Islam i religionsundervisningen

Linköpings universitet
Lärarprogrammet
Sofia Holm
Islam i religionsundervisningen
Läromedel och samhällskrav
Examensarbete 15 hp
LIU-LÄR-L-A--11/41--SE
Handledare:
Hans Christian Öster
Institutionen för
Kultur och kommunikation
Institutionen för Kultur och kommunikation
581 83 LINKÖPING
Språk
Svenska/Swedish
Seminariedatum
2011-09-09
Rapporttyp
ISRN-nummer
Examensarbete avancerad nivå LIU-LÄR-L-A--11/41--SE
Titel
Islam i religionsundervisningen – Läromedel och samhällskrav
Title
Islam in religious education – Textbooks and social demands
Författare
Sofia Holm
Sammanfattning
Sverige kan idag påstås vara mångreligiöst, där en av religionerna som kan påträffas är Islam. Skolan skall
i Sverige arbeta mot att befästa bl.a. ett tolerant synsätt hos eleverna. Trots denna riktlinje går det att
påträffa skildringar i skolans religionsläromedel som inte kan påstås vara fullkomligt objektiva. Det har
även genom bl.a. undersökningar framkommit, att det bland den svenska befolkningen kan finnas
negativa tankegångar gentemot Islam.
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa diskussionen om svenska religionsläromedels framställning
av Islam samt att utifrån internationell forskning undersöka vilka krav samhället ställer på
religionsundervisningen om Islam. Metoden för studien utgörs av en litteraturstudie där två avhandlingar,
fyra artiklar och en underlagsrapport blivit lästa. Därefter har en analys genomförts, vilken kan betraktas
såsom inspirerad av en manifest innehållsanalys. Genom analysen framkom följande fyra kategorier:
Läromedelsframställningen av Islam, Framställningen av Islam och muslimer i läroböcker i förhållande till
de olika former av Islam som finns i verkligheten, Undervisningen och elevernas attityder samt Den
sociala samhällskontexten i skolan.
Huvudfynden visar på bl.a. att utbildningen i religionskunskap kan behöva väga upp vissa bristfälligheter
som kan påträffas i religionsläromedel. Skolans centrala uppdrag, att ge eleverna verktygen för ett kritiskt
förhållningssätt gentemot sin omgivning har även påträffats. Att se eleven i ett vidare perspektiv än enbart
som elev och som lärare förhålla sin undervisning till detta, visas även vara väsentligt.
Nyckelord
Identitet, Islam, Litteraturstudie, Lärare, Läroböcker, Läromedel, Läroplan, Media, Muslimer,
Religionsundervisning, Skolan, Tradition.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ....................................................................................1
2. SYFTE...............................................................................................4
2. 1 FRÅGESTÄLLNINGAR ....................................................................4
3. DEFINITION OCH PROBLEMATISERING AV
BEGREPPET MUSLIM .....................................................................5
4. METOD ............................................................................................6
4. 1 AVGRÄNSNINGAR .........................................................................6
4. 2 LITTERATURSÖKNING ...................................................................6
4. 2. 1 Databassökning ....................................................................7
4. 3 METODDISKUSSION ......................................................................9
6. LITTERATURGENOMGÅNG ...................................................11
6. 1 LÄROMEDELSFRAMSTÄLLNINGEN AV ISLAM .............................11
6. 2 FRAMSTÄLLNINGEN AV ISLAM OCH MUSLIMER I LÄROBÖCKER I
FÖRHÅLLANDE TILL DE OLIKA FORMER AV ISLAM SOM FINNS I
VERKLIGHETEN .................................................................................21
6. 3 UNDERVISNINGEN OCH ELEVERNAS ATTITYDER ........................23
6. 4 DEN SOCIALA SAMHÄLLSKONTEXTEN I SKOLAN .......................27
7. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ...........................................31
7. 1 LÄROMEDELSFRAMSTÄLLNINGEN AV ISLAM .............................31
7. 2 FRAMSTÄLLNINGEN AV ISLAM OCH MUSLIMER I LÄROBÖCKER I
FÖRHÅLLANDE TILL DE OLIKA FORMER AV ISLAM SOM FINNS I
VERKLIGHETEN .................................................................................33
7. 3 UNDERVISNINGEN OCH ELEVERNAS ATTITYDER ........................35
7. 4 DEN SOCIALA SAMHÄLLSKONTEXTEN I SKOLAN .......................37
7. 5 ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER .....................................................40
REFERENSLISTA ............................................................................41
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
1. Inledning
I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 kan man läsa att:
Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och
förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana
mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i
samhället behöver (Lpf 1994:2, s. 5).
Vidare kan man i läroplanen för de obligatoriska skolformerna, Lpo 94 läsa att:
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas
lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan
skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma
referensram alla i samhället behöver (Lpo 1994:1, s. 5).
Ovanstående kan innebära att skolan skall förbereda eleverna för ett aktivt liv i samhället, där
det finns vissa eftersträvansvärda kunskaper, vilka är önskvärda att eleverna skall förvärva.
Den som lever i 2000-talets Sverige lever i en religiös pluralism (Andersson & Sander 2009,
s. 15). Larsson (2009, s. 463) menar att det finns tendenser vilka visar att muslimer håller på
att bli en del av det svenska samhället, men att detta inte utesluter att muslimer fortfarande
skildras i negativa termer. I Lpf 94 står det skrivet att:
Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser (Lpf 1994:2 s. 3).
Likaså kan man i Lpo 94 läsa att:
Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt
motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap,
öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 1994:1, s. 3).
Föregående belyser bl.a. det centrala kring att skolan arbetar mot förekomsten av kränkningar,
men även vikten av att det finns en god kunskap för att motverka främlingsfientlighet. Alwall
1
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
(1999, s. 149) påvisar att den kommunala skolan skall vara tendensfri i sitt genomförande av
undervisning i religion. Emellertid visar även Alwall (1999, s. 149) att det finns tveksamheter
i hur väl detta i realiteten genomförs. Detta då det har framkommit kritik mot att bl.a.
läromedlen i skolan kan visa på en skevhet i framställningen av de religioner, vilka inte är
majoritetsreligioner (Alwall 1999, s. 149).
Betraktar man det religiösa Sverige idag finner man en mängd olika religionsinriktningar
bland befolkningen (Andersson & Sander 2009, s. 15). Vill man inta ett ställningstagande
kring huruvida detta är en ny företeelse eller ej, krävs dock att vi problematiserar fenomenet
mångreligiositet. Detta då en samling av människor är just en samling av individer där det kan
finnas individuella preferenser när det kommer till bl.a. spörsmål vilka rör religiositet.
Betraktas fenomenet ut ett historiskt perspektiv slås vi av att Sverige, som land, sedan långt
tillbaka varit berikat av en pluralism när det kommer till befolkningen, då bl.a. samer och
valloner under lång tid funnits i Sverige (Andersson & Sander 2009, s. 27). Dock kan det
under bl.a. 1800-talet påträffas en viss form av social kontroll vilken har kunnat inneha
funktionen av att påverka samhället i en relativt enhetlig riktning, även religiöst. Detta då en
majoritet av befolkningen levde på landet, där det sedvanliga levnadssättet var starkt
(Andersson & Sander 2009, s. 28). Vidare går det även i den svenska historien att påträffa
försök och ansträngningar för att uppnå ett religiöst homogent samhälle. Betraktas en
regeringsstadga från 1655 finner vi en märkbar ansträngning för att göra landet religiöst
homogent, då det genom bl.a. denna fastslogs att den enda tillåta religiösa tillämpningen var
den evangelisk-lutherska (Andersson & Sander 2009, s. 29). Det skulle dröja ända fram till
mitten av 1900-talet, närmare bestämt 1951, innan det i Sverige infördes religionsfrihet
genom lagstiftning (Andersson & Sander 2009, s. 30).
Larsson (2009, s. 463) menar att Islam utgör en av de största trosinriktningarna som finns
idag. Även Sverige är berikat av muslimska medborgare, vilka främst anlänt till landet efter
andra världskrigets slut (Larsson 2009, s. 463). Ser vi från första halvan av 1900-talet och
fram tills idag, urskiljer sig en växande muslimsk befolkning i landet. Detta framkommer om
man ser till den undersökningen, vilken genomfördes 1930. Antalet individer vilka ansåg sig
vara muslimer vid tiden för denna undersökning var inte fullt 20 stycken. 2006 beräknades
dock den muslimska befolkningen i Sverige vara 350 000- 400 000 individer. Definitionen av
2
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
muslimer i föregående approximation grundades på någon form av härstamning till
muslimska civilisationer eller kulturer (Larsson 2009, s. 483). Roth (1998, s. 13) visar på att
skolan innehar en särskild förpliktelse när det gäller att förmedla kunskap som ett medel för
att motverka fördomar, såsom fientliga inställningar till olika individer i det pluralistiska
samhället (Roth 1998, s. 13). Roth (1998, s. 13) belyser även skolans centrala uppdrag då
olika former av förhållningssätt till bl.a. nya svenskar, vilka bidrar till det mångkulturella
samhället, kan påverkas under skolåren. Att det finns en möjlighet för skolan att effektivt
motverka exempelvis negativa inställningar till olika individer. Hvitfelt (1998, s. 72) menar
att den övervägande delen av svenska medborgare innehar en bristfällig kunskap kring
religionen Islam. Genom föregående menas att de kunskaper eller uppfattningar svenskarna
ändå innehar kan grunda sig på bl.a. skolans undervisning om Islam och den bilden
massmedia framställer. Emellertid belyser Hvitfelt (1998, s. 73) en undersökning vilken
genomfördes på 1990-talet. Denna visade att det fanns en övervägande negativ uppfattning
gentemot Islam bland svenskarna, då 65 % av de deltagande respondenterna visade på
negativa associationer till religionen (Hvitfelt 1998, s. 73).
Grunden till mitt personliga intresse inför detta forskningsområde utgörs av en önskan att se
vad forskningen visar när det gäller utvalda delar av skolans förhållande till Islam, hur skolans
läromedel i religion skildrar Islam och vad som ytterligare bör visas hänsyn när Islam får
utrymme inom religionsundervisningen. Då både läroplanen för de frivilliga skolformerna och
läroplanen för de obligatoriska skolformerna belyser vikten av kunskap vid främjandet av
tolerans kan det vara givande att se hur en del av kunskapen, framkommer i delar av skolans
läromedel. Vidare kan det vara intressant att se om samhällets kontext inverkar på
religionsundervisningen. Om det genom samhället finns aspekter vilka
religionsundervisningen bör beakta.
3
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
2. Syfte
Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa diskussionen om svenska
religionsläromedels framställning av Islam samt att utifrån internationell forskning undersöka
vilka krav samhället ställer på religionsundervisningen om Islam.
2. 1 Frågeställningar

Vad säger den tidigare svenska forskningen om läroboksförmedlingen av Islam?

Vad säger den tidigare internationella forskningen om samhällets krav på undervisning
om Islam?
4
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
3. Definition och problematisering av begreppet muslim
Slår man upp definitionen av muslim i Islam lexikonet (1994, s. 195) finner man en förklaring
vilken utgörs av att en muslim har anammat religionen Islam, samt religionens
förhållningssätt i levnaden. Dock visar Larsson (2009, s. 483) på en problematik när det gäller
att fastställa innebörden av begreppet muslim, såsom vad det är för omständigheter som avgör
om en individ är en muslim. Med andra ord huruvida det exempelvis är tillräckligt med rötter
i ett muslimskt land eller om det är andra faktorer inblandade, såsom ett tilltalsnamn med
koppling till Islam, för att en person skall benämnas muslim. Roald (2005, s. 20f) visar att
användandet av termer såsom muslimer, kan få till stånd generaliseringar där det i realiteten
finns en påtaglig mångfald. Att det inom en benämning av detta slag dels finns individer vilka
ser sig själva som anhängare av religionen och dels de som inte betraktar sig själva som
religiösa (Roald 2005, s. 20f). För att visa på olämpligheten i att använda muslim som ett
begrepp genomförs ett jämförande perspektiv med Kristendomen, då det förtydligas att det
kan upplevas missvisande att benämna ett lands invånare som enbart kristna (Roald 2005, s.
20f).
Denna uppsats innehar ingen specifik, och för denna studie utarbetad, definition av begreppet
muslim. De texter vilka ingår i studien där termen muslim kommer att påträffas, kommer
istället att utgöras av de specifika författarnas nyttjande av ordet muslim. Många av dessa
författare redovisar ingen egen definition av termen muslim och därav kommer föreliggande
studie inte inneha någon enhetlig precisering av begreppets innebörd. Detta medför att ett
brett perspektivet av, och därmed ej enbart den religiösa, innebörden av begreppet muslim
kommer att dominera i följande studie.
5
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
4. Metod
Metoden i föreliggande studie har utgjorts av en litteraturstudie. Att arbeta efter detta
tillvägagångssätt kan innebära en genomgång av vad som tidigare presenterats i forskningsväg
inom ämnet, varpå den utvalda forskningen utökas med en analys (Forsberg & Wengström
2008, s. 29).
4. 1 Avgränsningar
Avgränsningarna till föreliggande litteraturstudie utgjordes av forskning som publicerades
mellan åren 1991 och 2011. Tidsspannet utgörs därmed av 20 år. Den litteratur som ligger till
grund för denna studie har vidare avgränsats till att omfatta publicerade vetenskapliga artiklar,
på språken svenska och engelska. Jag var enbart intresserad av granskningar av läromedel i
religionen Islam, därför refererade jag enbart vad dessa sa om läromedlens granskningar.
Läromedelsgranskningarna, vilka innefattades i studien, utgjorde religionsämnets läromedel
för gymnasiet och grundskolans senare år. Utöver läromedelsgranskningen refererades det till
internationell forskning. Denna forskning inkluderades oavsett om den fokuserade på yngre
eller äldre elever. Detta under förutsättning att den internationella forskningen, enligt mig,
föreföll relevant även för de årskurser som föreliggande studie fokuserat på.
Genom ovanstående framkom att studier publicerade tidigare än 1991 uteslutits. Likaså
exkluderades vetenskapliga artiklar, vilka var utgivna på andra språk än ovan nämnda. Det
bortsågs även från läromedelsgranskningar, än de som redogjorde för Islam på högstadie- och
gymnasienivå. I de fall då den tidigare forskningen granskat läromedel som riktat sig till, för
denna studie, relevanta och icke relevanta skolår, kom enbart de skolår vilka för denna studie
var relevanta att beaktas. Övrig forskning, vilken föreföll vara väsentlig för studien, kom att
inkluderas oavsett vilken åldersgrupp den tidigare forskningen genomförts sin studie utifrån.
4. 2 Litteratursökning
Litteratursökningen har genomförts via universitetsbibliotekets bibliotekskatalog under
tidsperioden 110404-110418. Då det påträffats litteratur vilken betraktats som relevant för
6
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
denna studie, har även en manuell sökning i de olika artiklarnas referenslistor tillkommit.
Detta för att ytterligare finna forskning som kunnat vara tillämpbar i denna undersökning.
Två avhandlingar har funnits genom den manuella sökningen. Då avhandlingarna blivit lästa
under noggrannhet, visade det sig att en av avhandlingarna var av omfattande relevans för
studien. Detta då den utifrån olika infallsvinklar diskuterar Islam i läromedel. Därav kom
följande forskning att ingå i denna studie. Härenstam, K. (1993). SKOLBOKS-ISLAM- Analys
av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap. Göteborg: Vasastadens Bokbinderi AB.
(avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet, 1993.).
Genom studiet av den andra avhandlingen visade det sig att denna behandlar vissa aspekter
vilka ansetts vara av relevans för denna studie. Därav inkluderades även följande forskning i
denna studie. Lorentz, H. (2007). Talet om det mångkulturella i skolan och samhället- En
analys av diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik åren 1973-2006. Lund:
KSF AB. (avhandling för doktorsexamen, Lunds universitet, 2007.).
Ytterligare ett sätt har nyttjats för att påträffa litteratur. Det verkställdes genom att se över
vilken kurslitteratur som tidigare blivit studerad. På detta vis påträffades följande artikel.
Härenstam, K. (2006). En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av
läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund”.
Stockholm: Skolverket. Denna text går att finna via skolverkets hemsida, www.skolverket.se.
Gå till publikationer, sök på fritext med sökorden, I enlighet med skolans värdegrund. Välj
mer info under sökträffen I enlighet med skolans värdegrund?. Välj PDF-filen Religion.
4. 2. 1 Databassökning
Databassökningen genomfördes under perioden 110404-110418. Databasen Academic Search
Premier nyttjades vid litteratursökningen och här genomfördes samtliga sökningar genom
Advanced Search. Denna databas genererade tre olika artiklar till denna studie.
7
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
Den första sökningen genomfördes under begränsningen Scholarly (Peer Reviewed) Journals.
De sökord som nyttjades var pluralism AND school AND society. Sökningen genererade 240
träffar, varpå samtliga titlar lästes och följande artikel kom att ingå i denna studie.
Knauth, T., Körs, A. (2011). The `contextual setting approach´: a contribution to
understanding how young people view and experience religion and education in Europe.
British Journal of Religious Education. Vol. 33, s. 209-223. De övriga sökträffarna valdes
bort, då de ej kunde sammankopplas med föreliggande studies syfte.
Även den andra sökningen genomfördes under begränsningen Scholarly (Peer Reviewed)
Journals. De sökord som nyttjades var text books AND high school AND Islam. Sökningen
genererade 2 träffar, varpå båda artiklarna lästes och en kom att ingå i följande studie.
Phelps, S. (2010). Critical Literacy: Using Nonfiction to Learn About Islam. Journal of
Adolescent & Adult Literacy. Vol. 54, s. 190-198. Den andra sökträffen valdes bort, då denna
ej kunde sammankopplas med föreliggande studies syfte.
Den tredje sökningen genomfördes ej under begränsningen Scholarly (Peer Reviewed)
Journals. Denna studie påträffades under ett försök att utvidga sökningen, för att ytterligare
finna relevant forskning. Därefter lästes artikeln varpå beslutet att inkludera den i denna
studie togs. De sökord som nyttjades var textbook AND upper secondary school AND Islam.
Sökningen genererade 2 träffar, varpå en kom att ingå i följande studie. Otterbeck, J. (2005).
What is Reasonable to Demand? Islam in Swedish Textbooks. Journal of Ethnic and
Migration Studies. Vol. 31, s. 795-812. Den andra artikeln bortsågs från, då den ej upplevdes
passa denna uppsats syfte.
Ytterligare en sökmotor som nyttjades vid litteratursökningen var databasen ERIC. Sökningen
vilken genomfördes var Advanced Search och en begränsning vilken användes var Peer
Reviewed. De sökord som brukades var Islam AND School. Sökningen resulterade i 109
träffar, varpå samtliga titlar lästes och följande artikel kom att ingå i denna studie.
Revell, L. (2010). Religious education, conflict and diversity: an exploration of young
children`s perceptions of Islam. Educational Studies. Vol. 36, s. 207-215. De övriga
sökträffarna bortsågs från, då dem inte upplevdes passa denna undersöknings syfte.
8
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
4. 3 Metoddiskussion
Denna studies analys utgår ifrån en manifest innehållsanalys (jmf. Forsberg & Wengström
2008, s. 150f). Alla komponenter vilka skall finnas i denna form av analys, användes dock ej.
Detta då undersökningen frångår de kvantitativa inslag som metoden i realiteten innehar (jmf.
Forsberg & Wengström 2008, s. 150f). Orsaken till denna avvikelse är att de kvantitativa
inslagen inte innehar någon relevans i den föreliggande studien. Genom föregående
framkommer att denna studie bör betraktas som inspirerad av en manifest innehållsanalys.
Fokus har varit att få fram bra underlag för denna litteraturstudie. Därav har
litteratursökningen fått disponera den tid vilken behövts, för att finna relevanta artiklar och
avhandlingar. Den erfarne forskaren kan emellertid troligen finna ytterligare relevant
forskning, vilken ej kommer att påträffas i denna undersökning. Den forskning vilken
presenteras och diskuteras är, med andra ord, troligen inte allomfattande i relation till vad som
i forskningsväg har producerats. En orsak till detta kan utgöras av att vissa sökord inte blivit
påtänkta, vilka hade kunnat resultera i ytterligare sökträffar och därmed mer forskning att
bygga studien på. Forskningen vilken kommer att diskuteras och presenteras är artiklar och
avhandlingar, som genom litteratursökningen påträffats och ansetts vara relevanta.
Då en del av litteraturen är skriven på engelska kan det från min sida finnas andra tolkningar
än vad dessa författare har som avsikt att förmedla. Med andra ord uttryckt, då engelska inte
är mitt modersmål kan det i denna studie finnas andra tydningar av de engelska texternas
budskap. En av artiklarna som finns med i uppsatsen är inte funnen via Academic Search
Premiers kvalitetssäkring, Scholary (Peer Reviewed) Journals. Denna artikel, What is
Reasonable to Demand? Islam in Swedish Textbooks, är dock författad av Jonas Otterbeck.
Vid litteratursökningen var denna författare återkommande och det framkom att en del av det
som är skrivet om muslimer i Sverige, är skrivet av Jonas Otterbeck. Med föregående i
beaktande, samt efter att ha läst artikeln togs beslutet att inkludera denna skrift i uppsatsen.
Artikeln fick därmed sin plats i uppsatsen genom författarens bakgrund och artikelns
relevanta innehåll, istället för sökmotorns kvalitetssäkring.
Då studien är en del av vägen mot en examen som gymnasielärare, var valet att innefatta
litteratur vilken riktar sig mot den frivilliga skolformen ett givet val. Vid tidpunkten då arbetet
9
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
med studien påbörjades visade sig dock det innehållsliga stoffet bli något begränsat, därav
togs beslutet att även inkludera litteratur vilken riktar sig mot grundskolans senare år. Att
denna litteratur inkluderades i studien och inte litteraturen för grundskolans tidigare år,
grundades på att grundskolans senare år ligger närmare den åldersgrupp och litteratur, vilken
är av relevans när det kommer till min kommande examen som gymnasielärare. Bakom
beslutet att inkludera grundskolans senare år i denna studie, fanns även faktorer såsom att
kunskap kring vad eleverna läser och studerar under grundskolans senare år, kan vara
väsentligt på gymnasiet. Det kan vara en fördel att inneha viss kunskap kring vad eleverna
studerat när gymnasiet tar vid efter grundskolans senare år. Kunskap kring vad litteraturen
innehåller på grundskolans senare år, kan hjälpa gymnasielärare att förstå vilken förkunskap
eleverna kan inneha.
Presentationen av litteraturgenomgångens första rubrik skiljer sig från presentationen av de
övriga tre rubrikerna. Anledningen till denna differens är att studierna som utgör underlaget
till den första rubriken innehar påtagligt olika utgångspunkter och att forskningen är
genomförd utifrån olika perspektiv. Detta har bidragit till en problematik vid försök att
tematiskt inordna forskningen. För att förstå forskningen krävs en del förkunskap kring ur
vilket perspektiv forskningen är genomförd, vilket kunnat bidra till flertalet upprepningar. Då
detta uppfattades kunna bli ett störningsmoment för läsaren och innebära svårigheter kring att
följa textens uppbyggnad, gjordes istället valet att strukturera den första rubriken i
litteraturgenomgången efter forskningen var för sig. De resterande tre rubrikerna kommer
dock att presenteras tematiskt.
Den föreliggande studien är inspirerad av en manifest innehållsanalys. Det innebär att
forskningsmaterialet sorterats efter olika former av kategorier, vilka framträdde vid läsningen
av stoffet (Forsberg & Wengström 2008, s. 150f). Materialet har lästs flertalet gånger och
efter denna granskning framträdde vissa områden, eller kategorier. Forskningsmaterialet
sorterades därefter in i följande områden: Läromedelsframställningen av Islam,
Framställningen av Islam och muslimer i läroböcker i förhållande till de olika former av
Islam som finns i verkligheten, Undervisningen och elevernas attityder samt Den sociala
samhällskontexten i skolan.
10
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
6. Litteraturgenomgång
Denna studie inkluderar två avhandlingar, fyra artiklar och en underlagsrapport.
Avhandlingarna är studier vilka är genomförda i Sverige. Underlagsrapporten är även den en
svensk studie. De fyra artiklarna som kommer att presenteras utgörs av en studie från
Storbritannien, en från Tyskland, en från Amerika och ytterligare en studie från Sverige.
Nedan följer en redovisning av de olika kategorierna, vilka urskilts via läsning av litteraturen.
De olika påträffade kategorierna kommer nedan att inneha funktionen av rubriker. Då vissa av
artiklarna berör flera kategorier, kommer dessa att påträffas under olika rubriker. Första
gången en artikel eller avhandling nämns kommer det, i de fall då det framkommer, att ske en
utförligare beskrivning av, den specifika, undersökningen eller granskningens syfte. Denna
information kommer inte att upprepas i de fall, då den specifika hänvisningen återkommer.
6. 1 Läromedelsframställningen av Islam
Denna kategori kommer att presentera tre olika svenska studier. Dessa utgörs av Härenstams
svenska avhandling från 1993, Härenstams svenska underlagsrapport från 2006 och
Otterbecks svenska studie från 2005.
Härenstam (1993, s. 89) granskar i sin avhandlig hur skildringen av Islam genomförs i diverse
olika läroböcker. Målet med forskningen är att se hur väl de utvalda läroböckerna stämmer
med, de för läromedlen relevanta, läroplanerna. Vidare granskas även skollitteraturen utifrån
hur väl deras skildring stämmer med hur Islam beskrivs i skrifter, författade av muslimska
författare (Härenstam 1993, s. 95f). I avhandlingen redovisar Härenstam (1993, s. 90) bl.a.
granskningar av läroböcker vilka riktar sig mot den obligatoriska och den frivilliga
skolformen. I relation till denna läromedelsgranskning påvisas vilka läroplaner som i denna
analys är relevanta. Dessa utgörs av Lgr-80, för den obligatoriska skolan, samt Lgy-70 för den
frivilliga skolformen. Vidare betonas att den obligatoriska skolan visar på vikten av saklighet
och allsidighet (158), samt att läroplanen för den frivilliga skolformen betonar den
komparativa aspekten mellan olika trosinriktningar (Härenstam 1993, s. 158f). I dessa
läroplaner finns även en betoning på vissa centrala värden, såsom exempelvis tolerans (156)
11
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
och jämställdhet (156). Vidare visar styrdokumenten på det väsentliga i att eleven förvärvar
färdigheter som möjliggör ett prövande förhållningssätt gentemot auktoriteter (Härenstam
1993, s. 156). Det ämnas att befästa färdigheter som gör att elever, vid olika former av
schismer, föredrar en icke våldsam utgång (Härenstam 1993, s. 156). Vidare belyser
Härenstam (1993, s. 159) att läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lgy- 70, gärna vill se
att eleverna får studera religionerna i relation till varandra. Med andra ord uttryckt att det
finns en komparativ aspekt i undervisningen. Här blir det centralt att beskrivningarna av
religionerna är framställda på ett äkta och omsorgsfullt vis (Härenstam 1993, s. 159).
Avhandlingens tredje del utgår vidare från olika indelningar, såsom Gud, Djihad och
Kvinnan/Familjen (154) (Härenstam 1993, s. 154ff).
Första analysen som Härenstam (1993, s. 158) genomför behandlar Gud (158).
Härenstam (1993, s. 159) visar bl.a. på aspekten att eleverna kan påverkas av hur
läroböckerna framställer gudsrelationen inom Islam. Att detta kan skapa inställningar hos
eleverna när det kommer till aspekter såsom människans plats och roll i Islam, men även
vilken roll och plats gud innehar i anhängarnas liv (Härenstam 1993, s. 159). När de
muslimska (165) författarna redogör för gud påvisas en stark betoning av kvaliteter såsom
förlåtande, enväldig samt nådefull. Det innebär dock ej att människan är guds marionettdocka,
utan hon innehar en egen vilja (Härenstam 1993, s. 165). Emellertid visar avhandlingen att det
går att finna läromedel för högstadiet, där denna negativa bild av gud påträffas (Härenstam
1993, s. 177). När det istället kommer till den frivilliga skolan, visas det på väsentligheten i
att det finns en noggrannhet kring att man genomför likvärdiga jämföranden med varandra
och därmed inte jämför exempelvis sedvana med ideal. I relation till de muslimska (187)
företrädarnas bild av gud i Islam påvisas, att när det kommer till läromedlen för gymnasiet
påträffas både litteratur vilka överrensstämmer med denna bild, men även skildringar vilka
inte gör det (Härenstam 1993, s. 186f). Det belyses att en viss del av litteraturen, visar på
betoningar av guds absoluta maktställning i relation till människan (Härenstam 1993, s. 264).
Härenstam (1993, s. 265) visar här på att en del av det skolans styrdokument lägger vikt vid,
inte sammanfaller med denna framställning av människan och Guds relation. Skolan bör
befästa färdigheter såsom granskande av auktoriteter (265), medan vissa av läromedlen
betonar individens underlägsenhet i relation till skaparen (Härenstam 1993, s. 264f).
12
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
Nästa analys utgår från termen djihad. Här påvisas att en vanlig förklaring av begreppet är det
heliga kriget (202) (Härenstam 1993, s. 202). Enligt några forskare påvisas dock att
föregående förklaring kanske inte är den korrekta (Härenstam 1993, s. 202f). Detta styrker
bl.a. en av de muslimska företrädarna vilken menar att ordet istället bör betraktas som
människans psykiska och fysiska ansträngning, för att leva i enlighet med och för religionen
(Härenstam 1993, s. 204). Sammantaget visar Härenstam (1993, s. 206) att om man betraktar
djihad ur ett forntida perspektiv finner man att ordet har brukats i den ifrågasatta betydelsen,
även om denna benämning i realiteten inte innefattar termens olika nyanser. Vid granskningen
av litteraturen vilken förekommer på högstadiet belyses att det finns en fokusering på
samhället (Härenstam 1993, s. 208). Ämnet religion är på högstadiet en del av det
samhällsorienterande blocket, vilket medför att det finns förväntningar på att ämnet skall ge
samhällsinformation (218) (Härenstam 1993, s. 218). Det påvisas även att det vanligaste är att
högstadielitteraturen visar på en koppling mellan djihad (208) och Heliga krig (208). Dock
visar några av de granskade läromedlen på ytterligare perspektiv, då de belyser att det även
går att finna heliga krig (208) inom ramen för Kristendomen (Härenstam 1993, s. 208f).
Härenstam (1993, s. 218f) lyfter problematiken kring vad som stoffmässigt inkluderas
respektive exkluderas. Här syftas det på att samhällsinformationen i läroböckerna kan
utkonkurrera det utrymmet man väljer att tillägna religionens lära. Vidare belyses att en
angreppspunkt utifrån samhällsinformation (218) även kan innebära en fara, då utsorteringen
av innehållet kan komma att färgas av bl.a. journalisters redogörelser (Härenstam 1993, s.
218). I förlängningen menar Härenstam (1993, s. 218f) att det kan grundas uppfattningar hos
eleverna där mediebilden ses som generell för samtliga anhängare av religionen. När det
istället kommer till den frivilliga skolformens framställning av termen, visar sig en variation
av preciseringen. Detta då bl.a. vissa av läromedlen visar på bredden och nyanserna i termen,
när andra enbart visar på kopplingen till krig (Härenstam 1993, s. 213).
Skolans styrdokument och definitionen av termen djihad (217) kan sammanfalla. Detta om
förklaringen av begreppet istället utgörs av att försöka agera i samförstånd med ens personliga
övertygelser, för att nå en angenämare tillvaro (Härenstam 1993, s. 217). Det kan även
betonas att det inte finns någon representant från de muslimska författarna, som visar på
någon form av korrelation mellan termerna djihad (217) respektive heligt krig (217)
(Härenstam 1993, s. 217). Det kan uppstå en svårighet i att sammanföra framställningen av
13
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
fenomenet i läromedlen, med de färdigheter skolans styrdokument, Lgr-80, vill att eleverna
skall besitta. Somliga läromedel betonar definitionen av djihad som heligt krig (265) medan
en målsättning hos läroplanen är att främja ett avståndstagande till våldsamma lösningar
(Härenstam 1993, s. 265). Vid tillfällen då styrdokumenten och läromedelsframställningen av
något fenomen inte sammanfaller, skall styrdokumenten följas (Härenstam 1993, s. 217).
Skolan kan med andra ord hamna i en situation där styrdokumenten kräver ett
avståndstagande till denna aspekt av religionen (Härenstam 1993, 265). Emellertid belyses
även att det, i avseendet på djihad (265), går att finna skildringar vilka visar på samförstånd
med de muslimska författarnas redogörelser (Härenstam 1993, s. 265).
Vidare belyses familjen och kvinnan (Härenstam 1993, s. 222). Via ett antal islamska synsätt
påpekas bl.a. missförståndet kring att det finns en ojämn fördelning av rättigheterna till
kvinnans nackdel. Enligt Härenstam (1993, s. 224) visar de muslimska författarna på att det
finns olika uppgifter knutna till de olika könen, samt att denna fördelning härstammar från
Islams heliga skrift. Dessa olika uppgifter utgörs bl.a. av att modern innehar en uppgift i att
verka för familjesammanhållningen, medan maken i sin tur innehar det yttersta ekonomiska
ansvaret (Härenstam 1993, s. 224). Islam lägger i hög grad fokus på familjen (Härenstam
1993, s. 226). En aspekt vilken belyses i ljuset av ovanstående är att det finns olika perspektiv
på jämställdhet, beroende på om man betraktar fenomenet i ljuset av de muslimska
företrädarna eller om man ser det utifrån skolans läroplaner. Skolan menar att termen
jämställdhet (225) inte innefattar någon skillnad beroende på kön, utan att det skall vara lika
när det kommer till både privilegier och förpliktelser (Härenstam 1993, s. 225). Ser man
istället fenomenet ur de muslimska företrädarnas perspektiv framstår enligt Härenstam (1993,
s. 226) mer en betoning på att till nästa generation befästa centrala värden, samt att
jämställdhetstolkningen får anpassas till detta. Dock vill de muslimska (226) företrädarna
betona att den heliga skriften inom Islam lägger fokus på att det inte finns någon differens i
hur värdefulla kvinnor respektive män är (Härenstam 1993, s. 226f). När kvinnans situation i
realiteten kan vara begränsande eller förtryckande i olika samhällen, behöver inte detta grunda
sig på religionens troslära. I relation till det påvisas en problematik för skolan. Detta då det
kan påträffas skillnader mellan vad religionen och skriften uppmanar till för normer, samt vad
man faktiskt kan finna för sedvanor i vissa muslimska samhällen. Vidare visas det på att det
finns en risk för att endast ett av de ovanstående perspektiven beskrivs i läromedlen. Skulle
14
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
det visa sig att ett läromedel bortser från troslärans reella uppmaning, kan det hända att man
inte kan sammanföra de muslimska (229) företrädarnas beskrivningar med vad man kan finna
i skolans läromedel (Härenstam 1993, s. 229).
Vid granskningen av litteraturen, vilken riktar sig mot högstadiets läromedel, påvisas att det
finns en betoning på olika levnadsvillkor (Härenstam 1993, s. 237). Det visas på att denna
litteratur generellt väljer att frångå redogörelser för religionens egentliga lära, för att istället
lägga fokus på olika samhällsvillkor. Även det anmärkningsvärda urvalet av information
uppmärksammas, då det i somliga läromedel går att påträffa en viss betoning på kvinnlig
könsstympning (Härenstam 1993, s. 242). När det gäller de granskade läromedlen för
gymnasiet, påvisas vissa drag vilka liknar högstadielitteraturen (Härenstam 1993, s. 243; 247).
Dock påvisas att det finns litteratur för den frivilliga skolformen som går att sammanföra med
de muslimska (247) företrädarnas perspektiv (Härenstam 1993, s. 247).
Att belysa det feminina könet anses vara förknippat med vissa svårigheter. Dessa utgörs bl.a.
av att felaktigt, enligt de muslimska (254) företrädarna, utge något för att vara religionen.
Detta skulle exempelvis kunna innebära att man likställer vissa samhällens levnadsvillkor
med religionen. Det här skulle kunna bidra till att det skapas ett vi och dem perspektiv mellan
eleverna och religionen i fråga (Härenstam 1993, s. 254). Ytterligare något det fokuseras på är
att om det finns en önskan att visa på en islamsk sedvänja bör det finnas en noggrannhet kring
vad man väljer, med hänsyn till att det finns något samband med religionens heliga skrift eller
anhängarnas praxis. Detta då många individer kommer att förknippas med den exemplifierade
sedvanan. Vidare konstateras att det vid belysandet av kvinnan även bör finnas utrymme för
det muslimska synsättet (Härenstam 1993, s. 254f). Härenstam (1993, s. 255f) visar vidare på
brister när det kommer till att ge likvärdiga skildringar av olika religioner. Den övervägande
delen av läromedlen, för den frivilliga skolformen, belyser enbart kvinnan när det kommer till
Islam istället för att belysa fenomenet vid framställningen av alla Abrahamitiska religioner
(Härenstam 1993, s. 255f). Det visas även på att det i läromedlen ofta kan påträffas en
förenkling av termen Islam, där man bortser från att visa de olika dimensionerna. Att
läromedlen likställer Islam med och låter något samhällsförhållande representera hela Islam,
istället för att visa på tolkningsutrymmet som påträffas i en världsreligion (Härenstam 1993, s.
271).
15
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
Sammantaget framhålls det att gymnasieskolans läromedel påvisar en mer korrekt bild av
religionens lära, än vad man kan finna i högstadiets. Detta grundas på att det i den frivilliga
skolformens läromedel finns färre antydningar om direkta motsvarigheter mellan diverse
samhällssystem och religionen (Härenstam 1993, s. 247f). I ljuset av vad som redovisats,
påvisas att det i läromedlens stoffurval finns en negativ trend. De muslimska (250)
företrädarnas redogörelse av kvinnan innefattar ytterligare aspekter än den mindre positiva
som läromedlen visar på (Härenstam 1993, 250).
Härenstam (2006, s. 9) genomför i en underlagsrapport en prövning av bl.a.
religionsläroböckers skildringar av Islam och Hinduism. Grunden för denna prövning utgörs
av att se huruvida beskrivningarna av dessa religioner stämmer i relation till läroplanerna
vilka riktar sig mot den frivilliga skolan, Lpf 94, samt den som den obligatoriska skolan utgår
från, Lpo 94 och kursplanerna (Härenstam 2006, s. 4). Härenstam (2006, s. 4) utgår bl.a. från
huruvida beskrivningarna i läromedlen visar på de mänskliga rättigheterna, vilka läroplanens
värdegrund fastställer, såsom exempelvis att alla individer innehar samma värde. Ytterligare
aspekter läromedlen granskas utifrån är huruvida kunskapsförmedlingen är saklig och allsidig
(4) samt huruvida religionsframställningen i läroboken är adekvat (Härenstam 2006, s. 4f).
Det visas även på perspektivet att när det genomförs ett urval, innebär detta att
det sker en bedömning kring vad som är betydande kunskap. Innehållet som klarar denna
gallring och kommer med i läroboken, kan få effekter för de inställningar eleverna skapar sig
till trosläran i fråga (Härenstam 2006, s. 8).
De följande läromedlen är avsedda för den obligatoriska skolan. Det första läromedlet utgörs
av SOL 3000: Religion och liv 7-9 (Härenstam 2006, s. 10). Boken konstateras inneha vissa
bra poänger såsom att den belyser Islams heliga skrift på ett sätt som visar på samstämmighet
med läroplanen. Här framkommer även att den rådande andan under Islams historiska
utbredning utmärktes av tolerans. Vidare visar läromedlet på vissa samhörigheter mellan de
Abrahamitiska religionerna. Boken menas öka elevernas insikt kring vilken roll Jerusalem
spelar inom religionen Islam, vilket anses bidra till att eleverna får en kunskap kring hur
individer kan inneha olika perspektiv och inställningar till samma fenomen (Härenstam 2006,
s. 14). Vid beskrivningen av Islams heliga skrift framkommer viss samstämmighet mellan
skolans styrdokuments värden och av skriften framställda levnadsnormer (Härenstam 2006, s.
16
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
14). Läromedlet påvisar att det både finns sätt att förhålla sig till Islam, där man kan finna
samstämmighet med skolans styrdokument och att det finns förhållningssätt till religionen där
denna samklang kan vara svår att se (Härenstam 2006, s. 14). Dock menar Härenstam (2006,
s. 14) att läromedlet lämnar en önskan kring att utveckla sin framställning av haditherna (14),
då dessa innehåller värden vilka kan sammanföras med Lpo 94 respektive Lpf 94. Vidare
framkommer att det finns vissa delar av läromedlet som kan ifrågasättas, exempelvis
definitionen av Islam eller muslim. Detta då det önskas att preciseringarna berikas med fler
förklaringar där termernas kopplingar till bl.a. fred eller frid (13) kan betonas (Härenstam
2006, s. 13).
Ytterligare en bok som granskas är Religion- människor och tro (Härenstam 2006, s. 15).
Helhetsintrycket av bokens framställning av Islam menas vara god. Det finns en nyansering
kring termen Islam, där ordets koppling till både fred och lydnad framställs. Även Ramadan
beskrivs på ett sätt som visar på samklang med skolans styrdokument, då det bl.a. betonas att
högtiden ger en möjlighet att dela med sig till mer utsatta människor (Härenstam 2006, s. 17).
Läromedlet påvisar även att den gyllene regeln (17) går att påträffa genom ett annat ordval
inom Islam. Därav framstår att de kristna influenserna i skolans styrdokument inte behöver stå
i kontrast till den islamska traditionen (Härenstam 2006, 17). Vidare betonar läromedlet att
det inom en religion ryms en bred tolkningsvariation (Härenstam 2006, s. 17f). Läromedlet
belyser även jämlikheten mellan de båda könen på ett positivt vis. Det går att, i läromedlet,
finna en tolkning av religionen, vilken kan betraktas som feministisk (Härenstam 2006, s. 18).
Sammantaget finns det en samstämmighet mellan det läromedlet väljer att belysa i sin
skildring av Islam och de värden i skolans läroplan, som studien fokuserar kring, såsom att se
till sin medmänniska (Härenstam 2006, s. 18).
Den tredje läroboken som granskats är Kompakt: Religionskunskap (Härenstam 2006, s. 18).
Utifrån granskningen nås slutsatsen att denna lärobok visar på övervägande samstämmighet
med de utvalda värdegrundsformuleringarna. Vid beskrivningen av Allmosan påvisas att man
skall hjälpa sin medmänniska. Något som innehar samklang med värden man kan finna i
skolans styrdokument (Härenstam 2006, s. 20). Läromedlet förklarar termen Islam genom att
visa på olika perspektiv, där både underkastelseperspektivet och ordets koppling till fred
beskrivs. När det kommer till skildringen av termens relation till fred påvisas dock att för att
17
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
fredligt tillstånd skall inträda, bör alla individer tillkänna sig religionen Islam (Härenstam
2006, s. 20). Vidare påvisas att det finns viss problematik i uttryckssättet kring förklaringen
av termen jihad, då boken likställer termen med heligt krig (20). När det kommer till
beskrivningen av Koranen konstateras en negativ tendens i urvalet av information. Detta då
det finns en fokusering på de regler efter vilka människan skall leva, vilka ej sammanfaller
med de värden skolans styrdokument beskriver (Härenstam, 2006, s. 20). I båda dessa fall
menas att en viss nyansering hade varit lämplig, för att ytterligare visa på samförstånd med
styrdokumenten (Härenstam 2006, s. 20f).
Följande läromedel som granskas är riktade mot religionskunskap för den frivilliga
skolformen (Härenstam 2006, s. 21). Den första boken som ägnas uppmärksamhet är
Religionskunskap för gymnasiet kurs A (Härenstam 2006, s. 22). Även vid denna granskning
framkom slutsatsen att det finns, i huvudsak, harmoni mellan skolans värdegrund och textens
framställning av Islam. Läromedlet visar på man kan finna liknande förgångna utvecklingar
inom Islam och Kristendomen, när det kommer till bl.a. kvinnans situation och jämlikheten.
Det påvisas att detta sammanfaller väl med vissa värderingar i skolans styrdokument
(Härenstam 2006, 24f). Dock belyses att boken stundvis använder sig av formuleringar, vilka
hade behövt ytterligare förklaringar. Här kan exempelvis förklaringen av begreppet Islam
nämnas, där Härenstam (2006, s. 24f) menar på att det hade gynnat framställningen att
inbegripa fler perspektiv av ordets innebörd än underkastelseperspektivet (Härenstam 2006, s.
24f). Läromedlet nämner samtida självmord som våldsdåd i förbindelse med skildringen, av
kulturen och historien, kring Shiiterna. Trots att läromedlet klargör att de flesta anhängarna av
religionen Islam tar avstånd från sådana illgärningar och sådant aggressivt beteende, önskas
att ytterligare nyansering hade genomförts. Detta genom att visa på att våldsfenomen inte
enbart påträffas inom Islam samt att de inte enbart kan knytas till religiösa grunder, utan även
kan anträffas inom andra sfärer i samhället (Härenstam 2006, s. 23f). Något läromedlet även
lämnar att önska, är en utförligare presentation och exemplifiering av Islams heliga skrift. Den
information som presenteras utgörs till stor del av fakta om skriften, medan det ligger mindre
fokus på substansen eller innebörden, vilket ytterligare hade kunnat visa på samstämmighet
med skolans styrdokument (Härenstam 2006, s. 24f).
18
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
Människan och tron är nästa bok som granskas (Härenstam 2006, s. 25). Boken konstateras
visa på en gedigen skildring av religionen Islam. Det finns bl.a. flera perspektiv inbegripna i
förklaringen av begreppet Islam med kopplingar till både underkastelse- och fredperspektivet,
samt att de Abrahamitiska religionerna framställs utifrån både överensstämmelser och
olikheter. Båda dessa ting bidrar till att en samstämmighet med skolans styrdokument kan
konstateras. De olika perspektiven på begreppet Islam och de förenade delarna av
Abrahamitiska religionerna är nödvändiga för att eleverna inte skall uppleva denna tradition
och etik som helt skild från den etik de själva fostras efter, i enlighet med skolans
styrdokument (Härenstam 2006, s. 28). Vidare påvisas harmoni mellan styrdokumenten och
hur läromedlet beskriver fastan, där det betonas att hänsyn skall visas till sin medmänniska
(Härenstam 2006, s. 28). Könens roll inom Islam belyses även, där en nyanserad bild
presenteras, men där kvinnans centrala roll när barnen är små även framkommer (Härenstam
2006, s. 28). Jihad beskrivs i läromedlet på ett nyanserat vis, där heligt krig (28) finns
omnämnt tillsammans med förklaringen att det kan vara en personlig kamp mot en individs
mindre smickrande egenskaper såsom självcentrering (Härenstam 2006, s. 28f). Att det finns
variationer i hur man väljer att tolka och leva efter Islam betonas genom beskrivningen av
hududstraffen (28), men det lyfts även in ett omgivningsperspektiv. Läromedlet pekar på och
belyser att religionen kan utövas på olika sätt och formas olika beroende på vilket land och
område en individ lever inom (Härenstam 2006, s. 28f). Vidare visar läromedlet på ett
inifrånperspektiv, genom att låta en kvinnlig imam komma till tals. Påfallande genom hennes
resonemang är att hennes redogörelse för Islam visar på hög samstämmighet med skolans
styrdokument, högre samstämmighet än vad det aktuella läromedlet visar på. Detta då det bl.a.
uttrycks en önskan från imamens sida att ytterligare beskriva de båda könens roller och
situationer inom Islam (Härenstam 2006, s. 29). Dock påvisas att läromedlet ännu mera
kunnat förbättra sin framställning genom att belysa de etiska delarna av Islams heliga skrift,
vilka ligger i linje med de värden skolans styrdokument förespråkar. Läromedlet betonar
istället de levnadsföreskrifter där differensen mot bl.a. det västerländska blir tydligt
(Härenstam 2006, s. 28ff).
Vidare undersöks läroboken Söka svar. Religionskunskap kurs A (Härenstam 2006, s. 30).
Redogörelsen av religionen Islam, i detta läromedel, gör att det inte finns grund för någon
negativ anmärkning. Boken menas bl.a. inrikta sig på att skildra det som förenar Islam och
19
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
andra religioner (Härenstam 2006, s. 33). Vidare visar läromedlet på olika perspektiv vid
definieringen av begreppen Islam och muslim. Här belyser läroboken att begreppet muslim
kan förklaras genom att ge sig själv till sin tro, samt att termen Islam förklaras genom
överlämna/hängivenhet (33), men även kopplingen till fred, frid (33) betonas (Härenstam
2006, s. 33). Läromedlet visar vidare på att en tillvaro i enlighet med religionen Islam medför
en god relation till Allah, omgivningen i stort, andra individer och sin egen person. Islam
påvisas, till följd därav, innefatta hela, och allt inom, levnadssfären (Härenstam 2006, s. 33).
Denna skildring visar på samstämmighet med värden i skolan styrdokument. Den här
överrensstämmelsen visar sig även, när det kommer till redogörelsen kring etik. Skildringen
kring människan och hennes plats, visar ytterligare på kongruens med styrdokumenten
(Härenstam 2006, 33). Felaktiga föreställningar blir också åskådliggjorda (Härenstam 2006,
s.33). Vid arbetet mot acceptans och insikten kring alla människors lika värde, menas denna
bok utgöra ett bra medel (Härenstam 2006, s. 30f).
Utifrån bl.a. en jämförelse med Härenstams (2006, s. 46f) forskning Skolboks-islam (47),
påvisas konklusionen att religionsläromedlens skildrande av religionen, genomgått en
progression som inte är negativ. Det poängteras dock att det fortfarande finns förbättringar
kvar att göra, men till sist framkommer att det finns en mängd harmonier mellan läroplanernas
värderingar och läromedlens skildringar av religionen Islam (Härenstam 2006, s. 46ff).
Även Otterbeck (2005, s. 795) gör religionsläromedel till föremål för granskning. Genom
denna granskning önskar Otterbeck (2005, s. 797) visa på att outtalade budskap finns i
religionskunskapsläromedel, belysa dessa budskap samt tydliggöra orsaken till deras existens.
Analysen påvisar att det kan finnas vissa felaktigheter i läromedel, exempelvis vid
återgivande av något specifikt århundrade, och att det kan finnas omedvetet uppehållande av
tendenser, såsom genomgående ordval i form av manliga förklaringar, vilket gör att
språkhanteringen kan ifrågasättas (Otterbeck 2010, s. 799). Vidare betonas att de granskade
läroböckerna kan inneha en fokusering på att få med mycket information, vilket kan leda till
att vägledandet och förklarandet för läsaren som ett resultat av detta försummas. Att texten
inte ger omständigheterna och att läsaren därmed kanske inte förstår texten eller innebörden i
det som förklaras (Otterbeck 2005, s. 800f). Ytterligare något som påvisas är att det i de
granskade läromedlen, kan finnas ett vinklat urval av fakta. Hudud straffen (801) används
20
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
bl.a. för att upplysa om sharia (801). Vidare belyses att det kan ske utsortering av kunskap
utifrån väsentligheter inom Kristendomen som referensram. Att det vid urvalet och
skildrandet av innehållsligt stoff, kan finns en jämförande benägenhet med Kristendomen som
utgångspunkt för förklaringen (Otterbeck 2005, s. 802). Det kan behöva finnas en försiktighet
kring skildrandet av Islams heliga skrift, då inbegripande av enbart negativa exempel från
Koranen, kan vara diskutabelt (Otterbeck 2005, s. 802). Att vara vinklad i läromedlen kan
vidare gynna ett polariserande tänk mellan muslimer och andra människor (Otterbeck 2005, s.
802).
Avslutningsvis påvisar Otterbeck (2005, s. 808) att det finns en variation av dilemman i att
framställa läroböcker. Detta då det bl.a. finns gränser för hur mycket utrymme man har att
röra sig på. Ett läromedel bör uppfylla vissa ting, såsom exempelvis att förklara vilken
kunskap som inkluderats och även vad som exkluderats. Vidare påtalas bl.a. vikten av att
läsaren förstår ur vilket av religionens olika förhållningssätt och perspektiv, texten är
utarbetad samt att läromedelsförfattare försöker minimera oriktigheter (Otterbeck 2005, s.
809f). Det bör finnas ett fokus på begripligheten, samt att det bör finnas en försiktighet
berörande specifika ordval och förklaringar av vissa fenomen, för att undvika att befrämja
schablonbilder (Otterbeck 2005, s. 809).
6. 2 Framställningen av Islam och muslimer i läroböcker i
förhållande till de olika former av Islam som finns i verkligheten
Denna kategori kommer att presentera tre olika studier. Dessa utgörs av Revells studie från
Storbritannien 2010, Phelps amerikanska studie från 2010 samt Otterbecks svenska studie
från 2005.
Revell (2010, s. 208) genomför en studie som syftar till att utifrån den allmänna negativa
framställningen av Islam, belysa etniskt brittiska barns tolkningar av religionen.
Undersökningen genomförs via intervjuer med eleverna. Utifrån ett urval av bildmaterial, med
olika former av kopplingar till Islam, fick eleverna resonera samt även svara på några frågor
(Revell 2010, s. 209). Revell (2010, s. 211) belyser i sin undersökning att det finns en
21
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
utpräglad tendens från elevernas sida att inte se de olika nyanser, perspektiv eller
grupperingar som finns inom Islam. Förekomsten av detta betraktelsesätt hos eleverna menar
Revell (2010, s. 211) kan bottna i att detta fenomen går att finna i skolans läroböcker. Även i
media kan detta påträffas, då anhängarna av religionen där kan porträtteras som en enhetlig
grupp (Revell 2010, s. 211). När det kommer till läromedel belyses att det även i dessa kan
påträffas negativa tendenser i skildringen av Islam och muslimer (Phelps 2010, s. 207f).
Phelps (2010, s. 190) menar med sin studie utmana de vedertagna uppfattningarna, vilka kan
påträffas i relation till Islam och dess anhängare. Vidare förordas att skolans användning av
icke påhittat textunderlag, som behandlar religionen och dess anhängare, kan stödja metoden
källkritisk granskning. Detta med särskild betoning på att eleverna kan få ett intresse för den
pluralism som i realiteten finns inom den muslimska världen, både nationellt i Amerika och
internationellt i världen (Phelps 2010, s. 190). Phelps (2010, s. 197) belyser att skolans
läroböcker i Amerika visar på en homogen framställning av religionen och muslimer, istället
för olika förhållningssätt och tolkningar. Vidare belyses att då det finns negativa attityder mot
muslimer och Islam i samhället finns en central aspekt i att vara noggrann i valet av underlag
och källor, samt att göra dessa texter föremål för kritisk granskning (Phelps 2010, s. 197).
Föregående uppfattningar styrks även av Otterbeck (2005, s. 803), som vid analysen av
läroböcker kommer fram till att läroböckerna kan ha valt ut en inriktning, vanligen Sunni,
vilken sedan gestaltas som den vanliga förklaringen av religionen. Den homogena
framställningen kan vidare exemplifieras genom läromedel som påstår, att samtliga
dimensioner i människans tillvaro berörs av religionen. Att det kan finnas nyanser i relation
till denna tolkning bortses det från (Otterbeck 2005, s. 804). Likaså påvisas att det kan
förekomma exkludering kring att det kan finnas olika sätt att förhålla sig till huruvida
profeten, Muhammed, är fri från synd (804). Detta trots att det finns både islamska
inriktningar vilka är av åsikten att Muhammed är fri från synd (804) men även de vilka anser
att han inte är fri från synd (Otterbeck 2005, s. 804). Vid läromedlens beskrivningar av
historiska händelser, såsom beskrivningen kring Muhammed, kan det förekomma att olika
historiesyner uppvisas som samma (Otterbeck 2005, s. 805). Vidare påvisas att det vanligen
inte finns någon redogörelse för den historiska progression som religionen genomgått, eller att
det kan finnas olika tolkningar och inriktningar inom religionen. Den presenteras vanligen
som ett statiskt fenomen (Otterbeck 2005, s. 805f). Då läromedlen belyser Shiaislam beskrivs
22
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
vanligen förgrundsgestaltsschismen. I de fall då Sufismen berörs exkluderas i regel olika
nyanser och egenskaper hos rörelsen, till förmån för redogörelser med koppling till bl.a.
asketism (807) (Otterbeck 2005, s. 807). Genom att bortse från att det finns olika förklaringar
och förhållningssätt inom religionen påvisas ytterligare en problematik. Detta då det inte
tydliggörs, vilken av alla existerande uttydningar som presenteras (Otterbeck 2005, s. 808).
Då denna undersökning utgår från ett samhälle där det påträffas olika tolkningar av Islam
påvisas en problematik, då det mångnyanserade Islam är frånvarande i
religionsundervisningens arbetsmaterial (Otterbeck 2005, s. 810). Härenstam (1993, s. 274f)
påvisar också, att vissa läroböcker präglas av generaliseringar när realiteten istället inrymmer
stor tolkningsbredd. Att läroböckerna bl.a. skildrar religionen som något som ej utvecklas.
Här påträffas en polarisering mellan vad skolans styrdokument vill befästa och vad
undervisningsmaterialet förmedlar. I styrdokumenten framkommer förståelse (275) som
centralt, vilket är något som kan utvecklas. Att det finns en dimension av ombildning
inneboende i begreppet, visar på harmoni med verkligheten (Härenstam 1993, s. 274f).
6. 3 Undervisningen och elevernas attityder
Denna kategori kommer att presentera fyra studier. Dessa utgörs av Phelps amerikanska
studie från 2010, Revells studie från Storbritannien 2010, Knauth & Körs tyska studie från
2011 samt Härenstams svenska avhandling från 1993.
Phelps (2010, s. 191) visar på att det i Amerika finns en muslimsk befolkning och att det i
skolorna går att finna särbehandling åt det negativa hållet för muslimerna. Phelps (2010, s.
191) belyser även vikten av att det från de yngre medborgarna finns en medvetenhet kring hur
Islam berikar samhället. Ett granskande förhållningssätt till texter menas kunna avslöja för
läsaren huruvida det finns olika former av tendenser i texter. Detta då man inte kan se på
texter som totalt objektiva (Phelps 2010, s. 192). Det kritiska perspektivet i relation till olika
texter menas vara väl fungerande vid studiet av olika grupper och dess olika nyanser. Detta då
tekniken bl.a. kan bidra till att man reflekterar kring olika vedertagna resonemang, att det
funderas kring olika betraktelsesätt samt att man blir varse om hur skrift och tal kan vara
bärare av härskartekniker (Phelps 2010, 192). Vidare belyses att det kan vara bra att använda
sig av texter som visar på pluralism. Genom att beskriva olika grupper av människor via
23
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
korrekta förklaringar, kan resultatet bli en större insikt i hur samhället berikas av dessa
individer (Phelps 2010, s. 192). Ett nyttjande av mångkulturell litteratur ger även fler elever i
klassrummet möjlighet att känna sig sedda och bekräftade, samt kan leda till att skolan tilltalar
fler elever (Phelps 2010, s. 192).
För att komma åt den granskningen av litteraturen, vilken menas kunna användas i relation till
studiet av Islam och muslimer, handlar det om att befästa en typ av källkritik hos eleverna i
form av olika spörsmål. Genom dessa källkritiska frågor kan olika tendenser framträda, vilket
innebär att läsaren eller eleven tydligare kan se att texter inte bör ses som fullkomligt
objektiva (Phelps 2010, s. 194). Metoden innebär även en aspekt vilken tenderar att dra åt det
handlingskraftiga hållet. Att det genom nyförvärvade insikter kan skapas en vilja att förändra
något i exempelvis miljön inom skolan (Phelps 2010, s. 195). Ytterligare ett sätt man kan nå
en granskning av textmaterial är att låta eleverna studera skildringar om samma fenomen,
utifrån olika perspektiv. Att de även genom denna metod kan se hur det kan finnas olika
tendenser i texterna och därmed bli varse om att man inte kan betrakta det skrivna som fullt ut
objektivt (Phelps 2010, s. 196). Genom att eleverna berikas med insikten att Islam kan inneha
olika tolkningar och perspektiv, finns möjligheten att elevernas polariserande vi och dem
generaliseringar minskar (Phelps 2010, s. 197). Phelps (2010, s. 197) framhåller vidare det
centrala kring att än mer försöka ge en sanningsenlig skildring av Islam och dess anhängare
via undervisningen.
Revell (2010, s. 213) belyser undervisning genom perspektivet att den bör innefatta den
bilden av Islam, som exempelvis nyhetsrapporteringar visar på. Dessa rapporteringar behöver
inte vara en spegel av verkligheten, vilket understryker vikten av att inkludera dem i
undervisningen. Att informera kring den eventuellt skeva bilden bl.a. massmedia kan visa på,
kan innebära att det skapas en insikt i att det kan finnas fler nyanser till Islam och muslimer
än vad som framkommer i exempelvis nyhetsrapporteringar. Vidare kan detta innebära att
eleverna ifrågasätter etablerade schablonbilder (Revell 2010, s. 213). Phelps (2010, s. 193)
visar även på perspektivet att skolan inte skall vara rädd för att ta upp de frågor där det kan
framkomma skillnader i hur man väljer att se på exempelvis olika samhälleliga fenomen,
såsom bl.a. könsroller. Att ventilera och samtala kring frågor av detta slag, menas kunna
resultera i att olika tankesätt utmanas. Dock påvisas även att som jämvikt mot skillnaderna,
24
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
bör även likheterna mellan de Abrahamitiska religionerna (193) betonas (Phelps 2010, s.
193). Revell (2010, s.214) påvisar vidare att skolan och undervisningen även bör beakta ting
såsom hur människor skapar sig identiteter. Blir något obekant, kan detta resultera i att fokus
enbart hamnar på skillnaderna, samt att en grupp försöker positionera sig ifrån det obekanta.
Att ta del av levnadssätt vilka kan upplevas exotiska är en del av religionsundervisningens
natur, då eleven är där för att lära sig om olika religioner. Strävas det efter ömsesidig
förståelse, bör därmed denna aspekt inkluderas i religionsundervisningen (Revell 2010, s.
214). Vidare bör undervisningen innefatta de olika inställningarna, positiva och negativa, som
kan finnas i samhället och i skolmiljön. Först när undervisningen beaktar dessa aspekter kan
skapade schablonbilder omvärderas, samt att föreställda skillnader att positionera sin identitet
emot revideras. Att inte ta dessa faktorer i beaktande, menas, kunna urholka religionsämnets
uppdrag att skapa insikt och tolerans, om och inför olika religioner (Revell 2010, s. 214).
Härenstam (1993, s. 278) förordar en undervisningsmetod. Att utifrån religionens mångfald
av förhållningssätt och nyanser, granska olika levnadssätt som utger sig för att vara i enlighet
med religionen. Härenstam (1993, s. 278) menar att eleverna även utifrån olika levnadssätt
kan granska religionens mångfald av interpretationer. Metoden menas bidra till att
undervisningen håller sig på en mittenpunkt, mellan enbart avstånd och granskning eller
enbart förespråkande (Härenstam 1993, s. 278). Vidare påvisas en metod för att belysa ämnet
kvinnan. Att eleverna tar del av olika budskap från trosläran och ställer dessa i relation till
verkliga levnadsvillkor. Därmed införs en komparativ aspekt, där läromedlens uppgift blir att
tillgodose eleverna med några av troslärans budskap (Härenstam 1993, s. 255).
Knauth & Körs (2011, s. 210f) genomför en studie vilken innefattar åtta olika länder.
Undersökningen grundas på utarbetade frågeformulär av kvalitativt slag, vilka elever från de
olika nationerna besvarade. Studien siktar på att undersöka hur elever ställer sig till religion i
skolan (Knauth & Körs 2011, s. 212). Preciseringen av undersökningen kom att utarbetas i
några olika spörsmål, vilka lyder. Är religion något skolans sfär bör inbegripa? Om eleverna
anser att detta är fallet, vad önskas då ämnet bidra med för kunskaper? (Knauth & Körs 2011,
s. 212). Rättigheten att personligen vara anhängare av en religion, innehar religionspedagogen
denna? Skall ämnets undervisningsgrupper vara sorterade efter vilken religion eleverna tillhör
25
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
eller ej? (Knauth & Körs 2011, s. 213 ). Då det finns ett flertal olika nationer inbegripna i
denna studie påvisas vidare att det kan finnas olika sätt och traditioner inom dessa länder att
förhålla sig till religion och religionsundervisning. Dessa olika traditioner kan vidare färga
elevernas förhållningssätt till religionsundervisningen (Knauth & Körs 2011, s. 210). Dessa
förhållningssätt skapas genom samhällets traditioner och normer och påverkar
styrdokumenten, vilka i sin tur styr skolan och kunskapsförmedlingens förhållande till
religion (Knauth & Körs 2011, s. 213). Exempelvis kan traditionen påverka huruvida skolan
skall bedriva partisk eller opartisk kunskapsförmedling i ämnet religion (Knauth & Körs
2011, s. 213). Studien önskar vidare visa på respondenternas allmänna attityder gentemot
ämnet på ett, generellt europeiskt plan. Tanken bakom detta är att kunna se vart det finns
samförstånd och vart det finns delade uppfattningar. Detta i ljuset av att det finns många olika
religioner i Europa (Knauth & Körs 2011, s. 213).
Knauth & Körs (2011, s. 214; 219) visar att eleverna är övervägande positiva till religion i
skolan. I detta sammanhang påvisas även att skolan bör bidra med religionsundervisning och
inte lika mycket tillämpning av religioner. Dock lyfts det fram att det fanns respondenter vilka
ställde sig negativa till religion som ett schemalagt läroämne (Knauth & Körs 2011, s. 214).
Motiveringarna vilka kunde urskiljas bakom de olika ställningstagandena var bl.a. att de som
ställde sig uppskattande gjorde detta, då de betraktade kunskap om olika religioner som
väsentligt. Att samhällets mångreligiositet kunde gynnas på ett förstående plan genom
religionsundervisningen, lyftes även. Grunden till den negativa uppfattningen var bl.a. att det
inte kunde påträffas någon betydelse eller vikt i att inneha kunskap i ämnet. Den negativa
inställningen utgår även från en ängslan att ämnet skall bidra till sammandrabbningar och oro
för att utsättas för tendensiös undervisning (Knauth & Körs 2011, s. 214f). Generellt visar
studien på att respondenterna ansåg att skolan bör inneha komponenter vilka främjar
samvaron mellan olika religioner, samt att det finns ett intresse för att få insikter i olika
religioner (Knauth & Körs 2011, s. 221).
När det kom till realiseringen av religionsundervisningen framkom kunskapsöverföringen
som en central aspekt. Det påvisades även att det fanns en önskan kring att få ta del av
information kring olika religioner. Inräknat i detta önskemål fanns även lärdomar kring den
personliga religiösa tillhörigheten, men också förvärvad insikt i andra religioner. Ett önskat
26
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
medel för att uppnå detta mål var, enligt eleverna, att det fanns utrymme för samtal där olika
perspektiv och nya insikter blir resultatet (Knauth & Körs 2011, s. 215). Påfallande var
elevernas övervägande önskan att förvärva insikter i religioner som inte är den personliga
(Knauth & Körs 2011, s. 215). Eleverna uppfattade det som centralt att det inte fanns några
former av tendenser i undervisningen, utan att den bedrevs på ett okonventionellt vis (Knauth
& Körs 2011, s. 216).
Studien diskuterar vidare elevernas inställningar till pedagogens, i ämnet religions, eventuella
religiositet. Generellt fokuseras det på att pedagogen är skicklig i sitt yrkesutförande. Här
visar eleverna på att en lärares privata och personliga ställningstagande inte är av relevans i
yrkessituationen. Detta under förutsättning att läraren kan skilja på dessa två ting och inte
göra sin undervisning på något vis tendensiös (Knauth & Körs 2011, s. 216). Eleverna visar
dock på olika perspektiv vid frågan huruvida en pedagogs personliga hängivelse till en
religion, kan vara en resurs. Då vissa av svarsgruppen menar att detta är ett villkor, menar
andra att en religiös lärare inte får låta ett sådant privat ställningstagande färga
yrkesutövningen i klassrummet. Ängslan inför tendensiös utbildning bidrog till att den
dominerande elevgruppen ställde sig tveksamma eller invändande (Knauth & Körs 2011, s.
216). Hur eleverna föredrar att undervisningen bedrivs, när det kommer till huruvida religiös
pluralitet skall råda vid undervisningstillfällena eller om det bör vara indelningar i
undervisningen efter religiös tillhörighet, visade sig grunda sig på elevernas personliga
historia. Undersökningen visade även på att var eleven belåten med sin forna upplevelse och
därmed ej förknippade den med någon mindre positiv händelse, såsom särbehandling,
prefererade de undervisningsformen de hade erfarenhet av. Här påvisas vikten av vad eleverna
tidigare upplevt och känner till. De olika ländernas traditioner visade sig här vara väsentligt
för vad som föredrogs (Knauth & Körs 2011, s. 216f).
6. 4 Den sociala samhällskontexten i skolan
Denna kategori kommer att presentera fyra studier. Dessa utgörs av Revells studie från
Storbritannien 2010, Phelps amerikanska studie från 2010, Knauth & Körs tyska studie från
2011 samt Lorentz svenska avhandling från 2007.
27
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
Revell (2010, s. 207) belyser bl.a. att när eleverna kommer till skolan och skall deltaga i
religionsundervisning, är detta inte nödvändigtvis deras första möte med exempelvis Islam.
Därmed finns faktorn att det redan innan skolans religionsundervisning, kan finnas
tankegångar hos eleverna gentemot Islam. Islam menas vara specifikt utsatt, då
mediebevakningen kring denna religion på olika sätt kan ses som intensiv. Vidare visas på att
mediabilden av Islam och muslimer inte alltid visar på en smickrande bild, utan att det kan
förekomma bl.a. en framställning av Islam som något man skall vara rädd för (Revell 2010, s.
207f). Revell (2010, s. 208) belyser att det finns flera komponenter i samhället som bidrar till
en elevs tillägnade av lärdomar. Här spelar med andra ord inte enbart skolan en central roll.
Resultaten som framkom genom undersökningen var bl.a. att det för de flesta eleverna var
givet att Islam var en del av ett internationellt samhälle. Vidare visar studien att en majoritet
av respondenterna, kopplade samman krig och Islam. En övervägande negativ svarsfrekvens
visade respondenterna när de kom till de kvinnliga anhängarna av Islam (Revell 2010, s.
209f). Att det fanns en inverkan från media påvisades av eleverna gällande religionens
koppling till bl.a. terrorism (Revell 2010, s. 211). Phelps (2010, s. 190) visar på att det även i
Amerika finns en problematik kring att bl.a. tidningar och TV, men även skolan, genom
exempelvis läromedel, visar en många gånger negativt tendensiös bild av muslimer eller
religionen i sig. Att det otillräckliga och negativa perspektivet media visar i sina
rapporteringar, kan påverka den amerikanska befolkningens uppfattningar kring religionen
och dess anhängare (Phelps 2010, s. 191).
Knauth & Körs (2011, s. 213) visar på att olika traditioner och förhållningssätt som finns i
den specifika staden, inverkar på religionsundervisningen både till form och i fråga om
existens. Vid granskningen av de olika traditionerna uppkom följande generella indelningar.
För det första, att traditionen officiellt bistår det mångreligiösa, vilket leder till att
undervisningen skall speglas av ömsesidig förståelse mellan religioner. För det andra, att
traditionen menar att olika religioner inte på något plan behöver samverka. I
religionsundervisningen kan detta påträffas bl.a. genom grupperingar efter
religionstillhörighet (Knauth & Körs 2011, s. 218). För det tredje att sekularisering är en
plattform på vilken traditionen vilar, vilket gör att religionsundervisningen bedrivs på icke
28
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
konfessionell grund och utifrån objektivitet (Knauth & Körs 2011, s. 218). Elevernas
uppskattning av olika religioner visar sig vara starkast inom traditioner där det värnas om det
mångreligiösa. Medan det går att uttyda att det bl.a. inom starkt sekulariserade traditioner kan
finnas en svagare relation till religionsundervisning (Knauth & Körs 2011, s. 219). När det
kommer till metoden för undervisningen visar studien, att i traditioner som värnar om det
mångreligiösa förordas att undervisningsmetoden skiftas mellan faktakunskaper och
kunskaper vilka kommer ifrån inifrånperspektiv, exempelvis studiebesök (Knauth & Körs
2011, s. 219). Att eleverna ville förvärva insikter i olika religioner påträffas även i de övriga
två traditionerna (Knauth & Körs 2011, s. 219f).
Vilken tradition eleven tillhör visar sig vara mindre viktig vid diskuterandet av en pedagogs
personliga religiositet. Detta då studien visar att det mest centrala är pedagogens skicklighet
(Knauth & Körs 2011, s. 220). Emellertid visade sig traditionerna påverka när det kom till
undervisningsklasserna. Innehar eleven en positiv historia med en viss form av gruppering
ville man fortsätta arbeta under den. Studien visar på ett exempel där elever tillhörande Islam,
i en tradition som organiserar efter religion, önskade just denna indelning. Orsaken bakom
detta var att elevernas religion skulle belysas över huvud taget (Knauth & Körs 2011, s. 220).
Utifrån ett exempel rörande den sekulariserade traditionen där objektivitet i skolan kan vara
väsentligt, kan Islams påtagliga närvaro i undervisningen upplevas som prövande, när det
exempelvis gäller livsåskådningsfrågor (Knauth & Körs 2011, s. 220).
Studien visar emellertid att sekulariseringstraditionen kan utgöras av förespråkare för båda
undervisningsgrupperna. I traditionerna, som utgörs av religiös indelning eller sekularisering,
konstateras vissa tendenser till en sval relation till skolämnet. Likväl kan det påträffas intresse
för ämnet i dessa traditioner. Den mest passande undervisningsgruppen, menas här vara den
mångreligiösa. Detta då ett sådant forum i högre grad kan bemöta elevernas engagemang, då
tillfället att se religioner som något som kan påträffas i flertalet kontexter erbjuds (Knauth &
Körs 2011, s. 220f). I traditioner där det mångkulturella värderas visar studien på att det
generellt önskades undervisningsgrupper som var mångreligiösa (Knauth & Körs 2011, s.
221). En av studiens slutsatser är traditionens eller omgivningens väsentlighet i relation till
religion i utbildningsinstansen. Skolan som instans bör därmed ej betrakta religion som ett
isolerat fenomen, oberoende av den rådande traditionen (Knauth & Körs 2011, s. 221).
29
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
Med följande som mål skriver Lorentz (2007, s. 22) sin avhandling:
Det övergripande syftet med avhandlingen är att genom en diskurs-analys av `talet
om det mångkulturella` inom utbildning och politik komma fram till en större
förståelse av hur det mångkulturella i politik och utbildning har artikulerats åren
1973-2006. Ett mer preciserat syfte med avhandlingen är att analysera hur och på
vilka sätt talet om det mångkulturella har konstruerats i både politiska och
pedagogiskt politiska texter (Lorentz 2007, s. 22).
Genom styrdokumenten påvisas det centrala i elevernas identitetsskapande, då detta bl.a.
menas gynna förmågan att relatera till andra människor (Lorentz, 2007, s. 154). Genom
Brömssen (2006) refererad i Lorentz (2007, s. 155) visas komplexiteten kring en individs
identitet. Att detta är något som kontinuerligt formas genom olika omständigheter. Som ett
resultat av detta blir skapandet av en identitet aldrig avslutat, utan snarare ett fenomen där det
ständigt sker en progression. Vidare menar den aktuella forskningen att människan idag inte
enbart besitter en identitet utan flera. Detta då individen bl.a. kan inneha olika roller beroende
på, exempelvis, huruvida denne befinner sig i en familjesituation eller en roll vilken är knuten
till yrkeslivet. Vilken roll, eller identitet, som realiseras är därmed något vilket många gånger
är knutet till självvalda eller tvingande yttre omständigheter (Lorentz 2007, s. 155). Vidare
visas genom Brömssen (2003) refererad i Lorentz (2007, s. 155f) hur ett polariserande
tankesätt kan uppkomma och att religionen i detta sammanhang, kan inneha en funktion.
Specifikt betonas att det kan ske en polarisering mellan elever vilka utger sig för att vara
anhängare till Islam och de elever vilka schablonmässigt skulle betraktas som svenska
(Lorentz 2007, s. 155f). Revell (2010, s. 211) påvisar i sin studie att grunden till att de
brittiska barnen fokuserar på olikheterna mellan sig själva och Islam, kan utgöras av att de
inte själva innehar någon kollektiv grundidentitet. Emellertid kan dock den kollektiva
identiteten bildas genom uppfattningen att det finns en differens mellan dem själva och
muslimer. Att den gemensamma identiteten skapas genom att positionera sig mot Islam
(Revell 2010, s. 211). Då den vedertagna bilden av Islam inte alltid är smickrande står
olikheterna i förgrunden, vilket emellertid kan nå dimensionen av att uppleva utgångsgruppen
skrämmande (Revell 2010, s. 211f).
30
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
7. Diskussion och slutsatser
Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa diskussionen om svenska
religionsläromedels framställning av Islam samt att utifrån internationell forskning undersöka
vilka krav samhället ställer på religionsundervisningen om Islam. För att underlätta för läsaren
kommer det i denna del av uppsatsen användas samma rubriker som i litteraturgenomgången.
För att förtydliga studiens huvudfynd kommer ett avslutande stycke ha för avsikt att
sammanfatta uppsatsens övergripande slutsatser.
7. 1 Läromedelsframställningen av Islam
Denna uppsats visar på olika former av prövningar av läromedel. Då det vid en granskning är
vanligt, och kanske även en del av målet, att finna olika ting att påpeka kan arbetssättet
frambringa olika önskningar kring revideringar. Då olika individer många gånger innehar
olika synsätt, kan det vara svårt för en textmassa att uppnå fullkomlig tillfredsställelse i alla
granskares ögon. Litteraturgenomgången påpekar att det går att finna problematiska
beskrivningar av Islam i en något övervägande del, av de inkluderade läromedlen. Att det
många gånger brister på någon punkt eller vid någon förklaring. Alwall (1999, s. 149) betonar
bl.a. den kommunala skolans objektivitetsuppdrag när det kommer till skolämnet
religionskunskap, samt att detta förhållningssätt inte alltid påträffas i undervisningsmaterialets
skildringar.
Kan lösningen här vara att revidera alla läroböcker som finns inom området? Medför
förändringen då, att det inte längre går att finna grunder för olika anmärkningar i läromedel?
Betraktas litteraturgenomgången framkommer det att det vid framställningen av läromedel,
kan vara till läromedelsförfattarens fördel att nyansera det stoff som inkluderats i läroboken.
Generellt sett kan de olika påpekandena som litteraturgenomgången visar på, grunda sig på att
läromedlen vid anmärkningarna inte visar på nyansering. Detta kan påträffas i relation till
diverse ämnesområden inom Islam som beskrivits. Litteraturgenomgången påvisar även
överlag, att då någon form av positivt konstaterande sker, grundar sig detta på att nyansering
är inkluderad i den aktuella beskrivningen. Om vi utgår ifrån att det kan finnas lika många
individuella uppfattningar och perspektiv som det finns individer, går det då i ljuset av detta,
att inkludera alla nyanser i ett läromedel som finns i den praktiserande realiteten? Finns det
31
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
inte ständigt, som en effekt av individuella uppfattningar, olika perspektiv och nyanser som
blivit både inkluderade och exkluderade? (jmf. Andersson & Sander 2009 s. 27). Att ett
läromedel på högstadie- och gymnasienivå skall kunna inbegripa alla tolkningar som kan
påträffas i relation till en religion blir, i ljuset av att det kan finnas lika många individuella
tolkningar som anhängare, en svår uppgift att realisera. Otterbeck (2005, s. 808) framhåller
aspekten att läromedelsframställning kan medföra vissa ramar som författaren bör förhålla sig
till, bl.a. då utrymmet för skildringarna inte alltid är obegränsat. Föregående kan ytterligare
åskådliggöra att det kan vara svårt att finna ett läromedel som klarar en granskning utan någon
form av påpekning.
Då litteraturgenomgången visar på att det kan finnas vissa ofullkomligheter i
religionsläromedlens skildring av Islam kan följande konstateras: I likhet med Härenstam
(2006, s. 46) påvisas i denna uppsats att läromedelsframställningen av religionen Islam inte
bör betraktas som fullkomlig.
I relation till ovanstående resonemang, hur skall då läraren förhålla sig till läromedel? En
aspekt vilken kan lyftas, är att det kan vara en fördel att betrakta läromedel i ljuset av att det
kanske bör vara en del av undervisningen. Att läromedlet inte kan betraktas av läraren som
den totala mängden av information som delges under religionskursen. Läraren skulle
emellertid kunna använda läromedlet, och de eventuella brister detta visar på, som en
utgångspunkt för diskussion med eleverna kring de eventuella otillräckligheterna. Därigenom
skulle även eleverna kunna få insikten att de inte kan betrakta sitt läromedel som redogörande
för den totala bilden av Islam (jmf. Phelps 2010, s. 192ff).
Då det finns flertalet religionsläromedel på marknaden och då det kan finnas varierande
framställningar av religionerna i dessa, framkommer ytterligare aspekter att ta hänsyn till.
Lärare i skolans verksamhet kan behöva välja ut och köpa in läromedel. Här kan det vara bra
att pedagoger innehar kunskap om att olika läroböcker, kan inneha olika skildringar av bl.a.
Islam. Att lärarna utifrån denna kunskap kan välja det läromedlet de finner passar bäst, utifrån
skolans styrdokument och undervisningens syfte. Finns det inte ekonomiska förutsättningar
eller om det sedan tidigare finns läromedel på skolan som skall användas i undervisningen,
kan det även här vara till pedagogernas fördel att vara medveten om vilka eventuella brister
32
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
läromedlet i fråga uppvisar. Genom denna insikt kan det vara lättare att via
kompleteringsmaterial väga upp, de möjliga, otillräckligheter läromedlet kan visa på. Att det
finns en förkunskap om hur olika läromedel är skrivna och, i detta fall, en vetskap kring hur
Islam blivit framställt i olika läromedel, kan vara en viktig kompetens för en lärare att inneha.
7. 2 Framställningen av Islam och muslimer i läroböcker i
förhållande till de olika former av Islam som finns i verkligheten
Sammantaget kan det konstateras att litteraturgenomgången visar på att det förekommer
generaliseringar utav trosanhängarna, när det kommer till Islam (jmf. Otterbeck 2005, s. 803f;
Phelps 2010, s. 197; Revell 2010, s. 211). Läroplanen för de frivilliga skolformerna betonar
att:
Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och
förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana
mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i
samhället behöver (Lpf 1994:2, s. 5).
Även i de obligatoriska skolformernas läroplan, Lpo 94, poängteras detta:
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas
lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan
skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma
referensram alla i samhället behöver (Lpo 1994:1, s. 5).
Då litteraturgenomgången belyser förekomsten av att skolans läromedel kan porträttera Islam
och muslimer såsom en homogen grupp, framkommer vissa frågor (jmf. Otterbeck 2005, s.
803f; Phelps 2010, s. 197; Revell 2010, s. 211). Är det detta de ovan citerade, styrdokumenten
syftar på? Behöver inte eleverna i skolan bli varse om mångfald? Är inte det centralt ur ett
samhällsperspektiv? Att elever skulle gynnas av en insikt, vad gäller, bredden av nyanser
inom Islam skulle kunna styrkas av faktumet att detta är något som poängteras inom
forskning. Vidare går det även att se ur perspektivet att det bland sveriges befolkning, nu
33
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
under 2000-talet, går att påträffa anhängare av olika religiösa inriktningar (Andersson &
Sander 2009, s. 15). Anhängare av Islam går att finna representerat i Sverige (Larsson 2009, s.
463). Då religioner kan utgöra tolkningar av olika individers världsbild samt innebära svaret
på deras personliga existens och tillvaro, kan det vara känsligt eller direkt stötande att uppleva
sig generaliserad till den stora massan. Otterbeck (2005, s. 810) belyser bl.a. i sin studie att
elevgruppen kan visa på bredden av förhållningssätt till religionen, medan de pedagogiska
hjälpmedlen kan exkludera detta.
Ett annat perspektiv kan utgöras av att om skolan, med läromedlen inkluderade, skall
förbereda eleverna för livet utanför skolans väggar bör inte skolan då, och rimligen även
läromedlen, spegla de olika nyanser som kan påträffas i samhället? Att skolan delger eleverna
insikten att inte döma individer efter grupptillhörigheter, kan betraktas såsom en nyttig
förberedelse inför ett liv i samhället. I världen och inom ett samhälle existerar grupperingar av
olika slag, allt ifrån politiska partier, olika former av grupperingar inom sport till olika
religiösa inriktningar. Försöker skolan betona människorna bakom dessa olika grupperingar
vare sig det är inom politik, sport eller religion, kan effekten bli att samhällets befolkning blir
mer accepterande mot varandra. Eftersom eleverna, som en effekt av att vara en del av ett
samhälle, kan stöta på eller beblanda sig med olika typer av formationer, kan det vara centralt
att eleverna ser individen och inte det officiella uttalandet från partiledaren eller religionens
officiella samfund som direkt sammankopplande med personen i fråga. Denna insikt skulle
vidare kunna bidra till att eleverna lättare öppnar sig för att ta del av olika människors
perspektiv, även fast att något officiellt uttalande kan upplevas obekant. Detta skulle i sin tur
kunna generera insikten att det finns potentiella lärdomar att berikas med. En sådan insikt
skulle kunna frambringa respekt för sin medmänniska, oberoende av specifika
grupptillhörigheter.
Litteraturgenomgången visar på att läromedlen skulle kunna utgöra en bild medan
verkligheten visar på något annat. Att läraren skulle kunna utgöra en motvikt till läromedlens
beskrivning genom att visa på olika nyanser och tolkningar, skulle kunna vara ett sätt att
förhålla sig till detta. Det skulle dock kunna underlätta för läraren och vara till skolans fördel
om läromedelsförfattarna inbegrep fler perspektiv och nyanser vid framställningen av, i detta
fall, Islam. Att få till stånd en sådan förändring skulle kunna innebära att det blir lättare att
34
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
införliva de krav läroplanerna ställer. Detta då det går att betrakta den homogena
framställningen av Islam som en brist i relation till att eleverna skall få bl.a. de insikter de
behöver från skolan för att klara verkligheten.
7. 3 Undervisningen och elevernas attityder
Då skolan är ett forum de flesta individer innehar någon form av längre eller kortare kontakt
med, innebär detta att skolan även arbetar eller har arbetat med flertalet individer i ett
samhälle. Är ett samhälle på olika sätt pluralistiskt, blir därmed även sannolikheten större att
sammansättningen av skolans elever också färgas av denna mångfald. I den frivilliga skolans
läroplan, Lpf 94, står det skrivet att:
Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser (Lpf 1994: 2, s. 3).
De obligatoriska skolformernas läroplan, Lpo 94, visar på samma yttring:
Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt
motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap,
öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 1994: 1, s. 3).
Vad innebär detta i skolans verksamhet, vad kan aktiva insatser i realiteten vara?
Litteraturgenomgången visar på att det bör bli en fokusering på hur Islam påverkar i en positiv
riktning (Phelps 2010, s. 191). Något som skulle kunna beskrivas som en aktiv insats är det
källkritiska tänkandet. Detta belyser litteraturgenomgången såsom något eleverna kan arbeta
efter i relation till skolans arbetsmaterial (Phelps 2010, s. 194). Ger skolan utrymme för ett
sådant arbetssätt kan effekten även bli att eleverna förvärvar tilltro till sin egen kompetens, att
själva komma fram till egna ställningstaganden. Det kan påträffas flertalet arenor där en sådan
egenskap kan vara nyttig. Exempelvis då många samhällen vilar på en grund som utgörs av
demokrati. Ett sådant statsskick kan frodas, grundas och utgöras av olika ställningstaganden
och åsikter. Att eleverna tränas i att granska på olika vis skulle därmed kunna gynna dem,
både inom och utanför skolans väggar samt genom större delen av deras liv.
35
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
Att fenomen, såsom könsroller, bör belysas i skolan även fast olika betraktelsesätt här kan
förväntas, visar litteraturgenomgången på (Phelps 2010, s. 193). Om skolan skall bedriva
undervisning i olika ämnen och kring olika fenomen såsom religioner, kan det finnas en
poäng i att beskriva dessa oberoende av den egna kulturen eller det egna religiösa kulturarvet.
Att enbart beskriva de sidor hos ett fenomen, eller en religion, som liknar det man själv erfar
eller kan känna tillhörighet till, skulle kunna göra att uppfattningar grundas på inte helt
korrekta eller allomfattande uppgifter. Att inte belysa skillnaderna när det kommer till olika
läror och praxis i undervisningen skulle vidare kunna ge intrycket att det inte finns några,
vilket det många gånger finns, samtidigt som det även kan finnas vissa förenade drag (jmf.
Phelps 2010, s. 193). Vill skolan ge en fullständig bild av en religion och även bredda
elevernas förståelse inom olika områden, kan det vara en fördel att arbeta utifrån en
fullständig bild av fenomenet, eller religionen, i sig.
En kännedom som kan underlätta för religionsläraren utgörs av en insikt i vilka tankar,
alternativt negativa inställningar som finns hos eleverna gentemot exempelvis Islam. Öppnar
läraren sitt klassrum för att eleverna skall kunna vädra sina potentiella vanföreställningar, kan
arbetet mot schablonbilder och eventuell främlingsfientlighet, ta sin utgångspunkt i elevernas
eventuella negativa inställningar. Att arbeta utifrån konkreta inställningar, som det finns en
vetskap kring att eleverna innehar, skulle kunna bidra till att läraren lättare kan finna metoder
genom vilka möjliga negativa inställningar kan motverkas. Att det precis som inom medicin
kan vara en fördel att först diagnostisera för att därefter kunna sätta in rätt behandling, vilket
kan göra att syndromet eller sjukdomen försvinner. På samma sätt skulle läraren kunna sätta
in rätt arbetsmetoder för att få de eventuella negativa inställningarna att upphöra (jmf. Revell
2010, s. 213f).
Litteraturgenomgången påvisar vidare att det överlag fanns en önskan från elevernas sida att
få möjligheten till kännedom i olika religioner (Knauth & Körs 2011, s. 215). Vidare belyses
att det främst eftertraktas en okonventionell kunskapsförmedling (Knauth & Körs 2011, s.
216). Detta skulle kunna visa på att det finns flertalet krav på pedagogen vid
religionsundervisning. Att elever önskar att få bilda sig en personlig uppfattning kring olika
religioner, skulle kunna vara en anledning bakom resultatet. Ytterligare en orsak skulle kunna
vara att alla elever i skolans gruppsammansättning önskar erkännande genom att låta
36
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
religionerna stå för sig och inte i ljuset av någon annan religion. Då läroplanerna är verktyg,
efter vilka den svenska skolan skall arbeta, kan det finnas en poäng i att ta ovanstående i
beaktande inom den svenska nationen. Om skolan skall arbeta mot exempelvis intolerans, kan
det vara bra om skolan sätter exempel genom att själva visa på tolerans i sin undervisning. Ett
sätt att göra detta skulle kunna vara att skolan erkänner och bekräftar olika religioners
betydelse oberoende av varandra och därmed även olika religioner som finns representerade i
klassrummet. Effekten av detta bli att eleverna anammar ett förhållningssätt av respekt mot
olika religioner, även i samhället i stort.
Att ge en fullständig bild av en religion är något som kan inneha olika dimensioner där både
inifrånperspektivet och utifrånperspektivet kan betraktas som centrala delar. En insikt kring
detta kan ha varit bidragande till litteraturgenomgångens utslag angående önskan om
pedagoger med en religiös övertygelse (jmf. Knauth & Körs 2011, s. 216). Det kan även
indikera att religiöst hängivna elever av olika former önskar en pedagog som innehar insikt i
den oerhörda väsentlighet, den för stunden beskrivna religionen, kan inneha i troende elevers
liv. Att en pedagog, utifrån den personliga religiositetens värde, kan inse betydelsen av andra
individers religiositet. Då skolan kan uppfattas relativt vetenskaplig, kan en religiöst hängiven
lärare uppfattas som en försäkran mot potentiella tendenser till eventuell förringning av de
metafysiska inslagen som kan finnas i religioner.
7. 4 Den sociala samhällskontexten i skolan
Litteraturgenomgången visar på att skolan inte är den enda instansen i samhället som influerar
människor (Revell 2010, s. 208). Vidare visar litteraturgenomgången att en influens kan
utgöras av media (Revell 2010, s. 211). Att media önskar att porträttera en rättvis bild kan
vara ett sanningsenligt faktum, emellertid kan målsättningen även vara att maximera antalet
tittare eller antalet sålda lösnummer av någon tidning. Att medvetandegöra eleverna kring
denna aspekt kan vara väsentligt. Relevansen kan även styrkas då litteraturgenomgången
påvisar att det i förhållande till Islam, kan påträffas mindre positiva tendenser i media (Phelps
2010, s. 191; Revell 2010, s. 207f). Frågan kan ställas om det inte bör finnas en medvetenhet
kring att det kan finnas olika utgångspunkter och målsättningar hos den information som
37
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
strömmar mot individer i ett samhälle. Roth (1998, s. 13) betonar skolans uppgift i att
motverka negativa schablonbilder mot någon befolkningsgrupp.
Ger skolan utrymme för att uppmärksamma eleverna kring att skilda verksamhetsområden
kan inneha olika intentioner, kan resultatet bli att eleverna inte lika lätt införlivar färdiga
resonemang. Att eleverna genom kännedom kring att informationen de tar del av kan vara
tillkommen i ljuset av någon målsättning, som inte ovillkorligen behöver vara att informera
om objektiv kunskap. Ytterligare något skolan ämnesöverskridande skulle kunna betona är att
göra det tydligt för eleverna att en grupp vanligen utgörs av människor med personliga
ståndpunkter, vilka inte nödvändigtvis sammanfaller med gruppens officiella uttalande eller
med det senaste som rapporterats om den specifika gruppen. Att det kan finnas nyanser i hur
olika individer väljer att förhålla sig till ting, samhällsvillkor eller en religion i stort (jmf.
Andersson & Sander 2009, s. 27).
Att se individer och därmed även elever oberoende av sin omgivnings inverkan kan genom
ovanstående betoning på medias inflytande vara aningen naivt. Knauth & Körs (2011, s. 213)
betonar vidare, att olika städers eller nationers traditioner kan fungera som influens på
religionsundervisningen. Traditionerna menas dessutom kunna påverka elevernas
inställningar till ämnet som sådant (Knauth & Körs 2011, s. 219f). Litteraturgenomgången
visar även på, att olika traditioner kan inverka på önskningar kring utformningen av
undervisningsgrupperna (Knauth & Körs 2011, s. 220f). Då sannolikheten finns att en individ
föds in i ett samhällssystem eller en tradition blir aspekten att de färgas av denna trolig. En
samhällelig tradition kan inverka på flertalet olika instanser i ett samhälle, med vilka individer
kan inneha någon form av längre eller kortare kontakt. Detta kan öka rimligheten att individer
anpassar sig efter, anammar och finner en trygghet i denna specifika tradition. Att individer
önskar det bekanta och trygga även innanför skolans väggar behöver därmed ej framstå som
någon överraskning, då skolan rimligen kan betraktas som en del i ett samhälle. Ett system
som kan uppfattas som bekant skulle vidare kunna gynna elevernas kunskapsinhämtande.
Detta då mindre fokus behöver ägnas åt att acceptera och finna bekvämlighet i nya
förhållningssätt. Då samhällen i stort genom både kort och långt tidsperspektiv kan genomgå
olika former av förändringar, kan en effekt av detta bli att det tillkommer andra religioner, än
vad som eventuellt historiskt funnits inom traditionen. Att finna olika förhållningssätt kring
38
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
ett sådant fenomen kan gestalta sig på olika sätt. Litteraturgenomgången visar genom ett
exempel att en viss form av undervisningsgrupp prefererades inom en viss tradition, då de
muslimska eleverna ville erhålla undervisningsutrymme för Islam (Knauth & Körs 2011, s.
220f). Att befinna sig i en kontext där någon del av det personligt väsentliga, inte tillhör
nationens tradition behöver därmed inte medföra att betydelsen inte finns kvar för den
individen eller gruppen. Litteraturgenomgången påvisar att det i vissa traditioner bland
eleverna kan finnas varierande intresse för läroämnet religion (Knauth & Körs 2011, s. 220f).
Det finns dock inte enbart en religion eller livsåskådning representerad i det svenska
samhället (Andersson & Sander 2009, s. 15). Då svenska skolor många gånger arbetar utifrån
denna utgångspunkt, kan det vara bra om det eventuella intresset att ta del av undervisning i
ämnet beaktas, tillsammans med insikten i att den beskrivna religionen för stunden kan vara
något personligt för någon befintlig individ i klassrummet. I ljuset av ovanstående
resonemang påvisas samstämmighet med Knauth & Körs (2011, s. 221) slutsats kring att
traditionen innehar betydelse vid religionsutrymme i skolan.
Skolan kan betraktas såsom en plats elever växer upp inom. Första kontakten med skolan kan
ske när elever betraktar livet ur ett barns perspektiv, medan de avslutande skolårens elever
kan se livet ur ett vuxet perspektiv. Brömssen (2003) refererad i Lorentz (2007, s. 155f)
påvisar att ett vi och dem tänk kan uppstå mellan elever vilka är anhängare av Islam och
stereotypt svenska elever. Även Revell (2010, s. 211) kommer in på detta ämne, då det visas
på att det kan skapas en kollektiv identitet genom att det finns en gemensam önskan att inte
vara som de andra, såsom exempelvis muslimer. Roth (1998, s. 13) visar vidare att skolan
skall arbeta mot att det framkommer negativa hållningar gentemot olika människor inom
samhället. I detta ljus, kan det då inte vara till skolans fördel att eleverna får en insikt kring
den berikande aspekten som kan påträffas genom en samling människor. Skolan skulle kunna
upplysa och förtydliga för eleverna att olikheter inte enbart existerar utifrån olika religiösa
inriktningar, utan att det kan finnas stora likheter mellan en muslim och en katolik samtidigt
som det kan finnas stora olikheter mellan två individer med samma religiösa inriktning.
Eleverna skulle genom att undervisningen framhåller olika perspektiv, vilka ej uppfattas som
en grund för polarisering, kunna avdramatisera upplevelsen av differenta uppfattningar. Detta
skulle i förlängningen kunna bidra till att olikheter inte nödvändigtvis blir betingade med en
känsla att distansera sig, utan att det istället uppfattas som en naturlig del som kan förekomma
39
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
bland individer. Ett perspektiv som vidare skulle kunna belysas är att olikheter kan utgöra
möjligheter för utveckling. Potentialen finns att, exempelvis, ett samhälle som utgörs av
människor utan olikheter avstannar och slutar utvecklas. Om det inte erhålls olikheter finns
sannolikheten att tankesätt, samhällssystem, värderingar eller uppfattningar inte utsätts för
revideringar, vilka kan bidra till någon form av positiv förändring på olika nivåer. Skolan
skulle kunna bidra med verktygen där oliktänkande framkommer som en resurs, vilken kan
leda till positiv utveckling.
7. 5 Övergripande slutsatser
Undervisningen i religion innehar olika komponenter som det kan vara bra om en lärare
beaktar. En kan utgöras av att det kan förekomma vissa brister i religionsläromedel, mot vilka
lärarens undervisning bör förhållas (jmf. Härenstam 2006, s. 46). Som en effekt av detta kan
undervisningen i stort generera mer sanningsenliga insikter när läromedelsframställningen
visar på homogenitet i relation till ett stort antal anhängare, eller om någon specifik förklaring
av en term kan behöva förtydligas (jmf. Otterbeck 2005, s. 803f; Phelps 2010, s. 197; Revell
2010, s. 211; Härenstam 1993, s. 206ff; Härenstam 2006, s. 20f). Att eleverna genom skolan
får möjlighet att förvärva ett kritiskt förhållningssätt kan vara en central lärdom att nyttja i
relation till både massmedia och skolan (jmf. Phelps 2010, s. 192). Att lärarna närmar sig
eleverna utifrån medvetenheten att de är individer i ett samhälle, kan även det vara viktigt.
Därmed tillkommer aspekten att människan bakom eleven utsätts för ytterligare påverkan än
den som kommer från skolan (jmf. Knauth & Körs 2011, s. 221; Revell 2010, s. 211). Att
bl.a. utifrån dessa aspekter bedriva sin undervisning kan vara centralt, om undervisningen
önskar att ge eleverna goda förutsättningar för att ta till sig kunskap, få objektiv kunskap och
förberedas inför samhället.
40
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
Referenslista
Alwall, J. (1999). Muslimerna och religionsfriheten. I Svanberg, I., Westerlund, D. (red.),
Blågul islam? Muslimer i Sverige. (s. 143-156). Nora: Nya Doxa.
Andersson, D., Sander, Å. (2009). Ingång. I Andersson, D., Sander, Å. (red.), Det
mångreligiösa Sverige – Ett landskap i förändring (s. 15-26). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
Hvitfelt, H. (1998). Den muslimska faran – Om mediebilden av islam. I Brune, Y. (red.).
Mörk magi i vita medier – Svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism. (s.
72-84). Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Härenstam, K. (1993). SKOLBOKS-ISLAM- Analys av bilden av islam i läroböcker i
religionskunskap. Göteborg: Vasastadens Bokbinderi AB. (avhandling för doktorsexamen,
Göteborgs universitet, 1993.).
Härenstam, K. (2006). En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av
läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund”.
Stockholm: Skolverket.
Islamlexikonet.(1994). Borås: Bokförlaget Forum
Knauth, T., Körs, A. (2011). The `contextual setting approach´: a contribution to
understanding how young people view and experience religion and education in Europe.
British Journal of Religious Education. Vol. 33, s. 209-223.
Larsson, G. (2009). Muslimer och islam – tolkningar mellan segregation och integration. I
Andersson, D., Sander, Å. (red.), Det mångreligiösa Sverige – Ett landskap i förändring (s.
463-520). Lund: Studentlitteratur.
41
Examensarbete i Allmänt utbildningsområde block 3
Linköpings universitet
Kurskod: 9TVA11
VT 2011
Institution: IKK
Sofia Holm
Lorentz, H. (2007). Talet om det mångkulturella i skolan och samhället- En analys av
diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik åren 1973-2006. Lund: KSF AB.
(avhandling för doktorsexamen, Lunds universitet, 2007.).
Utbildningsdepartementet. (1994:1). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet (1994:2). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Lpf 94.
Stockholm: Fritzes.
Otterbeck, J. (2005). What is Reasonable to Demand? Islam in Swedish Textbooks. Journal of
Ethnic and Migration Studies. Vol. 31, s. 795-812.
Phelps, S. (2010). Critical Literacy: Using Nonfiction to Learn About Islam. Journal of
Adolescent & Adult Literacy. Vol. 54, s. 190-198.
Revell, L. (2010). Religious education, conflict and diversity: an exploration of young
children`s perceptions of Islam. Educational Studies. Vol. 36, s. 207-215.
Roald, AS. (2005). Islam- Historia, tro, nytolkning. Stockholm: Natur och Kultur.
Roth, HI. (1998). Den mångkulturella parken – om värdegemenskap i skola och samhälle.
Stockholm: Liber.
42