Grundskoleförvaltningen
Segevångsskolan
Segevångsskolans vision och mål för läsåret
2013/14
för förskoleklass, skola och fritidshem
Vår vision för Segevångsskolan bygger på att vi tror att alla kan
lyckas. Segevångsskolan ska vara en skola där alla är trygga,
delaktiga, ansvarskännande och har lust att lära.
Långsiktiga mål
År 2016
skall alla elever i skolår 3 och skolår 6 nå de
nationella kunskapskraven.
Kunskap, utveckling och lärande
Enligt Lgr 11 ska ”skolan ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar
sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och
samhällsmedlem”.
Mål nr 1
Att minst 85 % av eleverna i blivande skolår 6 når minst kunskapskraven för
betyget E i alla ämnen i slutet av årskurs 6.
Lgr 11s kunskapssyn – att göra världen begriplig och hanterbar- ska prägla både skolans,
förskolans och fritidshemmens verksamhet
Vi vill på Segevångsskolan
att de pedagogiska diskussionerna med all personal bidrar till förändrade
arbetssätt utifrån den nya organisationen och leder till ökad kunskap och
förståelse för åldersintegrerad undervisning,
att de pedagogiska diskussionerna bidrar till ökad kunskap om språkutvecklande
arbete i samband läs- och skrivutvecklingsprojektet(LOS) och skolsatsning med
processtödjare,
att pedagogiska diskussioner kring matematik förs på de pedagogiska forumen, i
arbetslagen och i ämnesdiskussioner för ökad måluppfyllelse i matematik,
att pedagogiska diskussioner förs av nyckelpersoner kring formativ bedömning på
de pedagogiska forumen och i arbetslagen.
att vi ska fortsätta arbeta tillsammans kring betyg och bedömning på de
pedagogiska forumen,
att kunskapsfokus skall genomsyra våra möten och planeringar kring elever.
På Segevångsskolan ska vi
ta eleven på bar gärning när eleven gör rätt,
tidigt upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd och ge kvalificerat stöd åt de
elever som behöver
ha ett lösningsfokuserat och inkluderande arbetssätt, där vi sätter in åtgärder efter
behov, utvärderar och förändrar.
ha minst två ämnesövergripande arbeten per läsår där både skola, förkoleklass och
fritidshem är involverade
använda oss av smartboard(eller liknande hjälpmedel) i vår undervisning,
öka användandet av IT i lärandet med stöd av IKT- pedagog,
planera undervisningen i större utsträckning med fokus på svenska som
andraspråk, och
planera och utvärderar vår undervisning gemensamt i arbetslagen.
Mål 1A
Utveckling av användandet av It i skolans undervisning
Elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Efter
grundskolan ska elever kunna använda modern teknik som ett verktyg för
kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Enligt skollagen ska den svenska skolan vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet. Det innebär både att skolans verksamhet ska präglas av ett kritiskt,
vetenskapligt, sätt att tänka och att aktuell forskning, ny teknik och nya arbetssätt
kontinuerligt ska komma till användning i den dagliga verksamheten. Men vad krävs för
att detta ska fungera i praktiken? Elevernas IT-användning på Segevångsskolan består
fortfarande till stor del av att söka information på nätet och för skrivuppgifter.
Användningen av IT är fortfarande låg i flera ämnen dock sker en kontinuerlig
utveckling. Ändå har lärarnas tillgång till datorer förbättrats. Det har också skett en
kraftig ökning av antalet elevdatorer på vår skola, ca 2 elever per dator, vi har interaktiva
tavlor, ett flertal I-pads mm. Här finns stöd för att använda it i undervisningen och för att
utveckla undervisningen med hjälp av it. Det finns ett stort behov av
kompetensutveckling hos både lärare och övrig personal. Hur datorerna ska användas
som pedagogiska verktyg i undervisningen och hur skolan ska arbeta mot kränkningar på
nätet, är exempel på områden där det behövs kompetensutveckling. På skolan har vi idag
en IKT-grupp som har under det gångna året utvecklat sitt arbete och allt fler använder It
i sin undervisning. Vi har en bibliotekarie som även är IKT-pedagog. Det som påverkar
användandet av IT är ofta krånglande datorer, brist på komptensutveckling och ett
långsamt nät.
Under nästa läsår satsar vi på ett digitalt läromedel, Liber expresso och mer fortbildning
till personalen.
Riktlinjer
Vi vill på Segevångsskolan
att kritiskt vetenskapligt tänkande ska vara en del av undervisningen
att aktuell forskning, ny teknik och nya arbetssätt kontinuerligt ska komma till
användning i den dagliga verksamheten.
kritiskt förhållningssätt, där normer, värden, traditioner och olika perspektiv
synliggörs på skolan och i undervisningen. Det gäller både rektorer, lärare och
själva undervisningen.
.
På Segevångsskolan ska vi
använda oss av smartboard(eller liknande hjälpmedel) i vår undervisning,
öka användandet av IT i lärandet med stöd av IKT- pedagog,
planera undervisningen i större utsträckning med fokus på de digitala läromedlen
planera och utvärderar vår undervisning gemensamt i arbetslagen.
Mål 1 B Lärande, kommuncentralt utvecklingsområde på
fritidshemmen
Läroplanens kunskapssyn – att göra världen begriplig och hanterbar – ska prägla både
skolans och fritidshemmens verksamhet. Verksamheten ska syfta till att stödja barnens
intellektuella, sociala, emotionella och fysiska utveckling. Elevens utveckling ska ses
som en helhet där pedagogik och omsorg integreras. Samtliga avdelningar på Segevångs
fritidshem har planerade aktiviteter varje dag men också aktiviter, där eleverna kommer
med önskemål om vad de vill göra. Fritidshemmet har hjälpredor med olika uppgifter. De
arbetar med sociala mål och normer och värden.
Vi vill på Segevångsskolan
lyssna på eleverna och bemöta dem så att de känner att de får gehör för saker de
vill göra eller förklarat för sig att de ej går att göra.
skapa struktur och sätta gränser.
arbeta mer med att få barnen bli medvetna om att de är delaktiga, och att de kan
påverka.
arbeta med att barnen ska vilja ta ansvar för sin del i gruppen. Visa empati
gentemot sina kamrater och personal.
På Segevångsskolan ska vi
erbjuda långsiktiga projekt som är samplanerade med skolans undervisning.
utveckla samarbetet mellan skola, fritidshem och förskoleklass genom att ha fler
gemensamma aktiviteter. Det har varit otydligt för fritidshemmet om vilka teman
som skolan haft. Om vi ska ha en röd tråd mellan skola och fritids så behöver vi
ha mer utbyte av info mellan oss. Till hösten kommer hela skolan att ha
gemensamma pedagogiska konferenser.
Arbeta för öka studiero på fritidshemmet. Detta är något vi strävar mot, genom att
skapa struktur och en miljö som inbjuder till lugn. Detta är något som är en av
våra prioriterade visioner inför nästa läsår och något som vi kommer att arbeta
vidare med.
Mål 1 C Språkutveckling, kommuncentralt utvecklingsområde i
förskoleklasserna
Ett av förskoleklassens viktigaste uppdrag är att ge en bra grund för läs- och
skrivinlärningen byggd på lust och satt i ett sammanhang. Därför är det en förutsättning
att utveckla barns språkliga medvetenhet. Under läsåret har vi implementerat O.A.S som
är ett språkligt kartläggningsmaterial för förskoleklass elever. Detta har genomförts av
specialpedagogen för att specialpedagogen på ett naturligt sätt ska träffa alla elever och få
en uppfattning kring vilken språklig nivå barnen i förskoleklass befinner sig på. Under
läsåret 12/13 gjordes detta under vårterminen. Samma kartläggning kommer under läsåret
13/14 göras i början av höstterminen för att ha som underlag när EHT träffar
pedagogerna i förskoleklass. Resultaten från kartläggningen redovisas för pedagogerna i
förskoleklass.
Skolverkets material ”nya språket lyfter” arbetar vi också med på Segevångsskolan och
detta tittar man på redan under elevernas tid i förskoleklassen.
De elever som inför förskoleklassen är i behov av särskilt stöd har vi extra genomgång
med tillsammans med personal på förskolan.
Vi vill på Segevångsskolan
utveckla barns språkliga medvetenhet
ge eleverna en bra grund för läs- och skrivinlärningen
att eleverna i förskoleklassen ska få arbeta med skönlitteratur
att eleverna ska få kunna sätt ord på sina tankar och känslor.
På Segevångsskolan i förskoleklassen ska vi:
varje dag ha högläsning för eleverna.
ger eleverna taltider i grupper och samarbetsövningar.
varje vecka ha nya ramsor.
Återberätta sagor med stöd av bilder samt samtala kring bilder.
använda serieteckning och bild för att hålla den röda tråden.
både inne och ute använda lekar som stärker självförtroendet. Detta gör att eleverna
vågar tala i grupp.
Ansvar och inflytande
Enligt Lgr 11 ska ”eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande
stimuleras att ta aktiv del i arbete med att vidareutveckla utbildningen och hållas
informerade i frågor som rör dem.”
Enligt Skollagen 4 kap 9 § ska ”barn och elever ges inflytande över utbildningen. De
ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen
och hållas informerade i frågor som rör dem. ”
Under läsåret 2012/2013 arbetade vi med elevinflytande och vi känner att eleverna har
blivit mer medvetna om kunskapskrav och sina möjligheter till inflytande. Ändå upplever
många elever fortfarande att de inte haft inflytande och då får vi både rannsaka oss själv
om vi gett eleverna det utrymme som de ska, samt visa för eleverna att utrymme för dem
faktiskt getts/möjliggjorts. Vi behöver fortsätta att arbeta med medbestämmande och
inflytande kontinuerligt. Det behövs en kompetenshöjning i Lärande bedömning. Om vi
som pedagoger vet hur vi ska diskutera och synliggöra målen för våra elever ökar vi
möjligheten för dem att arbeta i ”rätt” riktning. Samrättning av NP har detta läsår
utvecklats ytterligare och fler har varit involverade i rättningarna vilket gett möjlighet till
diskussioner om hur och vad vi bedömer. I förskoleklassen har de en tydlig och synlig
planering för både föräldrar och barn. De tar tillvara på barnens egna intresse och ha
temaområden kring det och de varierar verksamheten under dagen så att alla barn får
något som tilltalar dem. Både på fritidshemmet och i förskoleklass är de lyhörda för
barnen önskemål och går utanför planering ex. barnen ger egna exempel på lekar där dem
lära oss och sina kamrater. Vi ska ha ”Formativ bedömning” som ett utvecklingsområde
läsår 13/14. Genom att vi blir mer kompetenta inom området är förhoppningen att vi
också blir mer medvetna om vikten av att involvera eleverna i sitt lärande och deras
inflytande ökar.
Mål nr 2
Varje elev ska ta ett ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö anpassat efter deras
ålder och mognad. Varje elev ska ha kunskap om demokratins principer och
utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Riktlinjer
Vi vill på Segevångsskolan
att all personal främjar elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över
sitt lärande,
att all personal har god kompetens för att kunna arbeta med elever med olika
social och kulturell bakgrund,
att ett lösningsfokuserat och inkluderande arbetssätt råder i all verksamhet, och
att all personal främjar relationer med vårdnadshavarna som betydelsefulla
aktörer för sina barns utvecklings-och kunskapsinhämtning.
På Segevångsskolan ska vi göra följande:
Ha gruppövningar i de nya klasskonstellationerna för att öka trivsel.
Arbetsmiljötema i början av hösterminen på hela skolan. Arbeta med den
psykiska och fysiska arbetsmiljön.
Pedagogerna sammanställer den information som framkommer vid
utvecklingssamtalen och skickar till rektor per mail när samtalen per klass är
klara. Detta används som ett underlag i kvalitetsarbetet. Utvecklingssamtalen är
ett utmärkt forum för att ta tillvara vad barn och föräldrar uttrycker.
Systematiserade utvärderande samtal som kort dokumenteras med elever kring
mycket positiva eller negativa resultat som sticker ut i elevenkäterna i
grundskolan. Detta sker när årets attitydundersökning är gjord och årets
trivselenkät. Information kommer i samband med detta hur sammanställningen
ska ske.
Snabba utvärderande samtal efter avslutade aktiviteter på. ”Vad lärde ni er?”
”Vad tyckte ni om aktiviteten?” ”Hur skulle vi kunna göra nästa gång?” Svaren
analyseras och kort dokumenteras och sammanställs utifrån t.ex. barnens ålder,
intressen, kön. Använda olika hjälpmedel för att utvärdera hur
undervisning/aktiviteter t e x foto där eleven får möjlighet att värdera på olika sätt
som han/hon förstår. Efter varje Tema eller andra i skolan samplanerade
aktiviteter görs detta och sammanställningen lämnas till rektor.
Dokumentationen från t.ex. elevråd och klassråd tas tillvara, sammanställas och
återföras till rektor för att kunna användas i kvalitetsarbetet.
För yngre elever blir personalens dokumenterade observationer av hur
barnen/eleverna visar intresse, gensvar och motivation för det som personalen
planerar och genomför en viktig del. .
Genus och Jämnställdhet
Enligt Lgr 11 ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och
möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav
och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad
som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella
könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga
och sina intressen oberoende av könstillhörighet
Mål 3
Varje elev ska ha kunskap om Människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt
solidaritet med svaga.
I Segevångsskolans trivselenkät framgår fortfarande att eleverna upplever att de
behandlas olika på grund av kön än etniskt ursprung. Vår målsättning är så klart att alla
ska behandlas lika oavsett kön eller andra olikheter. Alla människors lika värde är för oss
på Segevångsskolan ett fundament. Att vi är olika betyder ju också att vi måste förhålla
oss på olika sätt till varandra. Enligt skolagen 1 kap 5 § ska utbildningen utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga
rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Kön är ingen
orsak att i grunden ha olika förväntningar.
Det är nu så att en del elever upplever att pojkar och flickor behandlas olika och det
måste ju tas på allvar. Vi måste ta del av forskning kring genus i skolan idag, kontra
forskningen för x antal år sedan då det visade sig att killarna fick en klar majoritet av
tiden i klassrummet. Är det fortfarande så? Eller är det utåtagerande barn som får mest tid
oavsett kön? Är det fortfarande flest killar som är ”stökiga”? Skapar vi i så fall dem
genom våra förväntningar? Varför pratar vi överhuvudtaget om flickor/pojkar i skolans
värld? Är Hen ett uttryck vi behöver använda inom skolorna för att ta fokus från kön till
individ! Det är alltid svårt att få barn att förstå frågor som handlar om rättvisa och ”likabehandling” eftersom de ofta har en syn på dessa frågor som utgår från ”jaget”. Att
behandla andra som du själv vill bli behandlad är grundläggande och det måste vi ofta
påminna eleverna om. Vi kommer att ha fler pedagogiska diskussioner i ämnet. Allt
värdegrundsarbete är en process, och förutsättningen är målmedveten långsiktighet. Detta
gäller å andra sidan allt pedagogiskt arbete, så var skulle man kunna lyckas bättre än i
skolan?
Alla människor har lika rätt och värde och ska ha samma förutsättningar i livet.
Riktlinjer
Vi vill på Segevångsskolan
arbeta förebyggande för att öka likvärdigheten inom skolan i skolan.
att både pojkar och flickor känner att de är jämnställda och likabehandlade oavsett
kön
tydliggöra vikten av livskunskap och värdegrundsfrågor i vardagen,
På Segevångsskolan ska vi
Fortsätta arbeta utifrån planen för handledning och jämnställdhet som drivs av två
pedagoger.
Intensifiera vårt arbete med bla människors lika värde. Lärare och övrig personal
måste oftare ställa frågan: Varför blev det så? Och sedan ta diskussionen med
eleverna utifrån genus och jämnställdhet.
Arbeta med ”Genus oh härskartekniker” i alla klasser efter ålder och mognad.
Denna typ av samtal med eleverna kan bidra till att deras föreställningsvärld om
varandra kan förändras och vi får syn på deras tankar och kan utgå från dem i
diskussionerna.
Att arbeta mer med drama på fritidshemmet och i de yngre åren för att tydliggöra
ämnet
göra klassrumsobservationer för att få koll på hur det faktiskt ser ut kring genus
och jämnställdhet på vår skola.
aktivt arbeta efter skolans likabehandlingsplan,
avsätta tid för värdegrundsarbete,
reagera och agera kring mobbing, diskriminering eller annan kränkande
fortsätta att samarbetet med HOMA om det är möjligt
Bemötande och förhållningssätt
Enligt Lgr 11 ska ”skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att
omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i
praktisk vardaglig handling”.
Mål 4
Varje elev ska tillägna sig och utvecklar de grundläggande värden, kunskaper och
förmågor som de behöver för att kunna leva och verka som aktiva medborgare i ett
demokratiskt samhälle.
Vi anser på skolan att vi bli duktigare och duktigare på bemötande och vi blir ständigt
bättre. En del av framgången beror på implanteringen av CPS. I höst fortsätter detta
arbete med att två av pedagogerna åker till Göteborg för att träffa Roos Greene och
kommer sedan att fortsätta utbilda personal på skolan och arbeta med eleverna enligt
denna metod. Vi är bara i början av att förändra bemötande och förhållningssätt men vi
har funnit en metod som fungerar och efterhand som fler och fler blir utbildade och
använder det som en naturlig del i vår skolvardag så kommer snart detta tänkande att
gensomsyra hela skolan. Men, vi behöver bli mer enade om hur vi upprätthåller
gemensamma regler. Som grundläggande tes på vår skola tror vi att alla vill göra rätt om
de kan. För att hjälpa elever med särskilda behov att göra rätt försöker vi lägga större
fokus på vad de kan än vad de inte kan. Att ha höga förväntningar på eleverna är en
framgångsfaktor som vi behöver förhålla oss till. Eleverna ska känna att vi tror på dem,
att vi har förväntningar på dem att de ska lyckas utifrån sina förutsättningar. Det behövs
levande diskussioner kring förhållningssätt, förväntningar och hur dessa kan bli synliga
för eleverna. Här blir det en koppling till ”Formativ bedömning” men även till
jämställdhetsfrågor och likabehandling – ”alla kan lyckas i skolan trots olika
förutsättningar”. Gemensamma raster har varit lyckosamt både för elever och pedagoger,
det ökar samhörighet både mellan elever och kolleger som får möjlighet att träffas. Elever
mår bra av att se att vi personal pratar med varandra och lär sig hur samtal fungerar och
att det är kul att vara tillsammans över klassgränserna.
Riktlinjer
Vi vill på Segevångsskolan
att kritiskt tänkande ska vara en del av undervisningen
att vi utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, där normer, värden, traditioner och
olika perspektiv synliggörs på skolan och i undervisningen. Det gäller både
rektorer, lärare och själva undervisningen.
tydliggöra vikten av livskunskap och värdegrundsfrågor i vardagen,
att vi arbetar för en helhetssyn på demokrati- och värdegrundsuppdraget.
På Segevångsskolan ska vi
använda modellen CPS (Collaborative Problem Solving) i resonerande och samtal
med elever,
tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron på skolan och
fritidshemmet samt i den egna gruppen,
aktivt arbeta efter skolans likabehandlingsplan,
avsätta tid för pedagogisa diskussioner kring värdegrundsarbete
reagera och agera kring mobbing, diskriminering eller annan kränkande
behandling,
samverka med hemmen kring eleverna och
organisera bra rastverksamhet.
För att förbättra elevernas lärande och utveckling behöver vi på skolan främja och
organisera pedagogers professionella lärande och utveckling. Detta enligt forskare som
professor Helen Timperley och John Hattie (Nya Zeeland). Det kollegiala lärandet ser vi
som viktigt och vi satsar på de pedagogiska forumen och arbetslagskonferenserna.
Kollegor behöver varandra i lärandeprocessen. Man behöver diskutera och man behöver
få prova, och diskutera igen.
Mätbarhet
Personalen utvärderar visions- och måldokumentet i maj 2014. Vi följer upp hur eleverna
uppnått kunskapskraven enligt Lgr 11 bla genom de nationella proven i år 3 och år 6 samt
genom betygen i år 6. Delaktighet och trygghet mäts t ex i Malmö stads
attitydundersökning, Segevångskolans trivselenkät och kostnader för skadegörelse.
