Refluxsjukdom drabbar var tionde svensk
Refluxsjukdom beror på att sur magsaft från magsäcken regelbundet och ofta kommer upp i
matstrupen. Refluxsymtom inträffar när ventilen mellan matstrupe och magsäck, som normalt
förhindrar detta, läcker. 8-10 procent av svenskarna lider av refluxsjukdom, det vill säga har
refluxsymtom två eller fler gånger i veckan. Den sura magsaften irriterar och obehandlad kan
refluxsjukdomen i värsta fall orsaka inflammation, sår och blödningar i matstrupen.
Vanliga symtom
Det främsta symtomet vid refluxsjukdom är halsbränna, en obehaglig brännande känsla
bakom bröstbenet. De flesta personer har förutom halsbränna även sura uppstötningar,
svårigheter att svälja och smärtor i övre delen av buken.
Skillnaden mellan halsbränna och refluxsjukdom
Halsbränna och sura uppstötningar kan alla drabbas av då och då. Mer än var tredje vuxen
svensk har mer eller mindre omfattande besvär av halsbränna varje månad. När
halsbrännan uppträder två eller fler gånger i veckan och är så kraftig att den orsakar
allvarligare problem betraktas det som refluxsjukdom.
Ungefär 40 procent av den vuxna befolkningen upplever halsbränna minst en gång i
månaden. 15-20 procent har besvär minst en gång per vecka och 4-7 procent har besvär
dagligen1 .
Så ställs diagnos
När halsbrännan uppträder två eller fler gånger i veckan och är så kraftigt att den orsakar
allvarligare problem, betraktas det som refluxsjukdom. Diagnos brukar ställas med stöd av
patientens egna upplevelser och symtom. Till hjälp kan läkaren använda specifika frågor där
patienten får gradera sina refluxsymtom (halsbränna, bröstbränna och sura uppstötningar)
under den senaste tiden.
KURT (KvalitetsUppföljning av RefluxTerapi) är en metod som utvecklats för att läkare
lättare ska kunna följa upp den läkemedelsbehandling som ordinerats till patienter med
refluxsjukdom och se till att rätt patient får rätt vård och behandling.
Eventuella skador på slemhinnor konstateras med gastroskopi, en undersökning där en tunn
böjlig slang förs ner genom svalget och ner i matstrupen. Genom gastroskopet kan läkaren
titta på matstrupens slemhinnor och även ta vävnadsprover.
Man kan också med så kallad 24-timmars pH-mätning utvärdera i vilken omfattning sur
magsaft kommer upp i matstrupen. Vid denna undersökning förs en mycket tunn tråd via
näsöppningen, genom bakre svalget och ner till matstrupens nedre del strax ovan övre
magmunnen. Vid ändslutet på tråden kan man kontinuerligt mäta slemhinnans surhetsgrad.
Alla kan drabbas
Alla kan få reflux om trycket i buken blir tillräckligt stort, till exempel vid mycket tunga lyft.
Ofta märker man inte av detta då muskelrörelser i matstrupen för ner magsaften igen, slem
Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige 2006
1/5
skyddar och saliv spolar rent. Det finns också förändringar i kroppen som kan leda till att
syra tränger upp i matstrupen. Det kan vara:
Minskad salivutsöndring - gör att saliven inte räcker till att neutralisera syran.
Muskulaturen i den nedre slutarmuskeln är försvagad - gör att surt maginnehåll
tränger upp i matstrupen.
Den nedre slutarmunnen slappnar av för länge - gör att surt maginnehåll har god tid
på sig att tränga upp i matstrupen.
Tömningen av magsäcken är fördröjd - gör att magsäcken blir full och surt
maginnehåll läcker upp i matstrupen.
Riskfaktorer
Riskfaktorer som kan förvärra symtomen av refluxsjukdomen är:
Rökning
Kost – många får besvär av fet mat, starkt kryddad och stekt mat, choklad,
pepparmint, syrliga juicer, kaffe och alkohol
Stora måltider och/eller mat strax innan sänggående
Stress
Tunga lyft
Åtsittande kläder
Framåtlutande arbetsställningar
Övervikt
Vissa läkemedel, exempelvis smärtstillande medel av NSAID-typ (t e x ibuprofen,
acetylsalicylsyra, COX-2 selektiva medel) samt en del astma- och blodtrycksmediciner.
Även en mängd andra läkemedel kan påverka den nedre matstrupssfinktern.
Komplikationer av refluxsjukdom
Om refluxsjukdomen inte behandlas kan det leda till allvarliga komplikationer:
Upprepat läckage av sur magsaft gör att slemhinnan får frätskador, blir röd och sårig.
Det kan orsaka inflammation i matstrupen – refluxesofagit.
Långvariga frätskador kan orsaka ärrbildningar som gör att matstrupen får
förträngningar – strikturer – vilket gör det svårare att svälja.
10-15 procent av patienterna som har refluxsjukdom lider även av Barretts syndrom.
Det innebär att matstrupens slemhinna förändras och blir mer lik magsäckens
slemhinna. Barretts syndrom kan leda till matstrupscancer. Risken för
matstrupscancer är 25 gånger större för patienter med Barretts syndrom.
Refluxsjukdomen påverkar livskvaliteten betydligt
Refluxsjukdom påverkar i allra högsta grad patientens vardag. En person med
refluxsjukdom kan till exempel ha svårt att sova på natten, tvingas undvika viss mat och
dryck, inte böja sig ner och t ex knyta skorna utan att få symtom o s v.
Nyare studier har visat att symtomen, framför allt smärtan, påverkar livet så mycket att
patienterna har lägre livskvalitet än till exempel patienter med kärlkramp. Ändå finns det en
risk att symtomen trivialiseras. Nattlig halsbränna är ett av de mest uttalade symtomen.
Sömnstörningarna leder till att många personer också får försämrad arbetsförmåga. Men det
får oftast inte doktorn reda på.
Personer med refluxsjukdom värderar sjukdomens påverkan på livskvaliteten mycket
negativt, till och med mer negativt än personer med hjärtsvikt, diabetes och astma2
Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige 2006
2/5
Så behandlas refluxsjukdom
Det finns många läkemedel som kan hjälpa vid tillfällig halsbränna. Mildare symtom kan
behandlas med receptfria läkemedel. Är däremot symtomen alltför besvärande och inte avtar
trots att du använt receptfria läkemedel två eller fler gånger i veckan är det viktigt att ta
kontakt med en läkare och få ett receptbelagt läkemedel utskrivet.
Olika typer av läkemedel
Det finns idag fem olika typer av läkemedel mot refluxsjukdom:
Protonpumpshämmare – Läkemedel som hämmar produktionen av magsyra mest
effektivt. Eftersom läkemedlet verkar inne i själva cellen är dess effekt mycket god.
Magsyrans surhetsgrad sjunker och besvären lindras effektivt. Exempel: Losec,
Nexium. Losec är framför allt till för patienter med lättare besvär medan Nexium är den
protonpumpshämmare som ger bäst effekt och framför allt är till för patienter som
behöver mer effektiv behandling.
Antacida – läkemedel som neutraliserar magsyran. Preparatet neutraliserar det
sura pH-värdet i magsäcken. Effekten är dock kortvarig. Efter ca en timme har det
bildats ny magsyra i magsäcken och preparatet slutar därmed verka. Exempel:
Novalucol, Novaluzid
Alginater- läkemedel som bildar ett lock över magsyran och hindrar den från att
komma upp i matstrupen. När preparatet kommer i kontakt med magsyran bildas
ett skum. Skummet lägger sig högst upp i magsäcken och skapar ett skyddande
skikt mellan magsyran och den övre magmunnen. Skiktet hindrar att magsyra kan
tränga upp i matstrupen och irritera dess känsliga slemhinna. På så vis lindras
besvären med halsbränna och sura uppstötningar tillfälligt. Exempel: Gaviscon.
H2-blockare – läkemedel som minskar produktionen av saltsyra genom att
blockera en av receptorerna (H2-receptorn) på parietalcellens yta. Därmed minskar
cellen sin syraproduktion och magsyran blir efterhand mindre aggressiv, vilket i sin
tur lindrar besvären.Exempel: Cimetidin, ranitidin.
Vilken behandling krävs?
Det finns en del man kan göra själv om man enbart har mildare refluxbesvär. Att leva ett
hälsosamt liv är viktigt och påverkar även t ex halsbränna positivt. Det kan gälla att t ex se
till att man får ordentligt med sömn och motion och äter en allsidig kost. En del tycker att
symtomen mildras om man minskar på vissa livsmedel som kaffe, te, kryddor mm. På
Apoteket kan man köpa en del läkemedel receptfritt som kan hjälpa vid mildare besvär av
halsbränna.
För den som har svåra besvär eller lider av refluxsjukdom finns läkemedel på recept som
läkare skriver ut. Den vanligaste behandlingen vid refluxsjukdom är med så kallade
protonpumpshämmare som hämmar de syraproducerande cellerna i magen, vilket gör
magsaften mindre sur. Läkemedelsförmånsnämnden har nyligen funnit att Nexium är den
protonpumpshämmare som ger bäst effekt och är mest kostnadseffektiv för patienter som
behöver mer effektiv behandling.
En undersökning3 visar att ca 30 procent av patienterna hade kvarstående besvär trots
behandling med protonpumpshämmare. Hos mer än hälften av dessa patienter hade ingen
strukturerad uppföljning av symptomen skett under det senaste året efter insatt behandling.
Viktigt att inte vänta med behandling
En ny undersökning4 visar att personer med refluxsjukdom ofta väntar i två år innan de söker
läkarhjälp. Anledningen kan vara den missuppfattning som råder bland de drabbade att det
Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige 2006
3/5
inte finns effektivare läkemedel än de receptfria, som i själva verket bara lindrar tillfällig
halsbränna. Resultatet från studien visade att de som behandlats med receptbelagda
läkemedel fick en större förbättring av sina symtom jämfört med de patienter som fick
receptfria läkemedel.
Patientorganisationer
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, RMT, är en organisation för människor med
sjukdomar, skador och funktionsstörningar i mag-tarmkanalen. Förbundet har ca 6 600
medlemmar organiserade i 21 länsföreningar och 4 lokalavdelningar över hela landet.
www.magotarm.se
Korta fakta:
40 procent av den svenska befolkningen besväras av halsbränna då och då
8-10 procent av den svenska befolkningen lider av refluxsjukdom, dvs har
refluxsymtom två eller fler gånger per vecka
7 procent av den svenska befolkningen har refluxsymtom dagligen
Den vanligaste åldern bland dem som lider av refluxsjukdom är 55-70 år
Refluxsjukdom är 2-3 gånger vanligare bland män än bland kvinnor
De vanligaste symtomen vid refluxsjukdom är halsbränna/bröstbränna, sura
uppstötningar och magsmärtor
25 procent av dem som behandlas medicinskt har fortfarande kvar sina besvär
Varannan person som har refluxsymtom anser att deras mat- och dryckesvanor
påverkas av refluxbesvären
Var tredje person som har refluxsymtom anser att deras sömn påverkas av
refluxbesvären
Var femte person som har refluxsymtom anser att deras förmåga att klara sina
arbetsuppgifter påverkas av refluxbesvären
(Källa: SIFO 2003, 2005)
Referenser
1. Locke GR 3rd et al, Prevalence and clinical spectrum of gastroesophageal reflux: a population-based study
in Olmsted County, Minnesota. Gastroenterology 1997;112:1448-56.
2. Wiklund I et al. Expert Rev Pharmacoeconomics outcomes Res April 2003;3:341-350
3. R. Ekesbo, Läkarstämman 2005
4. Jones R et al Barriers and influencing factors affecting the likelihood of patients with GERD consulting a
physician: results of a multinational survey. Poster presented at the World Congress of Gastroenterology
Congress, 2005
Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige 2006
4/5
Ett bakgrundmaterial från AstraZeneca Sverige 2006
