Eva-Charlotte Ekström, Institutet för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Vad får vi för mat idag? Kvinnorna, barnen och tillgången till mat i staden: fallet Addis Ababa Totalt belopp: 10 000 000 kronor Livsmedelstrygghet är en avgörande drivkraft för global hållbar utveckling. Världens befolkning blir i snabbt takt allt mer urban. Inte minst i Afrika där kontinentens prognosticerade befolkningsökning från en miljard till 2 miljarder fram till 2050 framförallt sker i städerna. I städerna råder ofta andra livsstilar, inkomstkällor, kostvanor och hälsotillstånd än på landsbygden. Stadsinnevånarna är till stor del beroende av att kunna köpa mat även om stadsjordbruk idag är ett viktigt tillskott för många. Låga, osäkra och oregelbundna inkomster gör att många stadsinvånare kämpar för sin familjs överlevnad. Fattigdomen breder ut sig i städerna och stadsmiljöerna för de stora grupperna fattiga är ofta miserabla. För att undersöka tillgången till säkra och nyttiga livsmedel vill forskarna i det här projektet studera megastaden Addis Ababa, i Östafrika. Undernäring är ett allvarligt problem både i Etiopiens städer och på dess landsbygd och vi behöver ökad kunskap om de komplexa orsakssamband som förklarar situationen. Syftet med projektet är att förstå i vilken utsträckning konsumtionen av mat är tillräcklig, säker, stabil över tiden samt näringsrik och hälsosam. Projektet är inriktat på att förstå hur hushållens socio-ekonomiska status påverkar en trygg och säker matförsörjning. Inom hushållen är det inte minst de unga och barnens situation som står i centrum för analysen. Relaterat till detta kommer särskilt kvinnors betydelse för, och möjligheter till att bidra till en tryggad urban matförsörjning på hushålls såväl som på individnivå att särskilt studeras. Liselotte Schäfer Elinder, PHS Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Främja hållbara matvanor genom optimerade skolmåltider Total: 5 898 000 kronor Sveriges åtaganden gällande internationella avtal om hållbar utveckling kräver grundläggande förändringar i människors matvanor. Genom att introducera hälsosamma och miljömässigt hållbara skolmåltider till barn från tidig ålder finns stor potential att förbättra barns kunskaper om hållbar utveckling och deras matvanor på kort och lång sikt. Med tanke på den enorma påverkan som svenska skolmåltider har på att forma barns matvanor och på upphandling av mat, finns utomordentligt goda förutsättningar för att minska miljöpåverkan genom skolmåltider. Svenska skolmåltider erbjuder en unik möjlighet att främja miljöansvar och minska miljöpåverkan bland barn och unga. Detta forskningsprojekt syftar till att bidra till hållbara matvanor bland framtida generationer. Det har potential att nå alla skolbarn i Sverige och kan därför få en enorm praktisk betydelse. Projektet syftar till att utveckla en holistisk modell för en hälsofrämjande, prisvärd, och acceptabel skolmåltidsplan, som är optimerad ur ett Miljöperspektiv, det vill säga vad avser utsläpp av växthusgaser. Hur kan skolmåltider förbättras ur ett miljö-, närings- och kostnadsperspektiv samtidigt som måltiderna är acceptabla för barn, och därmed leda till minskat svinn? Javier Godard, SEI, Stockholm Environment Institute, Bedömning av hur läckage påverkar effekterna av hållbarhetsinitiativ för de globala tillförselkedjorna för jordbruksvaror Totalt belopp: 9 417 200 kronor De senaste åren har många multinationella företag åtagit sig att bidra till ökad hållbarhet i alla led längs varukedjan, som genom åtaganden om att bidra till att stoppa den globala avskogningen kopplad till produktion av jordbruksvaror som nötkött, soja och palmolja. Vi vet dock inte idag hur effektiva dessa åtgärder sett till indirekta effekter i form av läckage, det vill säga att negativa miljöeffekter flyttas från ett område till ett annat. Målet med detta projekt är att genomföra en första systematisk bedömning av risken för läckage av avskogning och relaterad miljöpåverkan till följd av att jordbruksexpansion förskjuts till andra regioner eller att importländer importerar från områden med lägre miljökrav. Forskarna ska fokusera på sydamerikansk nötkötts- och sojaproduktion, två jordbruksprodukter som båda är starkt kopplade till avskogning i regionen. Förflyttningen av brasiliansk sojaexpansion från Amazonas till Cerrado, samt ny expansion i Paraguay och Bolivia, indikerar att detta fenomen redan pågår. Projektet ska resultera i robusta, kvantitativa uppskattningar av läckage genom att kombinera ny data för produktion och handel av jordbruksvaror med en nyutvecklad materialflödesmodell, som för första gången länkar producenter på regional nivå till specifika handlare, återförsäljare och konsumentländer. Tracy Van Holt, Kungliga vetenskapsakademin, GEDB, Strategier för hållbara leveranskedjor – vägen mot ett hållbart fiske Totalt: 3 904 147 kronor Medan den globala efterfrågan på skaldjur ökar globalt är de flesta marina fiskbestånd redan under starkt tryck eller maximalt utnyttjade. För att säkerställa fortsatt tillgång på marint protein för en växande världsbefolkning, krävs en förändring i hur fisken anskaffas. Fisheries Improvement Projects,FIP, arbetar med leverantörskedjor för att minska miljöpåverkan och samtidigt säkerställa en fortsatt tillgång på marint foder. Det finns idag lite systematisk vetenskaplig kunskap om process och påverkan. Forskarna i det här projektet har inlett ett samarbete med Sustainable Fisheries Partnership (SFP), en internationell organisation, som var en av de första att lansera FIP-modellen i början av 2000-talet, för att adressera denna fråga. Det ger forskarna en möjlighet att både få tillgång till data och samproducera forskning med en organisation i centrum av fiskeriförändringsprocesser, men också att sprida och implementera resultaten i pågående initiativ globalt. Forskarnas mål är att undersöka hur leveranskedjor kan bidra till hållbart fiske globalt. Emma Ivarsson, Husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet Brunalger som fodertillskott till kycklingarna för en hållbar produktion och säkrare konsumtion. Totalt: 9 270 250 kronor I takt med att världens befolkning ökar, ökar konsumtionen och efterfrågan av fågelkött. Det är skattat att bli det vanligaste köttslaget år 2020. För att klara den ökande efterfrågan på ett hållbart sätt måste alla delar i kycklingproduktionen optimeras. Det behöver göras på samma gång som antibiotikaanvändningen minskar. Alger och algprodukter har föreslagits som ett potentiellt fodertillskott att använda som ett alternativ till antibiotika tack vare dess prebiotiska, immunstimulerande och antibakteriella egenskaper. Men som för många fodertillskott är de underliggande mekanismer till de observerade hälsofrämjande egenskaperna till stor del okända. Syftet med detta projekt är att utvärdera brunalger och algprodukter som odlas på Sveriges västkust som ett nytt fodertillskott inom kyckling-produktionen. Målsättningen är att: öka förståelsen för olika bioaktiva substansers funktion samt hur dessa kan påverka förbättra kycklingars hälsa. Resultaten från detta projekt förväntas bidra med ökad förståelse och bättre användning av algprodukter som fodertillskott, vilket i sin tur kan leda till förbättrad produktion, till minskad användning av antibiotika i djurproduktionen samt till ökad livsmedelssäkerhet. Anna Jansson, Anatomi, fysiologi och biokemi. Sveriges lantbruksuniversitet. Äta insekter, en smaklig lösning på dagens globala problem. Totalt belopp: 8 998 000 kronor Syftet med detta projekt är att utveckla ett nytt svenskt, välsmakande, protein- och mineralrikt livsmedel baserat på hussyrsa. Projektet fokuserar på att utveckla en hållbar metod att producera foder, föda upp syrsor och göra goda, livsmedelssäkra ”svenska” maträtter av dem. Produktionen förväntas resultera i ökad biologisk mångfald, låg klimatpåverkan, effektivt nyttjande av mark- och vattenresurser samt en djurhållning med få etiska problem. En framtida global utmaning är att använda åkermark så att det både gynnar biologisk mångfald och ger tillräckligt med livsmedel och andra produkter. I Sverige minskar den biologiska mångfalden framförallt i landskap där blommande örter tidigare funnits. Forskarna i det här projektet menar att den svenska hussyrsan har en effektiv foderomvandling jämfört med andra livsmedelsproducerande djur. Vidare kan den utfodras med rödklöver och andra blommande växter vilket gör att foderproduktionen kan bidra till en ökad biologisk mångfald. Rikard Landberg, Livsmedelsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet Optimal kost utifrån metabotyp för hälsa och vällevnad Totalt belopp: 9 801 920 kronor Cirka 63 procent av dödsfallen I världen under 2008 berodde på främst hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, kroniska luftvägssjukdomar och diabetes. Dåliga kostvanor är en viktig bakomliggande orsak. Behovet av strategier för en förbättrad kost och mer kunskap om hur maten påverkar hälsan är stort. Dagens kostrekommendationer är populationsbaserade och anpassade på befolkningsnivå. Men det kan finnas en konflikt mellan kostbehov på gruppnivå och individens. Mycket tyder på att kostbehoven varierar mellan individer. För att uppnå en bättre kostrelaterad hälsa, behöver livsmedel och råd bättre anpassas för individer med olika typer av ämnesomsättning så kallade metabotyper. Metabotyper är en nivå mellan befolkning och individnivå, där en grupp med liknande metabolism identifieras. Faktorer som genetiskt arv, hälsotillstånd, nivån av fysisk aktivitet, kost och mikrobiota det vill säga individens egen flora av bakterier, virus och svamp, avgör metabotypen. I detta projekt samlas experter från flera vetenskapsområden, såsom livsmedelsvetenskap, nutritionell metabolomik, medicin, epidemiologi, genetik, systembiologi och beräkningsvetenskap. De ska gemensamt undersöka hypotesen att individer kan grupperas baserat på deras metabotyp. Tre studier ska genomföras där man undersöker om differentierad kost kan användas för att optimera välbefinnande och hälsa både hos en generell befolkning men även hos individer med känslighet som IBS, Irritable Bowel Syndrome, en magtarmsjukdom. Anna Schnürer. Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet Livsmedelsavfall till odlad fisk – utveckling av en unik mikrobiell två-stegsprocess Totalt: 9 724 656 kronor Dagens produktion av animaliska livsmedel har en betydande inverkan på miljön vad avser markanvändning, biodiversitet, vattenanvändning, övergödning och utsläpp av växthusgaser. Det går att minska denna miljöpåverkan med mer hållbara foderkällor samt med ett förbättrat återanvändande av näringsämnen som kväve, fosfor och spårmineraler. Jästmassa är ett lovande alternativ till konventionella foderkällor med utmärkta näringsvärden och lägre miljöpåverkan. Dock begränsas storskalig produktion av begränsad tillgång på standardiserade odlingssubstrat som är nödvändiga. Livsmedelsavfall utgör en rik källa till möjligt tillväxtsubstrat för odling av foderjäst men avfallets komplexitet och varierande sammansättning av kolhydrater, protein och fett gör att det kräver någon form av förbehandling som kommer att utvecklas i detta projekt. Det här projektet syftat till att effektivisera resursanvändning och minska konsumtionens negativa påverkan på samhälle, miljö och klimat genom att återanvända livsmedelsavfall och producera djurfoder. Max Stading, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP Food and Bioscience Prata med maten i munnen – beröringsfri bestämning av textur i munnen Totalt belopp: 8 794 900 kronor Varje år dyker nästan 20 000 nya produkter upp på hyllorna i livsmedelsbutikerna. Mindre än 20 procent finns kvar i sortimentet efter ett år. Det är dels inte hållbart dels inte ekonomiskt för producenter. Tuggning och sväljning tar några få sekunder men det är dessa korta processer som avgör om vi uppskattar textur, smak och arom. Den totala bedömningen av en vara beror även på det visuella intrycket, sällskapet, atmosfären osv men processerna i munnen ligger ytterst till grund för vårt omdöme. Hur förutbestämmer man dessa processer och hur mäter man vad andra upplever i munnen? I det här projektet ska forskarna utveckla beröringsfri metod för att bestämma egenskaperna hos det vi äter med hjälp av magnetisk avkänning med magnetiska nanopartiklar. För att lösa dessa problem och lyckas med det föreslagna projektet krävs samarbete mellan helt flera områden; experter på sensorer och magnetism behövs för att utveckla sensorsystemen, livsmedels-, partikel- och materialforskare för att översätta och verifiera de mätta egenskaperna och slutligen sensoriska experter som kopplar ihop egenskaperna med hur vi upplever maten. På så sätt ska man kunna förutsäga upplevelsen av ett nytt livsmedel. Med den här metoden kan man spara mycket pengar i produktionskostnad och undvika ett stort svinn när maten slängs. Johan Stenberg, Växtskyddsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet Multifunktionell resistens: en nyckel till integrerat växtskydd, pollinering och bärkvalitet Totalt belopp: 7 946 000 kronor Användningen av resistenta växtsorter är en viktig del av en integrerad växtskyddsstrategi för att bekämpa skadegörare i lantbruket. Växtförädlare försöker därför ta fram nya sorter med högre resistens för att minska lantbrukets beroende av bekämpningsmedel. Ny forskning visar dock att växtresistens även kan påverka växtens nektar menligt, och därmed pollinatörerna. Om pollineringen av mat-grödor påverkas skulle det i sin tur kunna påverka grödans kvalitét och hållbarhet. Dessutom är det troligt att kemiska resistensämnen i grödan påverkar konsumenternas smakupplevelse. Ny forskning om dessa multidimensionella interaktioner har potential att öppna nya möjligheter för svensk växtförädling och förbättra hållbarheten för både växtproduktion och konsumtion. Forskarna vill i det här projektet studera effekterna av resistens mot herbivorer på grödors pollinering, hållbarhet, sjukdomsresistens och bärkvalitét. Smultron kommer användas som modellväxt och resultaten kommer testas på jordgubbe i samarbete med industrin. Projektet är tvärvetenskapligt, med deltagare som är experter på allt från integrerat växtskydd, resistensbiologi och pollinering till mat- och måltidsvetenskap. Projektet avser producera ny kunskap om effekten av växtresistens på multidimensionella interaktioner och ska mynna ut i en strategi för hur växtresistens bör utformas för att för att förbättra pollinering, hållbarhet och smak. Max Troell, Beijerinstitutet, Kungliga Vetenskapsakademien ”SEACHANGE” Hav för förändring – Ökad konsumtion och produktion av sjömat i Sverige Totalt belopp: 9 999 719 kronor Att producera hälsosam mat för jordens växande befolkning utan att öka belastningen på planetens ekosystem är en mycket stor utmaning. Sjömaten (fisk och skaldjur) skulle kunna spela en central roll för den globala matförsörjningen då den har ett hälsosamt näringsinnehåll och kräver förhållandevis resurseffektiva produktionsmetoder. Man behöver dock reducera miljöpåverkan från fiske och vattenbruk för att sjömatssektorn ska kunna nå sin fulla potential. Inom EU-projektet SEACHANGE ska forskarna kartlägga och utvärdera miljöpåverkan av svensk produktion och konsumtion av sjömat. De vill även sammanställa befintlig litteratur rörande dess hälsoaspekter. Ett specifikt fokus läggs på utvärdering av innovativa produktionssystem med tydlig uthållighetsprofil då dessa skulle kunna leda vägen mot en mer uthållig produktion och skapa nya arbetstillfällen i sjömatssektorn. Vidare kommer miljöeffekter som klimatpåverkan, övergödning, försurning och markanvändning att utvärderas. Resultaten från SEACHANGE ska belysa utvecklingspotentialen för svensk sjömatsproduktion och konsumtion och vägar till miljömässig uthållighet. Ökad kunskap för att minska miljöpåverkan av fiske och vattenbruk kommer att vara av stor betydelse, både i Sverige och i resten av världen. Ingrid Undeland, Livsmedelsvetenskap och nutrition, Chalmers tekniska högskola Mot en ny generation hållbara sjömatsprodukter – en cross-process-approach (CROSS) Totalt belopp: 9 893 932 kronor Haven är överfiskade och det landbaserade jordbruket och djuruppfödningen förstör klimatet. Detta till trots fortsätter vårt behov av protein att öka! Sjömat är en unik proteinkälla med en hälsosam sammansättning av aminosyror, omega3-fetter, vitaminer och mineraler. Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter sjömat 2-3 gånger i veckan. Behovet av sjömat i världen förväntas öka från 44 miljoner ton år 2005 till 140 miljoner ton år 2050.(FAO) I ljuset av detta och att fisket inte kan öka mer, är det oförsvarbart att stora mängder högkvalitativ fisk-och skaldjursmuskel slängs eller används i foder till mink, fisk eller husdjur. Av tradition äter vi bara filéer som endast utgör 30-50% av fiskens råvaruvikt. Men det saknas idag smarta tillverkningsprocesser som tar tillvara resten av sjömaten och det är för dyrt för små sjömatsföretag att vidareförädla sjömaten. I projektet CROSS ska forskarna undersöka teknologier och produktkoncept för att hitta nya och miljömässigt hållbara sjömatsprodukter producerade från muskel innehållande biprodukter. Ett stort utvecklingssteg bli att samprocessa olika typer av sjömatsbiprodukter med makroalger, det vill säga tång och utvalda jordbruksbiprodukter. Alicja Wolk, Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska Institutet Miljö – Kost – Hälsa Nexus – en integrerad interdisciplinär ansats till hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion Totalt belopp: 9 999 200 kronor Den mat vi producerar och konsumerar har inte bara stor betydelse för människors hälsa utan har också en kraftig påverkan på jordklotet och dess resurser. Produktionen av livsmedel står för den största användningen av mark och vatten. Den står även för den största mängden övergödande och försurande ämnen i miljön genom utsläpp av bekämpningsmedel. Det är nödvändigt att minska resursanvändningen för att uppnå en hållbar utveckling. Samtidigt måste mat kunna produceras på ett säkert sätt till en ökande befolkning. Syftet med detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt är att bygga ny integrerad kunskap inom det kombinerade området livsmedlens påverkan på människors hälsa och på de globala hållbarhetsmålen. Projektet ska bidra till viktig kunskap för framtida evidensbaserad hälsosam hållbar konsumtion och produktion av mat. Resultaten kommer att vara värdefulla för beslutsfattare, myndigheter, hela livsmedelssektorn inklusive producenterna, hälsooch sjukvårdssektorn samt den enskilda konsumenten. Det samverkande interdisciplinära teamet består av forskare som är experter inom nutrition, epidemiologi, miljömedicin, toxikologi samt forskningsexpertis om beräkning av livsmedels miljöpåverkan längs med hela produktionskedjan.