i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering

Här kan man placera loggan
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB
gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Grundskola
PeterSvenskolan är en grundskola i centrala Helsingborg. På skolan har vi nio klasser i
årskurserna 6-9. I dagsläget har vi 194 elever. Klasstorlekarna ligger på ca 24-26
elever/klass. Alla elever har sin undervisning i åldershomogena klasser.
Varje klass har två stycken klasslärare som ansvarar för att sammankalla till föräldramöten
samt hålla i klassråd. Klasslärarna har också oftast ansvar för klasserna vid schemabrytande
aktiviteter, friluftsdagar och studieresor.
Utöver detta arbetar vi mycket med ett mentorskap som innebär att varje pedagog också
har ansvar för ca 10-15 elever som träffas en gång i veckan. Dessa grupper benämner vi
mentorsgrupper och de är åldersblandade. Som mentor har man ett övergripande ansvar
för sina mentorselever och för att kommunikationen med vårdnadshavarna fungerar.
Mentorn träffar vårdnadshavarna och elev minst en gång per termin för utvecklingssamtal.
PeterSvenskolan 1 har ett Elevråd med 1-2 representanter från varje klass. Dessa träffas
olika dagar men minst en gång i månaden. En lärare på skolan ansvarar för att sammankalla
Elevrådet.
Skolan har också ett Föräldraråd. Målet är att föräldrarådet ska träffas ca 2-3gånger per
läsår. Skolans biträdande rektor Martin Björk ansvarar för att sammankalla föräldrarådet
och håller i detta tillsammans med skolans rektor, Susanne Björk.
Skolledningen består av rektor Susanne Björk och biträdande rektor Martin Björk. Till sin
hjälp har de fyra förstelärare som driver pedagogiska utvecklingsfrågor i arbetslaget,
administrativ personal som sköter IT, kansli och vaktmästeri.
Här kan man placera loggan
Elevhälsans organisation består av rektor Susanne Björk, biträdande rektor Martin Björk,
kurator Kent Björklund, specialpedagog Johanna Ingoldsson, skolsköterska Charlotta Glad,
skolläkare Cecilia Wiss-Mencke, skolpsykolog Emelie Broberg och SYV Rebecka Everland.
Varje vecka har denna grupp gemensamma möten enligt en utarbetad rutin.
All personal har tid för samplanering på måndagar samt möjlighet att anmäla och träffa
Elevhälsoteamet för att lyfta enskilda elever eller grupper på skolan. Parallellt med denna
tid så har personalen en möjlighet att boka möten för att planera arbetsområden eller
andra gemensamma aktiviteter. Denna tid kan också användas till att sammankalla all
personal för att informera och diskutera olika elevärenden som vi behöver ha en samsyn
kring.
Varje onsdag träffas alla pedagoger för en pedagogisk konferens. Längden på denna är 1,5h
och används till olika aktiviteter som syftar till att hjälpa oss i arbetet med att nå för läsåret
uppsatta mål.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
2016-08-15 till 2017-08-14
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder
Elevenkät: varje månad på klassrådet genomfördes en elevenkät där eleverna fick svara på
frågor om trivsel och studiero på skolan. Denna analyserades och diskuterades i EHT och
sedan på nästkommande arbetslagsmöte. Två klasser stack ut under året som vi arbeta
extra mycket med, både elever, lärare och EHT. Resultatet blev två lugnare klasser med
bättre resultat i enkäten vid nästa tillfälle.




Studielist: alla elever fick gå en kort kurs i hur man kan lära sig att bemöta
andra människor på ett positivt sätt för att på så sätt skapa en tillåtande
miljö på skolan men också öka sina resultat. Trivsel/trygghet har ökat från
föregående år med 10%.
Hälsovecka: en vecka/läsår tillägnar vi vår hälsa; det kan vara allt från
mindfullness till hur man ska äta och träna för att må bra. Förra läsåret var
temat: hur man gör en annan människa glad. Denna vecka var mycket
uppskattad av många elever och vi planerar därför att fortsätta med detta i
en något annorlunda skepnad även detta läsår.
Värdegrundsarbete: i samarbete med svenska kyrkan arbetar vi tillsammans
med våra elever i hur man kan lösa konflikter och bemöta andra. Detta
kopplas till elevernas vardag men också situationen i omvärlden. Detta
bygger på en samtal i mindre grupper och enskilt. Detta är ett långsiktigt
arbete men vi upplever att eleverna blir bättre på att hantera konflikter.
Lajks! Ett projekt för elever i år 6 & 7, all personal på skolan och alla föräldrar
på skolan oavsett elevens ålder. Två poliser håller i projektet som handlar om
nätetik och vad som kan hända när man är aktiv på nätet, nätmobbing mm.
Även detta är ett långsiktigt arbete men detta projektet involverar både
Här kan man placera loggan
föräldrar, elever och personal som tillsammans får ett plattform att diskutera
denna typen av konflikter, vilket underlättar arbetet att motverka
diskriminering och kränkningar på nätet.
 FN-dagen: alla på skolan har ett schemabrytande projekt där vi diskuterar
mänskliga rättigheter och FN:s uppkomst. Eleverna får klä upp sig i sina
respektive länders nationalkläder och musikeleverna har en konsert för hela
skolan. Eleverna upplever att de får vara sig själva på vår skola, enligt vår NKI.
 Konsten att samtala om – hur man kan lära sig att lösa vardagskonflikter.
Inriktat mot år 6 och 7 där vi vanligtvis upplever att eleverna behöver verktyg för
att hantera konflikter.
Totalt sett har skolan ökat Trivsel/trygghet från föregående år med 10% och
även ökar måluppfyllelsen i år 9 från 60% till 77%.
Elevenkät: varje månad på klassrådet genomfördes en elevenkät där eleverna fick svara på
frågor om trivsel och studiero på skolan. Denna analyserades och diskuterades i EHT och
sedan på nästkommande arbetslagsmöte. Två klasser stack ut under året som vi arbeta
extra mycket med, både elever, lärare och EHT. Resultatet blev två lugnare klasser med
bättre resultat i enkäten vid nästa tillfälle.






Studielist: alla elever fick gå en kort kurs i hur man kan lära sig att bemöta
andra människor på ett positivt sätt för att på så sätt skapa en tillåtande
miljö på skolan men också öka sina resultat. Trivsel/trygghet har ökat från
föregående år med 10%.
Hälsovecka: en vecka/läsår tillägnar vi vår hälsa; det kan vara allt från
mindfullness till hur man ska äta och träna för att må bra. Förra läsåret var
temat: hur man gör en annan människa glad. Denna vecka var mycket
uppskattad av många elever och vi planerar därför att fortsätta med detta i
en något annorlunda skepnad även detta läsår.
Värdegrundsarbete: i samarbete med svenska kyrkan arbetar vi tillsammans
med våra elever i hur man kan lösa konflikter och bemöta andra. Detta
kopplas till elevernas vardag men också situationen i omvärlden. Detta
bygger på en samtal i mindre grupper och enskilt. Detta är ett långsiktigt
arbete men vi upplever att eleverna blir bättre på att hantera konflikter.
Lajks! Ett projekt för elever i år 6 & 7, all personal på skolan och alla föräldrar
på skolan oavsett elevens ålder. Två poliser håller i projektet som handlar om
nätetik och vad som kan hända när man är aktiv på nätet, nätmobbing mm.
Även detta är ett långsiktigt arbete men detta projektet involverar både
föräldrar, elever och personal som tillsammans får ett plattform att diskutera
denna typen av konflikter, vilket underlättar arbetet att motverka
diskriminering och kränkningar på nätet.
FN-dagen: alla på skolan har ett schemabrytande projekt där vi diskuterar
mänskliga rättigheter och FN:s uppkomst. Eleverna får klä upp sig i sina
respektive länders nationalkläder och musikeleverna har en konsert för hela
skolan. Eleverna upplever att de får vara sig själva på vår skola, enligt vår NKI.
Konsten att samtala om – hur man kan lära sig att lösa vardagskonflikter.
Här kan man placera loggan
Inriktat mot år 6 och 7 där vi vanligtvis upplever att eleverna behöver verktyg för
att hantera konflikter.
Totalt sett har skolan ökat Trivsel/trygghet från föregående år med 10% och
även ökar måluppfyllelsen i år 9 från 60% till 77%.
Utvärdering av årets planerade åtgärder
Utvärdering av årets plan kommer att ske kontinuerligt under året enligt nedanstående
körschema.
1. I slutet av varje termin (juni) utvärderas denna plan utifrån elevers och personals
synpunkter
2. I september startar Elevenkäten som görs två ggr/termin och vars resultat utvärderas
påföljande vecka (sept, nov, feb, april) En sammanställning görs i juni.
3. Under november ska en träff i föräldranätverket genomföras och här är genomgång och
revidering av ”Planen mot diskriminering och kränkande behandling” en punkt.
4. Efter brukarundersökningarna i feb/mars sker en tredje revidering av de insatser vi
dittills har gjort i samråd med elevhälsoteamet och lärare. I samband med detta sker
också en utvärdering tillsammans med elevrådet av vad som gjorts och hur det har slagit
ut.
5. Vid läsårets slut genomförs en utvärdering av samtliga aktiviteter tillsammans med
samtlig personal där de kommer att arbeta i mindre grupper.
6. I starten på nästa läsår revideras planen utifrån de synpunkter som kommit in från
föregående läsår
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Petersvenskolans lokala vision och ställningstagande
Vår vision med värdegrundsarbetet är att samtliga elever och personal ska kunna känna sig trygga i
skolan. Vi arbetar för en skola där det råder respekt mellan elev-elev, vuxen –elev och har
nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering.
Här kan man placera loggan
Petersvenskolans lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde
och trygghet
Nedanstående främjande arbete gäller oberoende av diskrimineringsgrund.













Vi arbetar dagligen i varje kontakt med eleverna på ett medvetet sätt för att
förhindra att elever känner sig kränkta och diskriminerade. Det viktigaste
arbetet här är att stärka relationerna mellan elev-elev och elev-lärare.
Vi är tydliga i våra förväntningar på elever och vårdnadshavare vad gäller hur
vi ska vara mot varandra. Tydliga regler finns och aktualiseras dagligen på
olika sätt.
Mentorsansvar: Alla elever är delaktiga i att ta hand om vår gemensamma
arbetsmiljö. Detta sker i ålders och könsblandade grupper. Systemet främjar
arbetet mot kränkningar och diskriminering då vi minskar anonymiteten
mellan individer men också mellan grupper. Killar och tjejer arbetar bredvid
varandra med samma riktlinjer och uppdrag.
Introveckor: Syftet med introduktionsveckor är att vi i början av varje termin
arbetar väldigt aktivt med att bygga relationer och skapa en grogrund för ett
fortsatt arbete mot en trygg skolgång.
Gemensamma tider för alla lärare för att planera och tillsammans utveckla
verksamheten. Det är viktigt att vi i arbetslaget är samspelta, vet vilka rutiner
vi har och utvecklar organisationen tillsammans. Minst 3,5 h/vecka ligger till
vårt förfogande för detta.
Elevhälsan arbetar med öppen mottagning för att personal ska känna ett
stöd i detta arbete.
Rastvakt: Vi har ett tydligt rastvaktsschema där all personal är viktiga.
Mentorstid: Alla elever träffas i mentorsgrupp en gång i veckan för att arbeta
med vår värdegrund, trivselregler, ordningsregler och studiero enligt ett
gemensamt upplägg.
Samarbete med utomstående instanser t.ex socialtjänsten,
ungdomsmottagningen, BUP, Dynamis, Blå Kamelen m.fl.
Positiv elevsyn: Vi arbetar aktivt med att tillsammans i arbetslaget hålla en
positiv elevsyn och att alla elever ska känna att de har vuxna på skolan som
lyssnar och supportar dem.
Föräldrasamverkan. Föräldranätverket ska utvecklas under året och syfta till
en ännu större samverkansmöjlighet. Utöver detta jobbar vi efter tesen att
alltid ha en tät kontakt med föräldrar vid behov.
Lära känna samtal: Alla nya elever kallas till ett första möte med mentor.
Elevenkät: varje månad på klassrådet genomförs en elevenkät där eleverna
får svara på frågor om trivsel och studiero på skolan. Denna analyseras och
diskuteras först i EHT och sedan på arbetslagsmötet samma vecka som
elevenkäten görs. Därefter diskuteras resultatet med klasserna så att de får
kommentera och tycka till om situationen på skolan. Vi följer noggrant
trenden i resultaten över läsåret årskursvis och klassvis.
Här kan man placera loggan
Kön: att någon är kvinna eller man
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller
genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer,
kristna, buddister och ateister
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Ålder: uppnådd levnadslängd
Nedanstående främjande arbete gäller oberoende av diskrimineringsgrund.








Vi arbetar dagligen i varje kontakt med eleverna på ett medvetet sätt för att
förhindra att elever känner sig kränkta och diskriminerade. Det viktigaste
arbetet här är att stärka relationerna mellan elev-elev och elev-lärare.
Vi är tydliga i våra förväntningar på elever och vårdnadshavare vad gäller hur
vi ska vara mot varandra. Tydliga regler finns och aktualiseras dagligen på
olika sätt.
Mentorsansvar: Alla elever är delaktiga i att ta hand om vår gemensamma
arbetsmiljö. Detta sker i ålders och könsblandade grupper. Systemet främjar
arbetet mot kränkningar och diskriminering då vi minskar anonymiteten
mellan individer men också mellan grupper. Killar och tjejer arbetar bredvid
varandra med samma riktlinjer och uppdrag.
Introveckor: Syftet med introduktionsveckor är att vi i början av varje termin
arbetar väldigt aktivt med att bygga relationer och skapa en grogrund för ett
fortsatt arbete mot en trygg skolgång.
Gemensamma tider för alla lärare för att planera och tillsammans utveckla
verksamheten. Det är viktigt att vi i arbetslaget är samspelta, vet vilka rutiner
vi har och utvecklar organisationen tillsammans. Minst 3,5 h/vecka ligger till
vårt förfogande för detta.
Elevhälsan arbetar med öppen mottagning för att personal ska känna ett
stöd i detta arbete.
Rastvakt: Vi har ett tydligt rastvaktsschema där all personal är viktiga.
Mentorstid: Alla elever träffas i mentorsgrupp en gång i veckan för att arbeta
med vår värdegrund, trivselregler, ordningsregler och studiero enligt ett
gemensamt upplägg.
Här kan man placera loggan





Samarbete med utomstående instanser t.ex socialtjänsten,
ungdomsmottagningen, BUP, Dynamis, Blå Kamelen m.fl.
Positiv elevsyn: Vi arbetar aktivt med att tillsammans i arbetslaget hålla en
positiv elevsyn och att alla elever ska känna att de har vuxna på skolan som
lyssnar och supportar dem.
Föräldrasamverkan. Föräldranätverket ska utvecklas under året och syfta till
en ännu större samverkansmöjlighet. Utöver detta jobbar vi efter tesen att
alltid ha en tät kontakt med föräldrar vid behov.
Lära känna samtal: Alla nya elever kallas till ett första möte med mentor.
Elevenkät: varje månad på klassrådet genomförs en elevenkät där eleverna
får svara på frågor om trivsel och studiero på skolan. Denna analyseras och
diskuteras först i EHT och sedan på arbetslagsmötet samma vecka som
elevenkäten görs. Därefter diskuteras resultatet med klasserna så att de får
kommentera och tycka till om situationen på skolan. Vi följer noggrant
trenden i resultaten över läsåret årskursvis och klassvis.
Kön: att någon är kvinna eller man
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller
genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer,
kristna, buddister och ateister
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har
samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium
eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna
personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss
religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder,
såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som
används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana
Här kan man placera loggan
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har
samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium
eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna
personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss
religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder,
såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som
används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana
åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation
med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och
annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra
omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016/17
utifrån resultatet av kartläggningarna
Åtgärder vi har planerat är:
Här kan man placera loggan
Elevenkät: 2 ggr/termin på klassrådet genomförs en elevenkät där eleverna får svara på
frågor om trivsel och studiero på skolan. Denna analyseras och diskuteras på
arbetslagsmötet samma vecka som elevenkäten görs. Därefter diskuteras resultatet med
klasserna så att de får kommentera och tycka till om situationen på skolan. Vi följer
noggrant trenden i resultaten över läsåret årskursvis och klassvis


Trygghetskarta: eleverna kommer att få fylla i en karta över skolan och kryssa
i om det finns områden där de känner sig otrygga.
 Studielist: alla elever får gå en kort kurs i hur man kan lära sig att bemöta
andra människor på ett positivt sätt för att på så sätt också få mer hjälp av t
ex sin lärare i skolarbetet. Detta sker på introveckorna.
 Hälsovecka: en vecka/läsår tillägnar vi vår hälsa; det kan vara allt från
mindfullness till hur man ska äta och träna för att må bra. Detta läsåret
startar vi med en hälsovecka som intro.
 Värdegrundsarbete: i samarabete med svenska kyrkan arbetar vi tillsammans
med våra elever i hur man kan lösa konflikter och bemöta andra. Detta
kopplas till elevernas vardag men också situationen i omvärlden. Detta
bygger på en samtal i mindre grupper och enskilt.
 Lajks! Ett projekt för elever i år 6 & 7, all personal på skolan och alla föräldrar
på skolan oavsett elevens ålder. Två poliser håller i projektet som handlar om
nätetik och vad som kan hända när man är aktiv på nätet, nätmobbing mm.
 FN-dagen: alla på skolan har ett schemabrytande projekt där vi diskuterar
mänskliga rättigheter och FN:s uppkomst. Eleverna får klä upp sig i sina
respektive länders nationalkläder och musikeleverna har en konsert för hela
skolan.
Konsten att samtala om – hur man kan lära sig att lösa vardagskonflikter.
Elevenkät: 2 ggr/termin på klassrådet genomförs en elevenkät där eleverna får svara på
frågor om trivsel och studiero på skolan. Denna analyseras och diskuteras på
arbetslagsmötet samma vecka som elevenkäten görs. Därefter diskuteras resultatet med
klasserna så att de får kommentera och tycka till om situationen på skolan. Vi följer
noggrant trenden i resultaten över läsåret årskursvis och klassvis





Trygghetskarta: eleverna kommer att få fylla i en karta över skolan och kryssa
i om det finns områden där de känner sig otrygga.
Studielist: alla elever får gå en kort kurs i hur man kan lära sig att bemöta
andra människor på ett positivt sätt för att på så sätt också få mer hjälp av t
ex sin lärare i skolarbetet. Detta sker på introveckorna.
Hälsovecka: en vecka/läsår tillägnar vi vår hälsa; det kan vara allt från
mindfullness till hur man ska äta och träna för att må bra. Detta läsåret
startar vi med en hälsovecka som intro.
Värdegrundsarbete: i samarabete med svenska kyrkan arbetar vi tillsammans
med våra elever i hur man kan lösa konflikter och bemöta andra. Detta
kopplas till elevernas vardag men också situationen i omvärlden. Detta
bygger på en samtal i mindre grupper och enskilt.
Lajks! Ett projekt för elever i år 6 & 7, all personal på skolan och alla föräldrar
Här kan man placera loggan

på skolan oavsett elevens ålder. Två poliser håller i projektet som handlar om
nätetik och vad som kan hända när man är aktiv på nätet, nätmobbing mm.
 FN-dagen: alla på skolan har ett schemabrytande projekt där vi diskuterar
mänskliga rättigheter och FN:s uppkomst. Eleverna får klä upp sig i sina
respektive länders nationalkläder och musikeleverna har en konsert för hela
skolan.
Konsten att samtala om – hur man kan lära sig att lösa vardagskonflikter.
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen





Mentorstiden
Vi genomför en trivselenkät som vi kallar ”Elevenkäten” och som syftar till att kartlägga hur
våra elever trivs på skolan samt vilka områden som känns mindre trygga på skolan.
Föräldraråd där planen diskuteras och revideras.
Elevråd där varje klass representanter blir delaktig i arbetet med planen
Brukarundersökning genomförs varje vår.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Steg 1. Uppmärksamma – du som skolpersonal ska prata med elev, informera
mentor samt dokumentera.
Steg 2. Kartlägg – prata med vårdnadshavare, lyft för diskussion i arbetslaget
samt kontakta specialpedagog/skolsköterska för kartläggningsmall. Blanketten
”Anmälan till rektor” finns på Schoolsoft, vårt intranät.
Steg 3. Anmälan till Elevhälsoteamet – skicka in kartläggningen till rektor.
Elevhälsoteamet bereder ärendet utifrån kartläggningen och samlar eventuellt in
ytterligare information från andra instanser samt kallar mentor samt annan
berörd personal till ett elevhälsomöte.
Steg 4. Elevhälsomöte – med mentor och annan berörd personal.
Här kan man placera loggan
Steg 5. Åtgärder – rektor beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas.
Steg 6. Uppföljning och utvärdering (ska ske kontinuerligt och ska dokumenteras)
Steg 1. Uppmärksamma – du som skolpersonal ska prata med elev, informera
mentor samt dokumentera.
Steg 2. Kartlägg – prata med vårdnadshavare, lyft för diskussion i arbetslaget
samt kontakta specialpedagog/skolsköterska för kartläggningsmall. Blanketten
”Anmälan till rektor” finns på Schoolsoft, vårt intranät.
Steg 3. Anmälan till Elevhälsoteamet – skicka in kartläggningen till rektor.
Elevhälsoteamet bereder ärendet utifrån kartläggningen och samlar eventuellt in
ytterligare information från andra instanser samt kallar mentor samt annan
berörd personal till ett elevhälsomöte.
Steg 4. Elevhälsomöte – med mentor och annan berörd personal.
Steg 5. Åtgärder – rektor beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas.
Steg 6. Uppföljning och utvärdering (ska ske kontinuerligt och ska dokumenteras)
Steg 1. Uppmärksamma – du som skolpersonal ska prata med elev, informera
mentor samt dokumentera.
Steg 2. Kartlägg – prata med vårdnadshavare, lyft för diskussion i arbetslaget
samt kontakta specialpedagog/skolsköterska för kartläggningsmall. Blanketten
”Anmälan till rektor” finns på Schoolsoft, vårt intranät.
Steg 3. Anmälan till Elevhälsoteamet – skicka in kartläggningen till rektor.
Elevhälsoteamet bereder ärendet utifrån kartläggningen och samlar eventuellt in
ytterligare information från andra instanser samt kallar mentor samt annan
berörd personal till ett elevhälsomöte.
Steg 4. Elevhälsomöte – med mentor och annan berörd personal.
Här kan man placera loggan
Steg 5. Åtgärder – rektor beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas.
Steg 6. Uppföljning och utvärdering (ska ske kontinuerligt och ska dokumenteras)
Steg 1. Uppmärksamma – du som skolpersonal ska prata med elev, informera
mentor samt dokumentera.
Steg 2. Kartlägg – prata med vårdnadshavare, lyft för diskussion i arbetslaget
samt kontakta specialpedagog/skolsköterska för kartläggningsmall. Blanketten
”Anmälan till rektor” finns på Schoolsoft, vårt intranät.
Steg 3. Anmälan till Elevhälsoteamet – skicka in kartläggningen till rektor.
Elevhälsoteamet bereder ärendet utifrån kartläggningen och samlar eventuellt in
ytterligare information från andra instanser samt kallar mentor samt annan
berörd personal till ett elevhälsomöte.
Steg 4. Elevhälsomöte – med mentor och annan berörd personal.
Steg 5. Åtgärder – rektor beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas.
Steg 6. Uppföljning och utvärdering (ska ske kontinuerligt och ska dokumenteras)
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig
utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma
samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som
Här kan man placera loggan
ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa.
Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner
sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att
eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande
elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig
utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma
samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som
ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa.
Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner
sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att
eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande
elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.
Här kan man placera loggan
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma
dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma
samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för
utredningen.
4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva
kopplas in.