Försättsblad

Grundskoleförvaltningen
Segevångsskolan
Segevångsskolans Likabehandlingsplan 2013/2014
Vår vision för Segevångsskolan bygger på att vi tror att alla kan lyckas.
Segevångsskolan ska vara en skola där alla är trygga, delaktiga,
ansvarskännande och har lust att lära.
Upprättad vt 2013
Reviderad
Gäller till och med juni 2014
Fastställd av rektorer i samråd:
Personal
elevråd
1. Vision
2. Inledning
3. Styrdokument
Skollagen
Diskrimineringslagen
4. Definitioner och förklaringar
5. Förebyggande arbete
Planer
Grupper
6. Handlingsplan
Upptäcka
Åtgärda
AMT
Skolledning
7. Rutiner för riskbedömning
Elever
Personal
Vårdnadshavare
8. Utvärdering av likabehandlingsplan läsåret 2011/2012
Förebyggande åtgärder under det senaste läsåret
9. Husmodellen och trivselenkäten
10. Nulägesanalys och åtgärder
Trivselenkät
Husmodellen
11. Bilaga 1. Ärende till AMT
sid. 3
sid. 3
sid. 3
sid. 3
sid. 3
sid. 4
sid. 5
sid. 5
sid. 5
sid. 6
sid. 6
sid. 6
sid. 7
sid. 7
sid. 7
sid. 7
sid. 8
sid. 8
sid. 8
sid. 8
sid. 9
sid. 9
sid. 10
sid. 10
sid.11
BEO, Barn- och elevombudet: www.skolinspektionen.se/BEO/
[email protected] 08-586 080 00
DO, Diskrimineringsombudsmannen. www.do.se
[email protected] 08-120 20 700
BRIS, Barnens rätt i samhället. www.bris.se
116 111
Ordförklaringar
ALL; Arbetslagsledarna
AMT; Antimobbingteamet
APT; arbetsplatsträffar
BEO; Barn- och elevombudet
EHT; Elevhälsoteamet
ESKO; Elevskyddsombud
IoF; Individ- och familjeomsorgen
IUP; individuell utvecklingsplan
LPP; Lokal pedagogisk planering
SAM; Systematiskt arbetsmiljöarbete
2
1. Vision
Att alla ska känna sig trygga under hela dagen på Segevångsskolan.
2. Inledning
Planen gäller för Segevångsskolan och skolbarnomsorgen på Segevångskolan. Den gäller även
för elever som befinner sig på annan plats under undervisningstid t.ex. sporthall.
Planen innehåller definitioner, förebyggande åtgärder, samt åtgärder vid akuta situationer.
Rektor ansvarar för att rutiner för riskbedömning finns och utvärderas.
Likabehandlingsplanen revideras i slutet av vårterminen. Innan revideringen ska en
riskbedömning för kränkande behandling i form av husmodellen och trivselenkäten ha gjorts av
samtliga klasser. Resultaten processas i arbetslagen som aktivt deltar i framtagandet av
nästkommande läsårs plan. Planen förankras hos personal i början av läsåret och sedan förmedlar
pedagogerna innehållet till elever och föräldrar.
3. Styrdokument
Ur Skollagen (2010:800) 6 kap. åtgärder mot kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn
och elever utsätts för kränkande behandling.
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska
innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under det
kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om
att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i
diskrimineringslagen (2008:567).
Ur Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. inledande bestämmelser
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
2 kap. förbud mot diskriminering och repressalier
7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller
studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband
3
med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är
utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i
framtiden.
3 kap. aktiva åtgärder
14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen
(2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till
en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för
denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och
möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning.
15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra
att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för
trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över
de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller
studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra
trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En
redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.
4. Definitioner
Diskriminering (Diskrimineringslagen 2008:567)
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer
eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall
där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.
1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet
har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt
missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning
eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte
och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,
3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
4. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker
någons värdighet.
4
5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt
som avses i 1–4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den
som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett
uppdrag.
Kränkande behandling
I lagstiftningen är kränkande behandling beteenden som kränker en annan människas värde, men
som inte har något samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel handla om att
reta någon för att han eller hon är överviktig, har fel hårfärg eller liknande. Men det behöver inte
ha sin grund i någon särskild egenskap hos den som utsätts; även knuffar och utfrysning är
kränkande behandling.
Mobbing
Enligt definition av Gunnar Höistad, när en eller flera personer upprepade gånger under en längre
tid utsätter en eller flera individer för medvetna destruktiva handlingar och/eller uteslutning. Det
kan vara tyst mobbing, verbal mobbing eller fysisk mobbing. På Segevångsskolan vill vi gärna
lägga till digital mobbing då mobbing även sker via datorer och mobiltelefoner.
Jämställdhet
Jämställdhet brukar definieras som lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och
män. Jämställdhet handlar alltså om maktförhållanden och relationer mellan kvinnor, män, flickor
och pojkar. Jämställdhet råder när kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter i samhället vad gäller; makt och inflytande, ekonomiskt oberoende, företagande,
arbete och arbetsvillkor, utbildning och utveckling, ansvar för hem och barn, samt frihet från
könsrelaterat våld.
5. Förebyggande arbete
Planer
Likabehandlingsplanen är nära sammankopplad med planen för hot och våld, antimobbingplanen
samt krisplanen. De hänger ihop i tre nivåer:
1. Likabehandlingsplanen ligger som en värdegrund.
2. När en olycka/mobbing/tillbud/extraordinär händelse har inträffat aktiveras
antimobbingplan eller handlingsplan för hot och våld.
3. Vid behov aktiveras krisgruppen som handlar enligt krisplan.
Grupper
I krisgruppen (K) sitter Ingalill Åkesson, rektor, Sigrid Augustsson, kurator,(Föräldraledig
vikarie Delaram Zamani) Ingela Högborg, skolsköterska, Maria Börjesson, grundskollärare/
specialpedagog, Johnny Hansson, grundskollärare med specialpedagogisk kompetens, samt
Carsten Dahlquist, assistent. Krisgruppens arbete och funktion baseras på dokumentet ”Krisplan
Segevångsskolan”.
I antimobbingteamet (AMT) sitter Sigrid Augustsson, kurator, (föräldraledig vikarie Delaram
Zamani), Maria Börjesson, grundskollärare/ specialpedagog, Johnny Hansson, grundskollärare
med specialpedagogisk kompetens, Marie Äng, elevassistent, Diana Lundh, elevassistent. Teamet
arbetar efter Gunnar Höistad modell, och håller samtal inspirerade av Ross Greenes metod CPS.
5
I elevhälsoteamet (EHT) sitter Ingalill Åkesson, rektor, Sigrid Augustsson, kurator (föräldraledig
vikarie Delaram Zamani), Ingela Högborg, skolsköterska och Maria Börjesson, grundskollärare/
specialpedagog, Johnny Hansson, grundskollärare med specialpedagogisk kompetens.
Elevskyddsombud (ESKO) ska finnas från årskurs 6. Ombuden ska väljas nya till varje läsår och
få utbildning och medverka vid SAM.
6. Handlingsplan
Upptäcka
Personal eller elever ska rapportera till skolledningen om man får kännedom om att det
förekommer diskriminering, trakasserier, kränkande behandling i någon form eller misstanke om
mobbing. Tillbudsrapportering ska skyndsamt ske på bilaga 1. Förälder/vårdnadshavare som får
kännedom om diskriminering, trakasserier, kränkande behandling i någon form eller misstanke
om mobbing bör anmäla detta till mentor eller skolledning.
På alla raster finns rastvärdar som cirkulerar. Rastvärdarna är klädda i gula västar för att synas
väl. Segevångsskolan är en liten skola, vilket gör att ingen elev är anonym. På skolan är all
personal ansvarig för alla elever. Pedagoger och mentorer kan få kännedom om diskriminering
mm dels i den dagliga verksamheten, men också vid mentorstider och utvecklingssamtal.
Skolsköterska har planerade hälsobesök i årskurs, F och 4 varje läsår. Kurator samtalar med
elever som antingen sökt själva, eller för att pedagog/vårdnadshavare önskar det. Varje läsår
genomförs enkäten ”Hur trivs du i skolan” och husmodellen i skolan och på fritidshemmet. AMT
genomför en kartläggning av gruppklimat en gång per termin. AMT kommer även att utveckla
kamratstödjare till läsåret 2013/2014.
Om personal misstänks för att vara inblandad i fråga om diskriminering, trakasserier, kränkande
behandling i någon form eller misstanke om mobbing, tar skolledningen över utredningen.
Åtgärda
1. När någon ur personal fått kännedom om diskriminering, trakasserier, kränkande
behandling i någon form eller misstanke om mobbing ska personal agera direkt i
situationen. Det är viktigt att den utsatta elevens upplevelser tas på allvar. Skolledare
informeras via blanketten ”rapportering om tillbud”.
2. Mentor till eleven kontaktas och arbetslaget informeras om fler elever berörs eller om
man behöver hjälpas åt att reda ut situationen.
3. Ansvarig mentor till de inblandade håller alltid de första samtalen. Om mentor inte finns
tillgänglig håller annan pedagog ur arbetslaget i samtalet.
4. Vårdnadshavare till de elever som är inblandade kontaktas skyndsamt av mentor och
informeras av den som har hållit samtalet.
Samtalet sker utifrån följande mall:
* Följande situation har upptäckts på skolan.
* Ditt barn är inblandat på följande sätt.
* Vi har haft kontakt med samtliga inblandade.
* Vi kommer att vidta ytterligare åtgärder.
* Under vårt arbete för att lösa detta vädjar vi till dig att inte vidta egna åtgärder som att t.ex.
ta kontakt med andra föräldrar eller pressa ditt barn på uppgifter. Alla föräldrar kommer att få
information. Detta är en process i arbetet.
6
* Uppmana vårdnadshavaren att ta kontakt vid behov. När vi vet mer och har ytterligare
information att ge, kontaktar vi dig igen.
AMT
1. Om åtgärder av mentor eller annan personal inte anses tillräckliga eller personalen
misstänker mobbning lämnas ett ärende skriftligt på AMT blankett till representant i
AMT, som i sin tur meddelar rektor om behov för utredning finns och ärende behöver
öppnas. Rektor har alltid kännedom om pågående ärenden. AMT delar sedan upp ärenden
utifrån AMT planen och upprättar en vidare åtgärdsplan.
2. Åtgärder på individnivå ska syfta till att avhjälpa den akuta situationen samt att finna
långsiktiga lösningar. Åtgärder kan ske på grupp- och organisationsnivå. Även om ett
ärende är under utredning av AMT ska rapport om tillbud fortsätta att fyllas i vid behov
av mentor eller berörd personal. AMT tar inte över mentorsansvaret.
3. AMT arbetar efter kartläggning av grupprocesser som görs en gång per termin. Samtal
sker enligt metoden CPS. Samtalen förs vid behov med två vuxna närvarande och
dokumenteras. Kontroll och särskild uppsikt över de inblandade görs under följande
dagar.
4. Flera samtalstillfällen kan vara aktuella och vid behov deltar skolledning. Samtalen
fortsätter tills en lösning nåtts och kränkningarna upphör.
5. Ett ärende stängs enligt beslut av AMT och i samråd med elev och ibland vårdnadshavare.
Skolledning
1. Skolledningen vidarebefordrar information och ifyllda blanketter kring diskriminering
och kränkande behandling till kurator.
2. Skolledningen gör eventuell polisanmälan eller skriver under anmälan till
socialförvaltningen. Vid misstanke om brott görs rådgivning med polis och
socialförvaltning.
3. Skolledning anmäler till Arbetsmiljöverket om händelsen betraktas som allvarlig utifrån
gällande riktlinjer.
4. Skolledningen ansvarar ytterst för att dokumentation av det inträffande, utredningen och
vidtagna åtgärder görs. Varje uppkommet ärende måste dokumenteras.
5. Skolledningen ska tillsammans med mentor arbeta för att eleven ska få stöd för en snabb
återgång till förskolan/skolan genom att eventuellt anpassa skolarbetet och genom att
noggrant följa upp eventuell sjukfrånvaro.
7. Rutiner för riskbedömning av diskriminering/trakasserier/kränkande
behandling/misstanke om mobbning
Rektor ansvarar för att rutiner för riskbedömning finns och utvärderas, att riskbedömning görs
och dokumenteras samt att åtgärder vidtas och utvärderas.
För att riskbedömningen ska bli adekvat krävs kunskaper och erfarenheter.
Erfarenheterna från olika håll ska samlas och systematiseras. Erfarenheter ska samlas från
personal, elever och vårdnadshavare på exempelvis på följande sätt:
7
Från barn och elever, exempelvis:
Attitydundersökning
Trivselenkät
Husmodellen
Vuxenledda möten med ESKO
Hälsosamtal med skolsköterska i skolår F och 4.
ESKO deltar i SAM varje termin
Mentorstid, samlingar, elevråd, klassråd
Utvecklingssamtal varje termin
Övriga enskilda samtal
Från personal, exempelvis:
Arbetslagskonferenser
Arbetsplatsträffar fyra ggr per termin
Skyddsombud deltar i SAM varje termin
Uppdrag till EHT
Blanketten om tillbud/ diskriminering/trakasserier/kränkande behandling/misstanke om
mobbning
Övriga enskilda samtal
Från vårdnadshavare, exempelvis:
Utvecklingssamtal varje termin.
Föräldramöten varje termin.
Övriga enskilda samtal.
8. Utvärdering av läsåret 2012/2013
Under läsåret har två socionomer från HOMA (Heders- och mångfaldsarbete) arbetat med skolår
4 och 6. De har haft diskussioner i flick- och pojkgrupper om olika teman och ämnen.
För att vara uppmärksamma på hur eleverna trivs har pedagogerna regelbundna mentorssamtal
och två gånger om året utförs ett utvecklingssamtal.
AMT har infört nya kartläggningsmetoder för grupprocesser och utsatthet.
Vi uppmanar aktivt våra elever med ett annat modersmål att söka modersmålsundervisning.
Vi ger möjlighet för elever att få särskild kost.
Ett antal klassrum är hörselanpassade. För elever med språkstörning har vi en
kommunikationsgrupp. ESKO deltar i SAM varje termin.
Två pedagoger deltagit i ett projekt kring genus under läsåret, där området genus har lyfts och
diskuterats i arbetslagen som en naturlig del i arbetet med bedömning och bemötande av elever.
Årskurserna 4-6 har haft en livskunskapstema där fokus har legat på genus.
8
Hela skolan f-6 har arbetat med begreppen medbestämmande, inflytande, genus och kränkande
behandling. Detta för att öka medvetenheten kring innebörden av begreppen.
Några klasser har jobbat enligt ”Nosa på nätet” för att de yngre barnen ska öka sin medvetenhet
kring digitala media. Bibliotekarien/IKT har varit delaktig i att sprida kunskap kring IKT i
klasserna.
Rastschemat ändrades för åk 4-6 i mitten av höstterminen för att öka vuxennärvaron samt att
eleverna skulle ha fler möjligheter till sociala relationer. Genom projektet ”Gröna skolgårdar” har
skolgården fått nya spännande aktiviteter som t.ex. labyrint och hinderbana som aktiverar
eleverna på rasterna.
I december hade skolan en julmarknad som hela skolan engagerades i och som skapade ”vikänsla”.
Projektet ”Vi slår på trummor, inte på varann” fortsatte och har utvecklats med dans. Två
konserter hölls under vårterminen.
Skolan anställde en fritidsledare/ skolvärd vid höstlovet 2012 och han har fungerat som en positiv
fast punkt för flera elever.
Skolan sökte medel från områdesprogrammet för att servera frukost för åk 4-6 och började med
detta efter sportlovet. Detta har engagerat elever till att vara delaktiga.
Metoden CPS fortsätter att implementeras på skolan. Fyra personer från båda arbetslagen går på
regelbunden handledning och alla pedagoger lyssnade på Ross Greene vid läsårets början.
En del klasser använder sig av en målbok för att öka medbestämmande och insyn i elevernas
kunskapsutveckling. Någon klass har en kopia av elevens IuP som eleven har i sin bänk.
Ett samarbete med naturskolan innebar att eleverna planterade äng och byggde insektshotell
vilket skedde i början av höstterminen.
Ett par klasser bytte lokaler och det blev mer blandning åldersmässigt vilket skapade ett lugn.
Skolan använder i hög grad Ipads, smartboard och datorer i undervisningen. Ett digitalt läromedel
har köpts in till läsåret 2013/2014.
Skolan har haft satsningar på kulturella inslag i form av teater, cirkus, discopoesi och breakdance
under läsåret.
Vi har ett enda elevråd över årskurserna 1-6 som fungerar väl.
Duschdraperier sattes in i duscharna i idrottshallen.
9
Under våren genomfördes ett värdegrundstema på fritids där alla avdelningarna medverkade.
Temat var uppdelat i fem delar och en av delarna var genus. Vi arbetade med genus under tre
eftermiddagar. På våra avdelningar hade vi diskussioner tillsammans med barnen om vad genus
är för dem. Barnen fick göra kollage med tidningsutklipp, de satt i smågrupper och diskuterade
fram vad de ansåg var kvinnligt/manligt. Vi såg en film om en flicka och en pojke som bytte
familj, efter filmen diskuterade vi innehållet tillsammans med barnen.
Varje avdelning har veckomöten. Där går vi, pedagoger tillsammans med barnen igenom veckans
aktiviteter och utvärderar föregående veckas aktiviteter. Planeringar görs i största möjliga mån
utifrån barnens önskemål och åsikter. På Tellus utformades ett teckningsrum utifrån några barns
önskemål. I konflikter lär vi barnen att ta ansvar för sitt eget handlande och försöka se sin del i
det hela. Vi arbetar med att barnen ska lära sig ansvar socialt tillsammans med andra, hur man är
gentemot andra barn och vuxna i gruppen.
9. Husmodellen och trivselenkäten
Trivselenkäten visar att 87,5 % trivs i skolan (jämfört med 74 % förra läsåret). Alla klasser utom
två tycker att det är lugnt i klassrummet. I den ena av dessa klasser är trivseln ändå hög.
Medbestämmande är ett område vi behöver arbeta mer med. Både att synliggöra och
medvetandegöra. Det är fler som upplever att de får vara med och bestämma i större projekt på
skolan, men inte känner medbestämmande på klassrumsnivå.
Man upplever att man behandlas olika på grund av kön än etniskt ursprung. Genus och
jämställdhet är ett område som fortfarande behöver lyftas upp.
En klar majoritet tycker att man får hjälp av någon vuxen och man vet var man kan få hjälp.
Husmodellen visade att parkeringen upplevs som otrygg av nästan alla klasser. Gatorna kring
skolan är också ett orosmoment. Olika brytpunkter där skomiljön slutar upplevs som otrygga.
Kullarna är ett område som är tryggt.
Lilla skolgården har en del röda kryss, trots att där inte sker någon organiserad rastverksamhet
och därför finns där inte några rastvakter.
Korridorerna mellan salarna 1-7 är också platser som markeras med röda kryss, eleverna förklarar
detta med att de är öppna och när man ska gå in på toaletten är där elever som hänger.
Ingången till chillouten är en otrygg plats, eleverna förklarar detta med att de äldre eleverna är
där.
Kring idrottshallen och slöjden där det tidigare varit otryggt, är det nya gröna kryss.
På lilla fritids Jupiter tyckte många barn att gården utanför och gungorna på stora gården var
otrygga platser, de olika smårummen har också fler röda kryss än de större ytorna och buskaget
bakom fritids upplevs som otryggt. Förskoleklassens stora rum är trygga, likaså fotbollsplanen.
10
På Saturnus upplevs de flesta platserna som trygga. Det enda stället som är lite mer otryggt är i
rörelserummet.
På Tellus är man otrygg i buskarna bakom fritids. Toaletterna, entrén till Tellus och Saturnus.
Man är trygg vid gungorna på mellangården och i deras huvudlokaler. Angående trivselenkäten
säger fritids att de kan utläsa att barnen inte känner att de får vara med och bestämma.
Detta är något vi har arbetat mycket med under året men behöver tydliggöra ännu mer för barnen
så att de känner sig delaktiga. Vi kan även se att barnen anser att de behöver mer lugn på fritids.
Detta är något vi strävar mot, genom att skapa struktur och en miljö som inbjuder till lugn. Detta
är något som är en av våra prioriterade visioner inför nästa läsår och något som vi kommer att
arbeta vidare med.
10. Åtgärder
Läsåret 2013/2014 är Segevångsskolan en f-6 skola med åldersblandade klasser. Vi har fortsatt
att blanda klasser lokalmässigt i viss mån.
Läsåret 2013/2014 kommer skolan inte att ha ekonomisk möjlighet att ha en
fritidsledare/skolvärd, vilket gör att både verksamheten i chillouten och frukostserveringen
kommer att påverkas.
Trivselenkäten
Analys/ åtgärd 1
Genus
Mål: Förbättra området genus och jämställdhet
Åtgärd:. Fortsätta arbeta utifrån plan för språk- , läs- och skrivutveckling utifrån ett
genusperspektiv som drivs av två pedagoger. Observationer mellan pedagoger.
Ansvarig: representanter från genusprojektet samt all personal på skolan och fritidshem..
Analys/ åtgärd 3
Medbestämmande
Mål: Öka medbestämmande
Åtgärd: Prata om lektionsupplägg på klassrådet.
Ansvarig: Pedagogerna.
Analys/ åtgärd 4
Mål: Öka trivseln
Åtgärd: Ha gruppövingar i de nya klasskonstellationerna för att öka trivseln. Arbetsmiljötema i
början av höstterminen.
Ansvarig: Pedagogerna i 1-2.
Analys/Åtgärd 5: Under rasterna på lilla gården blir det ofta stökigt. Därför behövs mer
organiserad lek.
Mål: Få en mer organiserad lek på rasten för att förebygga bråk.
Åtgärd: Ha bestämda lekar som är lärarledda på rasterna, en ny lek varje vecka.
Ansvarig: arbetslag F-2.
11
Analys/ åtgärd 6: inflytande på fritids
Mål: Att få barnen att bli mer medvetna om att de faktiskt är med och påverkar sin
fritidsverksamhet.
Åtgärd: att vi ständigt i vardagen visar hur deras inflytande påverkar vår verksamhet. Genom
konkreta exempel synliggör att deras önskemål och förslag tas till vara på.
Ansvarig: Personal på fritidshem.
Analys/ åtgärd 7: Arbetsro på fritids
Mål: en lugn och trygg arbetsmiljö.
Åtgärd: arbeta med gruppen som grogrund, för att få en trygg social miljö. Arbeta i mindre
barngrupper med rofyllda aktiviteter.
Ansvarig: Personal på fritidshem
Husmodellen
Analys/ åtgärd 1: Lilla fotbollsplanen är ett område som upplevs som oroligt. Det behöver
struktureras.
Mål: Mindre konflikter vid lilla fotbollsplanen
Åtgärd: Angiven dag för varje klass på lilla fotbollsplanen
Ansvarig: ansvarig pedagog på rasten/ arbetslag F-2.
Analys/Åtgärd 2: Eleverna har skattat korridorerna som otrygga plaster och beskriver att där blir
”häng” på rasterna som känns otryggt.
Mål: Alla ska vara trygga i koridoren och på rasten
Åtgärd: Låta dörren vara låst under rasten, öppnas vid behov av personal, följer eleverna till
idrott och musik.
Ansvarig: Arbetslag F-2.
Analys/ åtgärd 3: Eleverna upplever toaletterna på fritids som otrygga platser.
Mål: Att få barnen att känna sig trygga och våga gå på toaletterna.
Åtgärd: Se till att det finns toalettpapper, tillgänglighet till tvål och handdukar. Samt kolla upp
om det går att ljudisolera dörrarna då det hörs ut när man gör sitt behov.
Ansvarig: Personal på fritidshem med hjälp av vaktmästare och städpersonal.
Analys/ åtgärd 4: Ingångarna till fritids har pekats ut som platser som känns otrygga av eleverna.
Mål: att barnen inte klämmer sina fingrar samt att köbildning ska undvikas
Åtgärd: önskar få säkerhetsspärr installerad så dörrarna slår igen sakta för att undvika
klämskador. Flytt av kö bort från ingångarna.
Ansvarig: vaktmästare. Personal på fritidshem.
Ni är alltid välkomna att kontakta oss på skolan, mentor, rektor, skolsköterska, kurator eller
AMT.
12
Grundskoleförvaltningen
Segevångsskolan
Datum: _____________
Ärende till AMT
Ansökan avser
Elev: _____________________________________________
Födelseår: _____
Skolår: ____
Grupp: _________________
Mentor: ___________________
Vilka andra elever berörs?____________________________________________________
Beskrivning av ärendet:
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
________________________________________________
Vilka insatser har hittills gjorts för att mobbingen ska upphöra? Beskriv även vilka kontakter som
tagits med tex. vårdnadshavare.
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
13
______________________________________________________________________________
____________________________________________________________
Vilka resultat har insatserna gett?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Vilken typ av stöd/insats önskas av AMT? (Gruppnivå, individnivå, handledning, m.m)
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Ifylld blankett lämnas till rektor.
14
Grundskoleförvaltningen
Segevångsskolan
Datum: _____________
Ärende till Elevvårdsteamet
Ansökan avser
Elev: _____________________________________________
Födelseår: _____
Skolår: ____
Grupp: ___________________
Mentor : ______________________________________
__________________________________________________
Annat språk i familjen: _______________________________
Åtgärdsprogram finns __ ja __nej. Om ja, bifoga ÅP.
Kort beskrivning av elevens/gruppens styrkor:
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
Kort beskrivning av elevens/gruppens svårigheter:
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
Vilka insatser har hittills gjorts för eleven?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
15
Vilka resultat har insatserna gett?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
Vilken typ av stöd/insats önskas?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
Vilka förväntningar finns kring vad insatsen/stödet kommer att leda till?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
Ifylld blankett lämnas till rektor.
16