Utfodring under mjölkning

FAKTAJordbruk
Sammanfattar aktuell forskning vid SLU • Nr 7 1999
Birgitta Johansson • Kerstin Svennersten-Sjaunja • Kerstin Uvnäs-Moberg
Utfodring under mjölkning
– kan påverka kons fysiologi, mjölkavkastning och beteende
• En mjölkningsrutin med manuell förstimulering av juvret tillsammans med en fodergiva
vid mjölkningen stimulerar mjölknedsläppet optimalt.
• Utfodring vid mjölkning påverkar kors beteende. Korna lägger sig inte lika snabbt efter
mjölkningen, och de blir lugnare och mer sociala.
• Bättre avkastning, högre mjölkflöde, kortare mjölkningstider samt förändrat beteende
kan bero på en ökad mjölkningsrelaterad frisättning av hormonet oxytocin vid samtidig
utfodring och mjölkning.
Teckning: Lina Berglöf
Ä
r det betydelsefullt för mjölkavkastningen hur kon mjölkas och utfodras? Svaret är
självklart JA. Vi vet att det krävs en
god manuell förstimulering, en lugn
miljö och en väl fungerande mjölkningsmaskin för att kons mjölknedsläpp ska bli så bra som möjligt och
avkastningen därmed hög. Vi vet
också att utfodringsrutinen är betydelsefull. Hur ofta vi utfodrar och
hur vi utfodrar kraftfoder och grovfoder i förhållande till varandra är
viktiga faktorer.
TABELL 1. Betydelsen av förstimulering och utfodring i samband med
mjölkning (medelvärden från 16 kor). Olika bokstäver kolumnvis = signifikant
skillnad (p<0,05).
10
5
0 1,5 tim före
Ligger och idisslar (%)
Ligger, totalt (%)
I våra tidigare studier har vi sett att
även utfodring i samband med mjölkning kan ha en gynnsam inverkan:
15
Medelflöde, morgon
(kg/min)
Kontroll*
Enbart förstimulering
Enbart utfodring
Förstimulering och utfodring
28,18
28,49
28,80
28,61
17,9
17,7
17,4
16,9
1,81
1,80
1,89
1,91
a
a
a
a
De tidigare undersökningarna där
man kombinerat utfodring under
mjölkning och manuell förstimulering ger ingen entydig bild. På 70talet visade Brandsma i Holland att
när kor fick kraftfoder vid mjölkningen, och därmed en bättre juvertömning, fick man ingen ytterligare
förbättring om korna dessutom förstimulerades manuellt innan de mjölkades. I våra egna studier under 90talet har korna fått en normal förstimulering och samtidigt en kraftfodergiva. Den extra kraftfodergivan har
då ökat mjölknedsläppet.
Då 60–80 procent av mjölkmängden
lagras i alveolområdet är det viktigt
att mjölknedgivningen fungerar så
bra som möjligt. Mjölknedsläppet
kan stimuleras på flera sätt. En grundlig förstimulering, dvs. att torka av
spenarna, dra fram kontrollmjölk
och massera juvret är ett sätt.
20
Mjölkningstid
(min/ko & dag)
avkastningen ökar något, mjölkningstiden kortas och juvertömningen förbättras. Mjölkning och utfodring är emellertid tidskrävande.
Den manuella förstimuleringen begränsas många gånger till ett minimum av rengöring eller utesluts helt,
och utfodringen vid mjölkningen har
ofta rationaliserats bort. Därför är
det väsentligt att ta reda på hur betydelsefulla dessa olika sätt att stimulera mjölknedsläppet egentligen är.
Fungerar metoderna bäst i samverkan, eller räcker det att använda en
av dem?
Förstimulering, utfodring
eller både och?
a
Avkastning
(kg/dag)
a
ab
ab
b
a
a
ab
b
*mjölkning utan förstimulering (endast minimal rengöring), ingen utfodring
Man tänker oftast på utfodring och
mjölkning som två separata skötselrutiner. Det finns dock studier som
tyder på att det finns ett hormonellt
samspel mellan juvret och magen,
och att detta samspel till viss del aktiveras i samband med mjölkning. Med
tanke på detta vore det kanske bättre
att studera rutinerna tillsammans.
Hur man bäst utnyttjar detta samspel och vad det innebär för kon, är
ett forskningsområde som författarna arbetat med under ett antal år.
25
Behandling i samband
med mjölkning
5,0
b
4,0
3,0
2,0
1,0
0 1,5 tim före vid början 1,5 tim efter
vid början 1,5 tim efter
Utfodringstidpunkt i förhållande till mjölkning
FIGUR 1 a & b. Beteenden efter utfodring, i procent av den studerade tiden från
utfodring och 1,5 timme framåt. De kor som började mjölkas vid utfodringen
tillbringade mest tid liggande och låg även och idisslade i större utsträckning än
de andra.
Orienterande försök
I syfte att klargöra effekterna under
våra svenska förhållanden genomfördes ett försök där vi jämförde fyra
behandlingar: a) enbart mjölkning,
b) mjölkning med förstimulering,
c) mjölkning och utfodring samt
d) mjölkning, utfodring och förstimulering. Förstimulering innebar i
detta fall att spenarna torkades av
under 45 sekunder och att maskinen
sattes på efter ytterligare 20 sekunder. I behandlingarna utan förstimulering torkades juvret av minimalt och maskinen sattes på direkt
efter avtorkningen.
Rutinen med utfodring vid mjölkningen gav den högsta avkastningen,
medan metoden med både utfodring och förstimulering gav kortast
mjölkningstid och högst mjölkflöde
(tabell 1). På två kor mättes frisättningen av mjölknedgivningshormonet oxytocin under morgon- och
kvällsmjölkningen. De rutiner där
korna utfodrades vid mjölkningen
resulterade i den högsta oxytocinnivån, vilket troligen förklarar de
positiva resultaten av dessa behandlingar.
Utfodring före, under
eller efter mjölkning?
Nästa steg var att undersöka hur avkastningen och mjölkningsförloppet
(mjölkningstid och mjölkflöde) påverkades om man utfodrade korna
en tid före eller en tid efter mjölkningen, i stället för direkt under
mjölkningen. Förutom en produktionsstudie genomförde vi också
beteendestudier. Vi ville nämligen
veta om utfodringstidpunkten även
påverkar djurens beteende och fysiologi. I litteraturen har det diskuterats att hormonet oxytocin inte bara
påverkar mjölknedsläpp och förlossning utan har en mycket bredare
Två procent mer mjölk
I dessa studier fann vi återigen att
utfodringen i sig hade en positiv effekt på produktionen samt att den
mjölkningsrelaterade oxytocinfrisättningen påverkades. Den sämsta rutinen produktionsmässigt sett var att
utfordra korna efter mjölkningen.
Mjölkavkastningen mätt i kg mjölk
kunde ökas med ca två procent bara
genom att utfordra under mjölkningen. Utfodring efter mjölkningen
gav dessutom en lägre fett- och laktoshalt i mjölken än när korna utfodrades under mjölkningen.
Vilket är då det ekonomiska utbytet
av att utfodra korna under mjölkningen? Låt oss anta att en ko i genomsnitt mjölkar 8 000 kg per laktation
och att mjölken betalas med 3 kr per
liter. I ren mjölklikvid skulle två procent högre avkastning ge 480 kr per
ko och laktation. I en besättning på
50 kor blir detta 24 000 kr per år. Om
det sedan är värt att göra en investering som gör rutinen genomförbar
är ett avvägande som får göras på
varje enskild gård, eftersom många
faktorer kan ha betydelse för beslutet.
a
3,5
Oral aktivitet (%)
Sociala interaktioner (%)
effektprofil. Hormonet har visats
påverka såväl beteende som ämnesomsättning och anses också vara ett
hormon som kan kontrollera andra
hormoner.
3,0
2,5
2,0
Lägger sig inte på en gång...
De kor som fick en fodergiva i samband med mjölkningen stod upp mer
under den första halvtimmen efter
avslutad mjölkning, jämfört med kor
som enbart mjölkats. Detta är en
iakttagelse som är värd att beakta,
eftersom man inte vill att korna ska
lägga sig direkt efter mjölkningen.
Spenkanalerna står nämligen öppna
upp till 30 minuter efter avslutad
mjölkning, och om korna lägger sig
ner under den tiden är risken stor att
bakterier tränger in i spenkanalerna.
Detta ökar risken för mastit.
2,0
1,0
1,0
0,5
0,5
0
1,5 tim före vid början 1,5 tim efter
1,5 tim före vid början 1,5 tim efter
Utfodringstidpunkt i förhållande till mjölkning
FIGUR 2 a & b. Sociala interaktioner samt oral aktivitet, i procent av den
studerade tiden från mjölkning och 1,5 timme framåt, vid olika
utfodringstidpunkter.
...men tar det lugnt...
Vi studerade också kornas beteende
efter utfodring, från det att de började äta nytt foder (en blandning av
grov- och kraftfoder) och 1,5 timme
framåt. De kor som började mjölkas
samtidigt som de utfodrades, och
därmed hade en högre oxytocinnivå
i blodet, låg ner mer (figur 1a) och
låg och idisslade mer (figur 1b) under den studerade tiden än de kor
som enbart utfodrades. Det verkar
alltså som om en skötselrutin som
främjar en hög oxytocinfrisättning
ger lugnare djur. Kanske fungerar
oxytocin som ett ”lugn och ro”- hormon hos kor. Att korna låg och
idisslade i större utsträckning är också
en iakttagelse att ta fasta på. Att ligga
och idissla sägs vara det som är mest
naturligt för korna.
Utfodringsrutinerna visade sig också
påverka kornas beteende mot varandra. Under tiden från mjölkningens
början och 1,5 timme framåt var de
Plasmaoxytocin, relativa värden
Vi fann vidare att mjölkningsrutinen
med utfodring under mjölkningen
även påverkade kons beteende.
2,5
1,5
...och är sällskapliga
Utfodring vid mjölkning kan
påverka kons beteende
3,0
1,5
0
b
3,5
kor som inte hade utfodrats vid mjölkningen mindre sociala än de som fått
foder. De slickade och nosade mindre på sina grannar i det uppbundna
stallet (figur 2a). Detta är intressant
då det är viktigt att kor, särskilt de
som vistas i lösdrifter, är positivt inställda till varandra. De kor som fick
vänta på fodret tills efter mjölkningen
visade även mer oral aktivitet (dvs.
de nosade, slickade inredningen eller rullade tungan) än djuren i de
andra behandlingarna (figur 2b).
Tungrullning är inget beteende som
eftersträvas.
Viktiga hormoner
I studien fann vi också att kornas
fysiologi påverkades. Den största
mjölkningsrelaterade oxytocinfrisättningen erhölls återigen när korna
mjölkades under utfodring (figur 3).
Kortisol är ett annat hormon som
normalt frisätts under mjölkning. I
vår studie frisattes kortisol vid mjölkningen både när korna hade utfodrats före mjölkningen och när de
7
UTFODRING:
6
○
○
○
1,5 tim före mjölkning
Vid mjölkningens början
1,5 tim efter mjölkning
5
4
3
2
1
0
-5
0
5
10
15
20
25
30
Tid runt mjölkning (minuter)
FIGUR 3. Mjölkningsrelaterad frisättning av hormonet oxytocin i blodet hos kor
som utfodrats vid olika tidpunkter i förhållande till mjölkningen. Värdena är relaterade till förmjölkningsnivån (fem minuter före mjölkning). Medeltal för 6 kor.
inte var utfodrade vid mjölkningen.
Däremot skedde ingen signifikant
kortisolfrisättning då korna utfodrades vid mjölkningen.
Intressant var att då oxytocinhalten
var hög pressades kortisolhalten ned.
Detta ligger bland annat i linje med
studier på lakterande får, där injicering av oxytocin gav minskade kortisolnivåer vid akut stress (skällande
hundar). Låga kortisolnivåer och
höga oxytocinnivåer har ibland hävdats vara tecken på antistress, dvs.
lugn. I dag anses djurens välbefinnande och antistress vara viktiga faktorer att ta hänsyn till i djurskötseln.
Om man med enkla skötselrutiner
kan främja detta är det guld värt.
Enkla men viktiga rutiner
Hur hänger då allt detta ihop? Finns
det någon s.k. röd tråd? Vi har på
senare tid jobbat efter modellen att
oxytocin kan vara ett hormon som
kontrollerar en hel rad processer i
kroppen hos lakterande djur. I faktarutan intill diskuterar vi vilken betydelse oxytocin kan ha i sammanhanget.
Våra resultat talar för att man genom
mycket enkla rutiner kan påverka
kons produktionskapacitet och fysiologi. Det bör dock påpekas att
våra studier är genomförda i form av
korttidsstudier. Hur länge effekterna
kvarstår vet vi inte, vilket i sig är ett
forskningsområde som vi skulle vilja
beröra.
Ämnesord
Mjölkning, oxytocin, utfodring, beteende, kor
Litteratur
Johansson, B., Olofsson, J., Wiktorsson,
H., Uvnäs-Moberg, K. & Svennersten-Sjaunja, K. 1998. A comparison
between manual prestimulation versus feeding stimulation during
milking in dairy cows. Swedish J. of
Agricultural Research 28: 177–187.
Ansvarig utgivare:
Redaktör:
Internet:
Prenumeration och lösnummer:
Prenumerationspris:
Tryck:
Oxytocinets roll
Frigörs vid juvermassage...
Hormonet oxytocin bildas i nerver som
ligger i hypotalamus i hjärnan. Därifrån
transporteras oxytocinet via nerverna till
hypofysen (undre hjärnbihanget). När
juvret berörs, vid t.ex. mjölkning, leds
information via nerver till hypotalamus
och oxytocinet släpps från hypofysen ut
i blodet. Oxytocin är det hormon som
påverkar korgcellerna i juvret så att mjölken pressas ut från alveolerna till juvercisternen, och mjölken blir därigenom
åtkomlig vid mjölkningen.
...och vid utfodring
Senare tids forskning har visat att
hormonet även frisätts i samband med
foderintag. Den positiva effekten av utfodring i samband med mjölkning kan
därför antas bero på att större mängder
oxytocin frisätts än vid enbart juverstimuli. I våra studier fann vi att foderintag i samband med mjölkning förstärkte den mjölkningsrelaterade oxytocinfrisättningen, vilket i sig skulle kunna
påverka juvertömningen.
Påverkar även beteende
Nya intressanta resultat från forskning
på andra djurslag visar att hormonet
Johansson, B., Redbo, I. & Svennersten-Sjaunja, K. 1999. Effect of
feeding before, during and after
milking on dairy cow behaviour and
the hormone cortisol. Animal Science
68: 597–604.
Johansson, B., Uvnäs-Moberg, K.,
Knight, C. & Svennersten-Sjaunja,
K. 1999. Effect of feeding before,
during and after milking on milk
production and the hormones oxytocin, prolactin, gastrin and somatostatin. J. Dairy Research 66: 151–163.
Uvnäs-Moberg, K. 1997. Physiological
and endocrine effects of social
contact: role of oxytocin. Annals of
the New York Academy of Sciences 807:
146–163. New York.
Forskningen är finansierad via medel
från Stiftelsen lantbruksforskning.
oxytocin kan påverka beteende. Ett exempel är att råttor som har fått oxytocin
blir mer sociala och lugnare. Det har
föreslagits att oxytocin är ett ”lugn och
ro”-hormon, eller t.o.m. ett antistresshormon. Våra resultat indikerar att
hormonet kan ha liknande effekter även
på ko, då vi fann att de djur som hade
den högsta oxytocinfrisättningen också
visade på positiva beteendemönster.
Styr andra hormoner
Hormonet verkar även ha en överordnad roll i relation till många andra hormon, t.ex. prolaktin och kortisol. Dessutom löper oxytocinnerver från de delar
i hjärnan där oxytocin bildas ut till många
andra delar av hjärnan, bl.a. till det
centrum i hjärnan som styr mag-tarmkanalens arbete och näringsupptag. När
människor och djur producerar mjölk är
näringsbehovet stort och det är viktigt
med en väl fungerande mag-tarmkanal.
I våra studier har vi också sett att det
tycks föreligga en korrelation (samspel)
mellan oxytocin och vissa mag-tarmhormon. Vagus-nerven är den nerv som
bl.a. styr mag-tarmkanalen. Oxytocin är
ett hormon som både kan påverka och
påverkas av vagusaktiviteten.
Birgitta Johansson är husdjursagronom
och doktorand vid institutionen för
husdjurens utfodring och vård, SLU,
Box 7024, 750 07 Uppsala. Telefon:
0520-42 42 33. E-post:
[email protected]
Kerstin Svennersten-Sjaunja är docent
vid samma institution. Telefon: 01867 20 03. Fax: 018-67 29 95. E-post:
[email protected]
Kerstin Uvnäs-Moberg är professor vid
institutionen för djurfysiologi, SLU,
Box 7045, 750 07 Uppsala. Telefon:
018-67 28 24. Fax: 018-67 28 52.. E-post:
[email protected]
Bruno Nilsson, SLU, JLT-fakulteten, Box 7070, 750 07 UPPSALA
David Stephansson, SLU Informationsavdelningen, Box 7077, 750 07 UPPSALA
Telefon: 018-67 14 92 • Telefax: 018-67 35 20 • E-post: [email protected]
www.slu.se/forskning/fakta/
SLU Publikationstjänst, Box 7075, 750 07 UPPSALA
Telefon: 018-67 11 00 • Telefax: 018-67 28 54/67 30 00 • [email protected]
340 kronor + moms
SLU Reproenheten, Uppsala
ISSN 1403-1744 © SLU 1999