra arrangemang. Som exempel kan nämnas Kulturvecka v 20
med dans i skolan och kursverksamhet både i form av
skolföreställningar och föreställningar för allmänhet i Kiruna Folkets
hus, Nåjdens sal.
Varje termin arrangeras kulturveckor i form föreställningar, estetiska
uttryck, danssagor i byarna och workshops. En musikal och en kurs
med musikalensemble ingår i nästa års plan för dansen och i
framtidsplanen ingår att stå på egna ben med 3 danslärare, dans i
skolan, dans i förskolan och kursverksamheten.
Musik & Teaterföreningen köper in föreställningar till Folkets hus.
Skolan har haft samarbete med föreningen för att få
dansföreställningar till Kiruna. Dans är något som Kirunapubliken
sällan går på. Därför har det varit svårt att ta få upp
dansföreställningar. Via samarbete med skolan har salongen kunnat
fyllas med elever och föräldrar har introducerats i dansen när elever
har uppträtt.
8
Piteå2 har ”skapat en kedja” av dansutbildningar för såväl professionella som
amatörer och är också ett säte för det svenska Institutet för Dans i Skolan.
Följande dansutbildningar finns på orten:
Svenska balettskolan: yrkesförberedande utbildning, grundskola åk 4-9 i
Christinaskolan. Därefter kan eleverna söka till yrkesutbildningen på
Kungliga Svenska balettskolan i Stockholm.
LTU och Institutet Dans i skolan: Danslärarutbildning med egna
danslokaler i Musikhögskolan i Piteå.
Strömbackaskolan: dansutbildning på gymnasienivå. Skolan delar
danslokaler med Svenska balettskolan och Kulturskolan (Piteå Musik och
dansskola) i Christinaskolan.
Kulturskolan: danskurser i olika dansgenrer samt förberedande kurser i bl.a.
balett för åk 3 rektor.
Dans i Nord: Regionalt utvecklingscentrum för dans i Norrbotten med sina
tre ben som hör ihop och är en förutsättning balans i dansens ekosystem.
"Unga dans i Nord": Pedagogisk verksamhet i samarbete med lokala
skolor, dansskolor och yrkesutbildningar. Vidare, dansverksamhet riktat till
barn och unga (workshops, dansgästspel, egen skapande verksamhet). Dans
i Nords dans i skola-verksamhet förser regionen med dans i skolan för alla
åldrar och med olika genrer och arrangerar ”Skapa dans”, en
koreografitävling för länets unga.
"Se dans": Professionella dansföreställningar och dansgästspel. Dans i
Nord är medlem i nätverken Dansnät Sverige och Scenkonst norr och utöver
de egna arrangemangen finns ett samarbete med Riksteatern. Detta "ben"
spiller över till ”Unga dans i Nord” som t.ex. kan se föreställningar och delta
i workshops.
"NÄSTA STEG": ett regionalt utvecklingsprojekt som tar vid efter
Danspoolens och "Artic dance Circle och Barentssamarbete, två Eu projekt som avslutas 2013.
"Nästa steg" syftar till att
- främja Norrbottens läns invånares möjligheter att kontinuerligt ta del
av ett kvalitativt utbud av professionell dans
- kunna erbjuda danskonstnärer möjlighet till utveckling i den egna
regionen och möjlighet att se verk skapade av världens ledande
och/eller mest nyskapande danskonstnärer
- dansen i Norrbotten får en lika självklar plats som Musiken och
Teatern, så att regionens invånares möjligheter att ta del av
professionell danskonst ökar
- koreografer och dansare ges möjlighet att verka i Norrbotten,
utveckla publikarbetet och arrangörsnätet och tillvarata, värna om-
2
Uppgifter inhämtade via kontakter med Acusticum och Dans i Nord samt dokument
9
och utveckla de strukturer och nätverk som upparbetats genom de
två Eu- projekten.
"Nästa steg" innefattar flera ben såsom konstnärliga-, publikadansinstitutions- och turnéverksamhetsben som kopplas ihop för att utveckla
danskonsten i regionen och ta "Nästa steg" inför ett kommande Dansens hus.
"Nästa steg" möjliggör danskonstens närmande till- och hålla jämna steg
med t ex Norrbottens Musiken och Norrbottensteatern i länet.
Kulturskolan i Gällivare bedriver dansverksamhet dels som dans i skolan för
barn i åldern 6-7 år, dels som frivillig verksamhet på kvällstid. Vidare finns
dansundervisning för barn och ungdomar från 6 år till åk3 på gymnasiet. En
danspedagog är anställd på 100 % för dessa uppdrag.
I övrigt finns ett rikt dansliv med studieförbund som håller i grupper med
olika inriktningar, samt föreningar som dansar tango, folkdans och bugg.
Kommunen har genom åren, under 2000-talet sett hur intresset för dansen
har ökat. Dansens dag är t.ex. ett stort arrangemang som betytt mycket och
lockat många att börja dansa. Vidare har Gällivare har haft olika koreografer
som arbetat med amatörer och genomfört dansföreställningar.
Kopplat till dansutredningen finns ett förslag om en plattform för research
och residens vilket anses skulle betyda mycket för den delen av länet. Det
som varit lite magert de senaste åren i Gällivare är dans som scenkonst, där
de har legat lite lågt, men det kommer att komma till hösten.
I Luleå 3precis som i Piteå finns yrkesdansare som efterfrågar möjligheten
att kontinuerligt ta del av dansklasser riktade till yrkesutövare, s.k. daglig
träning. I Luleå finns en dansintresserad publik och flera unga
danskonstnärer är aktiva i det nationella och internationella danslivet. För
Luleå är det angeläget att de lokala amatörverksamheterna och de
professionella dansutövarna får en fysisk miljö där de kan bedriva
dansverksamhet och kommunen har ett stort behov av en lokal där dans som
scenkonst kan framföras regelbundet.
Inom gymnasieskolan i Luleå finns Estetiskt spetsutbildning i dans med
riksintag. Utbildningen bedrivs i samarbete med danslärarutbildningen vid
Luleå Tekniska Universitet. Vidare finns Dans i skolan (dansundervisning
för skolklasser/grupper under ledning av danspedagog/danslärare) och Dans
som fritidsaktivitet (dansundervisning under ledning av
danspedagog/danslärare). Nya läroverket har en danslärare anställd för
arbete med dans för elever i åk 1-9.
Vidare finns dansföreningarna Luleå Rytmik- & balettförening samt
Föreningen Exiled/Exiled Dance Crew, Nåidans och den privata dansskolan
D.d Dance Direction. Övriga dansverksamma föreningar är Luleå Bugg &
Swing, Luleå hembygdsgille, Rodeo Kickers och Esperanza. Inom
studieförbundens verksamhet i Luleå (ABF, Medborgarskolan och
Studieförbundet vuxenskolan) bedrivs omfattande dansverksamhet inom de
mest varierande områden.
Uppgifterna är hämtade ur rapporten Norrbottens läns blivande dansinstitution – placering,
verksamhet och organisation.
3
10
4
Av yrkesverksamma dansare/performancekonstnärer som man känner till i
länet (uppgift från Dans i Nord), totalt 22 personer är 9 personer bosatta i
Luleå, 8 personer är bosatta i Stockholm, 2 personer i Piteå, 1 person i
Torneå, 1 person i Tärendö och 1 person i Lomträsk.
I Boden5 var det utsålt på La Bohème- föreställningen i år på Saga- teatern.
Drygt 800 personer kom på operabesök. Nu föreslås att orkesterdiket ska
byggas ut och inlastningen byggas om och anpassas för att kunna ta emot
större orkestrar. Befintlig teknik ska ses över (ljud, ljus, ridå mm) och
salongen ska fräschas upp (stolar, hörslinga mm). Foajé, scengolv och loger
ska rustas upp. Detta skulle exempelvis kunna ge Riksteatern och
Norrlandsoperan större möjligheter att besöka Boden med turnerande taloch musikteater samt balettföreställningar. Boden säger sig vara beredda att
göra Boden till en fast turnéscen i övre Norrland.
I Boden finns musikgymnasium och kulturskola som nu utökas med
dansundervisning vilket ger förbättrade möjligheter för eleverna att på plats
tillgodogöra sig och uppleva scenuppsättningar av hög kvalitet samt att
själva framföra sceniska stycken på en professionell scen. Det talas om ett
dansens hus och att upprustningen ska ses som ett komplement till befintliga
konsertlokaler i Luleå och Piteå och att teatern skulle bli det kulturhus som
opera- och balettscenen som Norrbotten saknar.
Andra institutioner i landet
Dansens hus, Stockholm6
Dansens hus är en stiftelse utan egen produktion med uppdraget att utveckla
dans och närliggande konstformer genom att organisera och möjliggöra
publika föreställningar.
Vision:
Att vara den viktigaste internationella scenen för dansen i Europa, en
drivande kraft för utveckling och förnyelse på både nationell och
internationell nivå.
Verksamhetsmål:
- presentera främst samtida svensk och internationell danskonst och
närbesläktad scenkonst av hög kvalitet
- organisera övriga arrangemang för att verka för danskonstens
utveckling, tillgänglighet, bredd och mångfald gentemot publik,
bransch och media
4
Uppgifter inhämtade muntligt via Dans i Nord.
Inhämtat från artiklar i dagspressen.
6
Inhämtat faktauppgifter via dokument samt vid personligt möte 2013-03-21
5
11
Byggnaden:
Stiftelsen är hyresgäster och den totalt inhyrda ytan är 5 000 m2 och består
av
- en blackbox som tar 100-140 personer används mer för
experimentell verksamhet
- en dansscen som tar 750-825 personer
- entré/foajé som även används som utställningsrum i anslutning till
föreställningar
- två studios (produktionsutrymmen)
- administrativa utrymmen
- utrymmen som möjliggör för dansare att värma upp
- utrymmen för In residence- verksamhet
- lagerutrymmen, förråd, verkstäder av olika slag
- tvättstuga i anslutning till loger
- extern aktör tillhandahåller café- och bar med öppethållande vid
föreställningstillfällen, konferensarrangemang mm
- utrymmen för naprapat/kiropraktor/massör
Kommentarer med koppling till byggnaden/utrymmen:
Den lilla scenen är för liten för exempelvis internationella kompanier och
den stora scenen är oftast för stor, med undantag för stora kända
kommersiella gästföreställningar som Svansjön och Cirkus Cirkör.
Den samtida dansen fyller i genomsnitt ca 50 % av den stora salens
kapacitet, d v s ca 300 platser. Fler föreställningstillfällen i mindre lokal är
att föredra framför ett föreställningstillfälle i en stor lokal. Liten publik i stor
salong ser dåligt ut och ger inte samma positiva upplevelse som när det är
fullsatt i en mindre salong. Tidigare fanns tre studios
(produktionsutrymmen) men en av dessa har de sagt upp. Dansens hus har
inte upplevt något behov av specifika konferensutrymmen.
När det gäller konferenser som arrangeras i anslutning till-/med anknytning
till dansföreställningar så upplevs det viktigt att komma ut och synas i stället
för att isolera sig i huset, d v s hyra in sig i externa lokaler. Det förekommer
att externa arrangörer hyr in sig i Dansens hus för konferensarrangemang om
någon av dansscenerna är lediga. Det har fungerat mycket bra och det har
hittills inte funnits något behov av separata konferenslokaler.
Att använda entrén för utställningar upplevs som ett mervärde, d v s vikten
av att möta konsten redan i entrén.
Matservering finns inte och det har inte funnits något behov av bankettsal
eller liknande. När middagar/fester anordnas för personal, danskompanier
etc. så används de administrativa utrymmena och maten beställs från
cateringföretag, vilket har fungerat bra.
Det finns ett stort värde i att planera för flexibla lösningar i en byggnad för
största möjliga samnyttjande i stället för att utrymmen för matservering, för
utställningar, konferensrum mm.
Ett koncept som nämndes som värt att titta närmare på är Norrlandsoperans
restaurang Idun där det även finns ett diskotek. Den restaurangen är ”en
mysig och hip mötesplats, ett s.k. ”häng”, där alla trivs.
12
Om man väljer stor lokal så bör man absolut redan från början planera in
ingångar i den främre delen av lokalen samt möjligheten att dela av till två
mindre lokaler för att publiken inte ska uppleva att det känns tomt och öde i
lokalen vid låg beläggning. Placeras ingångarna i den bakre delen av lokalen
så är det inte möjligt att dela av och göra lokalen mindre. Viktigt är också att
planera för teleskopgradäng i en blackbox.
Det är mycket viktigt att redan i planeringsstadiet säkerställa utrymmen för
lager, förråd, verkstad, tvättstuga och tillräckligt antal loger (ett 15- tal).
Teknik
Värt att satsa på mobila teknikbås för största möjliga flexibilitet.
Bemanning:
11 tekniker (schemalagd skiftgång)
3 på försäljning av biljetter (deltid/skiftgång)
3 från Dansnät Sverige (deltid)
4 på produktion
4 på marknad
4 på administration
Kommentar
Bemanning har varierat mellan 27-29 personer
Finansiering:
Biljettintäkter
Bidrag (stat och kommun)
Övriga rörelseintäkter
16 560 215
35 566 578
2 671 494
54 798 287
Kommentar
Bidrag kan även vara sådana medel som sökts från olika instanser för
specialprojekt.
Biljettpriser:
Ambitionen har varit att ha enhetlighet för att inte bara ha stor
publiktillströmning vid de stora kommersiella föreställningarna och för att
inte värdera konstnärer olika. Biljetter till föreställningar i stora salen kostar
280 kr och i lilla salen 230 kr (ordinarie gästspel under ordinarie säsong).
Antalet produktioner
2012: ca 45 produktioner, 171 föreställningar på den stora scenen varav ca
50 % var internationella produktioner.
Föreställningsstatistik:
År 2012 var den genomsnittliga beläggningsgraden på den stora scenen 58 %
exkl. Svansjön och Cirkus Cirkör. På den lilla scenen var beläggningsgraden
83 %. Den största publiken som ser dans, 32 %, finns i åldersgruppen
ungdomar under 26 år. 14 % av de som ser dans är pensionärer.
Kommentar: I Stockholms län finns ca 2 miljoner innevånare.
Minsta publikantal i lilla salen har varit 2 personer 1996! Minsta publikantal
i stora salen kan vara 100 personer.
13
Pedagogisk verksamhet
Den pedagogiska verksamheten som bedrivs i Dansens Hus handlar om hur
man exempelvis möter publiken, hur man får med publiken i skapandet etc.
(audience development).
Vem ser dans?
Danspubliken kännetecknas av unga akademiker som gillar att träffas och
fika, cyklar, joggar, kör sällan eller inte alls bil, är teknikfreaks och gillar
appar. De är mer trogen en specifik scen än en specifik
danskonstnär/koreograf.
Kommentar: Det är viktigt att fokusera på det regionala publikunderlaget
som ser dans i allmänhet hellre än på en publik som kommer för att se de
stora produktionerna från internationella kompanier.Ofta kräver dessa stora
internationella produktioner väldigt lång framförhållning, två år eller mer.
Faktorer att beakta vid val av placeringsort för en dansinstitution
- Kultur föder kultur
- Antalet unga akademiker på orten
- Publikunderlaget måste finnas när dansen är som störst, d v s under
höst, vinter och vår. Dansens hus i Stockholm håller stängt
sommartid.
- Placeringen på orten ska vara i centrum och nära hotell med minst
tre stjärnor (enligt gamla klassificeringen). Externa danskompanier
kräver minst trestjärniga hotell med central placering och nära
dansinstitutionen.
- Var den pedagogiska verksamheten är placerad är inte avgörande för
var en blivande dansinstitutioner bör vara placerad, dock finns det
ett mervärde för danselever att kunna se och uppleva dans, att se
olikheter. Det bör finnas möjlighet att ordna workshops för elever
tillsammans med koreografer. Elever behöver också kunna visa upp
sig på en professionell scen. Men inget av detta ställer krav på att
den pedagogiska verksamheten och institutionen behöver vara i en
och samma byggnad, kanske inte ens på samma ort.
Kommentarer: Dansens hus har elevbesök ca 5 gånger per år. Utbildningarna
har ombud som köper biljetter, vissa skolor är flitigare och ställer krav på
obligatoriska besök ett antal gånger per år.
Tankegångar kring ägandeformer
Dansens Hus är en stiftelseverksamhet vilket betyder att några av
medlemmarna i styrelsen tillika representerar gästspelande kompanier.
Aktiebolagsformen hade varit att föredra.
Tänkvärt
Två scener som tar ca 300-350 i publiken är att föredra framför en större
scen. Alternativt en stor scen som tar 500 i publiken, men är delningsbar
samt en blackbox.
14
GöteborgsOperans danskompani7
En naturlig konsekvens av flera års utveckling har resulterat i att
danskompaniet har fått en tydligare profil och är i dagsläget Nordens största
moderna danskompani.
Vision
Att bli ett av norra Europas ledande operahus.
Uppdrag
GöteborgsOperan har en central roll för scenkonstens utveckling i Västra
Götaland. Genom internationella kontaktnät förs nya impulser in i regionen
som utvecklar verksamhetsdelarna opera, dans, musikal och operett.
Under föregående period utvecklades GöteborgsOperan som mötesplats där
samhälle, kultur- och näringsliv använde Operan i nätverksbyggandet. Under
uppdragsperioden ska flera nya satsningar prövas och utvecklas.
Dessa satsningar ligger i linje med GöteborgsOperans vision. En ny scen ska
utvecklas med namnet GO+ med en ny scen som ska stärka
GöteborrsOperans möjligheter att utveckla den regionala verksamheten med
fokus på barn och unga. Vidare ska en programverksamhet etableras under
sommaren och arbetet med barn och ungdom ytterligare stärkas.
GöteborgsOperan bidrar till regionens attraktivitet nationellt och
internationellt och kan i samarbete med kommunala, regionala och nationella
aktörer fungera som drivkraft i den regionala utvecklingen. Under perioden
prioriteras särskilt utveckling inom segmentet kulturturism.
Lokalerna
Lokalytan är ca 30 000 m2.
Lokalerna är tillgänglighetsanpassade så tillvida att personer med
funktionsnedsättning har möjlighet att ta del av kultur. Dock finns
begränsningar vad gäller funktionsnedsattas möjlighet att delta i kultur.
Scenerna
En stor scen som har tar maximalt 1 300 i publiken med traditionell
publikuppbyggnad och kontrollrum. Efter vissa justeringar i form av att rad
2 och 3 har tagits bort från försäljning så tar lokalen 900 i publiken. Den lilla
scenen har ca 200 platser. Gradängerna är flyttbara och teknikerytorna är
öppna och samnyttjas av ljud- och ljustekniker, d v s det finns inga specifika
teknikerbås.
Foajén används till utställningar men det finns ett behov av separata
utställningslokaler för att tillgodose sponsorernas och övriga
samverkansparters behov. Relationen till näringslivet är viktig och det finns
ett behov av konferenslokaler för att exempelvis kunna erbjuda företag en
paketlösning med konferens, mat och föreställning. Göteborgsoperan har
valt att erbjuda opera och musikaler på helgerna och dans på vardagar.
7
Inhämtat faktauppgifter via dokument samt vid personligt möte 2013-03-27
15
Beläggning
Stora scenen har en beläggning på ca 60 %, dock har beläggningen ökat till
mellan 85-93 % de senaste föreställningarna. Den lilla salen är lättare att
fylla och har ca 80-90 % beläggning. År 2012 gavs 34 dansföreställningar.
Det totala antalet besökare var 22 172 personer, i genomsnitt
652/föreställning vilket gav en genomsnittlig beläggning på 61 % för året.
Operans öppethållande
De publika delarna håller öppet från 07.00 till 23.00.
Repetitionssalar
2 balettrepsalar
1 stor repetitionslokal
1 orkesterreplokal
1 korsal
2 mindre rum för sceniska repetitioner
Fyrapersoners loger, lyxutrustade med bl. a dusch och tvättmaskin
Administrativa utrymmen
1 kontor för danschef
1 kontor för biträdande danschef
1 kontorslandskap
7 konferensrum varav ett är uthyrningsbart till externa
Verkstäder av olika slag (snickeri, måleri, smide, perukmakeri,
kostymverkstäder etc.).
Kommentar: Vid utbyggnad av Göteborgsoperan kommer det att finnas 2
konferensrum à 100 personer samt 6 konferensrum à 6 personer.
Övrigt
Café, bar, pub, restaurang, butik, biljettkontor, samtliga verksamheter
bedrivs med egen anställd personal. På sommaren bedrivs café-, bar-, puboch restaurangverksamhet även utomhus, dock saknas det något i utbudet
som tilltalar danspubliken som ser något annorlunda ut än opera-, musikaloch konsertpubliken.
Operan har börjat arrangera ”After dance- partyn” för både personal och
publik. Detta event lockar även de som inte har sett dansföreställningen, som
kommer efter föreställningens slut, och förhoppningsvis lockas till att se en
dansföreställning framöver.
Kommentar: På Operan upplever man att det saknas den flexibilitet som
skulle göra huset till en mer öppen mot samhället, dit man går för att läsa
tidningen, fika, ta del av repetitioner etc. (modell Kulturens hus i Luleå).
Viktigt att tänka på hur man vill bemöta/ta emot sin publik.
Verksamhet
Operahuset har ett eget danskompani med 39 dansare. Man har även egen
orkester (80 personer) samt 46 korister och 12 solister. Husets spelplan
erbjuder opera, dans, musikaler och konserter.
16
”Unga- avdelningen” bedriver pedagogisk verksamhet i föreställningsform.
En dansare och en solist arbetar med barn och ungdomar med teman dans,
sång och musik.
Anställda
Antalet anställda varierar, ca 550 personer är fast anställda, utöver detta ca
650 visstidsanställda, projektanställda mm. Operan skickar ut mellan 1 200
till 1 300 inkomstuppgifter per år. 200 personer av den totala bemanningen
är tekniker.
Danspubliken
Det som kännetecknar danspubliken i Stockholm känns igen även i Göteborg
dock är Göteborgsoperans publik något äldre jämfört med Stockholm där de
flesta som ser dans är unga i ålder upp till 26 år. Göteborgsoperan har något
av en stämpel att vara en flott anläggning vilket gör att man inte har samma
stora publik som dansföreställningar som ges vid Göteborgs stadsteater.
Biljettpriser
Biljettpriser från 175 kr till 275 kr, söndag till torsdag och 225 till 320 kr
fredag och lördag. I Kungsbacka är lägsta biljettpris för dans 120 kr och
högsta biljettpris 280 kr.
Musikaler och operaföreställningar drar större publik och ges under
helgerna. Biljettpriserna är dyrare och möjliggör lägre biljettpriser för
dansföreställningar som ges vardagar. Operan har även tidigarelagt
dansföreställningarna på vardagar till kl. 19.00 (tidigare 19.30). Allt för att
ha så hög beläggningsgrad som möjligt. Att ge dansföreställningar på
helgerna skulle troligen inte ge högre beläggning och troligtvis innebära
ekonomisk förlust.
Dansproduktioner
9-10 nyproduktioner per år, såväl små som stora, ca 200 föreställningar per
år. Detta antal gäller samtliga konstformer. Vad gäller dansproduktioner så
är antalet mycket mindre. Svenska Balettskolan ger inte några
elevföreställningar på Operan. I nuläget ges för få föreställningar av det
”egna” danskompaniet som är det största moderna danskompaniet i
Skandinavien och blir inbjudna till alla de stora scenerna.
Vid valet av turnéplats beaktas bl. a:
- Tekniska förutsättningar
- Ekonomiska förutsättningar
- Logimöjligheter
- Kommunikationsmöjligheter
Kommentarer: gästande danskompanier vill oftast ha nära till allt (mat, logi,
kommunikationer). Operans danskompani försöker också i möjligaste mån
ordna med enkelrum till kompaniets medlemmar. Kompaniet har alltid med
sig egen bemanning, utöver dansare, med varierande antal beroende på
turnéorter.
17
Finansiering
Regionbidrag: 305 mkr
Biljettintäkter: 75 mkr
Övriga intäkter: 40 mkr
Totalt: 420 mkr (varav 16 mkr avser danskompaniet 5 mkr
produktionskostnad).
Kommentar: Tänk på att inte lägga ut café-, bar- och restaurangverksamhet
till extern aktör. Att driva detta i ”egen regi” möjliggör flexibilitet gällande
öppethållande, prissättning och utbud vid event, föreställningar, konferenser
mm. Tänk också på vikten av att äga alla lokaler såsom foajé och övriga
utrymmen som möjliggör optimal användning. Viktigt att fundera över vem
som äger lokalerna för att möjliggöra den ekonomiskt mest fördelaktiga
lösningen. Göteborsoperans lokaler ägs av Göteborgs stad. Operan har
hyreskontrakt som löper på 33 år och hyressättning är i enlighet med
självkostnadsprincipen.
Ägarförhållanden
Göteborgsoperan bedrivs som aktiebolag vilket upplevs som bra.
”Befälsordningen” blir tydlig med en VD som utses av styrelsen och under
denne två chefer. Det blir en tydlighet kring styrning och ledning samt även
en tydlighet i dialogerna med politiker och beslutsfattare.
Studio Acusticum i Piteå8
Acusticum är ett utvecklingscentrum för kulturella och kreativa näringar.
Här skapas en levande forskningsmiljö där ny musik och nya upplevelser
formas. Forskning och utbildning bedrivs främst inom institutionen för
konst, kommunikation och lärande vid Luleå Tekniska universitet och vid
Interactive Institute Sonic Studio.
Acusticum inrymmer en företagsby med ca 50 företag. De flesta har
koppling till kulturella och kreativa näringar och är främst verksamma inom
kommunikation, marknadsföring, digital medieproduktion, kultur och
arrangemang, teknik och tjänster, projektledning och utbildning.
Studio Acusticum attraherar fler och fler spetskompetenser och hängivna
entreprenörer inom områdena kultur och kreativitet. Här utvecklas nya idéer
och nätverk, samt ny kunskap och unika upplevelser inom ljud, musik och
media.
Byggnaden
Studio Acusticum är ett av Norra Europas modernaste konserthus, med
akustik i världsklass och en orgel som saknar motstycke i världen.
Konserthuset har skapats av ledande forskare, akustiker och arkitekter som
hämtat inspiration från världens finaste konsertsalar och från nordisk estetik,
norrsken, skogar och oändliga vidder.
8
Inhämtat faktauppgifter via personligt besök 2013-04-28, dokument samt efterföljande
dialoger
18
Tillsammans med toppmoderna tekniska lösningar erbjuder Studio
Acusticum en kreativ och inspirerande miljö anpassad för allt från
symfoniorkestrar till rockmusik, teater, dans och stand-up.
Lokalerna
Flexibla, tekniskt välutrustade och anpassningsbara lokaler. En Black Box
för lite mindre musik-, dans- och teaterarrangemang, ett orkesterrum. Här
finns även Art Studio Acusticum, en alternativ utställningslokal för konst.
Stora konsertsalen är en möjligheternas sal där det mesta kan styras efter
arrangemangens behov. Lokalerna, tekniken, flexibiliteten och kunskapen
tillgodoser de flesta arrangörers krav och önskemål.

Black Box är 12x22 m och är ett alternativ när anpassning är viktigt
och stora konsertsalen känns för stor. Teleskopläktarna ger en
publikkapacitet på 300 stående alternativt 214 sittande varav 164 på
teleskopläktare och 50 på lösa stolar. Miljön erbjuder unika
möjligheter till egen utsmyckning och Black Box har samma
tekniska och praktiska förutsättningar som stora konsertsalen.
Övrigt: Orkesterdike, dansvänligt och robust trägolv.

Stora Salen, total yta 600 m2, kan anpassas allt efter arrangemangets
behov. Scenens storlek kan varieras från 40 till 180 m2 och taket kan
höjas och sänkas för att skapa rätt akustik. Färdigdraget kablage för
ljud- och bildupptagning, två fasta mixerbord.
Lokalen är anpassningsbar för konferensarrangemang, dans, musik,
stand-up och teater för att nämna något. Publikkapaciteten är 576
platser (parkett 410, läktare 82, lösa stolar 84).
Variabel efterklang: Maximalt 2,5 sekunder (orgel, körer mm) som
kan justeras nedåt till 1.1sekund (pop, rock, storband mm).
Scenen uppfyller kraven för en s.k. A-scen för musik, 10x18m. Vid
stora uppsättningar som exempelvis Cirkus Cirkör tas en del
stolsrader bort för att möjligöra större scenyta. Föreställningarna
Wear it like a clown samt Inside out med Cirkus Cirkör i stora salen,
har dessutom skickats ut i direktsändning till Folkets hus och
Parkers biografnätverk (ett 50 tal biografer).

Loger med bastu, omklädningsrum och repetitionsutrymmen i direkt
anslutning till scenen.

Foajé med gott om utrymme vid pauser i nära anslutning till
restaurang ”2KöK Acusticum” i huvudbyggnaden som drivs av en
extern aktör. Drift i egen regi hade varit önskvärt i syfte att kunna
kvalitetssäkra arrangemangen i alla dess beståndsdelar.
Restaurangen erbjuder rejäl och vällagad mat. Luncherna varierar
från dag till dag mellan kött, fisk, pasta och alltid ett vegetariskt
alternativ samt salladsbuffé och hembakat bröd.
19
Restaurangen tar 300 gäster, alternativ ca 272 sittande gäster
beroende på hur man dukar och den kan även abonneras för
arrangemang på kvällar och helger. Tillgång till scen finns i lokalen
om man vill arrangera t ex en konsert, föreläsning mm.
Restaurangen har också fullständiga rättigheter för servering av öl,
vin och sprit enligt gällande förordningar. Detta gäller även i
samband med arrangemang på stora scenen eller Black Box samt i
utrymmen i anslutning till lokalerna. Vidare finns cateringservice
enligt egna önskemål eller specialkomponerad meny. Det finns även
möjlighet att hyra porslin, glas, dukar mm.

Övningsrum och inspelningsfaciliteter.
Ägarförhållanden
Studio Acusticums verksamhet bedrivs inom ramen för Piteå kommuns
Kultur- och fritidsförvaltning. Lokalerna hur Piteå kommun av Piteå
Näringsfastigheter.
Synergimöjligheter
Digital Live Arena möjliggör spridning av ett kultur- och nöjesutbud dygnet
runt över hela världen, kostnadsfritt. Utbudet kan ses via internet, IPTV och
mobila plattformar och spridas till platser där människor samlas. Digital Live
Arena har ett eget streamingnätverk där man levererar video i HD med både
ljud och bild av yttersta toppklass. Studio Acusticum producerar det mesta
av det konstnärliga innehållet till Digital Live Arena. Konserthuset kan
sända ut och ta emot produktioner av exempelvis teateruppsättningar,
konserter och dansföreställningar som kan upplevas på distans.
De unika tekniska förutsättningarna gör Digital Live Arena till en spännande
produktionsplats för varierande typer av arrangemang. Den mobila
produktionsenheten gör det dessutom möjligt att jobba över hela landet, men
även med internationella uppdrag. Digital Live Arena är en utmärkt
samarbetspartner för produktion och distribution av föreställningar av
varierande slag.
Övriga scener för dansen i Piteå
Vid Musikhögskolan finns två nybyggda danssalar, yta 350 respektive 245
m2 med tillhörande kringutrymmen. Norrmalmia kan ta 1 800 sittande i
publiken vid större tillställningar. Vid mindre arrangemang används foajén.
Kristinasalen har 464 fasta sittplatser för publik.
Röster från professionella i kulturvärlden om en ny
dansinstitution i Norrbotten9
Norrbotten har nu en unik möjlighet och en stor utmaning i att våga tänka
utanför ”ramarna” och pröva det okonventionella. Nyskapande och modet att
tänka framtid nämns som viktigt. Vart är dansen på väg, hur kommer dansen
att se ut i framtiden, hur kan dansen användas?
9
Dansens hus i Stockholm, GöteborgsOperan, Kungsbacka kommun, Dans i Nord,
Acusticum, kulturplanens arbetsgrupp för Dans
20
Bra att initialt sätta sig in i vilken potential en ny dansinstitution kan ha
genom att försöka frångå konventionella lösningar som redan finns på
flertalet institutioner i landet, Dansens Hus, Norrdans, Göteborgsoperan,
Västervik, för att nämna några.
Genom att tänka fritt och brett kan man få in aspekter som hur själva
byggnaden skulle kunna integrera med det sociala och politiska arbetet och
kommunidentiteten.
 Behöver lokalerna se ut exakt som de alltid har gjort (stor scen, liten
scen, black box etc.)? Varför inte lite enklare, lite ”råare” och
fullkomligt flexibelt?
 Skulle man kunna starta från i princip en ”tom” lokal för att därefter
bo och bygga in sig i lokalerna?
 Finns det olika sätt att nå publiken?
Många dansinstitutioner kämpar i dag för att ändra på scenstrukturen (stor
scen, liten scen, black box etc.). Norrbotten har den möjligheten.
Kan Norrbotten göra något med dansen under sommarmånaderna när övriga
institutioner för dans i princip stänger?
Förslag: Bjuda in en känd koreograf från Europa för att arbeta med 100- talet
estetstuderande för att skapa dans.
Bra att ”nischa” in sig:
 Vad kan vara så intressant, lockande och annorlunda så att
koreografer väljer att komma till Norrbotten för att skapa?
 Vad känns relevant för kommunens och länets innevånare?
 Vad vill man göra rent konstnärligt för att institutionen ska vara
attraktiv för människor med hög konstnärlig potential?
En dansinstitution kan vara ett opretentiöst ställe! Det finns också en rad
organisatoriska aspekter att fundera över som man inte vare sig bör förringa
eller förkasta såsom möjligheten att skapa en kulturinstitution för länets
skolor/utbildningar, som är relevant för näringslivet, för kulturen på orten
och i länet, för kommunens allmänna sociala arbete etc.
Ett exempel som är värt att studera är Backateatern i Göteborg.
Kontaktperson är Mattias Andersson, konstnärlig ledare. Backateatern är inte
dans men kan mycket väl appliseras på dansen.
 Konceptet tilltalar
 Det görs mycket med små medel
 Relevanta teman
Ett annat exempel som lyfts är Danskompaniet Kamuyot. Se exempel här:
http://www.youtube.com/watch?v=z98pf6KtHj8
En dansinstitution i Norrbotten kan bli den som visar vägen till något nytt
som lockar till sig någon verksamhetsansvarig som tänker ”Vi får lov att
våga!” Våga se det stora i det lilla i en värld när konkurrensen om
uppmärksamhet blir större, där ekonomin blir kärvare och de sociala
problemen ökar.
21
Det är också viktigt att fundera över hur man odlar ett intresse hos familjer
med barn genom att” tillåta sig att tänka verkstad och våga vara verkstad på
riktigt”.
Institution med eget kompani
Några aspekter:
Förr sökte sig dansare till en ort eller ett kompani för att få ett jobb, nu söker
de sig till platsen/institutionen för att de vill jobba just där. Det kan röra sig
om att man söker sig till specifika koreografer som verkar på orten eller till
en viss typ av dans d v s platsen/institutionen står för något som dansaren
vill ha. På Göteborgsoperan finns 9-10 verksamma koreografer årligen.
I ett nästa steg, vad det är som gör att en dansare blir kvar? Det måste finnas
en konstnärlig tanke som gör att rätt personer lockas till en utmaning.
Dansinstitutionens profil blir en viktig faktor. Det är en kedja som hänger
ihop. En institution som står för något nytt, spännande, annorlunda och
oprövat, lockar chefer som i sin tur drar till sig koreografer som vill arbeta
med något nytt, spännande, okonventionellt, experimentellt, som i sin tur
lockar dansarna till sig. Piteå nämns som ett exempel på detta och även
vilken roll Digital Live Arena skulle kunna spela. Synergieffekter är
”svinviktigt”.
Göteborgsoperans danskompani består av flertalet utländska dansare, många
nationaliteter finns representerade, kraven är hårda och valet av dansare har
resulterat i detta.
Dansare ser hela världen som sitt arbetsfält, likaså koreograferna. Därför är
det oerhört viktigt att initialt fundera över vad som skulle kunna göra att en
verksamhetschef, koreografer, dansare och gästande kompanier väljer att
komma till institutionen i Norrbotten. Lokalerna i en ny modern
framåtsyftande dansinstitution behöver inte se ut som alla andra
dansinstitutioner i Sverige.
Vid nyetablering ges tillfälle att tänka fritt, utanför ramarna, okonventionellt,
utan att behöva låsa fast tankarna för tidigt kring byggnadens och lokalernas
utformning. Det ges möjlighet att prioritera profilen, konceptet,
institutionens syfte och mål och utforma lokalerna i byggnaden därefter.
Kanske finns det redan något i länet som man kan vidareutveckla.
Skulle en dansinstitution i Norrbotten vara betjänt av att komma in i
Acusticum där en kombination av musikarrangörer, konstnärer, musiker,
dansare, videoproducenter, tekniker, företagare mm kan samverka? Skulle
en nybyggnation av en Blackbox, modell större, i direkt anslutning till
befintliga lokaler i Studio Acusticum och Musikhögskolan med sina 800
helårsstudenter, kunna bli en spännande miljö som lockar koreografer och
regissörer till Norrbotten?
Här skulle kunna finnas förutsättningar för att jobba med dans i en miljö som
möjliggör samproduktioner innefattande Acusticum- orgel, Musikhögskolan
och Norrbottensmusiken och dessutom, via Digital Live Arena, skulle kunna
spridas från Piteå till resten av världen.
22
För att det ska råda balans i dansens ekosystem/struktur måste alla delar, de
tre benen, hobbydans, utbildningar och den professionella delen finnas på
plats i syfte att säkerställa en hållbar dansutveckling och långsiktig
kvalitetssäkring.
Vidare behövs en effektiv arbetsstruktur för medarbetare, arrangörer, publik,
innevånare i länet, bidragsgivare mm. Indelningen i de tre benen går alla in i
varandra och inget ben kan stå ensamt.
Kulturplanearbetets arbetsgrupp för Dans har tagit fram en ”kravprofil” för
ett Dansens hus i nära dialog med danskonstnärerna i Danspoolen och andra
danskonstnärer i Norrbotten, nationellt och internationellt, om vilka behov
och krav man anser är viktiga för ett funktionellt och attraktivt, konstnärligt
och praktiskt Dansens Hus enligt nedan:
Fysisk miljö
Scen för föreställningar, performance och nycirkus
Danssalar, övningssalar och studios
 en övningssal som är lika stor som scenen, med publikutrymme
 mindre studios
 Black box
 White box
 omklädningsrum
 gym, rehab
 förråd
 verkstäder/kostymateljé (samordna scenografi med teatrar)
 expedition för Institution/juniorkompani
 mobil utrustning som kan användas vid turnéer
 golv/dansmattor
 gradänger
 ljus/ljud
 utrymmen (studios) som kan hyras ut till lokala professionella
aktörer
 infrastruktur för turnéer
Dansens hus måste även vara anpassat för Nycirkus avseende takhöjd och
fästpunkter.
Målsättning, forskning och teknik
Målsättningen ska vara att få Norra Europas Bästa Danssalar. För att
åstadkomma detta bör projektet utgå från modern forskning avseende:
 material
 scenform
 akustik
 flexibilitet
 optik
Dansens Hus bör ha tillgång till modern teknik som möjliggör:
 dokumentation
 dansfilm
 inspelning
 utsändningar
23


visning av fjärrföreställningar
internetuppkopplad distansutbildning
Projektering och byggledning
En danskunnig bör finnas med på heltid i utredning, projektering och
byggledning. Samma arkitekt och samma utredare/projektledare bör anlitas
genom hela projektet.
Verksamhet och budget
Viktigt att fylla huset med verksamhet som exempelvis
 kompani
 ungdomskompani
 hobbyverksamhet/breddverksamhet
 residens (koreografer och dansare)
 dansakademier
 daglig professionell träning för pedagoger och dansare
 öppet hus för allmänheten:
 café
 restaurang
 samlingspunkt
Det måste finnas resurser i budget för hela verksamheten enlig ovan, samt en
modell för hur beviljade medel för projekt ska kopplas till hur man kan
använda resurserna i Dansens hus.
Många danskonstnärer uttrycker att behovet av både scen och arbetsrum
d v s danssalar för produktion är ytterst angeläget för att Norrbotten ska bli
en attraktiv region för danskonstnärer att verka i. Dans i Nord samarbetar
med olika dansaktörer och har initierat möjligheter till daglig träning för
professionella dansare i Norrbotten. Detta beräknas komma igång i Luleå
under våren 2013 och i Piteå under hösten 2013.
Dance East i Ipswich10 valde att gå in med ”an open mind” för att med öppna
sinnen och ögon titta på olika lösningar för ett Dansens hus. Som exempel
nämns ett gammalt muséum och en vattentank. Slutligen hittade man en
gammal kvarn vid floden i ett område som var föremål för upprustning och
marksanering och representanter för dansen var med från allra första början
gällande val av arkitekt och projektledare. Den absolut viktigaste
erfarenheten som nämns är vikten av att dansexpertisen är med i
”byggpanelen” i syfte att säkra upp att man inte behöver göra avkall på
viktiga detaljer i danssalarna till förmån för ”dyra skåpknoppar som saknar
betydelse”.
Dance East konstaterar att det inte är en självklarhet att man vill se dans bara
för att man själv dansar. I dagsläget är det ca 10 % av 750 hobbydansare som
ser dans. Vidare upplever man att det fortfarande är svårt att få lokala
dansare att stanna och bo i Ipswich under en längre tid p g a att London är så
nära.
10
Anteckningar från ett studiebesök vid Dance East i Ipswich som utredaren har tagit del av.
24
Röster från yrkesverksamma i Luleå11
Av synpunkter som har lämnats framgår att dansen borde vara en naturlig
del i Luleå som kulturell residensstad. Vidare anser de tillfrågade att Luleå
ligger både geografiskt och infrastrukturellt närmare övriga länet och även
övriga världen.
Några av de tillfrågade anser också att Luleå som stad behöver satsa mer
medel på dansen och utveckla ett mer komplett dansklimat. Staden behöver
lokaler för dansproduktion, för de lokala dansföreningarna och
dansaktörerna samt fler dansscener som är anpassade för danskonstens
behov. Många yrkesverksamma danskonstnärer har sin bas i Luleå och de
menar att många fler skulle önska att de kunde ha sin bas i staden men
avsaknad av replokaler, scener, möjlighet till daglig träning och en naturlig
mötesplats gör att detta inte är möjligt i dagsläget.
De som är verksamma i Luleå ser många möjligheter till utveckling för att
bli fler aktiva danskonstnärer, dansare, performanceartister, nycirkusartister
och koreografer som ska kunna bo, leva, skapa verk i Luleå. De vill se ett
Dansens hus inom ramen för nuvarande struktur d v s ett nära samarbete med
Dans i Nord/Danspoolen som är en av plattformarna för danskonstnärerna.
Verksamma danskonstnärer samarbetar redan med andra läns institutioner
och de fria grupper och kompanier som finns i Luleå, dels medverkan i deras
uppsättningar dels användande av deras scener för egna producerade verk. I
Luleå saknas en gemensam knytpunkt för alla dansintresserade, dansutövare
och danskonstnärer. Ett hus som kan sammanföra de olika aktörerna och
därigenom möjliggöra samarbete, samnyttjande av resurser och
kunskapsutbyte skulle betyda oerhört mycket för dansens framtida
utveckling i Luleå.
De tillfrågade anser att Piteå bör satsa mer medel på en Dansscen speciellt
anpassad för dansens behov i anslutning till befintliga lokaler, utbildningar,
kontor etc. De anser också att Piteå bör satsa på ett kompani anslutet till
Dansscenen som därigenom kan samarbeta med de nuvarande
utbildningarna. Både en dansscen och ett kompani behövs för att stärka
dansen i Piteå.
Nedan följer några citat:
”Luleå är på många sätt Norrbottens nav framförallt när det kommer till
kultur. Det finns många kulturutövare och det största antalet
kulturkonsumenter i länet. Då institutioner och organisationer som Kulturens
hus, Norrbottensteatern, Luleå Rytmik & Balettförening och Pain
(Performance art in Norrbotten) finns här är det naturligt att även Dansens
Hus placeras här”.
”Luleå är en knytpunkt vad gäller kommunikationer och en placering på
annan ort än Luleå ställer enbart till det både för utövare, inbjudna och
publik”.
11
Fem personer har lämnat sina synpunkter
25
”Luleå kommun har under många år INTE har satsat några stora medel på
dansen och nu när de äntligen VILL göra det ska de få chansen”.
”Norrbottensteatern finns i Luleå, Norrbottens Musiken finns i Luleå och
Kulturens hus finns i Luleå, vi tycker att även ett Dansens hus bör finnas för
en komplett struktur och ett komplett utbud”.
”Vi är jätte glada för att dansen har fått mer resurser, inte minst alla projekt
och utbildningar som har startats i Piteå som vi också har fått ta del av. Vi
vill också att Kiruna utvecklar en dansscen med möjligheter till residens”.
”I Luleå finns en bred bas av hobbyverksamma, gymnasiet m.fl. inom
dansen, flera tusen dansande barn och unga samt deras föräldrar och familjer
passerar varje år tröskeln till dansens värld. Vi tror att Luleå har nycklar för
att utveckla ett stort och brett danspublikunderlag. Vi har en outnyttjad
resurs som kan bearbetas”.
”Vi tycker att Norrbotten behöver fler dansscener men vi anser att Dansens
hus bör finnas i Luleå”.
Slutsats
Placeringsorten för en ny dansinstitution bör utgå från var det med största
sannolikhet finns underlag i form av de som vill delta i- och de som vill ta
del av dans. Det optimala är en kostnadseffektiv lösning för länet i form av
en dansinstitution med ändamålsenliga lokaler som tillfredsställer behovet
hos länets dansutbildningar, hos professionella yrkesutövare i länet och
gästande danskompanier och samtidigt medger största möjliga synergier.
Detta i kombination med rätt dimensionering vad avser personella resurser,
rätt ägarstruktur som möjliggör tydlig styrning och ledning och möjligheten
till finansieringsformer/produktionsmedel skapar de bästa förutsättningarna
för dansens utveckling och danskonstnärernas möjlighet att leva, bo och
utveckla danskonsten i Norrbotten.
26