Lektion 1 - TFE

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
• Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 1
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
• Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas.
• p = F1 /A1
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 1
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
• Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas.
• p = F1 /A1
• p = F2 /A2
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 1
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
• Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas.
• p = F1 /A1
• p = F2 /A2
•
F1
A1
=
F2
A2
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 1
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
• Saker kopplade till hydraulvätskan:
◦ Densitet
◦ Viskositet
◦ Kompressibilitet
◦ Smörjförmåga
◦ Olika hydraulvätskor
◦ Lämplig oljetemperatur
◦ Renhetsgrad
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 2
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
• Saker kopplade till hydraulvätskan:
◦ Densitet
◦ Viskositet
◦ Kompressibilitet
◦ Smörjförmåga
◦ Olika hydraulvätskor
◦ Lämplig oljetemperatur
◦ Renhetsgrad
• Vätskan används för att skapa:
◦ Tryck
◦ Flöde
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 2
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
• Saker kopplade till hydraulvätskan:
◦ Densitet
◦ Viskositet
◦ Kompressibilitet
◦ Smörjförmåga
◦ Olika hydraulvätskor
◦ Lämplig oljetemperatur
◦ Renhetsgrad
• Vätskan används för att skapa:
◦ Tryck
◦ Flöde
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 2
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
• Saker kopplade till hydraulvätskan:
◦ Densitet
◦ Viskositet
◦ Kompressibilitet
◦ Smörjförmåga
◦ Olika hydraulvätskor
◦ Lämplig oljetemperatur
◦ Renhetsgrad
• Vätskan används för att skapa:
◦ Tryck
◦ Flöde
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 2
Lektion 1: Densitet
• Densitet anges i kg/m3 .
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 3
Lektion 1: Densitet
• Densitet anges i kg/m3 .
• Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho).
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 3
Lektion 1: Densitet
• Densitet anges i kg/m3 .
• Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho).
• Vattnets densitet är 1000kg/m3 .
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 3
Lektion 1: Densitet
• Densitet anges i kg/m3 .
• Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho).
• Vattnets densitet är 1000kg/m3 .
• Guld, ρAu = 19300kg/m3 .
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 3
Lektion 1: Densitet
• Densitet anges i kg/m3 .
• Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho).
• Vattnets densitet är 1000kg/m3 .
• Guld, ρAu = 19300kg/m3 .
• Is har en densitet på ca 920 kg/m3 .
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 3
Lektion 1: Densitet
• Densitet anges i kg/m3 .
• Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho).
• Vattnets densitet är 1000kg/m3 .
• Guld, ρAu = 19300kg/m3 .
• Is har en densitet på ca 920 kg/m3 .
• Olja har en densitet på ca 880 kg/m3 .
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 3
Lektion 1: Densitet
• Densitet anges i kg/m3 .
• Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho).
• Vattnets densitet är 1000kg/m3 .
• Guld, ρAu = 19300kg/m3 .
• Is har en densitet på ca 920 kg/m3 .
• Olja har en densitet på ca 880 kg/m3 .
• Sjunker is i olja?
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 3
Lektion 1: Viskositet
• Ett av hydraulikens viktigaste begrepp.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 4
Lektion 1: Viskositet
• Ett av hydraulikens viktigaste begrepp.
• Anger en vätskas trögflutenhet.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 4
Lektion 1: Viskositet
• Ett av hydraulikens viktigaste begrepp.
• Anger en vätskas trögflutenhet.
• Skjuvkraften i vätskan ökar linjärt med hastigheten.
◦ För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ ∆v .
∆y
◦ v är hastigheten i m/s.
◦ µ är vätskans dynamiska viskositet [ N s2 ].
m
◦ Dynamisk viskositet brukar anges i enheten Centipos,
s
1cP= 1o−3 N
= mP a · s.
m2
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 4
Lektion 1: Viskositet
• Ett av hydraulikens viktigaste begrepp.
• Anger en vätskas trögflutenhet.
• Skjuvkraften i vätskan ökar linjärt med hastigheten.
◦ För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ ∆v .
∆y
◦ v är hastigheten i m/s.
◦ µ är vätskans dynamiska viskositet [ N s2 ].
m
◦ Dynamisk viskositet brukar anges i enheten Centipos,
s
1cP= 1o−3 N
= mP a · s.
m2
• Kinematisk viskositet ν =
µ
.
ρ
◦ Enhet 1 cSt (centiStroke) = 10−6 m2 · s−1 .
◦ Anges i bland i enheterna Engler, Savbolt, Redwood
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 4
Lektion 1: Viskositet
• Ett av hydraulikens viktigaste begrepp.
• Anger en vätskas trögflutenhet.
• Skjuvkraften i vätskan ökar linjärt med hastigheten.
◦ För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ ∆v .
∆y
◦ v är hastigheten i m/s.
◦ µ är vätskans dynamiska viskositet [ N s2 ].
m
◦ Dynamisk viskositet brukar anges i enheten Centipos,
s
1cP= 1o−3 N
= mP a · s.
m2
• Kinematisk viskositet ν =
µ
.
ρ
◦ Enhet 1 cSt (centiStroke) = 10−6 m2 · s−1 .
◦ Anges i bland i enheterna Engler, Savbolt, Redwood
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 4
Lektion 1: Viskositet
• Viskositeten följer sambandet µ = µ0 eαp e−β∆T .
◦ Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen
◦ Viskositeten ökar exponentielt med trycket
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 5
Lektion 1: Viskositet
• Viskositeten följer sambandet µ = µ0 eαp e−β∆T .
◦ Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen
◦ Viskositeten ökar exponentielt med trycket
• Viskositeten ändras med en temperaturökning, ∆T .
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 5
Lektion 1: Viskositet
• Viskositeten följer sambandet µ = µ0 eαp e−β∆T .
◦ Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen
◦ Viskositeten ökar exponentielt med trycket
• Viskositeten ändras med en temperaturökning, ∆T .
• Oljans viskositet ändras ofta även med trycket, p.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 5
Lektion 1: Viskositet
• Viskositeten följer sambandet µ = µ0 eαp e−β∆T .
◦ Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen
◦ Viskositeten ökar exponentielt med trycket
• Viskositeten ändras med en temperaturökning, ∆T .
• Oljans viskositet ändras ofta även med trycket, p.
• Dynamisk viskositet hos vatten 10− 3 Pas vid 20o C .
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 5
Lektion 1: Viskositet
• Viskositeten följer sambandet µ = µ0 eαp e−β∆T .
◦ Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen
◦ Viskositeten ökar exponentielt med trycket
• Viskositeten ändras med en temperaturökning, ∆T .
• Oljans viskositet ändras ofta även med trycket, p.
• Dynamisk viskositet hos vatten 10− 3 Pas vid 20o C .
• Vatten har en dynamisk viskositet på 1cSt vid 20o C
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 5
Lektion 1: Skjuvkraft mellan två ytor.
Hastighetsprofil vid skjuvning mellan två plana ytor.
• Den övre ytan har hastighetn U.
• Gapet mellan ytorna är y.
• För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ ∆u .
∆y
• u är hastistigheten i m/s.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 6
Lektion 1: Viskositeten hos olika oljor
Viskositeten hos olika oljor som funktion av temperaturen.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 7
Lektion 1: Kompressibilitet
• Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring
och tryckändringen.
◦ κ = − ·∆V .
V ∆p
◦ ∆p anger tryckändrigen.
◦ ∆V anger volymändringen.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 8
Lektion 1: Kompressibilitet
• Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring
och tryckändringen.
◦ κ = − ·∆V .
V ∆p
◦ ∆p anger tryckändrigen.
◦ ∆V anger volymändringen.
• Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ = ∞.
◦ Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar
med höga tryck!
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 8
Lektion 1: Kompressibilitet
• Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring
och tryckändringen.
◦ κ = − ·∆V .
V ∆p
◦ ∆p anger tryckändrigen.
◦ ∆V anger volymändringen.
• Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ = ∞.
◦ Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar
med höga tryck!
• K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m2 ).
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 8
Lektion 1: Kompressibilitet
• Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring
och tryckändringen.
◦ κ = − ·∆V .
V ∆p
◦ ∆p anger tryckändrigen.
◦ ∆V anger volymändringen.
• Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ = ∞.
◦ Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar
med höga tryck!
• K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m2 ).
• Ren hydraulvätska har en tryckmodul på ca 1700 GPa.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 8
Lektion 1: Kompressibilitet
• Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring
och tryckändringen.
◦ κ = − ·∆V .
V ∆p
◦ ∆p anger tryckändrigen.
◦ ∆V anger volymändringen.
• Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ = ∞.
◦ Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar
med höga tryck!
• K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m2 ).
• Ren hydraulvätska har en tryckmodul på ca 1700 GPa.
• Tryckmodulen är oberoende av trycket, konstant.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 8
Lektion 1: Kompressibilitet
• Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring
och tryckändringen.
◦ κ = − ·∆V .
V ∆p
◦ ∆p anger tryckändrigen.
◦ ∆V anger volymändringen.
• Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ = ∞.
◦ Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar
med höga tryck!
• K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m2 ).
• Ren hydraulvätska har en tryckmodul på ca 1700 GPa.
• Tryckmodulen är oberoende av trycket, konstant.
• Inlöst luft gör oljan "svampig", kan vara ca. (9%vid20o C).
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 8
Lektion 1: Kompressibilitet
• Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring
och tryckändringen.
◦ κ = − ·∆V .
V ∆p
◦ ∆p anger tryckändrigen.
◦ ∆V anger volymändringen.
• Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ = ∞.
◦ Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar
med höga tryck!
• K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m2 ).
• Ren hydraulvätska har en tryckmodul på ca 1700 GPa.
• Tryckmodulen är oberoende av trycket, konstant.
• Inlöst luft gör oljan "svampig", kan vara ca. (9%vid20o C).
• Inlöst luft sänker tryckmodulen, 0.1% inlöst luft ger
κ ≈ 1000GP a.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 8
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor
Viktiga egenskaper hos oljor:
• Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 9
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor
Viktiga egenskaper hos oljor:
• Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt.
• Skapar en smörjande film på metallytor.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 9
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor
Viktiga egenskaper hos oljor:
• Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt.
• Skapar en smörjande film på metallytor.
• Hydrodynamisk smörjning.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 9
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor
Viktiga egenskaper hos oljor:
• Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt.
• Skapar en smörjande film på metallytor.
• Hydrodynamisk smörjning.
• Elastohydrodynamisk smörjning.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 9
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor
Viktiga egenskaper hos oljor:
• Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt.
• Skapar en smörjande film på metallytor.
• Hydrodynamisk smörjning.
• Elastohydrodynamisk smörjning.
• Smörjning orsakar viskiös friktion.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 9
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor
Viktiga egenskaper hos oljor:
• Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt.
• Skapar en smörjande film på metallytor.
• Hydrodynamisk smörjning.
• Elastohydrodynamisk smörjning.
• Smörjning orsakar viskiös friktion.
• EP-additiv tillsätts för att skyddande filmer skall skapas på
ytorna.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 9
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor
Viktiga egenskaper hos oljor:
• Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt.
• Skapar en smörjande film på metallytor.
• Hydrodynamisk smörjning.
• Elastohydrodynamisk smörjning.
• Smörjning orsakar viskiös friktion.
• EP-additiv tillsätts för att skyddande filmer skall skapas på
ytorna.
• Oljan används även för att transportera bort värme och
föroreningar från systemet.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 9
Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor
Viktiga egenskaper hos oljor:
• Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt.
• Skapar en smörjande film på metallytor.
• Hydrodynamisk smörjning.
• Elastohydrodynamisk smörjning.
• Smörjning orsakar viskiös friktion.
• EP-additiv tillsätts för att skyddande filmer skall skapas på
ytorna.
• Oljan används även för att transportera bort värme och
föroreningar från systemet.
• Pumpbar vid den lägsta drifttemperaturen.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 9
Lektion 1: Hydraulvätskor
Typer av hydraulvätskor:
• Mineraloljebaserade hydraulvätskor.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 10
Lektion 1: Hydraulvätskor
Typer av hydraulvätskor:
• Mineraloljebaserade hydraulvätskor.
• Olja i vatten emulsion, och vatten i olja emulsion (invert
emulsion).
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 10
Lektion 1: Hydraulvätskor
Typer av hydraulvätskor:
• Mineraloljebaserade hydraulvätskor.
• Olja i vatten emulsion, och vatten i olja emulsion (invert
emulsion).
• Olja i vatten, mikroemulsioner.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 10
Lektion 1: Hydraulvätskor
Typer av hydraulvätskor:
• Mineraloljebaserade hydraulvätskor.
• Olja i vatten emulsion, och vatten i olja emulsion (invert
emulsion).
• Olja i vatten, mikroemulsioner.
• Syntetiska lösningar (HFD).
◦ Fosfat estrar
◦ Klorerade kolväten
◦ Diestrar
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 10
Lektion 1: Hydraulvätskor
Typer av hydraulvätskor:
• Mineraloljebaserade hydraulvätskor.
• Olja i vatten emulsion, och vatten i olja emulsion (invert
emulsion).
• Olja i vatten, mikroemulsioner.
• Syntetiska lösningar (HFD).
◦ Fosfat estrar
◦ Klorerade kolväten
◦ Diestrar
• Polyglykol (HFC) vatten-glukol, 40-60% vatten.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 10
Lektion 1: Hydraulvätskor
Typer av hydraulvätskor:
• Mineraloljebaserade hydraulvätskor.
• Olja i vatten emulsion, och vatten i olja emulsion (invert
emulsion).
• Olja i vatten, mikroemulsioner.
• Syntetiska lösningar (HFD).
◦ Fosfat estrar
◦ Klorerade kolväten
◦ Diestrar
• Polyglykol (HFC) vatten-glukol, 40-60% vatten.
• Lämplig oljetemperatur är ca 40-50o C , vid höga
temparturer koksar oljan.
◦ Riskerar att sätta igen filter, och ge kärvande ventiler.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 10
Lektion 1: Tryck
• Tryck mäts i Pascal [P a].
◦ 1Bar = 100 000 [N/m2 ].
◦ 1Bar = 10 [T on/m2 ].
• Vid jordytan har vi det absoluta trycket 1 Bar.
• I hydraulsystem har vi ofta tryck upp till 400 Bar.
Absolut och relativt tryck
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 11
Lektion 1: Oljefiltret
Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil.
• Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β .
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 12
Lektion 1: Oljefiltret
Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil.
• Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β .
• β10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av
filtret, bara 1 av 75 passerar.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 12
Lektion 1: Oljefiltret
Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil.
• Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β .
• β10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av
filtret, bara 1 av 75 passerar.
• Största partikel som kan passera är i exemplet 10µm.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 12
Lektion 1: Oljefiltret
Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil.
• Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β .
• β10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av
filtret, bara 1 av 75 passerar.
• Största partikel som kan passera är i exemplet 10µm.
• β10 =
A
,
B
A=partiklar före, B=partiklar efter.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 12
Lektion 1: Oljefiltret
Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil.
• Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β .
• β10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av
filtret, bara 1 av 75 passerar.
• Största partikel som kan passera är i exemplet 10µm.
• β10 =
A
,
B
A=partiklar före, B=partiklar efter.
• Shuntventilen hindrar filterkollaps filtret, om det är
igenslammat.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 12
Lektion 1: Oljefilter
Ett Oljefilter.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 13
Lektion 1: Oljefilter
Ett Oljefilter.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 14
Lektion 1: Oljekylaren
En symbol samt en bild på en oljekylare.
Kylarens egenskaper:
• Kylaren ser till att oljan inte blir överhettad.
• Kylaren tål ofta inte höga tryck, placeras ofta på
returledning till tank.
• I bilden syns en motor som driver en fläkt.
• Kylaren skall vara väldimensionerad.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 15
Lektion 1: Oljekylaren
En symbol samt en bild på en oljekylare.
Kylarens egenskaper:
• Kylaren ser till att oljan inte blir överhettad.
• Kylaren tål ofta inte höga tryck, placeras ofta på
returledning till tank.
• I bilden syns en motor som driver en fläkt.
• Kylaren skall vara väldimensionerad.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 15
Lektion 1: Oljekylaren
En symbol samt en bild på en oljekylare.
Kylarens egenskaper:
• Kylaren ser till att oljan inte blir överhettad.
• Kylaren tål ofta inte höga tryck, placeras ofta på
returledning till tank.
• I bilden syns en motor som driver en fläkt.
• Kylaren skall vara väldimensionerad.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 15
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
• Lagrar oljan
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
• Lagrar oljan
• Kompenserar för värmeutvidgning av oljan
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
• Lagrar oljan
• Kompenserar för värmeutvidgning av oljan
• Kompenserar för oljeförluster
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
• Lagrar oljan
• Kompenserar för värmeutvidgning av oljan
• Kompenserar för oljeförluster
• Avluftar oljan
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
• Lagrar oljan
• Kompenserar för värmeutvidgning av oljan
• Kompenserar för oljeförluster
• Avluftar oljan
• Avskiljer vatten
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
• Lagrar oljan
• Kompenserar för värmeutvidgning av oljan
• Kompenserar för oljeförluster
• Avluftar oljan
• Avskiljer vatten
• Avskiljer större partiklar
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
• Lagrar oljan
• Kompenserar för värmeutvidgning av oljan
• Kompenserar för oljeförluster
• Avluftar oljan
• Avskiljer vatten
• Avskiljer större partiklar
• Har luftfilter
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
• Lagrar oljan
• Kompenserar för värmeutvidgning av oljan
• Kompenserar för oljeförluster
• Avluftar oljan
• Avskiljer vatten
• Avskiljer större partiklar
• Har luftfilter
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
• Lagrar oljan
• Kompenserar för värmeutvidgning av oljan
• Kompenserar för oljeförluster
• Avluftar oljan
• Avskiljer vatten
• Avskiljer större partiklar
• Har luftfilter
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
• Lagrar oljan
• Kompenserar för värmeutvidgning av oljan
• Kompenserar för oljeförluster
• Avluftar oljan
• Avskiljer vatten
• Avskiljer större partiklar
• Har luftfilter
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Hydraultanken
Schemasymbolen för en tank.
Några egenskaper hos en välkonstruerad tank:
• Kyler oljan
• Lagrar oljan
• Kompenserar för värmeutvidgning av oljan
• Kompenserar för oljeförluster
• Avluftar oljan
• Avskiljer vatten
• Avskiljer större partiklar
• Har luftfilter
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 16
Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn
Schemasymbolen för en ackumulator.
Ackumulatorns egenskaper:
• Lagrar hydraulisk energi.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 17
Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn
Schemasymbolen för en ackumulator.
Ackumulatorns egenskaper:
• Lagrar hydraulisk energi.
• Utjämnar tryckpulsationer.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 17
Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn
Schemasymbolen för en ackumulator.
Ackumulatorns egenskaper:
• Lagrar hydraulisk energi.
• Utjämnar tryckpulsationer.
• Skapar ett jämnare flöde.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 17
Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn
Schemasymbolen för en ackumulator.
Ackumulatorns egenskaper:
• Lagrar hydraulisk energi.
• Utjämnar tryckpulsationer.
• Skapar ett jämnare flöde.
• Bra att använda om flödestoppar finns i systemet.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 17
Lektion 1: Gasackumulatorn
Exempel på en gasackumulator.
c.
5MT007:
Lektion 1
– p. 18