P6_TA(2007)0542
Kristna samfund i Mellanöstern
Europaparlamentets resolution av den 15 november 2007 om allvarliga händelser som
äventyrar kristna samfunds och andra religiösa samfunds existens
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av artikel 18 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna
från 1948,
–
med beaktande av artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna från
1950,
–
med beaktande av artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och
politiska rättigheter från 1966,
–
med beaktande av FN-förklaringen om avskaffande av alla former av intolerans och
diskriminering på grund av religion eller övertygelse från 1981,
–
med beaktande av rapporterna från FN:s särskilde rapportör för religions- och trosfrihet
och särskilt hennes rapporter av den 8 mars 2007, 20 juli 2007 och 20 augusti 2007,
–
med beaktande av sina årsrapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna och
sina tidigare resolutioner om religiösa minoriteter i världen,
–
med beaktande av sina resolutioner av den 25 oktober 2007 om Pakistan1 och om Iran2,
–
med beaktande av sin resolution av den 28 april 2005 om årsrapporten om de mänskliga
rättigheterna i världen 2004 och EU:s politik på området3,
–
med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2005 om Europeiska unionen och Irak – En
ram för ökat engagemang4,
–
med beaktande av sin resolution av den 6 april 2006 om Irak: det assyriska samfundet;
situationen i irakiska fängelser5,
–
med beaktande av resolutionen av den 10 maj 2007 om reformer i arabvärlden: vilken
strategi bör EU följa?6,
–
med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:
1
2
3
4
5
6
Antagna texter, P6_TA(2007)0489.
Antagna texter, P6_TA(2007)0488.
EUT C 45 E, 23.2.2006, s. 107.
EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 390.
EUT C 293 E, 2.12.2006, s. 322.
Antagna texter, P6_TA(2007)0179.
A.
I sina förbindelser med övriga världen hävdar och främjar Europeiska unionen sina
värderingar och bidrar till fred, till ömsesidig respekt mellan folken och till skyddet av de
mänskliga rättigheterna.
B.
Vid ett flertal tillfällen har Europaparlamentet uttryckt sig till förmån för de religiösa
samfundens rättigheter och för skyddet av deras identitet överallt i världen samt även till
förmån för erkännandet och skyddet av samtliga religiösa minoriteter utan åtskillnad.
C.
De många exemplen på ökad intolerans och ökat förtryck mot kristna samfund, särskilt i
länderna i Afrika, Asien och Mellanöstern är i detta sammanhang mycket oroande.
D.
Principerna om tanke-, samvets- och religionsfrihet samt frihet att fira gudstjänst överallt i
världen liksom principen om statens och dess offentliga institutioners konfessionslöshet
är mycket viktiga. Det är dessa myndigheters uppgift överallt i världen att garantera dessa
friheter, inbegripet friheten att byta religion.
E.
Vikten av dialog mellan religionerna för att främja fred och förståelse mellan folken
måste betonas.
F.
Det är en skyldighet för de politiska och religiösa ledarna på samtliga nivåer att bekämpa
extremism och verka för ömsesidig respekt.
G.
Enligt internationell rätt avseende mänskliga rättigheter och särskilt artikel 18 i den
internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter skall envar äga
rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att
bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val och frihet att ensam eller i
gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom
gudstjänst, iakttagande av religiösa sedvänjor, andaktsövningar och undervisning.
H.
FN:s särskilde rapportör för religions- och trosfrihet beskriver oroande situationer där
friheten att anta, byta eller avsäga sig en religion eller trosuppfattning har kränkts och
rapporterar om flera fall av diskriminering och våld mellan religioner samt mord och
godtycklig internering på grund av religion eller trosuppfattning.
I.
Andra folkgrupper som flyktingar, internt fördrivna personer, asylsökande, migranter,
personer som frihetsberövats, etniska, religiösa och språkliga minoriteter och barn till
troende råkar i allt större utsträckning ut för kränkningar av rätten till religions- och
trosfrihet. I detta hänseende påminns om principen om icke-avvisning, enligt artikel 33 i
Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning.
J.
De senaste våldsamma händelserna i Irak är mycket oroande, bland annat kidnappningen
av två katolska präster den 14 oktober 2007 i Mosul, fader Pius Afas och fader Mazen
Ishoa, morden på två assyriska kristna medlemmar av organisationen Bet-Nahrins
nationella union den 28 juni 2007 i Mosul, Zuhair Youssef Astavo Kermles och Luay
Solomon Numan, samt mordet på en kaldeisk präst den 3 juni 2007 i Mosul, fader
Ragheed Ganni, och tre diakoner som bistod honom.
K.
Situationen för de assyriska byarna i de turkiska gränsområdena, exempelvis Kani Masi,
är djupt beklaglig.
L.
Situationen är mycket oroande med tanke på de senaste våldsamma händelserna i
Pakistan, bland annat angreppet mot en kristen kyrka den 10 oktober 2007 i Godwinh i
utkanten av Lahore, bombningen den 15 september 2007 som allvarligt skadade ”Saint
John Bosco Model School”, en skola som drivs av katolska Mill Hill-missionärer i
Bannudistriktet och mordet på den protestantiske biskopen Arif Kahn och hans hustru den
29 augusti 2007 i Islamabad.
M.
Mordet på ägaren till en kristen bokhandel i Gaza, Rami Khader Ayyad, den 7 oktober
2007 är djupt beklagligt.
N.
Morden på två unga kopter, Wasfi Sadek Ishaq och Karam Klieb Endarawis den
3 oktober 2007 i Awlad Toq Garb i Egypten är mycket sorgliga.
O.
Angreppet mot det kristna förlaget Zirve den 18 april 2007 i Malatya (Turkiet), vid vilket
tre kristna, Tilmann Geske, Necati Aydin och Ugur Yuksel mördades, är skrämmande. I
parlamentets resolution av den 24 oktober 2007 om förbindelserna mellan EU och
Turkiet1 fördöms morden på Hrant Dink och den katolske prästen Andrea Santoro.
P.
Kidnappningen av den katolske prästen Giancarlo Bossi på Filippinerna är beklaglig.
Q.
Situationen för de kristna samfunden i Sudan är mycket allvarlig och myndigheterna i
Khartum fortsätter att förtrycka deras medlemmar.
R.
Under de senaste åren har hundratals assyriska kristna familjer boende i Doraområdet i
södra Bagdad lämnat staden till följd av trakasserier, hot och våld.
S.
Utvandringen av kristna från Irak är mycket oroande och understryks av det faktum att
24 procent av totalt 38 000 irakier som registrerades av FN:s flyktingkommissariat
(UNHCR) i Syrien under 2006 var kristna. Internflyktingarna i Irak uppgår till mer än två
miljoner människor och en stor majoritet av dessa tillhör kristna minoriteter som
huvudsakligen flyttar till Nineveh-provinsen.
T.
Situationen för religionsfriheten i Folkrepubliken Kina är allvarlig och myndigheterna
fortsätter att undertrycka alla religiösa yttringar, särskilt av katolska kyrkan som under
många års tid har fått se många av sina medlemmar och biskopar fängslade och vissa av
dessa har avlidit i fängelse.
U.
I Vietnam kan man också konstatera ett kraftigt undertryckande av den katolska kyrkans
verksamhet och även av andra religioners verksamhet, vilket visas av den allvarliga
situation som de vietnamesiska bergsfolkens samfund befinner sig i.
V.
I visa fall är situationen för de kristna samfunden sådan att deras framtida verksamhet
hotas, vilket skulle leda till att en betydande del av det religiösa arvet skulle gå förlorat i
dessa länder.
1.
Europaparlamentet fördömer kraftfullt allt våld mot kristna samfund, oavsett var det sker,
och uppmanar med eftertryck berörda regeringar att dra dem som begått dessa brott inför
rätta.
1
Antagna texter, P6_TA(2007)0472.
2.
Europaparlamentet fördömer kraftfullt alla former av diskriminering och intolerans som
grundar sig på religion och tro samt våld mot alla religiösa samfund. Parlamentet
uppmanar med eftertryck berörda länder att säkerställa att deras författnings- och
lagstiftningssystem ger goda och effektiva garantier för religions- och trosfrihet samt för
rättslig gottgörelse för drabbade personer då rätten till religions- eller trosfrihet har
kränkts.
3.
Europaparlamentet påpekar att rätten till tanke-, samvets- och religionsfrihet är en
grundläggande mänsklig rättighet som garanteras av flera internationella rättsliga
instrument. Samtidigt påminner parlamentet om sitt åtagande för den grundläggande
uppfattningen att olika mänskliga rättigheter är ömsesidigt beroende av varandra.
4.
Europaparlamentet stöder energiskt alla initiativ för att främja dialog och ömsesidig
respekt mellan religioner. Parlamentet uppmanar alla religiösa myndigheter att främja
tolerans och att ta initiativ för att motverka hat och våldsam och extrem radikalisering.
5.
Europaparlamentet uppmanar med eftertryck regeringarna i berörda länder att förbättra
säkerhetsläget för de kristna samfunden. Parlamentet betonar följaktligen att det är de
offentliga myndigheternas skyldighet att skydda alla religiösa samfund, inbegripet de
kristna samfunden, från diskriminering och förtryck.
6.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ta upp frågan om de kristna
samfundens situation inom ramen för den politiska dialogen med de länder där dessa
samfund hotas, genom att främja ett strategiskt åtagande från berörda länder som grundar
sig på den internationella rätten om mänskliga rättigheter.
7.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att fortsätta att
bidra till att mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen stärks genom användandet av
EU:s samtliga utrikespolitiska instrument.
8.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att särskilt uppmärksamma de
religiösa samfundens situation, inbegripet situationen för de kristna samfunden, i de
länder där de hotas, i samband med utarbetandet och genomförandet av program för
utvecklingssamarbete och bistånd med dessa länder.
9.
Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen och medlemsstaterna att avsätta större
resurser till UNHCR:s verksamhet och till det humanitära bistånd som förvaltas av denna
organisation.
10.
Europaparlamentet rekommenderar relevanta parlamentsutskott att beakta situationen för
de kristna samfunden, särskilt i Mellanöstern.
11.
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen, FN:s generalsekreterare och FN:s råd för mänskliga rättigheter.
