Minnesträning eller inte för personer med Mild Cognitive Impairment

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för arbetsterapi
Examensarbete, 15Hp
VT-terminen 2012
Minnesträning eller inte för personer med Mild Cognitive
Impairment
- en litteraturöversikt
Memory training or not for people with Mild Cognitive
Impairment
- a literature overview
Författare: Annica Edfors
Lisette Edvardsson
Handledare: Anna Brorsson
1
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Abstract
2
3
INLEDNING
4
BAKGRUND
Historik
Mild Cognitive Impairment
Prevalens
Kognitiva funktioner
Arbetsterapi
Behandling som erbjuds vid demensdiagnos
4
4
5
5
6
7
9
SYFTE
9
METOD
Design
Litteratursökning
Analys
Etiska aspekter
9
9
10
11
12
RESULTAT
Evidensnivå
Minnesträning på aktivitetsnivå
Minnesträning på funktionsnivå
12
12
13
16
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Metoddiskussion
Konklusion
17
17
21
23
REFERENSLISTA
24
BILAGA 1
BILAGA 2
BILAGA 3
28
31
32
2
Sammanfattning
I ett samhälle där andelen äldre ökade i förhållande till individer i yrkesverksam ålder var det
angeläget att utveckla interventioner med syfte att upprätthålla funktions och
aktivitetsförmågan hos personer med nedsatt minne. I arbetet som arbetsterapeut mötte vi
personer som har drabbats av ett sviktande minne, bland annat personer med Mild Cognitive
Impairment (MCI).
Syftet med litteraturöversikten var att kartlägga vad forskningen visade för evidens med
minnesträning hos personer med MCI. Syftet var vidare att kartlägga vilka interventioner som
var relevanta vid arbetsterapeutisk behandling.
Databaser genomsöktes strukturerat efter studier publicerade på engelska, mellan åren 2002
och 2012, innehållande interventioner i syfte att förbättra minnesförmågan hos individer med
MCI. Därefter granskades utvalda artiklar. Tio artiklar inkluderades då de övriga inte
motsvarade inkluderingskriterierna.
Resultatet visade att minnesträning har positiva effekter för personer med MCI för att minnas
namn, ord och lära in strategier för att kunna utföra en aktivitet. Studierna utfördes i
huvudsak av psykologer och geriatriker men analyserades utifrån ett arbetsterapeutiskt
perspektiv. Interventioner för att upprätthålla minnesfunktion, med eller utan kognitiva
hjälpmedel, hade inte studerats tillräckligt för att kunna dra slutsatser om hur interventionerna
bör var utformade.
En slutsats från litteraturöversikten var att flertalet interventionerna utfördes på aktivitetsnivå.
Interventionerna bestod av penna och papper övningar, databaserade övningar,
hantverksaktiviteter och lösa uppgifter från vardagliga aktiviteter med hjälp av strategier.
Dessa interventioner skulle arbetsterapeuter kunnat bistå med. Fortsatt forskning med en
tvärvetenskaplig studie, inriktad på kognitiva funktioner med fokus på aktivitets vore
önskvärt.
Keywords: cognitive rehabilitation, memory improvement, mild cognitive impairment
3
Abstract
In a society where the proportion of elderly increased in relation to individuals of working age
there was a need to develop interventions aimed at maintaining functional and activity ability
in persons with impaired memory. During the work as occupational therapists, we met
persons who have suffered from a failing memory, including people with Mild Cognitive
Impairment (MCI).
The purpose of the study has been to map the evidence from research regarding memory
training for persons with MCI and additionally mapping of which interventions where
relevant to use in practice of occupational therapy.
The databases available were thoroughly scanned and thereafter selected articles published in
English between 2002 and 2012 were reviewed. Ten articles were included in the study; the
remaining articles did not qualify for review according to the criteria’s selected.
The results showed that memory training has positive effects for persons with MCI to
remember names, words and learn strategies to perform an activity. The studies were
performed mainly by psychologists and geriatrics but were analyzed from an occupational
therapists perspective. Interventions to maintain memory function, with or without cognitive
aids, had not been studied enough to make conclusions about the interventions.
One of the conclusions by the study was that several of the interventions have been performed
on an activity level. These interventions were done with pen and paper exercises, computer
based exercises and to solve tasks from the daily life activities and with assistance of
strategies and handicraft activities. These interventions were such that occupational therapists
could be able to provide. Continued research by an interdisciplinary study of aimed for
cognitive functions with focus on activities would be desirable.
4
INLEDNING
I ett samhälle där andelen äldre ökar i förhållande till individer i yrkesverksam ålder är det
alltmer angeläget att utveckla interventioner som syftar till att upprätthålla funktions och
aktivitetsförmågan hos de som drabbats av nedsatt minne.
I arbetet som arbetsterapeut kommer vi ofta i kontakt med personer som har drabbats av ett
sviktande minne av olika grad. En av våra arbetsuppgifter består i att förskriva kognitiva
hjälpmedel i syfte att kompensera för ett nedsatt minne. I dagsläget finns det inte några
rekommendationer att arbeta med kognitiv träning för att träna upp minnet hos personer med
minnessvikt som Mild Cognitive Impairment (MCI). Om minnet kan förbättras både på
funktionsnivå och på aktivitetsnivå kan det tyckas vara lämpligt att erbjuda dessa
interventioner, även som arbetsterapeut, då minnet i stor utsträckning påverkar förmågan till
ett självständigt liv. Arbetsterapins primära utgångspunkt är att människan i grunden är en
aktiv varelse som strävar efter att leva självständigt i relation till miljön. Vårt arbete går
således ut på att medverka till att möjliggöra detta. Att använda kognitiva interventioner
ifrågasätts och The American Psychiatric Association rekommenderar att inte använda
kognitiva interventioner därför att sådan träning inte bevisats vara understödda av empiriska
studier (American Psychiatric Association, 1997). Emellertid har åtskilliga studier åtminstone
visat på måttliga fördelar med specifik intervention utvecklad för att förbättra delar av
kognitiva förmågor (Davis, Massman & Doody, 2001). Rekommendation från socialstyrelsen
om kognitiv bedömning vid basal och utvidgad utredning för eventuell demensdiagnos är av
hög prioritet. Inget skrivs om insatser med behandling eller träning för dessa personer med
kognitiv svikt. Socialstyrelsens rekommendationer för att förebygga demenssjukdom är,
utöver blodtrycksbehandling, att uppmuntra aktiviteter som är fysiska, mentala och socialt
stimulerande (Socialstyrelsen, 2010).
BAKGRUND
Historik
Genom åren har flertalet termer använts för att beskriva mellanformen i stadiet mellan normal
kognition och Alzheimers sjukdom. Ett av de första begreppen var benign senescence
forgetfulness vilket troddes vara en variant av normalt åldrande (Kral, 1962). 1986 föreslog en
arbetsgrupp från National Institute of Mental Health termen Age-Associated Memory
Impairment (AAMI) vilket skulle känneteckna en normal åldersförändring (Crook et
5
al., 1986). Denna term blev problematisk då även unga vuxna drabbades av dessa kognitiva
problem (Smith et al., 1991). Senare användes termen age-associated cognitive decline
(AACD) som föreslogs från International Psychogeriatric Association för att hänvisa till att
multipla kognitiva funktioner som antogs minska i ett normalt åldrande. The Canadian Study
of Health and Aging har använt termen ”Cognitive Impairment No Dementia” (CIND) för att
karakterisera stadiet mellan måttligt nedsatt kognitiv förmåga till konstaterad demenssjukdom
(Graham et al., 1997). Detta koncept har blivit ganska heterogent med MCI, som avser att
inkludera varianter av kognitiva nedsättningar (Fisk, Merry & Rockwood , 2003).
Mild Cognitive Impairment
Det saknas strikt vedertagna kriterier för att ställa MCI diagnos. Personer med MCI har en
lägre kognitiv funktion än vad som är normalt för sin ålder och utbildningsnivå men inte så
låg att de uppfyller kriterierna för demens (Petersen, 2004). Originalkriterierna enligt Mayo
(Mayo Clinic College of Medicine, Rochester, Min, USA) fokuseras på minnesnedsättning
med intakt global kognition (Petersen, 2004).
Minnesnedsättning som förekommer utan annan kognitiv störning som sänker
funktionsnivån i det dagliga livet benämns MCI (Kinsella et al., 2009). MCI föreligger
kliniskt när det varken råder normalitet eller demenssjukdom. Den kognitiva nedsättningen
utvecklas gradvis eller akut och påverkar förmågan att utföra komplexa aktiviteter i dagliga
livet (ADL). Förmågan att klara enklare aktiviteter i dagliga livet är huvudsakligen bevarad
(Wahlund, Nilsson & Wallin, 2011). MCI har på senare år även fått undergrupper. Varianten
av MCI som fått mest uppmärksamhet är amnestic Mild Cognitive Impairment (aMCI). De
patienter som får diagnosen aMCI tenderar att i stor utsträckning utveckla Alzheimers
sjukdom (Petersen, 2004).
Prevalens
Andelen individer över 65 år kommer att öka i de flesta industrialiserade länder. Man räknar
med att den globala mängden individer som kommer att vara drabbade av demens sjukdom år
2040 uppgår till 81 miljoner (ADI, 2005). Antalet demensdrabbade personer kommer att öka i
förhållande till mängden personer i yrkesverksam ålder (Wancata, Musalek, Alexandrowicz &
Krautartner, 2003). Prevalensen att drabbas av MCI är mellan 3 och 19 %. Hos friska äldre är
prevalensen att utveckla demenssjukdom mellan 1-5 % per år. Personer med MCI har en 20-
6
50 % risk att utveckla demenssjukdom över en period av 2-3 år (Belleville et al., 2006).
Risken att drabbas av en demens sjukdom efter 65 års ålder är 6 till 10 % och det dubbla om
man räknar med mild cognitive impairment (Mathers & Leonardi, 2000). Minnesproblem
äventyrar drastiskt en persons förmåga att bo i eget boende. Dessa personer hänvisas ofta till
att bo på institutioner. En amerikansk studie visar att 4 miljarder dollar sparas om varje person
bor kvar i eget boende ytterligare en månad. 172 miljarder dollar kostar den amerikanska
demensvården årligen (Hussey, Smolinsky, Piryatinsky, Budson & Ally, 2011). I Sverige
beräknades år 2007 att kostnaderna för vård och omsorg för personer med demenssjukdom till
ca 50 miljarder kronor. Det var kommunerna som stod för den större delen av denna kostnad
(Socialstyrelsen, 2010).
Kognitiva funktioner
Personer med MCI har nedsatt förmåga att utföra komplexa aktiviteter. Ett samlingsbegrepp
för högre mentala färdigheter som krävs för att utföra avancerade aktiviteter är exekutiva
funktioner. Exekutiva funktioner är inom fyra variabler: viljekraft, planeringsförmåga,
ändamålsenlig verksamhet och effektivt utförande. I planering ingår förmågan att slutföra en
uppgift, att förutse troliga problem och att planera för hur dessa kan lösas. Bibehållen
uppmärksamhet samt motivation och impulskontroll är förmågor som krävs för att utföra
komplexa aktiviteter (McDonald, Flashman & Saykin, 2002).
För att utföra en aktivitet effektivt ingår egenkontroll och förmågan att rätta sina misstag
(McDonald et al., 2002). Vår minnesförmåga påverkar oss i vårt dagliga liv i samtliga
aktiviteter. Exekutiva funktioner som t.ex. arbetsminne och planeringsförmåga är funktioner
som påverkas vid MCI (Wahlund, Nilsson & Wallin, 2011). Exekutiva funktioner används vid
utförande av instrumentella aktiviteter i dagliga livet (IADL). IADL består bl.a. av
hushållsarbete, inköp, hantera sin ekonomi, köra bil eller använda kollektivtrafik. Påverkan av
IADL leder tidigt till förlust av självständighet och förmåga att vara en aktiv medborgare i
samhället och samtidigt lämnar många över ansvaret för de dagliga göromålen till närstående
och ökar med det deras börda ytterligare (Marshall et al., 2011).
Minnet delas upp i två olika kategorier av förmågor. Procedurminnet som svarar för de
förvärvade motoriska färdigheter som behövs för att röra sig på ett planerat sätt samt det
deklarativa minnet som delas upp i korttidsminne och långtidsminne. Korttidsminnet är ett
aktivt arbetsminne som används då vi utför en aktivitet som att tillaga en måltid eller att
betala räkningarna. Långtidsminnet består dels av det episodiska minnet, som används då vi
7
till exempel återberättar en film vi sett eller upplevelsen av en händelse längre tillbaka i tiden
och av semantiska minnet vilket innehåller förvärvade kunskaper, sådant man lärt in. (Craik et
al., 2007).
Arbetsterapi
Minnet är bidragande till att en person kan fungera självständigt i sin vardag. Enligt Etisk kod
(Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), 2005) ska arbetsterapeuter verka för att
patienten ska få leva sitt liv efter sina egna önskemål och behov, i förhållande med kraven
från omgivningen (FSA, 2005). Inom arbetsterapi ska det vara ett systematiskt kvalitets- och
patientsäkerhetsarbete (FSA, 2011). Detta innebär att förbättringsområden ska identifieras.
Inom dessa förbättringsområden ska åtgärder vidtas och följas upp för att förbättra kvaliteten.
Det innebär att ett systematiskt arbetssätt ska skapas och följas. Det systematiska arbetssättet
ska vara baseras på dokumenterad och tillförlitlig kunskap utifrån vetenskap eller beprövad
erfarenhet (FSA, 2011).
Människan har i grunden ett behov av att vara aktiv (FSA, 2005; Kielhofner,
2008/2012). Aktivitet är utförande av uppgifter som är betydelsefulla och meningsfulla för
personen och sker i samråd med omgivningen (FSA, 2005). Aktiviteter sker inom områdena
aktiviteter i dagliga livet, lek och produktivitet (arbete). När dessa aktiviteter kopplas till den
sociokulturella och fysiska miljön kallas de för mänsklig aktivitet (human occupation), enligt
Kielhofner (2008/2012).
Model of Human Occupation (MoHo) (Kielhofner, 2008/2012) har ett klientfokuserat
perspektiv, vilket innebär att allt utgår ifrån klientens egna upplevda förutsättningar och
begränsningar. MoHo innefattar individens motivation till aktivitetsutförande och hur denna
inordnar sina aktiviteter i sin vardag och i sin rätta miljö. Ett av de centrala begreppen är
klientens aktivitetsengagemang, det vill säga vad klienten gör, tänker och känner.
Huvudbegrepp enligt MoHo är viljekraft, vanebildning, utförande kapacitet samt
miljön. Vid skada eller sjukdom påverkas dessa olika system. Detta leder till förändrat
aktivitetsutförande. För att arbetsterapeuten ska kunna erbjuda interventioner som är
relevanta, krävs kunskap om individen inom dessa tre områden (Kielhofner, 2008/2012).
Samtidigt är det viktigt att arbetsterapeuten inte inhämtar upplysningar som inte är relevanta
för interventionerna (FSA, 2005).
När en person får påverkan på utförandet av komplexa aktiviteter vid MCI
(Malinowsky, Nygård & Kottorp 2011; Nygård, Pantzar, Uppgard & Kottorp, 2011;
8
Reppermund et al., 2011; Öhman, Nygård, & Kottorp, 2011), kan detta ge påverkan på
viljekraften (Kielhofner, 2008/2012). Detta då aktiviteten kan komma att värderas annorlunda
i utförandet och detta kan leda till att individen värderar betydelsen av aktiviteten på annat
sätt, än innan kognitiva nedsättningen (Kielhofner, 2008/2012). Vid påverkan av utförandet
av komplexa aktiviteter (Malinowsky et al., 2011; Nygård, et al., 2011; Reppermund et al.,
2011; Öhman, et al, 2011), kan detta också påverka individens olika roller. Kan personen inte
längre utföra de uppgifter, som finns i de specifika roller som denne har i sin vardag,
förändras rollen. Andra personers sätt att bemöta personer med MCI, kan därmed också
förändras (Kielhofner, 2008/2012).
Hur individen klarar av att utföra aktiviteter grundar sig också på fysiska och psykiska
förmågor. Detta gör att upplevelser vid utförandet av aktiviteterna är viktig. Förmågan att
utföra en aktivitet påverkas även av miljön, som den utförs i eller hur föremålen som används
vid utförandet är utformat (Kielhofner, 2008/2012).
Enligt Clare & Woods (2004) så ingår minnesträning i det vida begreppet kognitiva
interventioner. Kognitiva interventioner delas upp i tre olika grader; kognitiv stimulering,
kognitiv träning och kognitiv rehabilitering. Den kognitiv stimulering är aktiverande av
generella kognitiva funktioner. Den kognitiva stimuleringen sker ofta i grupp och kan bland
annat innehålla nutidsorientering. Kognitiva stimuleringen är i ett socialt sammanhang, där
fokus ligger på att stimulera flera kognitiva områden samtidigt som till exempel
uppmärksamhet, problemlösning, språk mm. Den kognitiva träningen är standardiserade
träningsuppgifter som kan består av penna papper uppgifter, dataprogram eller vara ADLbaserade. Hypotesen bakom denna träning är ett antagande, om att regelbunden träning har
möjlighet att förbättra eller åtminstone att bibehålla de funktioner som tränas samt att dessa
funktioner ska kunna föras över på andra funktioner som inte direkt har tränats. Den kognitiva
rehabiliteringen har ett rehabiliterande mål att optimera personens funktionsnivå fysiskt,
psykiskt och socialt i förhållande till funktionsnedsättningen. Individuell kognitiv träning
riktar in sig på att förbättra personens vardagliga problem ofta i samarbete med anhöriga
(Clare & Woods, 2004).
Kognitiva interventioner, som utförs av arbetsterapeuter, består ofta av både PADL och
IADL. Personens specifika problem observeras och bedöms och därefter tränas utefter
personens vilja och förmåga. Träningen sker i den aktivitet som patienten vill förbättra. I en
ADL aktivitet tränas flera kognitiva förmågor samtidigt på en generell nivå men träningen kan
också koncentreras till att gälla ett specifikt problem (Korner-Bitensky, Barrett-Bernstein,
Bibas & Poulin, (2011). Studier om arbetsterapeuters interventioner till MCI drabbade
9
personer för kognitiv förbättring var svårt att finna. Däremot fanns studier om vilka kognitiva
interventioner som ges från arbetsterapeuter till personer med Alzheimers sjukdom. Där
beskrivs det mest förekomna kognitiva interventioner som penna och papper uppgifter,
dataprogram, träning i PADL och IADL, fritidsaktiviteter samt bostadsanpassning och
förskrivning av minneshjälpmedel (Robert, Gélinas & Mazer, 2010).
Behandling som erbjuds vid demensdiagnos
Arbetsterapeuter behandlar inte demensdiagnosen utan arbetsterapeutinterventionerna
utformas utifrån patientens problem i vardagliga aktiviteter. Den standardiserade
behandlingen av demenssymptom består av läkemedelsbehandling i form av
acetylcholinesterase inhibitors (Doody, et al., 2001). Effekten av läkemedlen minskar
kognitiva nedsättningar samt motverkar störande beteenden (Cummings, Nadel, Masterman &
Cyrus, 2001; Doody et al.,2001; Knopman, 1998; Mohs et al., 2001). I en färsk systematisk
litteraturstudie, om effekterna av cholinesterase inhibitors för personer med MCI, framkom
det att läkemedlet inte minskade risken att insjukna i Alzheimers sjukdom eller annan
demenssjukdom jämfört med en placebo behandlad kontrollgrupp (Raschetti, Albanese,
Vanacore & Maggini, 2007).
SYFTE
Syftet med litteraturöversikten är att kartlägga vad forskning visar för evidens rörande
minnesträning för personer med Mild Cognitive Impairment.
METOD
Design
Vi har valt att göra en litteraturöversikt. En litteraturöversikt kartlägger ett kunskapsläge inom
ett visst område (Friberg, 2006). Flera databaser kommer att genomsökas och utfallet kommer
att utvärderas (Patel & Davidson, 2011). Både kvalitativa och kvantitativa studier kan
inkluderas (Friberg, 2006). Däremot ska inte pilotstudier inkluderas eftersom de inte har
tillräckligt evidensvärde. Om studierna har lågt bevisvärde ska de inte inkluderas. Lågt
10
bevisvärde kan exempelvis uppstå om inte studien har en vetenskaplig grund utifrån
vetenskaplig litteratur (Friberg, 2006).
Inkluderingskriterier var att artiklarna ska vara publicerade på engelska mellan åren
2002-2012. Studierna ska vara riktade mot personer med MCI och deltagarna i studierna skall
vara över 65 år . Studiernas intervention skulle vara riktade mot minnesträning
Exkluderingskriterier var att studierna inte skulle handla om minnesträning som komplement
till medicinsk behandling. Det ska inte vara kognitiva interventioner i kombination med
fysiska interventioner. Studierna ska inte vara riktade mot hjärnskador, annan demenssjukdom
eller sjukdom som kan leda till demens. Om artiklarna inte var tillgängliga i fulltext via
Karolinska Institutets Biblioteks (KIB) elektroniska databaser exkluderades de. Artiklar utan
etiskt ställningstagande exkluderades.
Litteratursökning
Databaser som genomsökts är PubMed, MEDLINE, OTseeker och CINAHL, vilka kan vara
relevanta enligt Taylor (2011). Utöver dessa databaser har även PsycInfo genomsökts
eftersom den är riktad mot psykologi och psykiatri där kognitiva funktioner är ett centralt
begrepp.
Först gjordes en ostrukturerad sökning, där databaserna genomsöktes fritt med
varierande sökord för att identifiera de sökord som var relevanta att använda i den
strukturerade sökningen. Därefter gjordes strukturerade sökningar i ovan nämnda databaser.
Sökord som användes vid den strukturerade sökningen är mild cognitive impairment,
rehabiliation, training, cognitive rehabilitation, cognitive training, memory intervention,
cognitive intervention, memory improvement. För resultat av de strukturerade sökningarna se
tabell 1.1–1.5
Kombinationen av orden mild cognitive impairment and rehabilitation or training
gav tusentals träffar, vilket inte var relevant att gå igenom. Därför finns inte den
sökkombinationen redovisad i tabell 1.1–1.5.
Vid sökningen i databaserna återkom flera av artiklarna när sökorden kombinerades på
olika sätt. Trots detta valdes att göra sökningar inte bara i Pubmed, Otseeker och PsycInfo
utan även i CINAHL, som är en arbetsterapeutisk databas, för att minimera risken att missa
någon relevant artikel. Detta resulterade i ytterligare två artiklar som inte redan var funna i de
andra databaserna.
11
I databasen OTseeker blev det många träffar på sökorden när de kombinerades med små
bokstäver i and och or. Därför söktes i denna databas med kombinationsorden AND och OR
även med stora bokstäver. Denna sökkombination finns med i tabell 1.3. Skillnaden med eller
utan stora bokstäver på and och or fanns inte i de andra databaserna som genomsöktes. Vid
den strukturerade sökningen i OTseeker användes begränsningarna <10 år, gerontolog istället
för <10 år, english, humans, aged 65+ som i de övriga databaserna, eftersom det var dessa ord
som OTseeker använde.
För att i referenslistan lättare kunna se vilka studier som är med i resultatet, markeras
dessa med en asterisk (*) (Patel & Davidsson, 2011).
Analys
Granskning av artiklarna gjordes enligt Taylors riktlinjer (2007). Taylor beskriver hur en
strukturerad kvalitetsvärdering ska göras. Varje studie kvalitetsvärderades var för sig.
Kvalitetsvärderingen innebar att studierna granskades med fokus på redovisning av
syfte/problemområde, metod, interventioner och resultat. Därutöver kontrollerades att
studierna redovisade urval och bortfall, de statistiska metoderna, signifikans och att
återkoppling till syftet skett, se bilaga 2. Det var även viktigt att varje studie presenterats på
ett tydligt och överskådligt sätt (Friberg 2006). Varje studie presenterades var för sig i
tabellform, se bilaga 3.
Evidensnivån analyserades även utifrån Taylor (2007). Högsta evidensnivån 1 har
systematiska litteraturstudier och metaanalyser av randomiserade kontrollerade studier (RCT).
Därefter följer evidensnivå 2 som består av RCT studier, där deltagarna är lottade till
kontrollgruppen som får intervention eller till kontrollgruppen som inte får någon
intervention. Evidensnivå 3 har icke-randomiserade kontrollerade studier, dessa kallas även
för kontrollerade kliniska studier (CCT), som jämför en interventionsgrupp med en kontroll
grupp men deltagarna är inte lottade till en grupp . Evidensnivå 4 har icke- experimentella
studier, till exempel pre-test post-test design, single-case och enkätstudier. Deskriptiva
studier, till exempel kvalitativa studier, har evidensnivå 5. Artiklar om konsensus eller
expertutlåtande tilldelas ingen evidens (Taylor, 2007).
Vid den strukturerade sökningen lästes abstracts från studier som verkade vara relevanta
för litteraturöversikten. Det var 40 studier som valdes ut vid den strukturerade sökningen.
Därefter lästes dessa artiklar vilket resulterade i att 12 artiklar valdes. Dessa 12 artiklarna
uppfyllde inklusionskriterierna. Övriga 28 artiklar exkluderas på grund av olika orsaker.
Några av dess orsaker var att vissa studier var dubbletter av redan inkluderade studier, flera
12
hade inte tagit med etiska ställningstaganden, en del av artiklarna var inriktade på fysiska
interventioner . En annan artikel var randomiserad kontrollerad studie, som redovisade
deltagare och interventioner. Den redovisade dock inte resultatet, vilket skulle redovisas
senare. Sökning efter denna artikel har gjorts men den hittades inte. Troligtvis har den ännu
inte blivit publicerad. När kvalitetsvärderingen sedan påbörjades visade det sig att två av de
inkluderade artiklarna fick exkluderas då den ena studien endast utvärderade ett
bedömningsmaterial och den andra studien visade sig exkludera deltagare med MCI. Detta
stod inom parantes i artikeln och det gjorde troligtvis att detta missades vid första
genomläsningen. Några artiklar var studier där bedömningsinstrument utvärderas gentemot
personer med MCI. Antal studier som kvalitetsgranskades och användes i resultatet blev tio
stycken.
Efter kvalitetsgranskningen gjordes sammanställning för att hitta teman som fanns i
studierna och som var i linje med syftet och frågeställningarna (Friberg, 2006). Dessa teman
blev minnesträning på aktivitetsnivå och minnesträning på funktionsnivå.
Etiska aspekter
De etiska aspekterna vid genomförande av examensarbete på kandidatnivå är viktiga att
redogöra för och diskutera (Lilja, Borell, & Tham, 2009). Då det är en litteraturstudie som ska
genomföras så bör detta betecknas som forskningsetiskt oproblematiskt, eftersom inga
känsliga personuppgifter behandlas och det inte finns någon kontakt med forskningspersoner.
(Elinder & Forssberg, 2009).
De artiklar som inkluderas ska antingen ha haft tillstånd från etisk kommitté eller så ska
etiska överväganden ha gjorts. Resultaten kommer att redovisas som de presenterats i
artiklarna, oavsett om de stödjer syftet eller inte (Forsberg & Wengström, 2003).
RESULTAT
Evidensnivå
Evidensnivån av litteraturöversikten är hög till medel, då sex av de tio inkluderade studierna
har evidensnivå 2 (Craik et al., 2007; Faichild & Scogin, 2010; Kinsella et al., 2009; Levine
etal., 2007; Park, Kwon, Seo, Lim & Song, 2009; Rapp, Brenes, & Marsh, 2002) och de
13
övriga fyra studierna har evidensnivå 3 (Belleville et al., 2006; Cipriani, Bianchetti, &
Trabucchi, 2006; Eckroth-Bucher & Siberski, 2009; Kurz, Pohl, Ramsenthaler & Sorg, 2007).
Minnesträning på aktivitetsnivå
En likhet mellan studierna var att interventionerna gavs framför att i grupp. I åtta av studierna
gav interventionen till deltagarna i grupp (Belleville, et al., 2006; Craik et al., 2007; Faichild
& Scogin, 2010; Kinsella et al., 2009; Kurz et al., 2007; Levine et al., 2007; Park, et al., 2009;
Rapp et al., 2002). I ytterligare en studie satt deltagarna tillsammans när interventionerna
genomfördes men interventionen utfördes individuellt (Eckroth-Bucher & Siberski, 2009).
Den tionde studien redovisade inte om interventionen gavs i grupp eller individuellt (Cipriani
et al., 2006).
En likhet mellan tre av studierna var att de använde intervention med penna och papper
övningar (Belleville, et al., 2006; Eckroth-Bucher & Siberski, 2009; Levine et al., 2007).
Penna och pappers övningar användes för mental stimulering och visuospatial stimulering.
Deltagarna skulle bland annat finna gömda bilder i bilder, utföra geometriska övningar, lösa
korsordspussel, katalogisera föremål i logisk ordning samt utföra matematiska uträkningar.
(Eckroth-Bucher & Siberski, 2009). I studier som gav interventionen med penna och pappers
uppgifter som var riktade mot uppgifter i vardagen, till skillnad från uppgifter med penna och
papper som det beskrevs ovan, förbättrades utförandet signifikant och deltagarna upplevde
mindre exekutiva misslyckanden och färre föremål förlades (Levine et al., 2007).
I tre av studierna fanns likhet genom att de använde databaserade övningar som
intervention (Belleville, et al., 2006; Cipriani et al., 2006; Eckroth-Bucher & Siberski, 2009).
Studierna med penna och pappers övningar kombinerades även med dataprogram, som
var utarbetade för kognitiv minnesträning (Belleville, et al., 2006; Eckroth-Bucher & Siberski,
2009). Det var endast en studie som hade enbart databaserade interventioner (Cipriani et al.,
2006). Dessa övningar kunde anpassas efter varje enskild patients neuropsykologiska
funktioner (Cipriani et al., 2006). Databaserade träningsprogram tränade/stimulerade
uppmärksamhet, minne, perception, visuospatial uppmärksamhet, språk samt icke-verbal
intelligens. Övningarna var bland annat bildbaserade associationer, att matcha färg och form,
att finna gömda föremål, att beräkna matematiska problem samt att identifiera mönster och
sekvenser. De olika övningarna var oftast utformade så att både hörsel och syn användes
(Belleville, et al., 2006; Cipriani et al., 2006; Eckroth-Bucher & Siberski, 2009).
14
Interventioner som var en kombination av datorbaserade övningar och penna och
pappers övningar, gjorde att deltagarna förbättrat sin förmåga att återberätta ord och att
minnas personers namn (Belleville et al., 2006; Faichild & Scogin, 2010).
Ytterligare likhet mellan studierna var användandet av strategier (Belleville, et al., 2006;
Craik et al., 2007; Eckroth-Bucher & Siberski, 2009; Faichild & Scogin, 2010; Kinsella et al.,
2009; Kurz et al., 2007; Levine et al., 2007; Park, et al., 2009).
Strategier kunde användas både på aktivitets- och funktionsnivå. Beskrivna
interventioner kunde vara att lära sig minnesteknik med hjälp av olika praktiska övningar,
med fokus på aktivitetsnivå. En sådan intervention var att arrangera sin egen miljö, för att på
detta sätt optimera möjligheten att exempelvis komma ihåg vart man lagt föremål (EckrothBucher & Siberski, 2009; Faichild & Scogin, 2010).
Att med hjälp av strategier och processer lära sig finna lösningar på vardagsproblem
användes i tre studier (Kurz et al., 2007; Levine et al., 2007; Park, et al., 2009). Den strategi
som Levine et al. (2007) lärde ut, var en metod som innebar att ”stanna upp och tänka om”
som kallades för Goal Management Training (GMT). Denna metod kunde deltagarna använda
både när problem uppkom vid utförandet av aktivitet men även i samband med att deltagarna
satte upp sina mål. Tekniken att stanna upp kunde användas även då uppgiften slutförts för att
se om slutresultatet blev som deltagaren planerat och kunde då värdera detta innan nästa
uppgift påbörjades. GMT lärde också ut nyttan av att dela upp komplexa aktiviteter i
delaktiviteter och analysera utförandet av varje delaktivitet (Levine et al., 2007). Deltagarna
förbättrade sitt sätt att genomföra aktiviteter och att övervaka sitt eget utförande genom att
använda denna strategi. Uppföljning visade att effekten kvarstod över tid (Levine et al., 2007).
Att deltagarna lärde sig om strategier integrerat med praktiska övningar, som kommer
från vardagslivet var att föredra framför att bara få höra teoretiskt om strategierna under
föreläsningar (Levine et al., 2007). När dagliga aktiviteter utfördes användes sekundärminnet
och det visade sig att sekundärminnet påverkades positiv av träningen. Detta var ett
betydelsefullt fynd då sekundärminnet användes konstant i vårt dagliga liv (Craik et al.,
2007). Resultatet av denna studie visade att användandet av strategier underlättade i vardagen
och att effekten kvarstod över tid. (Craik et al., 2007.
Interventioner med strategier var även på funktionsnivå. Flera av interventionerna var
riktade med information om strategier (Kinsella et al., 2009; Rapp et al., 2002) eller praktiskt
om hur strategier används (Belleville et al., 2006; Craik et al., 2007). För att underlätta i
vardagen fick deltagarna lära sig om stresshantering, att använda sig av rutiner och vanor samt
att organisera och planera (Belleville, et al., 2006; Craik et al., 2007; Kurz et al., 2007).
15
Kunskaperna som lärdes in om strategier, kvarstod över tid hos deltagarna. Exempel på dessa
strategier kunde vara att använda sig av post it lappar, timer, väggkalender och att prata högt
för sig själv (Craik et al., 2007), att stanna upp i aktiviteten och tänka efter (Levine et al.,
2007) eller att strategierna gjorde att deltagarna organiserade aktiviteterna bättre (Kinsella et
al., 2009). Dessutom lärdes avslappningsteknik ut till deltagarna (Levine et al., 2007). Olika
strategier fungerade olika för deltagarna och för vissa var en kombination av olika strategier
bäst (Craik et al., 2007; Kinsella et al., 2009; Levine et al., 2007).
Det visade sig att när strategier använts som intervention, ökades kunskaperna om dessa
och kunskapen kvarstod till viss del över tid (Craik et al., 2007; Kinsella et al., 2009; Levine
et al., 2007). Deltagarna ökade användandet av minnesstrategier och minneshjälpmedel och
den subjektiva minnesförmågan i dagliga livet ökade och kvarstod över tid (Faichild &
Scogin, 2010; Kinsella et al., 2009; Kurz et al., 2007; Rapp et al., 2002). ADL förmågan
förbättrades (Kurz et al., 2007) och deltagarna upplevde att livskvalitén ökade (Faichild &
Scogin, 2010).
En likhet mellan fyra av studierna var att dessa använde sig av hemläxa (Belleville et
al., 2006; Craik et al., 2007; Faichild & Scogin, 2010; Levine et al., 2007). Hemläxan bestod
exempelvis av att skriva dagbok över misstag som deltagarna gjort och vilka minnesstrategier
deltagarna använt i sin vardag (Belleville et al., 2006; Craik et al., 2007) eller för att spegla de
problem deltagarna haft i vardagliga händelser (Levine et al., 2007). Ingen av dessa studier
redovisade specifikt resultatet av att använda hemläxa och det går därför inte att avgöra om
detta var effektivt eller inte att använda som intervention.
En studie var olik alla de andra studierna då denna bland annat använde
hantverksaktivitet och bollaktiviteter, som intervention (Park, et al., 2009). I denna studie
skulle deltagarna tillverka en kalender i papper för syftet att använda den som minnesstöd.
Denna aktivitet skulle även bidra till att stimulera tidsbegreppet. Ljus dekorerades för att
stimulera öga-hand koordinationen. Tillverkning och dekorering av föremål i lera användes
för stimulans av att ha presterat något och känna självtillit efter avslutad aktivitet. Bygge av
brevlåda användes för att stimulera hur personen använder sig av tiden och detta skulle även
stimulera rumsuppfattningen. Bollaktivitet var till exempel badminton och denna aktivitet
användes för att stimulera balansen och att skapa socialt samspel. (Park, et al., 2009). Resultat
från denna studie, var att deltagarna med kognitiv dysfunktion som fått kognitiv träning
visade en statistiskt signifikant förbättring av sin kognitiv funktion och att denna förbättring
kvar stod över tid. Resultatet av de olika interventionerna redovisas inte separat, vilket gör det
16
svårt at avgöra om samtliga interventioner påverkade kognitiva funktionen positivt eller om
det var bara vissa av interventionerna som gav positiv påverkan.
Minnesträning på funktionsnivå
En likhet mellan fyra av studierna var att minnestekniker lärdes ut som en av interventionerna
(Belleville et al., 2006; Faichild & Scogin, 2010; Kurz et al., 2007; Rapp et al., 2002). En
teknik var i syfte att minnas namn på ansikten. Exakt hur dessa tekniker är utformade beskrivs
inte i studierna men informationen kan inhämtas efter förfrågan (Belleville, et al., 2006;
Eckroth-Bucher & Siberski, 2009; Faichild & Scogin, 2010) En minnesteknik för att lättare
minnas bekanta miljöer, var att lära in visualisering och bildspråk samt att placera in ord som
associerades till miljön (Belleville, et al., 2006).
Språket stimulerades med ordövningar, anagram och att hitta fakta (Eckroth-Bucher &
Siberski, 2009). Att använda språket genom att ”tänka högt” var en strategi som kunde ge stöd
till deltagarna under utförandet (Craik et al., 2007). Att besvara frågor eller finna ord till en
bild stimulerade begreppsbildning och det abstrakta tänkande (Park, et al., 2009).
En likhet i sex av studierna var att deltagarna fick information för att få bättre förståelse
för sitt sina svårigheter. Informationen som gavs var om olika typer av minne, hur dessa
fungerar och hur komplexa minnesfunktionerna är. Information gavs också om orsaker till
minnesproblem och att minnet är påverkbart. (Belleville et al., 2006; Craik, et al., 2007;
Faichild & Scogin, 2010; Kurz et al., 2007; Levine et al., 2007; Rapp et al., 2002). Dessutom
gavs information om uppmärksamhet och exekutiva funktioner (Belleville et al., 2006;
Eckroth-Bucher & Siberski, 2009).
Träningen riktade sig mot det prospektiva minnet som är det vi använder för att minnas
inbokade tider och annat som ska utföras i framtiden (Levine et al., 2007). Procedurminnet
stimulerades via uppgifter från vardagen till exempel duka bord, bestämma vad för kläder
som behövdes vid en vandring eller att växla pengar (Eckroth-Bucher & Siberski, 2009). Att
lägga fokus på praktisk problemlösning, var något deltagarna lärde sig (Kurz et al., 2007).
17
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Resultatet av denna litteraturöversikt tyder på att för personer med MCI ledde kognitiva
interventioner till kognitiva förbättringar, som att minnas namn, ord och användande av
strategier vid utförandet av aktiviteter. Exempel på detta var att efter penna och pappers
uppgifter, som var riktade mot uppgifter i vardagen, så förbättrade deltagarna utförandet och
de upplevde mindre misslyckanden (Faichild & Scogin, 2010); Levine et al., 2007) och penna
och pappersövningarna eller användande av strategier gjorde att deltagarna förlade färre saker
(Eckroth-Bucher & Siberski, 2009; Faichild & Scogin, 2010; Levine et al., 2007) eller när
datorövningar i kombination med penna och pappersuppgifter användes så förbättrades
deltagarnas förmåga att återberätta ord och de förbättrade även förmågan att minnas namn på
andra personer (Belleville et al., 2006; Faichild & Scogin, 2010). Användandet av strategier,
som exempelvis att ”stanna upp och tänka om" och ”tänka högt” underlättade för deltagarna
att utföra aktiviteterna (Craik et al., 2007; Levine et al., 2007).
Ett intressant fenomen som visade sig i en av de inkluderade studierna var att hjärnan
inte bara var plastisk hos friska individer utan även hos de som drabbats av MCI. Detta
betyder att det var objektivt mätbart att hjärnaktiviteten kunde öka vid kognitiv rehabilitering
(Belleville et al., 2011). Datatomografi har visat statistiskt signifikant ökning av hjärnaktivitet
hos en person med MCI som samtidigt uppvisade ett förbättrat praktiskt utförande i aktivitet
(Clare et al., 2009). Det saknas fortfarande forskning om hur den ökade hjärnaktiviteten på
funktionsnivå påverkar de praktiska förmågorna på aktivitetsnivå över tid. Det kan verka
kontroversiellt att arbetsterapeuter studerat en neuropsykologisk sjukdom på funktionsnivå då
arbetsterapeuter i huvudsak arbetar på aktivitetsnivå. Ett intresse för om det kunde finnas
interventioner, som arbetsterapeuter kunde erbjuda till denna patientgrupp, gjorde att vi ville
studera detta ämne närmare. Idag saknas det kunskap om vilken typ av intervention i
minnesträningssyfte som var den mest effektiva samt hur lång interventionen borde vara för
att uppnå bästa möjliga effekt.
I enlighet med MOHO individanpassas arbetsterapi utifrån patientens behov,
förutsättningar och vilja och det ses som en förutsättning för ett lyckat resultat. Arbetsterapi
medverkar till att bevara en persons integritet och självständighet vid sjukdom och ohälsa
(Kielhofner, 2008/2012). Denna litteraturstudie har bland annat funnit att patienternas behov
och förutsättningar varierade utifrån individ och vilken diagnos personen hade. Interventioner
18
från arbetsterapeuter är framför allt inom aktiviteter. Att det i inkluderade studier inte har
beskrivits hur interventionerna i grupp gick till i detalj gör att slutsatser inte kan dras hur
individinriktade dessa var. Utifrån perspektivet enligt MoHo att arbetsterapeutiska
interventioner ska vara klientcentrerade, kunde konflikter uppstå med att ha fokus på
individen om inte interventionerna anpassades utifrån individen inom gruppen.
Utifrån hur studierna redovisats var det svårt att utläsa hur interventionerna gav. Fördel
med att interventionerna gavs i grupp var att deltagarna kunde förmedla sina olika sätt att lösa
uppgifter på medans nackdel att interventionerna gavs i grupp gjorde att risk fanns att inte alla
i gruppen fått möjlighet att framföra sitt sätt.
Alla aktiviteter som utförts som intervention var dock inte aktiviteter som var riktade
mot ADL. De inkluderade studierna visade även på aktiviteter som inte var praktiskt
utförande av ADL. Det var på funktionsnivå som interventionen utfördes men målet med
dessa interventioner var att aktivitetsförmågan och aktivitetsnivån skulle förbättras inom
vardagliga aktiviteter. Deltagarna hade problem på aktivitetsnivå men delar av
interventionerna gavs på funktionsnivå.
Då vissa interventioner, som exempelvis tekniker för att förbättra förmågan att minnas
ord eller ansikten, inte redovisas för hur de genomförts så är det svårt att värdera dessa.
Det var däremot intressant att intervention på funktionsnivå gav förbättringar på
aktivitetsnivå. Vår kliniska erfarenhet var att arbetsterapeuter använde sig av interventioner
framför allt med fokus på aktivitetsnivå och arbetade från aktivitetsnivå ned till funktionsnivå,
för att hjälpa individen att på sikt uppnå förbättringar i sitt aktivitetsutförande. Dessutom är
vår kliniska erfarenhet att arbetsterapeuter inte så mycket ger interventioner med fokus på
funktionsnivå och att dessa interventioner skulle leda upp till aktivitetsnivå för att ge
förbättrat aktivitetsutförandet. Utifrån litteraturstudiens resultat med att en del av
interventionerna var på funktionsnivå, så borde kanske arbetsterapeuter vara mer verksamma
även på funktionsnivå utöver aktivitetsnivå för patienter med MCI.
Interventioner i syfte att upprätthålla självständighet för personer med nedsatt
minnesförmåga har ofta bestått i att utforma individuella strategier i specifika sammanhang
med eller utan hjälpmedel (Jean et al., 2010). Förslagsvis bör arbetsterapeutiska interventioner
även omfatta milda minnesproblem då inlärningsförmågan sannolikt är mer bevarad ju mindre
hjärnan är drabbad av atrofi och förmågan att lära in nya strategier är större. Ännu saknas
evidens för om minnesträning kan förhindra insjuknandet i demenssjukdom, resultat visade att
det finns möjlighet att sakta ner progredieringen med hjälp av kognitiv träning (Valenzuela
and Sachedev, 2006 a). I en studie har det vistas att för personer med hög hjärnkapacitet i
19
medelåldern kan risken att drabbas av demenssjukdom minska med upp till 50 % jämfört med
personer som har en lägre utvecklad hjärnkapacitet (Valenzuela and Sachedev 2006 b). Det är
därför viktigt att fånga upp dessa individer i ett tidigt stadium av sjukdomen för att öka
möjligheten att bromsa upp försämringen.
Bristande aktivitetsutförande i PADL och IADL var ett kriterium för demensdiagnos.
För MCI diagnos krävdes självständighet i utförande i PADL och endast minimalt med
problem i IADL (Petersen, 2004). Studier har visat att aktiviteter i IADL, som krävde
komplexa resonemang, gav problem för personer med MCI (Malinowsky et al., 2011; Nygård
et al., 2011; Reppermund et al., 2011; Öhman et al., 2011). Detta gav problem med att
använda vardagsteknologi och att delta i sociala aktiviteter (Nygård et al., 2011). Om
personen inte kom ihåg något som var planerat eller som var bestämt att utföras en viss tid,
påverkade detta de sociala aktiviteterna eftersom personen glömde bort bokade möten etc. Att
komma ihåg bokade möten styrdes av prospektiva minnet (Costa A. et al., 2010) och minnet
påverkades av interventioner riktade mot strategier och minneshjälpmedel (Kinsella et al.,
2009). Dessa personer hade således behov av att få hjälp med att anpassa miljön för att
möjliggöra användandet av strategier som minneshjälpmedel. Exempel på detta kunde vara att
sätta upp en stor almanacka där alla tider kunde skrivas in både av personen själv men även av
andra. Förskrivning av hjälpmedel så som Sigvart dagsplan kunde vara till hjälp då
tidsuppfattningen hade försämrats, personen kunde då själv se hur långt det är till nästa
aktivitet, med hjälp av små lampor som slocknar ju längre tiden går. Att använda en
mobiltelefon med anpassade knappar eller applikationer kunde vara ett alternativ. Val av
anpassningen skulle alltid styras utifrån personens behov och önskemål.
Vid problem att hantera många enstaka ord eller siffror i rad påverkades förmågan att
hantera koder, och det kan leda till att personen får problem med att hantera
bankkort/kreditkort, logga in på datorn eller specifika internetsidor exempelvis internetbank
(Malinowsky et al., 2011). Intervention med teknik för att minnas ord visade på förbättring
(Belleville et al., 2006; Faichild & Scogin, 2010). Då förbättring skedde borde personerna få
lättare för att hantera koder bestående av bokstäver. Detta var något de använde i sin vardag,
när de exempelvis loggade in på internetsidor, och på så sätt ökade möjligheten att behålla sin
självständighet i denna aktivitet. I litteraturöversikten sågs att deltagare fick utföra
matematiska uppgifter (Eckroth-Bucher & Siberski, 2009), men inte hur de utfördes eller om
någon strategi för att minnas siffror lärdes ut. Om tekniken för att minnas ord var överförbart
på även sifferkombinationer fanns inte med i inkluderade studierna.
20
Om personer fick hjälp i ett tidigt skede ökade sannolikheten att träningen fått bättre
effekt och de kunnat leva självständigare under längre tid (Troyer, Murphy, Anderson,
Moscovitch & Craik, 2008). Om personen kunde bibehålla sin självständighet längre så kunde
troligtvis personen behålla sina roller eftersom interaktionen med andra i samhället inte
förändrades så mycket (Kielhofner, 2008/2012). Om personerna kunde behålla sin
självständighet och sina roller, borde detta leda till att livskvalitén kvarstår och att insatser
från närstående och samhället skjuts framåt i tiden .
I litteraturstudien framkom att personen ofta redan hade utvecklat en demenssjukdom
innan de sökte hjälp och då hade rehabiliteringsmöjligheterna minskat (Belleville et al., 2006).
Det vore önskvärt att patienter som sökt hjälp för sina minnesproblem tidigt remiteras till
arbetsterapeut. Att personer med minnesproblem tidigt behövde få intervention stöds av en
annan studie (Troyer et al., 2008),där det framkom att det i tidigt skede var lättare att träna in
nya strategier och användande av minnes hjälpmedel (Troyer et al., 2008).
För MCI drabbade personer visade sig svårigheterna först på aktivitetsnivå, men precis
som för exempelvis patienter med stroke eller radiusfraktur, så borde kanske interventionen
till en början med vara på funktionsnivå för att sedan kunna användas på aktivitetsnivå. När
en funktion inte kunde tränas upp till sin tidigare nivå kunde en inlärd strategi eller ett
hjälpmedel ersätta funktionsförlusten. Det kan vara så att träningen skedde på funktionsnivå
för att sedan förbättra utförandet i aktivitetsnivå. Studier visade att när strategier började
användas (Craik et al., 2007; Kinsella et al., 2009; Levine et al., 2007) så ökades även
användningen av minneshjälpmedel (Rapp et al., 2002). En strategi kan vara att använda
almanacka och då är almanackan hjälpmedlet. Litteraturöversikten visade att användningen av
minneshjälpmedel ökade (Rapp et al., 2002).
Valet av minneshjälpmedel borde beaktas utifrån att annan forskning visade att
hjälpmedlets utformning hade betydelse för en person med MCI (Nygård et al., 2011).
Interventionerna som var riktade mot uppgifter i det vardagliga livet som till exempel att
handla mat (Levine et al., 2007; Faichild & Scogin, 2010), resulterade i att utförandet av dess
aktiviteter förbättrades för deltagarna samt att de upplevde färre problem med exekutiva
funktioner. Detta var viktigt eftersom nedsatta exekutiva funktioner gav påverkan på
utförande av aktiviteter i IADL för personer med MCI. Tidig upptäckt av dessa problem och
insatser för att bibehålla förmågan att utföra IADL gav fortsatt självständighet och bibehållen
livskvalité. (Marshall et al., 2011). Detta var också viktigt eftersom en studie visade att
deltagare med de sämsta resultaten på minnesförmåga före kognitiv intervention förbättrades i
lägre grad än de som hade bättre resultat från början (Jean et al., 2010).
21
Personer med MCI hade sämre uppfattning av tidsåtgång och detta ledde till
svårigheter att planera sin dag och beräknandet av tidåtgång för en aktivitet. (Costa et al.,
2010). En av de inkluderade studierna använde hantverksaktiviteter som ett sätt att hantera
tidsplaneringen (Park et al. 2009). Det är svårt att avgöra om kunskapen att hantera
tidsplaneringen via hantverksaktivitet skulle kunnat vara överförbart till andra vardagliga
aktiviteter, som att avsluta en aktivitet i tid för att exempelvis hinna till ett bokat möte.
Metoddiskussion
Valet av litteraturöversikt, som Friberg (2006) beskriver den, var relevant utifrån den nivå
som var aktuell för denna uppsats. Att valet blev litteraturöversikt, eller allmän litteraturstudie
som Forsberg & Wengström (2003) kallar det, var att om en systematisk litteraturstudie skulle
gjorts, så krävdes det att en metaanalys skulle göras vilket skulle tagit mycket tid i anspråk
(Forsberg & Wengström, 2003). Vid litteraturöversikt fanns risk för att subjektiva åsikter
påverkade resultatet (Forsberg & Wengström, 2003; Friberg, 2006). För att minska risken för
detta har båda författarna varit delaktiga genom hela processen. (Friberg, 2006). Tabeller för
varje inkluderad artikel redovisades var för sig, vilket ska underlätta för läsare att själv
värdera uppgifterna till resultatet.
Den första ostrukturerade sökningen var en mycket viktig del enligt Friberg (2006).
Denna kunskap hade inhämtats från ovanstående litteratur men mer tid skulle ha lagts på
denna del av litteratursökningen samt att processen skulle ha dokumenterats från absolut
första sökningen. Den systematiska litteratursökningen tog mycket tid i anspråk. Detta då det
vid den ostrukturerade sökningen var svårt att finna sökord, som gav sökresultat med studier
motsvarande syftet samtidigt som sökorden inte fick begränsa sökresultatet. I kombination
med detta var det på grund av författarnas begränsade kunskaper om databaserna svårt att veta
vilka begränsningar som skulle användas. Vid försök blev sökresultaten ojämna och svåra att
upprepa. Av denna orsak valdes att inte använda så många begränsningar, för att sökningarna
i databaserna skulle vara så lika varandra som möjligt. Resultatet blev många träffar och som
följd av detta så lästes många abstracts.
Fler abstracts har lästs än de som redovisas i tabellredovisningarna för de strukturerade
sökningarna, se bilaga 1. I början missades det att dokumentera lästa abstracts och
sökningarna gjordes då om där detta missats. Vid den ostrukturerade sökningen lästes också
abstracts och det gjorde att dessa inte lästes om igen vid den strukturerade sökningen.
22
Vid genomgången av abstracts så dokumenterades inte hur många artiklar som inte
inkluderades på grund av att de inte fanns tillgängliga på KIB´s elektroniska databaser eller
att studien var på annat språk än engelska. Det hände trots begräsningen engelska, att abstract
kom upp eftersom det var skrivet på engelska.
Vetenskapliga studier är färskvara enligt Friberg (2006) och därför valdes
tidsbegränsningen till maximalt tio år sedan studierna publicerades. Såväl kvalitativa och
kvantitativa studier kunde inkluderas (Friberg, 2006).
Författarna letade flertalet tillfällen efter databasen AMED men kunde inte finna den. Då
tiden behövdes för att komma vidare valdes att inte fortsätta med att leta. I senare skede
kontaktades KIB med förfrågan om AMED. Avtalet var uppsagt och bibliotekarie hänvisade
till databasen Scopus istället. Den genomsöktes inte på grund av tidsbrist, vilket kan ha
resulterat i att relevanta studier inte inkluderats.
Om andra sökord använts skulle resultatet kanske blivit annorlunda. Ett exempel på
detta var att flera av de inkluderade studierna har gruppinterventioner. Gruppintervention
hade inte använts som sökord varken vid den ostrukturerade eller vid den strukturerade
litteratursökningen. En brister i denna litteraturstudie var att författarna har ofullständiga
kunskaper om bedömningsinstrumenten då dessa utförs av neuropsykologer/psykologer. För
att analysera resultatet sakligt och objektivt krävs fullständiga kunskaper i hur valida och
reliabla bedömningsinstrumenten var. Andra brister består av att författarna har sin
tillhörighet inom primärvård och hemsjukvård och saknar således erfarenhet från psykiatrin
och minnesmottagningar.
De inkluderade studierna i denna litteraturöversikt hade evidensnivå från medel till hög.
I flertalet av dessa studier var de det få deltagare och detta kan ha påverkat resultatet och
därför måste resultaten tolkas med försiktighet.
Denna litteraturöversikt har inte funnit några svenska studier med minnesträning. Alla
presenterade studier i litteraturöversikten har haft utfallsmåtten framför allt på funktionsnivå
genom att det framför allt var neuropsykologiska bedömningsinstrument som användes men
flertalet av interventionerna var på aktivitetsnivå och dessa aktiviteter var sådana som
arbetsterapeuter skulle kunnat bistå med. Det vore därför önskvärt med fortsatt forskning
med en tvärvetenskaplig studie inriktning på kognitiva interventioner. Önskvärt i en sådan
studie skulle vara att bedömningar och interventioner har fokus på aktivitet. Att uppföljning
sker över tid för att utröna hur lång tid som eventuella förbättringar kvarstår. Det skulle även
vara intressant att jämföra en grupp som bara får kognitiva interventioner med en grupp som
får kognitiva interventioner i kombination med kognitiva hjälpmedel.
23
Konklusion
Denna litteraturöversikt har visat att minnesträning hade positiva effekter för äldre personer
med MCI, för att förbättra deras aktivitetsförmåga som försämrats efter att de drabbats av
MCI. Resultatet visade att övningar som var riktade på vardagliga aktiviteter och utfördes
med penna och papper eller som var databaserade, gjorde att personerna med MCI upplevde
färre misslyckanden och förbättrade sin förmåga att minnas ord och namn. Det sista kan ha
betydelse för hur personen exempelvis klarade hantera koder bestående av bokstäver,
exempelvis vid inloggning på internetsidor. Strategier var en vanligt förekommande
intervention och användandet av minneshjälpmedel ökad när strategier användes. Flertalet av
de interventioner som utfördes i de inkluderade studierna är sådana interventioner som
arbetsterapeuter skulle kunna bistå med.
24
Referenslista
ADI. (2005). Media Quick facts: the global impact of dementia. Alzheimer´s Disease
international. (Available at: http;//www.alz.co.uk/media/dementia.html).
American Psychiatric Association. (1997). Practice guidelines. Workgroup on Alzheimer´s
disease and related disorders. Practice guideline for the treatment of patients with Alzheimer´s
disease and other dementias (p.s154). Washington, DC: Author.
*Belleville, S., Gilbert, B., Fontaine, F., Gagnon, L., Menard, E., & Gauthier, S. (2006).
Improvement of Episodic Memory in Persons with Mild Cognitive Impairment and Healthy
Older Adults: Evidence from a Cognitive Intervention Program. Dementia and Geriatric
Cognitive Disorders, 22, 486–499.
Belleville, S., Clément, F., Mellah, S., Gilbert, B., Fontaine, F. & Gauthier, S. (2011).
Training-related brain plasticity in subjects at risk of developing Alzheimer´s disease. Brain,
134, 1623-1634.
*Cipriani, G., Bianchetti, A., & Trabucchi, M. (2006). Outcomes of a computer-based
cognitive rehabilitation program on Alzheimer’s disease patients compared with those on
patients affected by mild cognitive impairment. Archives of Gerontology and Geriatrics
43,327–335.
Clare, L., & Woods, R..T (2004). Cognitive training and cognitive rehabilitation for people
with early-stage Alzheimer´s disease: a review. Neuropsychological Rehabilitation, 14, 385401.
Clare, L., Paasschenvan, J., Evans, S.J., Parkinson, C., Woods, T. R. & Linden, D. E.J.
(2009). Goal-oriented cognitive rehabilitation for an individual with Mild Cognitive
Impairment: Behavioral and neuroimaging outcomes. Neurocase, 15, 318-331.
Costa, A., Perri, R., Serra, L., Barban, F., Gatto, I., Zabberoni, S., Caltagirone, C., &
Carlesimo, G. A. (2010). Prospective Memory Functioning in Mild Cognitive Impairment.
Neuropsychology, 24, 327–335.
*Craik, F. I.M., Winocur, G., Palmer, H., Binns, M. A., Edwards, M., Bidges, K., Glazer, P.,
Chavannes, R. & Stuss, D. T. (2007) Cognitive rehabilitation in the elderly: Effects on
memory. Journal of the International Neuropsychological Society , 13, 132–142.
Crook, T., Bartus, R.T., Ferris, S.H., Whitehouse, P., Cohen, G.D. & Gershon, S.( 1986).
Age-associated memory impairment: proposed diagnostic criteria and measures of clinical
change – Report of a National Institute of Mental Health Work Group. Developmental
Neuropsychology, 2, 261-76.
Cummings, J.L., Nadel, A., Masterman, D.,& Cyrus, P.A. (2001). Efficacy of metrifonate in
improving the psychiatric and behavioral disturbances of patients with alzheimer´s disease.
Journal of Geriatric Psychiatric and Neurology, 14, 101-108.
Davis, R.N., Massman, P. J., & Doody, R.S. (2001). Cognitive intervention in Alzheimer
disease: A Randomized Placebo-controlled Study. Alzheimer´s Disease and Associated
Disorders, 15, 1-9.
25
Doody, R., Dunn, J. K., Clark, C. M., Farlow, M., Foster, N.L. & Liao, T. (2001). Chronic
donepezil treatment is associated with slowed cognitive decline in Alzheimer´s disease.
Dementia and Geriatric Cognitive Disorders 12, 295-300.
*Eckroth-Bucher, M. & Siberski, J. (2009). Preserving Cognition Through an Integrated
Cognitive Stimulation and Training Program. American Journal of Alzheimer’s
Disease & Other Dementias, 24, 234-235.
Elinder, G., & Forssberg, O. (2009). Riktlinjer för bedömning av examensarbeten. Karolinska
Institutet. Nedladdad. http://ki.se/content/1/c6/06/01/66/etikprovning_bilaga.pdf.
* Faichild, K. J. & Scogin., F. R. (2010).Training to Enhanche Adult Memory (TEAM): An
investigation of the effectiveness of a memory trining program with older adults. Aging &
Mental Health, 14, 364-373.
Fisk JD, Merry HR, Rockwood K. (2003). Variations in case definition affect prevalence but
not outcomes of mild cognitive impairment. Neurology, 61, 1179-84.
Forsberg, C. & Wengström Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
Friberg F. (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter.
Stockholm: Globalt Företagstryck AB.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). (2011). Kvalitetspolicy. Nedladdad 120313
http://www.fsa.akademikerhuset.se/Min-profession/Kvalitet/Kvalitetsarbete/Kvalitetspolicy.
Graham, J.E., Rockwood, K., Beattie, B.L., Eastwood, R., Gauthier, S., Tuokko, H. &
McDowell, I. (1997). Prevalence and severity of cognitive impairment with and without
dementia in an elderly population. Lancet, 349, 1793-1796.
Hussey, E.P., Smolinsky, J. G., Piryatinsky, I, Budson, A. E. & Ally, B. A. (2011). Using
Mental Imagery to Improve Memory in Patiens With Alzheimer Disease. Alzheimer Disease
and Associated Disorders, september, Publish Ahead of Print (e-publicerad).
Jean, L., Simard, M., Wiederkehr, S., Bergeron, M-É., Turgeon, Y., Hudon, C., Tremblay, I.
& Reekum van, R.(2010). Efficacy of a cognitive training programme for mild cognitive
impairment: Results of a randomized controlled study. Neuropsychological Rehabilitation,
20, 337-405.
Kielhofner, G. (2012). Model Of Human Occupation. Teori och tillämpning. (C. Falk, K. Falk
& H. Stedman, övers.) Lund: Studentlitteratur. (Orginalarbete publicerat 2008).
*Kinsella, G. J., Mullaly, E., Rand, E., Ong, B., Burton, C., Price, S., Phillips, M., & Storey,
E. (2009). Early intervention for mild cognitive impairment: a randomised controlled trial.
Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry, 80, 730–736.
26
Korner-Bitensky, N., Barrett-Bernstein, S., Bibas G. & Poulin, V. (2011). National survey of
Canadian occupational therapists´ assessment and treatment of cognitive impairment poststroke. Australian Occupational Therapy Journal, 58, 241-250.
Kral VA.(1962). Senescent forgetfulness: benign and malignant. Can Med Assoc J, 86, 25760.
* Kurz, A., Pohl, C., Ramsenthaler, M. & Sorg, C. (2009). Cognitive rehabilitation in patients
with mild cognitive impairment, International Journal of Geriatric Psychiatry, 24, 163-168.
* Levine, B., Stuss, D.T., Winocur, G., Binns, M. A., Fahy, L. Mandic, M., Bridges, K., &
Robertson, I. H. (2007). Cognitive rehabilitation in the elderly: Effects on strategic behavior
in relation to goal management. Journal of the International Neuropsychological Society.,13,
143-52.
Lilja, M., Borell, L. & Tham, K. (2009). Policy för hantering av etiska frågor i samband med
genomförande av examensarbeten, kandidatnivå, 15hp, inom Arbetsterapeutprogrammet vid
Karolinska institutet.
http://pingpong.ki.se/public/pp/public_courses/course07270/published/1325596486379/resour
ceId/5461613/content/infoweb/node2850995/etik%20policy%20examensarbeten%20041102
%20rev%20mars%2005.doc.
McDonald, B. C., Flashman, L. A. & Saykin, A. J. (2002). Executive dysfunction following
traumatic brain injury: Neutal substater and treatment strategies. Neuro Rehabilitation, 17,
333-344.
Malinowsky, C., Almkvist, O., Kottorp, A. & Nygard, L. (2010). Ability to manage everyday
technology: a comparison of persons with dementia or mild cognitive impairment and older
adults without cognitive impairment. Disability & Rehabilitation Assistive Technology, 5,
462-469.
Malinowsky, C., Nygård, L. & Kottorp, A. (2011). Psychometric evaluation of a new
assessment of ability to manage technology in everyday life. Scandinavian Journal of
Occupational Therapy, 18, 26-35.
Marshall, A,G., Rentz,M.D., Frey T.M., Locascio.J.J., Johnson A.K., Sperling.A.R. & The
Ahlzeimers Disease Neuroimaging Initative (2011). Executive function and instrumental
activities of daily living in mild cognitive impairment and Alzheimer´s disease. Alzheimer´s
& dementia, 7, 300-308.
Mathers, C.& Leonardi, M. (2000). Global burden of dementia in the year 2000: Summary of
methods and data sources. World Health Organization (Available at:
http;//www.who.int.proxy.kib.se/healthinfo/statistics/bod dementia.pdf).
Nygård, L., Pantzar, M., Uppgard, B & Kopptorp, A. (2011). Detection of activity limitations
in older adults with MCI or Alzheimer´s disease through evaluation of perceived difficulty in
use of everyday technology: A replication study. Aging & Mental Health, Epub Sep 7, 1-11.
*Park, M.H., Kwon, D.Y., Seo, W.K., Lim, K.S., & Song, M.S. (2009) The effects of
cognitive training on community-dwelling elderly Koreans. Journal of Psychiatric and
Mental Health Nursing, 16, 904-909.
27
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Petersen, R.C. (2004). Mild cognitive impairment as a diagnostic entity. Journal of Internal
Medicine, 256, 183-194.
* Rapp, S., Brenes, G., & Marsh, A. P. (2002). Memory enhancement training for older adults
with mild cognitive impairment: A preliminary study. Aging & Mental Health, 6, 5-11.
Raschetti, R., Albanese, E., Vanacore, N. & Maggini, M. (2007). Cholinesterase inhibitors in
mild cognitive impairment: A systematic review of randomised trials. PLoS Medicine, 4,e338.
doi:10.1371/journal.pmed.0040338.
Reppermund, S., Sachdev, P.S., Crowford, J., Kochan, N.A., Slavin, M.J., Kang, K., Troller,
J.N., Draper, B. & Brodaty, H. (2011). The relationship of neuropsychological function to
instrumental activities of daily living in mild cognitive impairment. International Journal of
Geriatric Psychiatry, 26, 843-852.
Robert, A., Gélinas, I. & Mazer, B. (2010). Occupational Therapists Use of Cognitive
Interventions for Clients with Alzheimer’s Disease. Occupupational Therapy International,
17, 10-19.
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010ett stöd för styrning och ledning. Västerås: Edita Västra Aros
Taylor, C. (2007). Evidenc based practiser for occupational therapists. (2th ed) Oxford :
Blackwell.
Troyer, A.K., Murphy, K.J., Anderson, N.D., Moscovitch, M. & Craik, F.I. M. (2008).
Changing everyday memory behavior in amnestic mild cognitive impairment: A randomized
controlled trial. Neuropsychological Rehabilitation, 18, 65-88.
Valenzuela, M.J. & Sachdev, P. (2006a). Brain reserve and dementia: a systematic review.
Psychological Medicine, 36, 441–454.
Valenzuela, M.J. & Sachdev, P. (2006b). Brain reserve and cognitive decline: a nonparametric systematic review. Psychological Medicine, 36, 1065–1073.
Wahlund, L-O., Nilsson, C. & Wallin, A. (red.). (2011). Kognitiv medicin. Stockholm:
Norstedts.
Wancata, J., Musalek, M., Alexandrowicz, R. & Krautartner, M. (2003). Number of dementia
sufferers in Europe between the years 2000 and 2050. European Psychiatry, 18, 306-313.
Öhman, A., Nygård, L. & Kottorp, A. (2011). Occupational performance and awareness of
disability in mild cognitive impairment or dementia. Scandinavian Journal of Occuaptional
Therapy, 18, 133-142.
28
Bilaga1
Tabell 1.1 Strukturerad sökning i databas PubMed
Databas
Kombinationer sökord
Begränsningar
Träffar
75
Lästa
abstracts
32
Inkluderade
artiklar
13
Redan
inkluderade
0
PubMed
mild cognitive impairment and rehabilitation and
training
mild cognitive impairment and cognitive rehabilitation or
cognitive training
mild cognitive impairment and cognitive rehabilitation
and cognitive training
cognitive impairment and memory improvement
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
4214
-
-
-
75
0
0
13
136
12
4
6
Inkluderade
artiklar
0
Redan
inkluderade
9
Tabell 1.2 Strukturerad sökning i databas MEDLINE
Databas
Kombinationer sökord
Begränsningar
Träffar
MEDLINE
mild cognitive impairment and rehabilitation and
training
mild cognitive impairment and cognitive rehabilitation or
cognitive training
mild cognitive impairment and cognitive rehabilitation
and cognitive training
cognitive impairment and memory improvement
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
13
Lästa
abstracts
0
133
24
4
12
3
1
0
1
2
0
0
0
29
Tabell 1.3 Strukturerad sökning i databas OTseeker
Databas
Kombinationer sökord
Begränsningar
Träffar
Lästa
abstracts
Inkluderade
artiklar
Redan
inkluderade
OTseeker
mild cognitive impairment and rehabilitation and
training
mild cognitive impairment and cognitive rehabilitation
or cognitive training
mild cognitive impairment and cognitive rehabilitation
and cognitive training
cognitive impairment and memory improvement
<10 år,
gerontology
<10 år,
gerontology
<10 år,
gerontology
<10 år,
gerontology
<10 år,
gerontology
<10 år,
gerontology
<10 år,
gerontology
427
19
3
3
427
0
0
6
427
0
0
6
377
7
5
5
380
10
1
1
4
1
0
1
3
1
0
1
mild cognitive impairment AND cognitive rehabilitation OR
cognitive training
mild cognitive impairment AND cognitive rehabilitation
AND cognitive training
cognitive impairment AND memory improvement
Tabell 1.4 Strukturerad sökning I databas Psyk INfo
Databas
Kombinationer sökord
Begränsningar
Träffar
Lästa
abstracts
Inkluderade
artiklar
Redan
inkluderade
Psyk Info
mild cognitive impairment and rehabilitation and
training
mild cognitive impairment and cognitive rehabilitation
or cognitive training
mild cognitive impairment and cognitive rehabilitation
and cognitive training
cognitive impairment and memory improvement
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
13
1
0
7
126
8
2
7
4
0
0
3
7
3
2
0
30
Tabell 1.5 Strukturerad sökning I databas CINAHL
Databas
Kombinationer sökord
Begränsningar
Träffar
Lästa
abstracts
Inkluderade
artiklar
Redan
inkluderade
CINAHL
mild cognitive impairment and rehabilitation and
training
mild cognitive impairment and cognitive rehabilitation
or cognitive training
mild cognitive impairment and cognitive rehabilitation
and cognitive training
cognitive impairment and memory improvement
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
<10 år, english,
humans, aged 65+
6
1
1
2
120
18
1
8
1
0
0
0
8
1
0
3
31
Bilaga 2
Granskningsmall
Studie:
Syfte:
Problemområde:
Urval/bortfall:
Metod:
Bedömningsinstrument:
Statistiska metoder:
Signifikans:
Resultat:
Återkoppling syftet:
Etik:
32
Bilaga 3
Studie
The effects of
cognitive training on
community-dwelling
elderly Koreans.
Park, M.H., Kwon,
D.Y., Seo, W.K.,
Lim, K.S. & Song,
M.S.
2009
Korea.
Journal of
Psychiatric and
Mental Health
Nursing, 16, 904909.
Syfte/problemområde
Att utvärdera effekterna av
kognitiv träning genom att
besöka vårdinrättning som
kan hjälpa till att förbättra
kvalitén på de psykiska
och mentala delarna i livet
för äldre, ff. allt för de som
bor i speciella
servicebostäder.
Befolkningen blir äldre
och antalet
demensdrabbade ökar.
Behov finns att finna
interaktion i samhället vad
gäller psykiska
känslomässiga och sociala
aspekter mellan de äldre
personerna med
minnesproblem och övriga
medborgare.
Design/Metod
Crossover design,
där 129 deltagare
randomi serades i två
grupper. Den ena
gruppen fick 12
veckors intervention.
Grupp två
observerades i åtta
veckor före sin
interventions
perioden med
samma kognitiva
tränings
Program som den
första gruppen fick.
En gång var
individuellt övriga i
grupp. Varje tillfälle
varade i 60 min.
Interventioner
Deltagarna stimulerades till
att använda sina små
muskelgrupper samt att
stimulera tidsbegreppet
genom att tillverka en
kalender i papper. Övningar
för självkännedom Visuell
rumsuppfattning genom
beröring, Balansträning i
form av att kasta saker. Ljus
dekorerades för att stimulera
öga – handkoordination
samt känsel. Burkbowling
för koordination samt
uppleva själförtroende vid
träff. Aktivitet i lera för
prestation och självtillit.
Badminton som
balansträning. Bygge av
brevlåda för stimulering av
tids – rums uppfattning.
Resultat
Det var 20.9% av deltagarna som
hade kognitiv dysfunktion men
inte demens sjukdom och 79,2%
hade kognitiv nedsättning. Ingen
skillnad i slutresultatet mellan den
grupp som fick interventionen
först eller den grupp som fick
interventionen efter några veckor.
Gruppen som fick interventionen
senare hade vid sista mättillfället
kommit i samma nivå som
gruppen som fick interventionen
direkt. Det var ingen betydande
förändring i allmänhet med detta
program men för de personerna
med kognitiv dysfunktion var det
en förbättring. Det var en viss
minskning av
depressionssymtomen men den
var inte statistiskt signifikant
Evidensnivå 2.
33
Studie
Preserving
Cognition Through
an Integrated
Cognitive
Stimulation and
Training Program.
Eckroth-Bucher, M.
& Siberski, J.
2009.
USA
American Journal of
Alzheimer’s
Disease & Other
Dementias, 24, 234235.
Syfte/problemområde
Jämförelse mellan ett
Integrerat Kognitivt
Stimulerings och Tränings
Program (ICSTP) med en
kontrollgrupp. Grupperna
bestod av individer med
likartade problem.
Kontrollgrupps
Deltagarna stod på
väntelista.
Design/Metod
Experimentell
design, en
interventions grupp
och en
kontrollgrupp.
Programmet gjordes
två fm. / vecka á 45
min uppdelat på tre
pass 15 min vardera
under sex veckor.
Deltagarna delades
in i ingen, mild eller
medel nedsättning
gällande båda
grupperna.
Interventioner
Dataprogram i kombination
med penna och papper
övningar.
Sensorisk och kognitiv
koncentration för att klara
svårare och svårare
övningar. Matcha färg och
form, finna gömda föremål,
beräkna matematiska
problem, identifiera mönster
och sekvenser med både
hörseln och synen.
Problemlösning via
resonemang där
igenkänning, bedömning,
alternativa lösningar och
beslutande.
Resultat
Resultatet tyder på att ICSTP
generellt har effekt på kognitiva
funktioner och minnesfunktioner i
och med att poängen ökade för
interventionsgruppen men inte för
kontrollgruppen. Det var
deltagarna med milda till måttliga
nedsättningar som förbättrades
mest.
Resultatet tyder på att repetitiva
praktiska övningar ger positiv
påverkan till strategitänkande
jämfört med att bara få lära sig
olika kognitiva strategier.
Evidensnivå 3.
34
Studie
Training to
Enhanche Adult
Memory (TEAM):
An investigation of
the effectiveness of
a memory trining
program with older
adults.
Faichild, K. J. &
Scogin, F. R.
2010
USA.
Aging & Mental
Health, 14, 364-373.
Syfte/problemområde
Försöka identifiera de
variabler som kan ha
påverkan i program som
har för avsikt att förbättra
minnet. Belysa relationen
mellan positiv och negativ
påverkan av vad som
förstärks i ett program för
minnesförbättring.
Design/Metod
Randomi
sering av deltagare
till grupp för
intervention med
minnes
Stärkande program
eller grupp med
minimalt socialt
stöd.
Inter
Minnesproblematiken hos ventionen pågick en
åldrande befolkning har
gång/vecka i sex
gjort att olika
veckor, 30-60
minnesförbättrings
min/gång.
program ökat, dessa har
Träningen fördelades
haft olika grader av
jämt mellan
framgång. Den aktuella
subjektiva och
studien gjordes för att
objektiva minnet
undersöka om
med tre tillfällen
minnesträning via ett
vardera.
specifikt träningsprogram i Kontrollgruppen
hemmet var effektivt för
blev uppringd vid
äldre.
två tillfällen.
Interventioner
De tre första tillfällena fick
deltagarna information om
kognition vid normalt
åldrande, humörets
påverkan på minnet, att
träna minnet så att det blir
kontrollerbart och informera
om vikten av nutrition som
en del av vad som påverkar
minnesförmågan. De tre
sista träffarna inriktades på
att lära ut minnestekniker
för att komma ihåg namn
och ansikten samt
information gavs om hur de
bäst skulle arrangera sin
miljö för att optimera
möjligheten att komma ihåg
möten och var de lagt
föremål.
Resultat
Det objektiva minnet förbättrades
signifikant för deltagarna i
minnesträningsgruppen de mindes
fler namn efter
behandlingsperioden än de gjorde
före både vid direkt återberättning
och vid fördröjd återberättning.
Subjektiva minnet förbättrades för
träningsgruppen, ingen skillnad på
grupperna vad gäller att komma
ihåg inbokade tider.
Träningsgruppen hade signifikant
bättre resultat efter träningen vad
gäller att hitta förlagda föremål.
Det subjektiva minnet påverkades
mer av interventionen än det
objektiva minnet.
Evidensnivå 2.
35
Studie
Outcomes of a
computer-based
cognitive
rehabilitation
program on
Alzheimer’s disease
patients compared
with those on
patients affected by
mild cognitive
impairment.
Cipriani, G.,
Bianchetti, A. &
Trabucchi, M.
2006.
Italien
Archives of
Gerontology and
Geriatrics 43,327–
335.
Syfte/
problemområde
Att jämföra datorbaserad
kognitiv träning för
patienter med Alzeimers
sjukdom med personer
med MCI och en
kontrollgrupp med
multipel system atrofi
(MSA) patienter.
Bevis saknas för om
förbättring sker kognitivt
och funktionellt efter
kognitiv träning. Träning
riktad mot kognitionen
som teknikern med reality
orientation therapy(ROT)
eller minnesträning (MT)
har visat på förbättringar i
kognitionen och beteende
Design/Metod
Interventioner
Resultat
Två
interventionsgrupper
en med MCI och en
med AD samt
kontrollgrupp med
MSA. Datorbaserad
neuropsykologisk
träning. Eget
tränings
program om 13-35
min fyra g/v i fyra
veckor, paus mellan
fyra till åtta veckor.
Mätningar gjordes
vid start samt efter
tre månader, vilket
motsvarade avslutet
av andra
träningsprogrammet.
Olika datorövningar riktade
mot uppmärksamhet, minne,
perception, visuospatial
uppmärksamhet, språk och
icke-verbal intelligens Varje
område hade specifikt
riktade dataövningar. De
olika datorövningarna var
oftast utformade så att både
hörsel och syn användes.
Kognitiva förmågor förbättrades
för AD och MCI vid
uppföljningen jämfört med först
mättillfället. Signifikans för AD
och MCI i kort- och
långtidsminnet samt för språkoch syn minnet. Signifikans fanns
även för perceptuellt
igenkännande och identifikation
och för uppmärksamhet. För MCI
fanns signifikans även för
arbetsminnet och psykomotorisk
inlärning men inte samma höga
värden som för perceptionen. MCI
förbättrades signifikant beteende
minnet.
NPT förbättrat för både AD och
MCI. NPT datorträning kan
anpassas efter varje enskild
patients neuropsykologiska
funktioner. NPT har övningar som
stimulerar nyinlärning
Evidensnivå 3.
36
Studie
Early intervention
for mild cognitive
impairment: a
randomized
controlled trial
Kinsella,GJ.,
Mullaly, E., Rand,
E. Ong, B.,
Burton,C.,
Price, S., Phillips,
M.
& Storey, E.
2009
Australien
Journal of
Neurology,
Neurosurgery and
Psychiatry, 80, 730–
736.
Syfte/
problemområde
Att undersöka nyttan
med tidigt insatt
kognitiv intervention
för personer som
drabbats av aMCI.
aMCI diagnostiserade
patienter där målet är
att träna upp
prospektivt minne
genom att
medvetandegöra
problemområden i det
dagliga livet och att
använda strategier för
att förhindra
minnesförlust.
Design/Metod
Interventioner
Resultat
Randomiserad
kontrollerad enkel
blind studie
Träningen utfördes i
grupp under fem
veckor en och en halv
timma per session.
Familjemedlemmarna inbjöds
att delta i ett tränings
program för att lära
sig att hantera minnes
svårigheter.
Kontroll gruppen stod
på väntelista
Interventionerna
innefattade information
om minneshjälpmedel
som kan vara till hjälp
vid olika situationer samt
olika strategier för att
lättare minnas nya fakta.
Vikten av fysisk och
mental träning betonades
samt tips om allmänna
copingstrategier.
Prospectivt minne, ingen signifikant
skillnad på personnivå. Mediumstor
signifikant förbättring för
interventionsgruppen Ingen signifikant
förbättring för subjektiv
minnesförmåga. Subjektiv kunskap
om minnes- strategier ingen
signifikant förändring. Mediumstor
Signifikant förbättring vid gruppeffekt
för kunskapen om strategier. Stor
signifikant skillnad i anhörigas
kunskaper om strategier mellan de två
gruppen. Interventionsgruppen
presterade signifikant bättre på
gruppeffekt vad gäller strategiska
kunskaper både efter två veckor samt
vid uppföljning efter fyra månader.
Signifikant förbättring vad gäller
subjektiv kunskap om strategier i det
dagliga livet. Kontrollgruppen visade
ingen signifikant skillnad mellan
testen. Interventionsgruppens resultat
var signifikant lägre vid fyra månader
än efter två veckor. Psykologiskt
välbefinnande ökade på gruppnivå.
Tester gjordes vid
start, efter
Två veckor samt fyra
månader senare.
Evidensnivå 2.
37
Studie
Cognitive
rehabilitation in the
elderly: Effects on
strategic behavior in
relation to goal
management.
Levine, B., Stuss,
D.T., Winocur, G.,
Binns, M. A., Fahy,
L. Mandic, M.,
Bridges, K., &
Robertson, I. H.
2007
USA
Journal of the
International
Neuropsychological
Society.,13, 143-52.
Syfte/
problemområde
Att nå svårigheterna i det
verkliga livet, som
påverkas av de exekutiva
funktionerna.
Design/Metod
Quasi-randomisering
till antingen tidig
tränings grupp
(ETG) eller till Sen
tränings grupp
Att finna valida
(LTG). Cross-over
interventioner som är
design för LTG pga.
riktade mot exekutiva
att de stod på
funktioner hos äldre, då
väntelista.
detta inte verkar finnas.
Interventionen gavs
Ser exekutiva funktioner
direkt till ETG och
som strategiska funktioner. efter tre mån till
LTG. Goal
Management
Training (GMT) lär
ut att stanna upp och
tänka om vad gäller
både målet och
utförandet.
Träningen pågick
fyra v/ gr i två gr.
Interventioner
Resultat
Kursledaren träffades
individuellt vid start för
målformulering. Studien
innehöll minnesträning och
psykosocialträning i
separata grupper.
Deltagarna förbättrades
signifikant i utförandet av
Stimulated real-life task (SRLT)
och minskade själv- rapporterade
exekutiva misslyckanden.
Träningsresultaten verkar vara
relaterade till interventionen då
LTG inte visade förbättring under
tiden de stod på väntelistan.
Effekten fanns kvar vid
långtidsuppföljningen
Interventionen syftade till
att lära ut hur hjälpmedel
kan användas, strategier för
att förhindra misstag,
fokusering av det
väsentligaste samt att sätta
mål. Psykosocial träning
syftar till upprätthållande av
välbefinnande samt
upplevelse av samband i
tillvaron.
Evidensnivå 2.
38
Studie
Improvement of
Episodic Memory in
Persons with Mild
Cognitive
Impairment and
Healthy Older
Adults: Evidence
from a Cognitive
Intervention
Program.
Belleville, S.,
Gilbert, B.,
Fontaine, F.,
Gagnon, L., Ménard,
É. & Gauthier, S.
2006
Canada
Dementia and
cognitive Disorders,
22:486-499
Syfte/
problemområde
Att mäta effekten av
kognitiv minnesträning
hos personer med MCI och
äldre friska personer.
Det saknas tillräcklig
kunskap om episodisk
minnesnedsättning hos
personer med aMCI och
hur man kan behandla
detta.
Design/Metod
Interventioner
Resultat
Experimentell studie
icke randomiserad
men kontrollerad
klinisk prövning
CCT. Tester gjordes
före och efter
intervention där
resultaten jämfördes.
Inter -ventionen var
multifaktoriell och
pågick en gång i
veckan i åtta veckor
och höll på i max
120 min. Grupperna
bestod av fyra till
fem deltagare med
tre instruktörer där
alla var erfarna
neurologer.
Träning av uppmärksamhet
och episodiskt minne.
Inlärning av mnemotekniker
vilket kan användas till
olika material och
inlärningssätt.
Stresshanterings strategier i
form av bildbaserad
association.
Information om normalt
åldrande. Uppmärksamhets
träning i form av
dataprogram. Inlärning av
bildspråkstekniker samt
metoder för att koppla ihop
ansikte och namn. Loci
introducerades vilket är en
metod där man placerar ord
i en mental karta över en
bekant miljö. Instruktion om
organisatorisk hierarki av
texter.
Resultatet visar att multifaktoriell
intervention har positiva effekter
på att förbättra episodiskt minne
för äldre friska personer. Positiva
resultat visas även för personer
med MCI. Deltagarna med MCI
visade förbättringar vad gäller att
återberätta ord från en lista och att
minnas personers namn
Resultatet visar att multifaktoriell
intervention har positiva effekter
på att förbättra episodiskt minne
för äldre friska personer. Positiva
resultat visas även för personer
med MCI. Deltagarna med MCI
visade förbättringar vad gäller att
återberätta ord från en lista och att
minnas personers namn.
Evidensnivå 3.
39
Studie
Memory
enhancement
training for older
adults with mild
cognitive
impairment: A
preliminary study
Rapp, S., Brenes,
G.&
Marsh, A. P.
2002.
USA
Aging & Mental
Health, 6, 5-11.
Syfte/problemområde
Att studera vad en
multifaktoriell intervention
har för effekt på äldre
vuxna med MCI diagnos
jämfört med en icke
behandlad kontrollgrupp.
Farmakologisk och icke
farmakologisk behandling
behövs för att behandla
äldre vuxna som drabbats
av MCI i syfte att
förhindra eller fördröja
insjuknandet i Alzheimers
sjukdom.
Design/Metod
Randomiserad
klinisk studie.
Interventioner
Första sessionen erhöll
diskussion om
minnesproblem samt hur
Tester före
avslappning gagnar minnet.
intervention, två
Samtliga deltagare fick ett
veckor efter avslutad exemplar av Improving
intervention samt
Your Memory (Folger &
sex månader senare. Stern, 1994).
Behandlingen pågick Under de följande
i sex veckor två
sessionerna lärdes olika
timmar per gång och minnesstrategier ut.
hölls av två
geriatriska
Kontrollgruppen erhöll
psykologer.
ingen intervention men efter
slutförd studie fick de boken
Forskarna var blinda samt annat skriftligt
till vilken grupp
material.
deltagarna tillhörde
vid test tillfällena.
Resultat
Interventionsgruppen värderade
sin subjektiva minnesförmåga
högre än kontrollgruppen efter
intervention även vid
uppföljningen efter sex månader.
Kontrollgruppen rapporterade
större nytta av minneshjälpmedel
än den tränade gruppen de
använde bl.a. ”att göra lista”
oftare och planerade sin dag mer
noggrant. Testerna efter sex
månader visade att
interventionsgruppen låg på
samma nivå som vid start testen
medans kontrollgruppens
förmågor sjönk.
Evidensnivå 2.
40
Studie
Cognitive
rehabilitation in
patients with mild
cognitive
impairment
Kurz, A.,
Pohl, C.,
Ramsenthaler, M. &
Sorg, C.
2009
Tyskland
International Journal
of Geriatric
Psychiatry, 24, 1638.
Syfte/problemområde
Att studera nyttan av ett
multikomponent
rehabiliteringsprogram för
personer med MCI.
Design/Metod
Intervention
dagligen i fyra
veckor 22 timmar
per vecka.
Grupperna blandades
Vid MCI försämras
med tio deltagare åt
problemhanteringsförmåga gången.
n i vardagslivet därför är
Övriga deltagare
det nödvändigt att studera agerade
interventioner som kan
kontrollgrupp och
underlätta och bidra till
hade väntelista plats.
god livskvalitet.
Tester gjordes före
urval i syfta att ge
deltagarna rätt
diagnos.
Start tester gjordes
före intervention
samt fyra veckor
efter.
De väntande testades
under samma
intervall.
Interventioner
Programmet innehöll
praktisk problemlösnings
träning,
självsäkerhetsträning
Avslappningsteknik samt
stresshantering.
Anhöriga erbjöds att delta i
en stödgrupp.
Resultat
Hos de med MCI som erhållit
intervention syntes en signifikant
förbättring på alla områden. ADL
förmågan förbättrades och
depressions symtom sjönk med 50
%.
Deltagarna med mild demens som
erhöll intervention förbättrade
episodiskt minne men inte
statistiskt signifikant. Deras
depressions symtom sänktes något
men ADL förmågan var
oförändrad.
Kontrollgruppen visade en
signifikant åter – test effekt på
episodiskt verbalt minne, ADL
förmågan oförändrad medan
depressions symtom ökade något.
Evidensnivå 3.
41
Studie
Cognitive
rehabilitation in the
elderly Effects on
memory
Syfte/problemområde
Att studera vad ett 12 veckor
lång multimodular kognitivt
rehabiliteringsprogram har för
effekter på minnet hos äldre
personer med minnes
Craik, F. I.M.,
nedsättning.
Winocur, G.,
Minnesförlust är troligen den
Palmer, H., Binns,
svåraste konsekvensen av
M.A., Edvards, M.,
kognitiv nedsättning beroende
Bridges, K., Glazer, av hjärnskada eller normalt
P., Chavannes, R., & åldrande. Det är med säkerhet
Stuss D.T.
ett av de vanligaste
klagomålen hos äldre och kan
2007
radikalt påverka livskvaliteten.
Tidigare har rehabiliteringsCanada
program i huvudsak riktats till
hjärnskadades minnesproblem
Journal of the
men väldigt få riktar sig till att
International
påverka äldre personers
Neuropsychological sviktande minne.
Society (2007), 13,
132-142
Design/Metod
Deltagarna
randomiserades till
två grupper en tidig
träning grupp och en
sen tränings
grupp.
Interventioner
Programmet bestod av tre
stycken fyra veckors
moduler: minnesträning,
målbildsträning och
psykosocial träning. Det var
fyra sessioner med tester
med tre månaders
mellanrum.
Minnesträningen innehöll
strategier och tekniker i
syfte att förbättra planering
och minnesfunktion.
Deltagarna fick information
om vad som påverkar
minnesförmågan.
Självkännedom om
personliga minnesproblem
identifierades.
Resultat
Strategiförmågan ökade dock inte
signifikant. Primärminnet
utvecklades signifikant för ETG
vid andra mättillfället.
Vid omedelbart test av
primärminnet fanns signifikant
skillnad mellan grupperna vad
gäller att minnas ord från
sekundärminnet.
Indikationer finns för att
sekundärminnet förbättrades av
interventionen vilket har betydelse
för det dagliga livet.
Subjektiv förbättring hos ETG för
organisation för strategier.
Att primärminnet är okänsligt för
påverkan av strategier är känt
sedan tidigare och har här
bekräftats.
Evidensnivå 2.