Ulcerös kolit

Dokumentnamn:
Dokumenttyp:
Vårdprocessprogram Ulcerös kolit
PM
Utfärdande PE:
Sökord:
ulcerös kolit, vårdprocessprogram
Giltig fr o m:
Hjärt- och medicincentrum i Östergötland
Utfärdande enhet:
Målgrupp:
Giltigt t o m:
Mag-tarmmedicinska kliniken
Läkare
2016-10-28
Framtagen av: (Namn, titel)
Godkänd av: (Namn, titel)
Diarienummer:
Henrik Hjortswang, överläkare
Henrik Hjortswang,
verksamhetschef
HMC-2014-325
2014-10-28
Vårdprocessprogram
Ulcerös kolit
Mål
Mål
Förhindra förtida död i IBD-relaterad
komplikation (cancer, perforation,
operation, biverkan)
Förhindra skov
Mått
Antal som dött pga IBD-relaterad
komplikation/år
Målvärde
0/år
Andel med skov/år
<20%
Minimera antalet dagar med aktiv sjukdom
Insatt beh inom 2 v från skovdebut
Läkarbed på MagTarm-mott (MT-mott)
≤3 vardagar från mott-kontakt
>117 för kvinnor och >134 för män
>95%
100%
BMI >20 (≤70 år), BMI>22 (>70 år)
Ofrivillig viktförlust 1 mån >5%
Ofrivillig viktförlust 6 mån >10%
SHS symptom - median för pat i
remission
≥95%
<2%
<2%
<10 mm
Bedömn. av vårdgiv. – andel av pat
Bedömn. av patient – andel av pat
Andel av patienterna
Andel av patienterna (med förutsättning)
Andel av patienterna
>90%
>90%
100%
100%
>90%
SHS funktion – pat i rem <10 mm
SHS oro - pat i rem <20 mm
SHS välbefinnande - pat i rem <20 mm
>80%
>80%
>80%
Normalt Hb-värde
Förhindra malnutrition
Minimera symptombörda pga
- aktiv tarminflammation
- tarmfunktionsrubbning
- läkemedelsbiverkningar
Egenvård
- Adekvat kunskap om sjukdomen
- Pat tillfredställd med info om sjd
- Vårdplan för alla patienter
- Pat införstådd med sin vårdplan
- Följsamhet till behandling/vårdplan
Minimera påverkan på livskvalitet
- social funktion
- sjukdomsrelaterad oro
- välbefinnande
Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av:
2014-09-26
Henrik Hjortswang, överläkare
≥95%
Godkänt revideringen:
Henrik Hjortswang. verksamhetschef
Dokumentnamn:
Dokumenttyp:
Vårdprocessprogram Ulcerös kolit
PM
Utfärdande PE:
Sökord:
ulcerös kolit, vårdprocessprogram
Giltig fr o m:
Hjärt- och medicincentrum i Östergötland
Utfärdande enhet:
Målgrupp:
Giltigt t o m:
Mag-tarmmedicinska kliniken
Läkare
2016-10-28
Framtagen av: (Namn, titel)
Godkänd av: (Namn, titel)
Diarienummer:
Henrik Hjortswang, överläkare
Henrik Hjortswang,
verksamhetschef
HMC-2014-325
2014-10-28
Fördelning av ansvar för patienter med ulcerös proktit och kolit eller som har
kolektomerats pga ulcerös kolit
- patienter med ulcerös proktit och kolit handläggs av gastroenterolog på Magtarmmedicinska kliniken (huvud-PAL) i samråd med kolorektalkirurger vid behov.
Detta inkluderar alla former av kontroller och behandling utom kirurgiska åtgärder som
handläggs via Kir klin.
- patienter som kolektomeras handläggs av kolorektalkirurg (huvud-PAL) i samråd med
gastroenterolog vid behov från beslut om kirurgi och därefter enligt nedan. Detta
inkluderar alla kontroller, även av dietist inkl. preop. nutrition.
- Patienter med stomi, Kock reservoar och bäckenreservoar handläggs långsiktigt av
kolorektalkirurg (PAL) i samråd med gastroenterolog vid behov.
- Patienter med IRA handläggs under det initiala postoperativa skedet (ca 12 mån) av
kolorektalkirurg och förs sedan över till gastroenterolog för fortsatt handläggning i
samråd med kolorektalkirurg vid behov. Om patienten har immunomodulerande
medicinering handhas det via Mag-tarmmedicinska mott. Övrig medicinsk behandling
via Kir klin.
Uppföljning avseende sjukdomsaktivitet och patientorienterad sjukdomskontroll
Nydebuterad ulcerös kolit
Handläggs medicinskt som under skov, v.g. se nedan.
1. Telefonkontakt med ssk 2 veckor efter insatt behandling
2. Läkarbesök till PAL med kontroll aktiv sjukdom efter 8 veckor
3. Utbildningsinsats för nydebuterade IBD-patienter via IBD-ssk efter ca 26 veckor.
Värdering av F-cal, symtomregistrering och SHS. Om patienten mår bra vid 6 mån görs
läkarbesök efter ytterligare 6 mån och därefter ssk-kontakt årligen om allt är stabilt.
Vårdplan
Vårdplan upprättas av läkare tillsammans med patienten och utvärderas sedan vid varje
kontakt. Vårdplanen innehåller medicinsk beh (underhållsbehandling, ev. självmedicinering vid
skov), kirurgisk åtgärd, omvårdnad, smärta, nutrition, psykosoc stöd, uppföljningsrutin på IBDmott, när man själv skall ta kontakt och hur man får kontakt med mottagningen. Om
vårdplanen halvakut behöver revideras bokas tid till teamträff på akuttid på läkarens
mottagning med eller utan patient. Patienter med känd komplicerad sjukdom sätts upp på lista
för vårdplanering på Teamkonferensen.
-
METODBESKRIVNING IBD-utbildning av nydebuterad ulcerös kolit via IBDsjuksköterskemottagningen
METODBESKRIVNING Teamkonferens vid ulcerös kolit
METODBESKRIVNING Vårdplan IBD
Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av:
2014-09-26
Henrik Hjortswang, överläkare
Godkänt revideringen:
Henrik Hjortswang. verksamhetschef
Dokumentnamn:
Dokumenttyp:
Vårdprocessprogram Ulcerös kolit
PM
Utfärdande PE:
Sökord:
ulcerös kolit, vårdprocessprogram
Giltig fr o m:
Hjärt- och medicincentrum i Östergötland
Utfärdande enhet:
Målgrupp:
Giltigt t o m:
Mag-tarmmedicinska kliniken
Läkare
2016-10-28
Framtagen av: (Namn, titel)
Godkänd av: (Namn, titel)
Diarienummer:
Henrik Hjortswang, överläkare
Henrik Hjortswang,
verksamhetschef
HMC-2014-325
2014-10-28
Remission
Rutinkontroll IBD-ssk
Patienter i stabil remission kontrolleras årligen med telefonkontakt eller mottagningsbesök till
sjuksköterska. Undantag är de som står på biologisk behandling, de patienter som
önskar/behöver läkarbesök, patient med samtidig PSC eller om kontrollen görs i samband med
koloskopikontroll. Före besöket fylls formulär (SHS/symtom/nutritionsbedömning) i av patient
och skickas till mott. Blodprover (blodstatus, hsCRP, krea, alb, ALAT, ALP) och Fcalprotectin kvantitativt kontrolleras. Pat som går via immundispensären tar prover enligt detta
PM. Provsvar går till PAL. Svaren värderas av IBD-ssk och diskuteras vid behov med PAL.
Vid telefonkontakten gås patientens vårdplan igenom. Behöver vårdplanen uppdateras bokas
tid till teamträff på läkarens mottagning med eller utan patient. Efter telefonkontakten skickar
sjuksköterskan förfrågan till PAL för förnyelse av recept i meddelandefunktionen och samtidigt
ställningstagande till om medicineringen är adekvat.
Rutinkontroll läkare
I vissa fall görs rutinkontrollen hos PAL
- PSC som fortsätter kontrolleras hos läkare årligen och som lämnar blodprover var 6:e
månad
- deltagande i dysplasi-screening som gör sin årskontroll i samband med skopin.
- Patienter på biologisk beh.
- Patienter som önskar eller av annat skäl behöver gå hos läkare.
Rutinkontroll:
- SHS
- Symptomregistrering
- Bedömning av sjukdomsaktivitet i ulcerös kolit
- Sjukdomsrelaterad oro och behov av information om sjukdom och medicinering
- följsamhet till medicinering
- Rutinprover – blodstatus, kreatinin, S-albumin, hsCRP, ALAT, ALP och kvantitativt Fcalprotectin
o vid tiopurinbehandling tas prover enligt PM för immunmodulerande behandling
o vid PSC även fullt leverstatus
- Nutritionsstatus med MT-klinikens nutritionsformulär
- vårdplan skapas tillsammans med patienten
- behov av dysplasi-screening med coloskopi övervägs (se nedan).
- val av underhållsbehandling enligt handläggningsrutin
-
HANDLÄGGNINGSRUTIN Underhållsbehandling vid ulcerös kolit
METODBESKRIVNING Kallelse rutinkontroll hos IBD-ssk
Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av:
2014-09-26
Henrik Hjortswang, överläkare
Godkänt revideringen:
Henrik Hjortswang. verksamhetschef
Dokumentnamn:
Dokumenttyp:
Vårdprocessprogram Ulcerös kolit
PM
Utfärdande PE:
Sökord:
ulcerös kolit, vårdprocessprogram
Giltig fr o m:
Hjärt- och medicincentrum i Östergötland
Utfärdande enhet:
Målgrupp:
Giltigt t o m:
Mag-tarmmedicinska kliniken
Läkare
2016-10-28
Framtagen av: (Namn, titel)
Godkänd av: (Namn, titel)
Diarienummer:
Henrik Hjortswang, överläkare
Henrik Hjortswang,
verksamhetschef
HMC-2014-325
-
2014-10-28
METODBESKRIVNING IBD-sjuksköterskemottagning
METODBESKRIVNING nutritionsregistrering vid Mag-tarmmottagningen
Skov
Egenvård med 5-ASA kan initieras enligt vårdplan med eller utan telefonkontakt med ssk. Pat
med ökade tarmbesvär med eller utan egenvård tar omgående kontakt med IBD-ssk mott på
telefontid. Läkarbedömning görs samma dag och krävs läkarbesök skall detta erbjudas inom 3
vardagar.
Om pat har symptom som vid svårt skov enligt T&W föreligger indikation för inläggning.
Steroidkurer initieras efter läkarbedömning på mottagning eller skopienhet. Pat som ska
komma på besök akut kommer om möjligt påföljande dag.
Akut läkarbesök:
- SHS
- Symptomregistrering
- Rektoskopi/sigmoideoskopi
- värdering av orsak till symptom och ev. grad av sjukdomsaktivitet i ulcerös kolit
- ställningstagande till poliklinisk behandling eller inneliggande vård vid skov
- behandling av skov enligt handläggningsrutiner beroende på svårighetsgrad
- ställningstagande till ändrad underhållsbehandling enligt handläggningsrutin
- överväg behov av psykosocialt stöd i form av kontakt med kurator eller psykolog
- i övrigt enligt ovan under rutinkontroll inkl uppdatering av vårdplan
- uppföljning enligt nedan under ”kontroll av aktiv sjukdom”
-
METODBESKRIVNING Telefontid IBD-ssk mott
METODBESKRIVNING Förfrågan via Mina vårdkontakter IBD-ssk mott
HANDLÄGGNINGSRUTIN Handläggning polikliniskt av milt-måttligt skov vid
ulcerös kolit
Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av:
2014-09-26
Henrik Hjortswang, överläkare
Godkänt revideringen:
Henrik Hjortswang. verksamhetschef
Dokumentnamn:
Dokumenttyp:
Vårdprocessprogram Ulcerös kolit
PM
Utfärdande PE:
Sökord:
ulcerös kolit, vårdprocessprogram
Giltig fr o m:
Hjärt- och medicincentrum i Östergötland
Utfärdande enhet:
Målgrupp:
Giltigt t o m:
Mag-tarmmedicinska kliniken
Läkare
2016-10-28
Framtagen av: (Namn, titel)
Godkänd av: (Namn, titel)
Diarienummer:
Henrik Hjortswang, överläkare
Henrik Hjortswang,
verksamhetschef
HMC-2014-325
2014-10-28
Inneliggande vård
Patienter med svårt skov i ulcerös kolit eller som inte svarat på peroral steroidkur (40 mg
nedtrappningskur) läggs in på avdelningen för:
- behandling av det akuta skovet enligt standardvårdplan/handläggningsrutin
- Nutritionsbedömning görs senast 24 h efter att patienten blivit inlagd och
nutritionsåtgärder vidtas vid behov (se dokument Nutrition vid Ulcerös kolit,
Referensgruppen magtarm, Dietisternas riksförbund).
- senast andra dagen görs sambedömning av patienten med gastroenterolog och
kolorektalkirurg för ställningstagande till fortsatt handläggning.
- vid utebliven förbättring på medicinsk behandling enligt handläggningsrutin görs
kolektomi och uppföljning sker enligt nedan under ”kolektomi pga ulcerös kolit”.
- vid förbättring på medicinsk behandling planeras telefonsamtal till ssk efter 2 resp 4
veckor, samt återbesök till läkare efter 8-12 veckor. Ställningstagande tas till om
patienten skall följas upp även av dietist. Vid insatt immunmodulerande eller biologisk
behandling sker uppföljning även via immundispensären enligt metodbeskrivning
nedan. Patienten hör av sig till IBD-mott tidigare vid försämring.
- Vårdplan upprättas eller stäms av med patienten av utskrivande läkare.
- METODBESKRIVNING nutritionsregistrering vid Mag-tarmmottagningen
- HANDLÄGGNINGSRUTIN Handläggning av svårt skov av ulcerös kolit
Kontroll av aktiv sjukdom:
- Om patienten försämras trots insatt induktionsbehandling hör pat av sig direkt med
läkarbedömning samma dag.
- IBD-ssk ringer upp alla pat med aktiv sjukdom efter 2 v för värdering av
hälsotillståndet (SHS och symtomregistrering). Om pat inte svarat på behandlingen
efter 14 dagar så bokas besök till konsulten nästa dag. Om patienten inte svarat på
steroidbehandling meddelas avd-koordinator att inläggning kan bli aktuell nästa dag.
- Om patienten klart förbättras eller går i symptomatisk remission inom två veckor efter
insatt behandling sker kontroll hos PAL efter 8-10 veckor för värdering av
behandlingsresultatet och sjukdomsaktivitet, inklusive rutinprover (Hb, hsCRP,
albumin, kreatinin och F-calprotectin), samt rektoskopi vid detta besök för att få
värdering och utgångsnivå inför fortsatt uppföljning.
- Ev. dietistkontakt för uppföljning av nutritionsåtgärder.
- Ev. psykosocialt stöd via kurator eller psykolog.
- Vårdplan gås igenom.
- I övrigt enligt ovan under rutinkontroll.
-
Om remission uppnåtts vid 8-10-veckorskontrollen tas ställning till fortsatt
underhållsbehandling enligt handläggningsrutin.
-
Vid sjukdomsaktivitet sker handläggning enligt nedan under ”Terapirefraktär sjukdom”.
Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av:
2014-09-26
Henrik Hjortswang, överläkare
Godkänt revideringen:
Henrik Hjortswang. verksamhetschef
Dokumentnamn:
Dokumenttyp:
Vårdprocessprogram Ulcerös kolit
PM
Utfärdande PE:
Sökord:
ulcerös kolit, vårdprocessprogram
Giltig fr o m:
Hjärt- och medicincentrum i Östergötland
Utfärdande enhet:
Målgrupp:
Giltigt t o m:
Mag-tarmmedicinska kliniken
Läkare
2016-10-28
Framtagen av: (Namn, titel)
Godkänd av: (Namn, titel)
Diarienummer:
Henrik Hjortswang, överläkare
Henrik Hjortswang,
verksamhetschef
HMC-2014-325
2014-10-28
Terapirefraktär sjukdom
Steroidrefraktär
Om patienten försämras eller inte är bättre inom 14 dagars steroidbehandling bokas besök till
konsulten nästa dag och avd-koordinator meddelas att ev. inläggning är aktuell. Fortsatt
handläggning enligt ”inneliggande vård” ovan.
Steroidberoende
- Steroidberoende patient (dvs patient som blivit symtomfri på högdos kortison, men som
recidiverat under nedtrappning) behöver få intensifierad underhållsbeh och skall ses av
sin PAL. En halvakut tid bokas till PAL. Insättning av biologisk och/eller
immunomodulerande beh enligt nedan under ”Immunmodulerande/biologisk
behandling”.
- Handläggning enligt handläggningsrutin för steroidberoende ulcerös kolit
- vid terapi-refraktär sjukdom efter försök med BIO/IM-beh tas patienten upp för
diskussion på IBD-konferens för sambedömning av gastroenterologer och
kolorektalkirurger för beslut om vidare handläggning.
- vid beslut om kolektomi sker uppföljning enligt nedan under ”kolektomi pga ulcerös
kolit”.
-
HANDLÄGGNINGSRUTIN Handläggning av steroidberoende ulcerös kolit
Komplikationer och associerade sjukdomstillstånd
Ledbesvär handläggs enligt handläggningsrutin för ledbesvär vid IBD
Anemi handläggs enligt handläggningsrutin för anemi vid IBD
Ögonbesvär handläggs enligt handläggningsrutin för ögonsjukdom vid IBD
Leverpåverkan handläggs enligt handläggningsrutin för respektive leversjukdom
Hudåkomma handläggs enligt handläggningsrutin för hudåkomma vid IBD
- HANDLÄGGNINGSRUTIN ledbesvär vid IBD
- HANDLÄGGNINGSRUTIN anemi vid IBD
- HANDLÄGGNINGSRUTIN ögonsjukdom vid IBD
- HANDLÄGGNINGSRUTIN hudåkomma vid IBD
Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av:
2014-09-26
Henrik Hjortswang, överläkare
Godkänt revideringen:
Henrik Hjortswang. verksamhetschef
Dokumentnamn:
Dokumenttyp:
Vårdprocessprogram Ulcerös kolit
PM
Utfärdande PE:
Sökord:
ulcerös kolit, vårdprocessprogram
Giltig fr o m:
Hjärt- och medicincentrum i Östergötland
Utfärdande enhet:
Målgrupp:
Giltigt t o m:
Mag-tarmmedicinska kliniken
Läkare
2016-10-28
Framtagen av: (Namn, titel)
Godkänd av: (Namn, titel)
Diarienummer:
Henrik Hjortswang, överläkare
Henrik Hjortswang,
verksamhetschef
HMC-2014-325
2014-10-28
Graviditet
Vid graviditetsönskan/graviditet erbjuds patienten läkarbesök för värdering enligt rutinkontroll
och information om sjukdom och läkemedelsbehandling under graviditet och amning.
-
HANDLÄGGNINGSRUTIN Graviditet vid IBD
Immunomodulerande/biologisk behandling
- Pat som sätts in på biologisk eller immunomodulerande beh har kontakt med IBD ssk
efter 2, 4 och 8 veckor och PAL efter 12 och 26 veckors behandling. Om pat då bedöms
vara i stabil remission kommer pat till läkare efter 12 mån och därefter årligen till ssk
om pat står på IM och årligen till läkare om pat står på biologisk beh.
- Ssk följer pat som inleder tiopurinbeh med provtagning och kontakt. Dessa pat ska i
huvudsak komma till mott för provtagning och avstämning med ssk.
- Pat på biologisk beh tas upp på pat-konferens efter 3, 6, och 12 månader. Därefter
årligen.
Vid insättande
- Läkaren informerar patienten om läkemedlets verkan, potentiella biverkningar,
uppföljning och vikten av följsamhet till medicinering och kontroller
- Läkaren anger i journalanteckning indikation, läkemedel, patientens vikt,
dosering/måldos. Ordination i läkemedelsjournal och recept skrivs.
- Patienten bokas till IBD-sjuksköterska för uppstart av behandling.
- IBD-ssk ger kompletterande information om läkemedlet, ev. dos-upptrappning och
kontroller.
- Kontroll av prover (blodstatus, venös diff, albumin, hsCRP, kreatinin, amylas, ALAT,
ALP, urinstatus (REDIA) samt TPMT vid tiopurinbehandling)
Uppföljning
- Uppföljning sker enligt metodbeskrivning för läkemedelsbehandling med respektive
preparat.
- Kontroller görs enligt metodbeskrivning med provtagning, värdering av symptombörda,
ev. biverkningar av medicineringen och följsamhet till medicineringen. Vid akuta
problem tas kontakt med Konsultläkaren, i övrigt med patientens PAL. Vid behov
bokas mott-tid till PAL för vårdplanering med eller utan patient närvarande.
- Återbesök till läkare sker efter 12 och 26 veckor för värdering av sjukdomsaktivitet,
symptombörda inkl ev. biverkningar, följsamhet, behandlingseffekt, omvärdering av
måldos, nedtrappning av ev. akut behandling (steroider eller högdos 5-ASA).
- Om behandlingen fungerar enligt plan får patienten rutinkontroll hos läkare efter ett år
och därefter till IBD-ssk mott.
Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av:
2014-09-26
Henrik Hjortswang, överläkare
Godkänt revideringen:
Henrik Hjortswang. verksamhetschef
Dokumentnamn:
Dokumenttyp:
Vårdprocessprogram Ulcerös kolit
PM
Utfärdande PE:
Sökord:
ulcerös kolit, vårdprocessprogram
Giltig fr o m:
Hjärt- och medicincentrum i Östergötland
Utfärdande enhet:
Målgrupp:
Giltigt t o m:
Mag-tarmmedicinska kliniken
Läkare
2016-10-28
Framtagen av: (Namn, titel)
Godkänd av: (Namn, titel)
Diarienummer:
Henrik Hjortswang, överläkare
Henrik Hjortswang,
verksamhetschef
HMC-2014-325
-
2014-10-28
METODBESKRIVNING Behandling med Azatioprin/Imurel eller Puri-nethol
METODBESKRIVNING Behandling med Remicade
METODBESKRIVNING Behandling med Humira
METODBESKRIVNING Behandling med Simponi
METODBESKRIVNING Behandling med Cimzia
METODBESKRIVNING Behandling med Entyvio
PATIENTINFORMATION Behandling med Azatioprin/Imurel
PATIENTINFORMATION Behandling med Remicade (från MSD)
PATIENTINFORMATION Behandling med Humira (från Abbott)
PATIENTINFORMATION Behandling med Simponi (från MSD)
PATIENTINFORMATION Behandling med Cimzia (från UCB)
PATIENTINFORMATION Behandling med Entyvio (från Takeda)
Dysplasi-kontroll
Erbjudande om deltagande i kontroll-program för dysplasi enligt metodbeskrivning ges till
- Alla patienter med total eller extensiv ulcerös kolit med ≥10 års duration.
- Alla patienter med hereditet för CRC och ≥10 års duration
- Alla patienter med PSC.
- Alla patienter med IRA.
-
METODBESKRIVNING Dysplasi-kontroll vid ulcerös kolit
Kolektomi pga ulcerös kolit
- beslut om kolektomi tas i samråd mellan gastroenterologer och kolorektalkirurger på
indikationerna terapirefraktär sjukdom, akut komplikation eller dysplasi/cancer.
- Postoperativt handläggs patienterna av kolorektalkirurger i samråd med
gastroenterologer.
- Patienter med ileostomi, Kockreservoar och bäckenreservoar handläggs långsiktigt av
kolorektalkirurger.
- Patienter med IRA följs i det initiala postoperativa skedet av kolorektalkirurg fram tills
IRA-funktionen bedöms tillfredställande (ca 12 mån). Därefter handläggs patienten av
gastroenterolog.
- Patienter med IRA följs enligt samma principer som ovan. Alla patienter med IRA
deltar i dysplasi-screening enligt ovan.
Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av:
2014-09-26
Henrik Hjortswang, överläkare
Godkänt revideringen:
Henrik Hjortswang. verksamhetschef
Dokumentnamn:
Dokumenttyp:
Vårdprocessprogram Ulcerös kolit
PM
Utfärdande PE:
Sökord:
ulcerös kolit, vårdprocessprogram
Giltig fr o m:
Hjärt- och medicincentrum i Östergötland
Utfärdande enhet:
Målgrupp:
Giltigt t o m:
Mag-tarmmedicinska kliniken
Läkare
2016-10-28
Framtagen av: (Namn, titel)
Godkänd av: (Namn, titel)
Diarienummer:
Henrik Hjortswang, överläkare
Henrik Hjortswang,
verksamhetschef
HMC-2014-325
2014-10-28
Resursbehov ulcerös kolit
Totalt kontrolleras 1000 patienter med ulcerös kolit och proktit på Mag-tarmmedicinska
kliniken och Kirurgiska kliniken i Linköping. Ca 800 av dessa är icke kolektomerade och
kontrolleras av MTK. 50 patienter sätts årligen in på immunmodulerande/bio terapi via
immundispensären. 200 patienter är kolektomerade. De med Kock eller bäckenreservoar följs
huvudsakligen av Kirurgiska kliniken, medan de med IRA handläggs av MTKenligt ovan. I
Linköping nydiagnosticeras ca 25 patienter årligen med ulcerös kolit eller proktit.
Typ av åtgärd
MTK – IBD sektionen
Läkarbesök rutinkontroll
Läkarbesök akutbesök
Läkarbesök kontroll aktiv sjukdom
Läkarbesök insättande IM/BIO beh
IBD-ssk rutinkontroll
IBD-ssk insättande IM/BIO beh
Dagvård (järn, Remicade)
IBD-ssk planerad telefonkontakt aktiv sjukdom
IBD-ssk utbildning nydebuterad UC
Diestistbesök
Dysplasiscreening med koloskopi
Dysplasiscreening IRA med sigmoideoskopi
Koloskopi/sigmoideoskopi relaterad till UC
Kirurgiska kliniken – kolorektalsektionen
Kolektomi
Läkarbesök inför och efter kolektomi
(kontroll IRA/IPAA/ileostomi)
Reservoarskopi
Dietistbesök (pre-) och postoperativt
Stomi-ssk besök
Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av:
2014-09-26
Henrik Hjortswang, överläkare
Antal/år
50
300
400
100
600
150
300
300
25
30
150
150
100
10
50
30
20
50
Godkänt revideringen:
Henrik Hjortswang. verksamhetschef