Bakgrundsinformation om
refluxsjukdom
Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige
November 2005
För mer information
Ann-Christine Berg, pressansvarig, AstraZeneca Sverige, terapiområde mage/tarm,
tel 08-553 231 29, mob 0733-35 14 30, [email protected]
Mer information finns också på www.magskolan.se
Ett pressmaterial från AstraZeneca, November 2005
1/5
Reflux en sjukdom som drabbar var tionde svensk
Korta fakta:
•
•
•
•
•
•
•
40 procent av den svenska befolkningen besväras av halsbränna då och då
8-10 procent av den svenska befolkningen lider av refluxsjukdom, dvs har
refluxsymtom två eller fler gånger per vecka
7 procent av den svenska befolkningen har refluxsymtom dagligen
Medelåldern bland dem som lider av refluxsjukdom är 55-70 år
Refluxsjukdom är 2-3 gånger vanligare bland män än bland kvinnor
De vanligaste symtomen vid reflux är halsbränna/bröstbränna, sura uppstötningar
och magsmärtor
• 25 procent av de som behandlas medicinskt har fortfarande kvar sina besvär
• Varannan person som har refluxsymtom anser att (52%) att deras mat- och
dryckesvanor påverkas av refluxbesvären
• Var tredje (33%) person som har refluxsymtom anser att deras sömn påverkas av
refluxbesvären
• Var femte (21%) person som har refluxsymtom anser att att deras förmåga att klara
sina arbetsuppgifter påverkas av refluxbesvären
(Källa: SIFO 2003, 2005)
Sur magsaft i matstrupen
Refluxsjukdom, Gastroesofageal refluxsjukdom, beror på att sur magsaft från magsäcken
kommer upp i matstrupen. Detta kallas för reflux och inträffar när ventilen mellan matstrupe
och magsäck, som normalt förhindrar detta, läcker av någon anledning. Den sura magsaften
irriterar och obehandlad kan refluxsjukdomen i värsta fall orsaka inflammation, sår och
blödningar i matstrupen.
Vanliga symtom
De vanligaste symtomen vid refluxsjukdom är halsbränna, bröstbränna och sura
uppstötningar. Andra symtom är bröstsmärta, illamående, klumpkänsla (globus),
sväljsvårigheter, smärta vid sväljning, heshet och astma.
Refluxsjukdom delas in i två huvudgrupper. Vid erosiv refluxsjukdom har man synliga
slemhinneskador i matstrupen och man kan både ha symtom och vara utan symtom. Vid
enbart symtomatisk refluxsjukdom har man inga synliga skador på slemhinnan men trots
detta ofta förekommande symtom.
Kronisk sjukdom
Refluxsjukdom är en kronisk sjukdom och komplikationer kan förekomma i form av bland
annat försnävningar (strikturer) eller omvandling av cellerna i matstrupen (Barretts
esofagus).
Kostnad för samhället
Refluxsjukdom är en sjukdom som orsakar mycket lidande för de som har sjukdomen.
Sjukdomen innebär även ett stort produktivitetsbortfall för samhället. Baserat på data från
svenska patienter som sökt allmänläkare p g a refluxbesvär är sjukfrånvaron 2,5 timmar per
Ett pressmaterial från AstraZeneca, November 2005
2/5
vecka (ett viktat medelvärde för samtliga som hade lindriga, måttliga, samt svåra besvär)
(Wahlqvist et al, 2001).
När man dessutom tog hänsyn till produktivitetsrelaterad arbetsförlust på grund av besvär
från refluxsjukdomen och lägger till tiden för sjukfrånvaro får man ett snitt på totalt 8,97
timmar per vecka (ett viktat medelvärde för samtliga). (Wahlqvist et al, 2001). IHE, Institutet
för hälso- och sjukvårdsekonomi, har beräknat att arbetskraftskostnaden per timme
(inklusive sociala avgifter) är 186,6 kr.
Sämre livskvalitet
Förutom produktivitetsbortfall tillkommer refluxsjukdomens påverkan på livet som är svårare
att värdera i pengar. Det kan vara att en person med reflux till exempel får svårt att sova på
natten, måste undvika viss mat och dryck, att hon/han inte kan böja sig ner och t ex knyta
skorna utan att få symtom osv.
När det gäller fysisk smärta, mental hälsa, vitalitet/livskraft och social funktion hos personer
med refluxsjukdom, värderar dessa allvarlighetsgraden av sjukdomens påverkan på
livskvaliten mycket negativt, till och med mer negativt än personer med hjärtsvikt, diabetes
och astma (Wiklund et al, 2003).
Kan vem som helst få refluxsjukdomen?
Alla kan få reflux om trycket i buken blir tillräckligt stort, till exempel vid mycket tunga lyft.
Ofta märker man inte av detta då muskelrörelser i matstrupen får ner magsaften igen, slem
skyddar och saliv spolar rent.
Ungefär 40 procent av den vuxna befolkningen upplever halsbränna minst en gång i
månaden. 15-20 procent har besvär minst en gång per vecka och 4-7 procent har besvär
dagligen (Locke et al). Det är när symtomen är så omfattande att de påverkar livskvaliteten
(d v s symtom minst två gånger i veckan eller oftare) som symtomen anses vara en sjukdom
– refluxsjukdom.
Hur vanlig är sjukdomen i Sverige?
I Sverige uppger 8-10 procent av den vuxna befolkningen att de har halsbränna två eller
flera gånger i veckan, dvs refluxsjukdom.
Diagnostiserad erosiv refluxsjukdom (utgörs av mindre än hälften av refluxpatienterna)
indelas i olika svårighetsgrader enligt den sk Los Angeles klassificeringen mellan grad A-D
där grad D är den allvarligaste graden av slemhinneskador i matstrupen med utbredning i
större delen av omkretsen i matstrupen. (Dent et al, 2001).
Riskfaktorer
Riskfaktorer som kan förvärra symtomen av refluxsjukdomen är:
• Rökning
• Kost – många får besvär av fet mat, starkt kryddad och stekt mat, choklad,
pepparmint, syrliga juicer, kaffe och alkohol
• Stora måltider och/eller mat strax innan sänggående
• Stress
• Tunga lyft
• Åtsittande kläder
Ett pressmaterial från AstraZeneca, November 2005
3/5
•
•
•
Framåtlutande arbetsställningar
Övervikt
Vissa läkemedel, exempelvis smärtstillande medel av NSAID-typ (t e x ibuprofen,
acetylsalicylsyra, COX-2 selektiva medel) samt en del astma- och blodtrycksmediciner.
Även en mängd andra läkemedel kan påverka den nedre matstrupssfinktern.
Hur ska refluxsjukdomen behandlas?
I Sverige finns idag inga nationella riktlinjer för behandling av refluxsjukdomen. Man arbetar
dock på ett nationellt Dyspepsi-vårdprogram som beräknas bli klart detta år (dyspepsi är en
samlingsdiagnos där bl a gastroesofageal refluxsjukdom ingår). Vilken behandling som
passar beror på hur uttalade symtomen är och hur återkommande de är. Är symtomen
regelbundna och påverkar livskvaliteten negativt bör man diskutera lämplig behandling med
sin läkare.
Egenvård när besvären är milda
Det finns en del man kan göra själv om man enbart har mildare besvär. Att leva ett
hälsosamt liv är viktigt och påverkar även t ex halsbränna positivt. Det kan gälla att t ex se
till att man får ordentligt med sömn och motion och äter en allsidig kost. En del tycker att
symtomen mildras om man minskar på vissa livsmedel som kaffe, te, kryddor mm. På
Apoteket kan man köpa en del läkemedel receptfritt som kan hjälpa vid mildare besvär av
halsbränna. Det finns tre kategorier läkemedel – antacida/alginsyrapreparat, H2-blockerare
eller protonpumpshämmare
Det är dags att söka läkare när symtomen ( t ex halsbränna, bröstbränna eller sura
uppstötningar) inte avtar trots att du använt receptfria läkemedel två eller fler gånger i
veckan och inte blir besvärsfri.
Läkemedelsbehandling vid svårare besvär och reflux
För den som har svåra besvär eller lider av refluxsjukdom finns läkemedel på recept med mer
effekt som läkare skriver ut om läkaren finner det befogat.
Den vanligaste behandlingen vid refluxsjukdom är med så kallade protonpumpshämmare (t
ex Nexium, Losec, Lanzo, Pantoloc och Pariet). Protonpumshämmarna hämmar de så
kallade syrapumparna, vilka har till uppgift att producera magsyran. På så sätt minskar
magsyreproduktionen. Magsyran har normalt betydelse för att smälta och bryta ned maten.
Kirurgisk behandling när sjukdomen blir allvarlig
Om man inte tycker man blir bättre eller tillräckligt bra av förändringar i livsstil eller receptfria
läkemedel kan man behöva ytterligare undersökning av läkare. Läkare kan utföra så kallad
EGD-skopi (undersökning av matstrupen, magsäck och tolvfingertarm, ofta förenklat kallat för
gastroskopi) för att se om det finns en eventuell inflammation eller förändring i matstrupen
eller magsäcken, eller tolvfingertarmssår.
I vissa fall kan sjukdomen vara så allvarlig att en operation är nödvändig att göra i syfte att
minska läckaget i ventilen mellan magen och matstrupen. Operation kan också övervägas när
patienten är ung och man vill undvika mångårig medicinering.
Ett pressmaterial från AstraZeneca, November 2005
4/5
Referenser
1. Dent J et al. Management of gastroesophageal reflux disease in general practice. BMJ 2001; 322: 344-347
2. Locke GR 3rd et al, Prevalence and clinical spectrum of gastroesophageal reflux: a population-based study in
Olmsted County, Minnesota. Gastroenterology 1997;112:1448-56.
3. Wiklund I et al. Expert Rev Pharmacoeconomics outcomes Res April 2003;3:341-350
4. Wahlqvist P. Symptoms of gastroesophageal reflux disease, perceived productivity, and health-related quality of
life. American Journal of Gastroenterology 2001;96(suppl):S57-S61.
Ett pressmaterial från AstraZeneca, November 2005
5/5
