Ökat välbefinnande för kor inhysta i stall med automatiska mjölkningssystem
(AMS)?
Emma Eriksson1, Anna-Karin Lundgren1, Maria Mehlqvist1, Jan Olofsson1, Gunnar Pettersson1,
Kerstin Uvnäs-Moberg2 och Kerstin Svennersten-Sjaunja1
1
Inst för Husdjurens utfodring och Vård, Kungsängens Forskningscentrum, 753 23 Uppsala, tel 018-672003, epost:[email protected] 2 Inst. för Djurfysiologi, Box 7045, 750 07 Uppsala
Bakgrund
Den tekniska utvecklingen inom mjölkproduktionen har lett fram till att mjölkning och utfodring kan utföras
helt automatiskt. Systemen bygger på att mjölkning respektive utfodring sker frivilligt, dvs. kon väljer själv
tid och frekvens för aktiviteterna, vilket bl.a styrs av kons individuella behov. Välbefinnandet för korna
borde därför öka. Flera frågeställningar återstår däremot att belysa. Syftet med den här studien var att utreda
huruvida kons välfärd påverkades av hennes sociala rang. Man har tidigare sett tecken på en sådan påverkan.
Ranglåga djur får ofta stå tillbaka i konkurrenssituationer och de utför även sina beteenden under mindre
attraktiva tider på dygnet. Tidigare studier har visat att djur är försedda med både ett stress och ett
antistressystem, det senare ökar toleransen vid påfrestningar och stimuleras av olika typer av lugnande
stimuli såsom närhet och beröring. Hypofyshormonet oxytocin verkar spela en stor roll för aktivering av
systemet. I det redovisade projektet användes såväl fysiologiska som etologiska studier för att få en bild av
kornas välfärd.
Material och Metod
Studien är en första pilotstudie i ett större forskningsprojekt (finansierat av FORMAS och EU). Försöket
utfördes på Kungsängens forskningscentrum i Uppsala där korna var inhysta i ett stall försett med AMS.
Totalt fanns 46 kor i stallet. Kornas rangordning bestämdes genom att studera deras successionsordning i
utfodringsstationerna. De sex mest ranghöga och de sex mest ranglåga studerades med avseende på deras
beteende och fysiologi. Produktionsdata samlades in från AMS. Blodprov för analys av hormonerna oxytocin
och kortisol togs i samband med mjölkning och under vila. Beteendedata samlades in från de datoriserade
utfodrings- och mjölkningssystemen. De tolv korna intensivstuderades även via videoupptagningar varvid
deras beteenden och placering i stallet fördes in i ett etogram.
Resultat
Det visade sig att de ranglåga djuren hade högre nivåer av oxytocin och lägre kortisol både vid vila och
under mjölkning jämfört med de ranghöga korna. Beteendet under mjölkning, såsom spark, avspark, tramp
gödsling och urinering visade inte skilja sig mellan grupperna. Inte heller foderkonsumtionen skilde sig
signifikant åt mellan ranggrupperna. De ranglåga djuren spenderade emellertid mindre tid i ätavdelningen
och gjorde även färre ätbesök. De tillbringade längre tid stående i liggbåsen och befann sig oftare närmare
mjölkningsstationen än vad de högrankade korna gjorde, speciellt i vila.
Slutsats
Resultaten talar för att de ranglåga korna inte visade fysiologiska indikationer på stress utan tvärtemot visade
på antistress. De ranghöga verkade däremot vara mer påverkade. Resultaten visar även på att de lågrankade
korna inte hade några problem med näringsförsörjningen men att de effektiviserade sitt ätbeteende för att
utnyttja tiden i ätavdelningen. Troligen undvek de konfrontation med högrankade djur genom att uppsöka
liggbåsen. Genom att hålla sig närmare mjölkningsstationen kunde de troligen lättare bevaka kotrafiken
vilket underlättade för dem att optimera sitt beteende. De högrankade kornas val, att befinna sig längre bort
från mjölkningsstationen, tyder på att de mest avlägsna liggbåsen kan anses vara en lugnare och mer
prefererad plats att vila på.
197
