Utrikesdepartementet - Mänskliga rättigheter

advertisement
Utrikesdepartementet
Denna rapport är en
sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets
bedömningar. Rapporten kan inte
ge en fullständig bild av läget
för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör sökas
också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Italien 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Italien är en demokrati och en rättsstat, där de mänskliga och medborgerliga
rättigheterna överlag respekteras.
Det italienska rättssystemet är dock tungrott och rättsprocesserna tar
genomgående lång tid, något som Europarådet länge har kritiserat Italien för. I
oktober 2006 konstaterade Europarådets parlamentariska församling att det
italienska rättssystemet har så allvarliga strukturella brister att de utgör ett hot
mot rättsstatsprincipen. Församlingen har uppmanat Italien att redovisa
resultat av åtgärder för att effektivisera rättssystemet och garantera
verkställighet av de många fällande domarna från Europadomstolen för
mänskliga rättigheter.
Den italienska lagen från 2005 om terrorismbekämpning har skapat problem
sett ur ett människorättsperspektiv. Europarådet kritiserar Italien för så kallade
extraordinära bortföranden och utvisningar på svaga rättsliga grunder inom
ramen för kampen mot terrorismen. Även FN:s kommitté mot tortyr har
kritiserat Italien för brott mot principen om non-refoulement, det vill säga
förbudet att utvisa någon till ett land där han eller hon riskerar att utsättas för
allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Särskilt uppmärksammat
är Abu Omar-fallet, en före detta imam som kidnappades i Milano av
amerikanska CIA-agenter och fördes med flyg till Egypten. Han hölls där
fängslad i flera år och utsattes enligt uppgift för tortyr.
Situationen för den romska minoriteten i Italien har uppmärksammats under
året. Direkt efter ett rånmord på en italiensk kvinna i november, för vilket en
rumänsk rom står åtalad, antog regeringen ett dekret (provisorisk lagstiftning
med omedelbart ikraftträdande) som ger myndigheter möjlighet att utvisa EU-
2
medborgare om de anses utgöra ett hot mot den allmänna ordningen.
Regeringsdekretet ifrågasätts ur rättssäkerhetssynpunkt av bland andra
Amnesty International.
Det tidigare kritiserade mottagandet av invandrare som anländer per båt till
Syditalien har de senaste två åren genomgått gradvisa förbättringar, som till
exempel att enskilda organisationer och journalister numera får tillträde till
mottagningsförläggningarna och att standarden på förläggningarna har höjts.
Det har under året uppmärksammats att invandrare, särskilt från länder utanför
EU som saknar uppehållstillstånd, utnyttjas som svart arbetskraft inom
bland annat jordbruks-, bygg- och textilsektorn, under oskyddade och ibland
miserabla förhållanden.
Den förre premiärministern och numera oppositionsledaren Silvio Berlusconis
omfattande ägande på medieområdet är problematiskt i flera avseenden. Han
är dominerande ägare i bolaget Mediaset, vilket har en så stark ställning på TVmarknaden att pluralism och konkurrens riskeras. Det faktum att han är en av
landets mest framträdande politiker ger också upphov till frågetecken bakom
opartiskheten i nyhetsbevakningen i Mediasets tre kanaler. Ett förslag till nytt
regelverk för att främja konkurrens på TV-området presenterades av
regeringen hösten 2006. De politiska motsättningarna är dock stora, och trots
att över ett år förflutit är parlamentsbehandlingen långt ifrån klar. Något
förslag till ny lag beträffande intressekonflikter har dock ännu inte presenterats
av den nuvarande regeringen.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Italien har ratificerat de centrala konventionerna på de mänskliga rättigheternas
område:
-
-
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen
om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
3
-
-
-
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman
or Degrading Treatment or Punishment (CAT), det fakultativa protokollet om
förebyggande av tortyr har undertecknats, men inte ratificerats
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter
och om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi.
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC)
Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen)
Italien har tidigare vid flera tillfällen varit försenat med rapporteringen till FN:s
konventionskommittéer. För närvarande har Italien emellertid inga utestående
rapporter. Rapporten beträffande rasdiskrimineringskonventionen lämnades in
den 15 april 2006.
Europarådets protokoll 13 till Europakonventionen om det grundläggande frioch rättigheterna om avskaffandet av dödsstraffet undertecknades av Italien
2002. I november 2007 antog regeringen ett lagförslag om ratificering som är
under behandling i parlamentet.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
I slutet av juli 2005 godkände det italienska parlamentet en ny lag om
terrorismbekämpning. Lagen är avsedd att stärka myndigheternas kapacitet att
förebygga och utreda terroristbrott och innehåller bland annat regler om
telefonavlyssning, lagring av trafikdata från telefon- och internetkommunikation, hantering av sprängämnen, anhållande, förhör,
uppehållstillstånd, utvisning samt DNA-provtagning och ID-dokument.
Anti-terrorismlagen har skapat ett flertal problem sett ur ett
människorättsperspektiv. Reglernas förenlighet med grundlagens fri- och
rättighetsskydd ifrågasätts av bland andra Amnesty International och Human
Rights Watch. Den italienska författningsdomstolen utreder för närvarande
lagens förenlighet med den italienska grundlagens bestämmelser om rätten till
en rättvis rättegång, rätten till försvar och rätten att överklaga beslut.
Europarådet har kritiserat Italien för så kallade extraordinära bortföranden och
utvisningar på svaga rättsliga grunder inom ramen för kampen mot
terrorismen. FN:s kommitté mot tortyr har också kritiserat Italien, senast i maj
4
2007, för brott mot för principen om non-refoulement, det vill säga förbudet mot
att utvisa en person till ett land där han eller hon riskerar att utsättas för
allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Sedan anti-terrorismlagen
antogs 2005 har 32 utvisningar genomförts på grund av att personerna ansetts
utgöra en fara för nationens säkerhet. I tre av dessa fall har Europadomstolen
blockerat verkställighet av utvisningsbesluten, med hänvisning till att
personerna ifråga riskerade att utsättas för tortyr om de utvisades till sina
hemländer. Rättsprocesser pågår för närvarande i Europadomstolen, bland
annat fallet Saadi mot Italien, som handlar om utvisning till Tunisien.
Ett av Europarådet särskilt uppmärksammat fall är Abu Omar. Fallet rörde en
egyptisk imam i Milano som bortfördes 2003 av amerikanska CIA-agenter och
fördes med flyg till Kairo, där han hölls fängslad i flera år och enligt uppgift
utsattes för tortyr. Den dåvarande italienska regeringen förklarade sig varken
känna till och än mindre ha samtyckt till operationen, men frågetecken kvarstår
och gäller även den italienska militära underrättelsetjänstens kännedom
och/eller inblandning. Europarådet ger emellertid beröm till åklagarna i Milano
som beslöt att inleda förundersökning och utfärda beslut om gripande av de
misstänkta agenterna. Åklagarna har sedan länge begärt att regeringen ska
begära de 26 åtalade CIA-agenterna utlämnade från USA, något som dock
avslogs av regeringen våren 2007. Rättsprocessen mot de åtalade, som även
omfattar nio italienska medborgare från den italienska säkerhetstjänsten,
påbörjades i juni 2007. Regeringen har dock bett högsta domstolen att
ogiltigförklara åtalet av kompetensskäl, vilket domstolen i skrivande stund inte
tagit ställning till.
Italien har ratificerat FN-konventionen mot tortyr, men har ännu inte infört
tortyr som brottsrubricering i den italienska brottsbalken. Amnesty
International har kritiserat detta faktum och påpekar även att det fakultativa
protokollet om förebyggande av tortyr inte har ratificerats.
Amnesty International har påtalat ett antal fall av såväl verbala som fysiska
övergrepp från ordningsmaktens sida. De som oftast utsätts för detta är enligt
uppgift demonstranter och fängelseinterner. Övergrepp från polisens sida
rapporteras även i samband med fotbollsvåld. I november 2007 sköt polisen av
misstag ihjäl en ung man i samband med ett bråk mellan fotbollssupportrar.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet är avskaffat sedan 1948. I oktober 2007 beslutade parlamentet om
en grundlagsändring som tar bort möjligheten att återinföra dödsstraff i
krigstid. I Italien finns ett mycket starkt, såväl politiskt som opinionsmässigt,
motstånd mot dödsstraffet och Italien var initiativtagare till den resolution mot
dödsstraff som antogs av FN:s generalförsamling hösten 2007.
5
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Förhållandena i fängelser och andra anstalter uppfyller de internationella
minimikraven, men fängelserna har länge varit överfulla. För att åtgärda den
ohållbara situationen antogs i juli 2006 en lag om straffefterskänkning, som
innebär att frihetsberövade för vissa typer av brott beviljas strafflindring med
upp till tre år. Cirka 15 000 interner som omfattades av strafflindringen
frisläpptes i förtid i augusti 2006. Åtgärden har kritiserats ur ordnings- och
säkerhetssynpunkt, med hänvisning till hög återfallsfrekvens bland de
frisläppta. Även bristen på strukturerade stöd- och integrationsåtgärder för de
förtida frigivna har kritiserats.
Regeringen har framhållit att åtgärden är en temporär lösning som skall följas
av genomgripande reformer av kriminalvården för att undvika att
överbelastning uppstår på nytt. Ett flertal nya fängelser har också byggts och
ett flertal gamla har uppgraderats. På regional nivå har särskilda ombudsmän
tillsatts för att tillgodose fångars rättigheter och tillgång till vård och andra
tjänster.
Ett annat problem är att häktningstiderna är långa. Dessa fastställs i förhållande
till det misstänkta brottets art. I anslutning till grova brott, till exempel
maffiabrott, tillåts högst två år av förundersökning och häktning. Det har
förekommit enskilda klagomål om övervåld vid frihetsberövande. De flesta
klagomålen gäller själva frihetsberövandet och de första 24 timmarna.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Domstolarna är självständiga i förhållande till den exekutiva makten. Detta
gäller även advokatkåren. Rättssystemet lider dock av stora strukturella brister,
framför allt de långa processtiderna. För de senare har Italien fällts i
Europadomstolen för mänskliga rättigheter i 923 fall under åren 1999-2006.
Vad gäller rätten till en rättvis rättegång har Italien fällts 192 gånger under
samma period. Europarådet har sedan länge uppmanat Italien att genomföra
reformer för att effektivisera rättsväsendet och garantera verkställande av
Europadomstolens domar, bland annat möjliggöra för drabbade att erhålla
kompensation. Mot bakgrund av en rapport i vilken Italiens omfattande brister
i detta fall åter påpekas, uppmanade Europarådets parlamentariska församling i
oktober 2006 Italien att inom sex månader redovisa genomförda förbättringar.
Den parlamentariska församlingen förbehåller sig rätten att - om situationen
inte åtgärdas – stänga av den italienska delegationen från församlingen.
År 2005 antogs en omdiskuterad reform av rättsväsendet och dess
organisation. De områden som berörs är bland annat utnämningar av domare
och åklagare samt deras befordran (vari innefattas en tydligare separation av
6
domar- och åklagarkarriärerna). Vidare införs en "uppförandekod" och
disciplinära åtgärder för domare. Lagens kritiker menar att reformerna
inkräktar på domarkårens självständighet och inte åtgärdar rättsväsendets
bristande effektivitet och resursproblem. Den nuvarande regeringen har utlovat
omfattande reformer för att komma tillrätta med problemen. Även om några
mindre förändringar har genomförts, har inga övergripande åtgärder vidtagits
utan rättsväsendets allvarliga brister kvarstår.
Enligt gällande invandringslag kan en utländsk medborgare som trotsar ett
utvisningsbeslut frihetsberövas. Detta har lett till att många utlänningar som
påträffats uppehålla sig illegalt i landet, men som inte i övrigt gjort sig skyldiga
till brott, satts i fängelse. Genom den nya lagen om straffefterskänkning
släpptes många av dessa ut i förtid. Regeringen har i ett övergripande förslag
till ny invandringslag, som för närvarande behandlas i parlamentet, även
föreslagit ändringar som ska förhindra att personer hamnar i fängelse av
ovannämnda skäl.
I varje region finns en ombudsman, vars uppgift är att värna medborgarnas
rättigheter gentemot den offentliga förvaltningen. Ombudsmännen rapporterar
varje år till berörda region- och kommunstyrelser samt till senatens och
deputeradekammarens talmän.
7. Straffrihet
Ledamöter i det nationella parlamentets två kammare kan inte frihetsberövas
eller ställas inför rätta utan parlamentets godkännande.
Tecken finns på att den organiserade brottsligheten – maffian – har skaffat sig
inflytande i det politiska och offentliga livet i vissa delar av landet. Det faktum
att maffiarelaterade dåd inte alltid klaras upp har givit upphov till tal om
rättslöshet i berörda områden.
Samtidigt som rättsprocesserna ofta är utdragna, är preskriptionstiden för
många brott relativt kort samtidigt som preskriptionstiden inte slutar att löpa
när åtal väcks. Detta har fått till följd att många brott preskriberas innan slutlig
dom har fallit, vilket bidrar till uppfattningen att vissa brottslingar – särskilt
högt uppsatta eller välbärgade sådana – alltför ofta går fria från straff. Det
faktum att finans- och korruptionsbrott omfattades av lagen om
straffefterskänkning har förstärkt denna uppfattning.
Utfärdande av omfattande amnestier, bland annat för svartbyggen och
miljöbrott, har varit ett återkommande fenomen i Italien.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
7
Yttrande-, tryck-, förenings-, församlings- och religionsfrihet inklusive rätten
att ansluta sig till politiska och fackliga organisationer är garanterade i lag.
Den förre premiärministern och numera oppositionsledaren Silvio Berlusconis
omfattande ägande på medieområdet anses vara problematiskt i flera
avseenden. Han har ett dominerande innehav i bolaget Mediaset, vilket har en
så stark ställning på tevemarknaden – cirka 40 procent av tittarna och 65
procent av reklamintäkterna – att den fria konkurrensen och pluralismen kan
ifrågasättas. Det faktum att han är en av landets mest framträdande politiker
ger också upphov till frågetecken bakom opartiskheten i nyhetsbevakningen i
Mediasets tre kanaler. Än allvarligare var situationen under hans tid som
premiärminister, då han satt i beslutsfattande ställning i många fall som direkt
rörde hans medieimperium, samtidigt som han hade ett starkt inflytande över
den statliga televisionen.
2004 antogs två nya lagar på medieområdet i ambitionen att förhindra
intressekonflikter samt att stärka konkurrensen och pluralismen på
medieområdet. Det har dock ifrågasatts om åtgärderna - som vidtogs av
Berlusconis regering - har varit tillräckliga; bland annat Europarådets
parlamentariska församling menar att problemen kvarstår.
Den nuvarande regeringen har framhållit nödvändigheten av genomgripande
lagändringar. Ett förslag till nytt regelverk på TV-området har presenterats av
regeringen, där ökad konkurrens och pluralism är ledord. Förslaget innehåller
bland annat ett tak där en ägare får kontrollera högst 20 procent av den totala
sändningskapaciteten. Motsättningarna mellan de politiska blocken på
medieområdet är emellertid stora, varför det återstår att se om förslaget får
stöd i parlamentet, där det legat i över ett år.
Något förslag till ny lag om intressekonflikter har ännu inte presenterats av den
nuvarande regeringen, trots den kritik man framförde mot den lag om
intressekonflikter som antogs under Berlusconis tid som premiärminister.
Vad gäller religionsfrihet är det enligt anti-terrorismlagen som antogs 2005
förbjudet att bära klädnader som döljer en persons identitet, som t ex burka.
Det finns dock inga rapporter om att någon skulle ha dömts enligt detta
lagrum.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
I Italien råder politisk pluralism med flerpartisystem. Den exekutiva makten
utövas av ministerrådet (regeringen) med premiärministern som ordförande.
Presidenten utser premiärministern efter konsultation med ledarna för de
8
politiska partierna/koalitionerna i parlamentet. Valdeltagandet i nationella val
och val till Europaparlamentet brukar vara förhållandevis högt.
I förhållande till övriga EU-länder är kvinnor dåligt representerade i de
politiska institutionerna, även om läget förbättrats något efter valen 2006. I den
nuvarande Prodi-regeringen är sju av 26 ministrar kvinnor, varav endast två har
egna departement. Av deputeradekammarens 630 ledamöter är 108 kvinnor. I
senaten sitter 315 senatorer, varav 43 är kvinnor.
Det politiska styret i Italien har sedan andra världskriget karaktäriserats av
koalitionsregeringar, oftast i minoritetsställning. För att skapa stabilare
regeringar antogs en ny vallag 1993, varigenom ett majoritetssystem infördes.
Under hösten 2005 antogs en lag som åter förändrade valsystemet och innebar
återgång till ett huvudsakligen proportionellt system. Både inom regerings- och
oppositionspartierna finns det dock ett missnöje med det nuvarande systemet,
eftersom det bidragit till ett jämviktsläge i senaten. Förhandlingar om en ny
vallag pågår därför mellan de politiska blocken och mellan små och stora
partier.
Den grundlagsreform som antogs av den förra regeringen i syfte att stärka
regionernas makt, röstades ned i en folkomröstning i juni år 2006.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Italien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga
rättigheter. Mellan 35 och 40 procent av arbetskraften är ansluten till en
fackförening. Förvärvsfrekvensen är en av de lägsta inom EU med knappt 60
procent av befolkningen i åldern 15-64 år inräknad i arbetskraften (46 procent
för kvinnor). Den informella sektorn är förhållandevis stor. Minimilönen är
inte reglerad i lag men väl i kollektivavtal. Om arbetsgivare och arbetstagare
inte kan komma överens om minimilön kan domstol besluta i ärendet.
Det har under året uppmärksammats att invandrare, särskilt från länder utanför
EU och många utan uppehållstillstånd, utnyttjas som svart arbetskraft inom
bland annat jordbruks-, bygg- och textilsektorn, ofta under oskyddade och
ibland miserabla förhållanden. Ett uppmärksammat exempel är tomatodlare i
regionen Apulien som för skördearbetet utnyttjat östeuropéer och afrikaner
under slavliknande förhållanden och för en timlön motsvarande cirka 10
svenska kronor. Uppgifter finns om omfattande svart produktion av kläder och
modevaror i ett område utanför Florens, där kinesiska invandrare uppges
arbeta i total avsaknad av skyddsregler rörande arbetstid, arbetsmiljö och
minimilön.
9
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Alla som lagligen uppehåller sig i Italien har rätt till grundläggande sjukvård.
Den offentliga sjukvården är starkt subventionerad och tillänglig för alla. I
centrala och södra delen av landet har dock den offentliga sjukvårdens standars
kritiserats. Akut sjukvård är gratis och erbjuds alla, utan identitetskontroll.
12. Rätten till utbildning
Skolgången är obligatorisk från 7 till 18 år. Även barn till utländska
medborgare som vistas illegalt i Italien har rätt till skolgång. Statliga universitet
är öppna för alla med slutbetyg från sekundär utbildning och avgiftsfria,
förutom inskrivningsavgiften, som dock varierar i storlek mellan olika
universitet och fakulteter. Ingen direkt motsvarighet till studielån finns, varför
mat och husrum samt studiematerial oftast bekostas av föräldrarna eller andra
anhöriga.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsstandarden är generellt hög men varierar betydligt mellan syd och
nord, liksom mellan landsbygd och stad. Arbetslösheten är särskilt hög i södra
Italien. Illegala invandrare har ofta låg eller mycket låg levnadsstandard.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Kvinnor åtnjuter samma juridiska rättigheter som män, men på det
ekonomiska planet finns fortfarande stora skillnader. Både förvärvsfrekvensen
och lönen för kvinnor ligger långt under männens, men precis som för
ekonomin i övrigt finns det stora regionala skillnader. Sysselsättningsnivån för
kvinnor i Italien ligger på 46 procent och i södra Italien endast 31 procent.
Enligt det forskningsinstitutet Censis är löneskillnaden mellan män och
kvinnor 26 procent. Problematiken är delvis kulturellt och generationsmässigt
betingad men även påverkad av en i stora delar av landet outvecklad offentlig
och privat barn- och äldreomsorg. Exempelvis går mindre än 10 procent av
barnen upp till 3 år på dagis, vilket försvårar förvärvsarbete för kvinnor.
Ungefär 10 procent av alla småföretagare är kvinnor medan bara tre procent av
företagsledare i storföretag är kvinnor. Arbetslösheten är högre för kvinnor,
men de senaste åren har den procentuella sysselsättningsökningen bland
10
kvinnor varit genomgående högre än för männen. Kvinnor har generellt en
högre utbildningsnivå än män.
Våld mot kvinnor, i hemmet och utanför, uppges vara ett allvarligt problem.
Under de senaste åren har fall av så kallat hedersrelaterat våld mot unga
kvinnor förekommit och vållat debatt. Mest uppmärksammat har fallet Hina
från 2006 blivit, med en ung kvinna av pakistansk härkomst. Hon hittades med
avskuren hals i familjens trädgård, mördad av sin far och andra manliga
släktingar eftersom hon inte ansetts ha levt enligt traditionens och religionens
regler. Hinas far och två andra manliga släktingar dömdes i november 2007 till
vardera 30 års fängelse för mordet.
Inom ramen för den organiserade brottsligheten förekommer handel med
kvinnor och påföljande prostitution. De prostituerade blir allt yngre och det
rapporteras om slavliknande förhållanden. Enligt en rapport från
inrikesdepartementet som publicerades 2007 har prostitutionen i Italien ökat
med 17 procent på tre år. Majoriteten av de prostituerade är utländska kvinnor
från Östeuropa och Afrika, men en tendens till ökning av prostituerade från
Kina har noterats. Omkring 30 procent av de prostituerade bedöms vara offer
för människohandel och cirka 20 procent är minderåriga. Regeringen har i vissa
avseenden sökt få bukt med problemen och presenterade i november 2007 ett
lagförslag om hårdare tag mot prostitution, bland annat med skärpningar i
lagen för att skydda minderåriga och förbud mot prostitution på vissa platser.
15. Barnets rättigheter
Italien är ett av de få länder i Europa som inte har någon Barnombudsman på
nationell nivå, vilket till exempel UNICEF och Rädda Barnen beklagar. Men
det finns ett lagförslag i parlamentet som enligt uppgift kan antas den närmaste
tiden.
Enligt institutet för ekonomisk och social forskning (IRES) ökar andelen
minderåriga i arbetslivet. Ett av fem barn mellan 11 och 14 år uppges ha någon
form av arbetslivserfarenhet, ofta inom ramen för familjeföretag.
Amnesty International kritiserar Italien för mottagandet av flyktingbarn,
särskilt ensamkommande sådana. Kritiken gäller det faktum att barn ofta
kvarhålls i mottagningsförläggningar, utan hänsyn till deras särskilda behov och
utan hjälp för att kunna ifrågasätta frihetsberövandet.
Illegala invandrare som är minderåriga (och föräldralösa) har rätt till
uppehållstillstånd tills de fyller 18 och även full tillgång till fri sjukvård och
skola upp till 16 års ålder. Om de är väl integrerade (studier, jobb eller dylikt)
beviljas de ofta uppehållstillstånd även efter 18 års ålder.
11
Barnprostitution har den senaste tiden ökat och ses som ett allvarligt problem.
De som ertappas med att köpa sex från minderåriga kan dömas till upp till tolv
års fängelse samt böter. Barn som inte går i skolan och som försörjer sig på att
spela musik eller tigga på gator är en relativt vanlig syn i de större städerna. Det
förekommer att barn, bland annat av romersk härkomst, utnyttjas av ligor till
att stjäla.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Regioner med traditionella minoriteter såsom fransktalande i Valle d'Aosta och
tysktalande i Trentino Alto Adige (Sydtyrolen) samt tysk- och slovensktalande i
Friuli Venezia-Giulia åtnjuter speciell autonom status vilket innebär
användande av minoritetsspråket i offentlig administration, och för de två
förstnämnda även undervisningen i offentlig skola.
Från att ha varit ett utvandrarland har Italien de senaste decennierna alltmer
blivit ett invandrarland, med över tre miljoner legala invandrare i landet, vilket
utgör över 5 procent av befolkningen. Största ursprungsländer är Albanien,
Marocko, Rumänien, Kina och Ukraina.
I Italien finns en romsk minoritet på cirka 115 000 individer, som kan delas
upp i två grupper. Den största gruppen på cirka 70 000 personer har italienskt
medborgarskap, lever huvudsakligen i centrala och södra Italien och har rötter i
landet sedan 1300-talet. De lever under förhållanden som inte skiljer sig
mycket från andra italienares. Den andra gruppen domineras av 40 000
immigranter huvudsakligen från Rumänien och före detta Jugoslavien som i
allmänhet lever under sämre förhållanden. Denna grupp har haft begränsade
möjligheter att skaffa husrum, utbildning och arbete.
Italien har länge kritiserats för att inte ta tag i problemen med romernas
situation. Rumäner och i synnerhet rumänska romer är överrepresenterade i
brottsstatistiken och enskilda fall får ofta stort utrymme i media, vilket har
minskat toleransen mot romerna som grupp. Rånmordet på en italiensk kvinna
i början av november, för vilket en rumänsk rom står åtalad, skapade rasistiska
stämningar i landet. Regeringen antog strax därefter ett dekret (provisorisk
lagstiftning med omedelbart ikraftträdande) som ger myndigheter möjlighet att
utvisa EU-medborgare om de anses utgöra ett hot mot den allmänna
ordningen. Flera rumäner utvisades redan dagarna efter. Regeringsdekretet har
utsatts för stark kritik från olika håll, bland annat från Amnesty International,
som anser att dekretet strider mot principer om rättsäkerhet, förutsebarhet och
rätten att överklaga. För att bli permanent lagstiftning skall dekretet godkännas
12
av parlamentet. Senaten röstade för ett godkännande i början av december och
nu återstår omröstning i deputeradekammaren.
Exempel på regeringens arbete för att motverka rasdiskriminering är kontoret
mot rasdiskriminering som inrättades 2003 och som genomför
informationskampanjer för att motverka intolerans samt ger stöd till enskilda
genom att ta emot klagomål och stå till tjänst med juridisk rådgivning.
Ett annat exempel är det så kallade muslimska rådet som inrättades 2005 vid
det italienska inrikesministeriet. Rådet är ett rådgivande organ bestående av 16
utvalda representanter för moderata muslimer och fungerar som "bollplank" i
integrationsrelaterade frågor. Syftet är att underlätta dialog och förebygga
spänningar mellan det övervägande katolska Italien och dess växande
muslimska minoritet.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Homosexuella par kan i Italien inte gifta sig, registrera partnerskap eller
adoptera barn. Frågan om en juridisk reglering av samboskap - utan åtskillnad
mellan homo- och heterosexuella par - är sedan länge föremål för en intensiv
och känsloladdad debatt. Den nuvarande regeringen lade hösten 2006 ett
förslag till sambolagstiftning, vilket fortfarande är föremål för parlamentets
behandling. Reaktioner mot förslaget har framförallt kommit från
kristdemokrater, konservativa och representanter för den katolska kyrkan, vilka
betraktar sambolagstiftning som ett hot mot den kristna familjesynen och
äktenskapet.
I ett land där katolska kyrkan fortfarande har en stark ställning accepteras inte
alltid homosexualitet av enskilda och debatten om de homosexuellas roll i
samhället har ofta förts mot bakgrund av den katolska kyrkans familjepolitiska
ställningstaganden. På senare år har ett flertal fall där homosexuella har fallit
offer för homofobi uppmärksammats. Det finns emellertid tecken på en ökad
tolerans. Regionpresidenten i Apulien är öppet homosexuell och sedan valet i
april är den öppet transexuella Vladimir Luxuria parlamentsledamot för
kommunistpartiet.
18. Flyktingars rättigheter
Italien har ratificerat Genèvekonventionen från 1951. En heltäckande
asyllagstiftning saknas emellertid fortfarande. Även om specifika regler kring
asyl finns, är flera områden fortfarande oreglerade, vilket kritiseras ur
rättssäkerhetssynpunkt, bland andra av Amnesty International. Under hösten
13
antogs lagstiftning som implementerar två EU-direktiv om miniminormer på
asylområdet, vilket har medfört vissa förbättringar.
Efter omfattande kritik om ett ineffektivt mottagningssystem och undermåliga
förläggningar har ett omstruktureringsarbete gradvis genomförts på grundval
av en statlig utredning. Flera förläggningar – som den ökända
Lampedusaförläggningen på Sicilien - har stängts eller omvandlats till öppna
transitcenter och standarden har höjts. Mottagningen sker numera i nära
samordning med IOM (International Organisation of Migration) och UNHCR
på plats och enskilda organisationer och journalister ges tillträde till
förläggningarna. Resurser skall ha avsatts för att stärka tolk- och
översättningsservicen vid förläggningarna.
19. Funktionshindrades rättigheter
Funktionshindrade i Italien möter ofta avsevärda praktiska svårigheter i
vardagslivet, eftersom den allmänna miljön ofta inte är handikappanpassad.
Sedan 2000 finns en lag om funktionshindrades rätt till arbete. Lagen säger att
alla företag med 15–35 anställda måste anställa en person med funktionshinder,
företag med 36–50 anställda måste anställa 2 personer och att i större företag
ska 7 procent av arbetskraften utgöras av funktionshindrade. Företagen betalar
lägre socialförsäkringsavgifter för funktionshindrade och
utbildningskostnaderna bärs helt av staten.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Det finns ett stort antal oberoende organisationer för mänskliga rättigheter i
Italien.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Sveriges ambassad i samarbete med Svenska Institutet och provinsen i Milano
anordnade våren 2006 ett seminarium om människohandel i Milano. Syftet var
att främja erfarenhetsutbyte och internationellt samarbete i kampen mot
människohandel. Vid seminariet visades den svenska filmen Lilja4-ever.
I samarbete med svensk-italienska handelskammaren Assosvezia bjöd Sveriges
ambassad i november 2007 den svenska Barnombudsmannen till Italien för att
diskutera barns rättigheter med representanter från det italienska samhället.
14
Ambassaden har också under 2007 anordnat besök i Italien av dels UD:s
ambassadör för arbetet mot människohandel, dels planeringschefen för
migrationsfrågor på Justitiedepartementet.
I samband med olika främjandeprojekt för firandet av Astrid Lindgrens 100årsdag har frågan om barns rättigheter lyfts fram.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards