Kandidatuppsats
Att vara eller icke vara
retoriskt framgångsrik?
En kvalitativ innehållsanalys om Göran Perssons
och Stefan Löfvens sätt att tala
Författare: Julia Johansson
Handledare: Patric Lindgren
Examinator: Gunnar Hansson
Termin: VT16
Ämne: Statsvetenskap
Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2SK300
Abstract
Rhetoric is more relevant than ever and has established its range enormously recent
years. More and more people discover what the arts of speaking can do for oneself and
ofcourse for others. Rhetoric is applicable to most forums, but not least in politics. The
Social Democrats are the party in Sweden who has been in government most times in
modern history, and therefore the essay explores two influential politicians within the
party. Former Prime Minister Göran Persson and today’s (2016) party chairman and
Prime Minister Stefan Löfven. To get the differences and similarities between these
two, has two speeches each by these politicians been studied and then further analyzed
to answer the question; Who is most rhetorically successful – Göran Persson or Stefan
Löfven?
Nyckelord
Rhetoric, Authority, Göran Persson, Stefan Löfven, Politics, Social Democrats, Ethos,
Logos, Pathos, Arete, Fronesis, Eunoia.
Tack
Ett stort tack till närvarande och fantastiska vänner samt familj för att Ni alltid stöttar
mig i allt jag gör. Även tack till alla som har kommenterat idéer, strategier och olika
väsentligheter om uppsatsen. Tack till min handledare Patric Lindgren för bra feedback,
diverse tips och att Du alltid har något roligt att dela med Dig av.
i
Innehåll
ii Tabellföteckning____________________________________________________iii
1 Introduktion ________________________________________________________ 1
1.1 Syfte och frågeställning ____________________________________________ 1
1.1 Tidigare forskning_________________________________________________ 3
2 Teori ______________________________________________________________
2.1 Retorikens historia och innebörd _____________________________________
2.2 Ethos ___________________________________________________________
2.2.1 Arete ________________________________________________________
5
5
6
7
2.2.2 Fronesis _____________________________________________________ 7
2.2.3 Eunoia ______________________________________________________ 7
2.3 Logos___________________________________________________________ 8
2.4 Pathos __________________________________________________________ 8
2.5 Auktoritetsteorin och auktoritetsmakt__________________________________ 8
3 Metod och material _________________________________________________ 10
3.1 Metod _________________________________________________________ 10
3.2 Material ________________________________________________________ 11
4 Analys ____________________________________________________________ 13
4.1 Sammanställning av tal ____________________________________________ 13
3.2.1 Göran Persson - Tal 1:Första Maj 2002 ___________________________ 13
3.2.2 Göran Persson - Tal 2: Sommartal i Björkvik 2002 __________________ 16
3.2.3 Stefan Löfven - Tal 1: Första Maj 2014____________________________ 20
3.2.4 Stefan Löfven - Tal 2: Sommartal i Stockholm 2014 __________________ 24
4.1 Göran Persson - Tal 1: Första Maj 2002 _______________________________
4.2 Göran Persson - Tal 2: Sommartal i Björkvik 2002 ______________________
4.3 Stefan Löfven - Tal 1: Första Maj 2014 _______________________________
4.4 Stefan Löfven - Tal 2: Sommartal i Stockholm 2014 _____________________
4.5 Gemensam analys och resultat ______________________________________
27
30
31
32
34
5 Slutsats ___________________________________________________________ 37
Sammanfattning _____________________________________________________ 39
Referenser __________________________________________________________ 40
Tryckta källor ________________________________________________________ 40
Digitala källor ________________________________________________________ 40
ii
Tabellförteckning
Tabell 1: Analysschema och poängsättnning som slutsatser om ethos, logos, pathos och
auktoritetsteorin, sida 38.
Tabell 2: Analysschema och poängsättning som slutsatser arete, fronesis och eunoia,
sida 39.
iii
1 Introduktion
Retorik - vad är det? Många retorikexperter skulle säga att det är konsten att tala. Andra
skulle benämna det som konsten att få andra att lyssna. Genom historien har retorik
etablerat sig mer och mer, inte minst bland auktoritära personer med makt och dessutom
även hos vanligt folk. Att publiken, åhörarna, blir mer medvetna kring konsten att tala
och inkasserar diverse knep för att fånga åhörarnas uppmärksamhet till fullo, gör att
retoriken bör vara vassare än någonsin.
Svenska politiker media- och retoriktränas som aldrig förr för att få svenska folket att
lyssna på dem. Informationen kan vara samhällsvetenskapligt viktigt för Sveriges
framtid men ibland spelar det ingen roll vad innehållet är, utan snarare hur det
presenteras. I Sverige används representativ demokrati; förtroendepolitik som drivs av
just förtroende. Men vad är det som ger förtroende? Främst vältalighet, konsten att
kunna uttrycka sig på allra bästa sätt. Att förtjäna respekt, kunna leda och erhålla
lyhördhet därtill. En auktoritetsaura krävs för ett styrande ämbete.
Socialdemokraterna är det parti som erhållit makten mest av alla politiska partier i
Sverige genom modern tid. Just därför är det intressant att undersöka två inflytelserika
politiker från Socialdemokraterna, en före detta prominent partiledare och statsminister
och även dagens, 2016 års, partiledare och statsminister. Undersökningen kommer alltså
att hålla sitt fokus till Göran Persson och Stefan Löfven för att analysera hur respektive
politiker ter sig i utvalda tal.
Vad krävs för att vara en bra ledare? Vilka retoriska byggstenar utsöndrar ett bra tal?
Det är frågor som kommer att besvaras under undersökningens gång.
1.1 Syfte och frågeställning
Frågeställningen kommer att vara följande:
•
Vad utstrålar Göran Perssons retorik i utvalda tal år 2002 respektive Stefan
Löfvens retorik i utvalda tal år 2014?
•
Vem av Göran Persson och Stefan Löfven har mest auktoritet?
•
Varför erhåller Göran Persson eller Stefan Löfven mest auktoritet?
1
•
Vem av Göran Persson och Stefan Löfven är mest retorisk framgångsrik i
utvalda tal?
Det största syftet för undersökningen är att se hur stor del retoriken, just konsten att tala,
som gör inflytande och hur mycket. Eller som konsten att få andra att lyssna, precis som
retorikexperten Elaine Eksvärd (tidigare Bergqvist) menar. Eksvärd menar även att det
talas om att den sociala kompetensen ibland är viktigare än utbildning.1 Både Göran
Persson och Stefan Löfven är levande bevis på skickliga talare som fått med sig större
delen av svenska folket för att kunna bilda regering och styra Sverige med
socialdemokrati.
Eftersom retorik kan tillämpas överallt och på alla människor är detta
samhällsvetenskapligt intressant. I och med att jag kommer att undersöka två politiker
och partiledare handlar min uppsats mycket om politik, men kan också tillämpas
internationellt - även utanför den politiska arenan i en retorisk värld.
Denna undersökningen är samhällsvetenskapligt interessant eftersom retoriken går att
applicera i mångt och mycket överallt. Det är dessutom ett ämne som ter sig allt
vanligare och dessutom allt viktigare i dagens samhälle. Det är inte längre bara
offentliga personer som retorikövas. Allt fler böcker publiceras om hur just Du kan ta
mer makt över Din vardag och Ditt liv. Användningsområdena för konsten att tala är
många och kan tillämpas i stort sett överallt, inte minst inom handelsvärlden och
självklart inom politikens spelrum. Att lyfta medvetenhet kring att frambringa auktoritet
hos människor, säger min hypotes att det i stora drag leder till mer respekt
mänskligheten igenom.
I Sverige finns den så kallade Jantelagen2 - “tro inte att du är bättre än någon annan”.
Typen av retorik som kan tänkas förekomma i avundsjuka situationer, kan tolkas som
1
Snacka Snyggt. Bergqvist Elaine, Norstedts Stockholm 2014, s.14.
http://jantelag.se/ Hämtad 2016-04-19. Jantelagen används ofta i en negativ bemärkelse idag. Alla är
precis lika mycket värda - men en persons framgång kan sticka i en annans ögon. Att någon blir stött kan
bero på missnöje med sitt egna liv, vilket skulle kunna tyda på osäkerhet som kan utvecklas till svartsjuka
och därmed vill se ner på andra och andras framgång. Retorik kan vara ett sätt att åstadkomma detta på
lång sikt, vilket är min kärna i det hela. Jantelagen är utformad år 1933 av författaren Aksel Sandemose i
hans bok En flykting korsar sitt spår. Sandemose växte upp i en småstad där han även fann inspiration till
att klä småstadstänket i ord. Staden där boken är skriven heter även Jante, där också namnet kommer
ifrån.
2
2
olika typer av härskartekniker. Utmaningen med denna undersökning är just att inte
komma ifrån mitt huvudämne för mycket, även om det är enkelt att utveckla argument
som kan tillämpas på de flera forum och plattformar.
1.2 Tidigare forskning
Forskning inom ämnet retorik är väldigt populärt och det finns mycket gediget material
att hämta. Många olika forum berörs och det börjades främst efter andra världskriget,
med hänvisning till en viss fascination av brutala makthavare som till exempel
Mussolini och Hitler. Att deras propaganda övertygade många människor till en
förändrad människosyn och världsbild, säger en hel del om vilken genomslagskraft
sättet att tala har.3 Det finns mycket forskning om just sambandet mellan retorik och
politik men även om en hel del andra forum; allt i från hur Du hanterar ett jobbsamtal
till hur läraren ska tala till sina elever i klassrummet för bästa möjliga uppmärksamhet.
Ett exempel är Storytelling inom marknadsföring - Berättelsen som reotiskt verktyg vid
varumärkesbyggande, skriven av Eva Almgren och Hans Bourghardt vid Södertörns
Högskola år 2005. Uppsatsen handlar om att bygga upp sitt varumärke med hjälp av en
berättelse, ett retoriskt knep för att använda till exempel företagets eller upphovmannens
ålder som garanti för att produkten är bra.4 Retorik är applicerbart i alla forum, därför är
urvalet av forskningsprojekt svårt eftersom det är så omfattande. Andra välkända
personligheter inom retorik och retorikforskning är bland andra Brigitte Mral (professor
i retorik vid Örebro Universitet) och Kurt Johannesson (professor emeritus5 i retorik vid
Uppsala Universitet), som har gjort framstående avhandlingar.
Just personen och ämnet Göran Persson har det forskats om tidigare, detta främst för att
Persson är erfaren inom politikens spelrum. Ett exempel på tidigare forskning är Göran
Persson i talarstolen - en studie i Sveriges statsministers retoriska förmåga i valda
debatter 1996-2000, av Henrik Olofsson vid Lunds Universitet år 2002.6 Syftet med
Henrik Olofssons uppsats var att granska hur Göran Persson har utvecklat sin
3
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/retorik/nutida-retorikforskning Hämtad 201605-25
4
Almgren Eva, Bourghardt Hans. Storytelling inom marknadsföring - Berättelsen som retoriskt verktyg
vid varumärkesbyggande. Södertörns Högskola, 2005, s.4.
5
Professor emeritus betyder att även om professorn i fråga har gått i pension har vederbörande
fortfarande vissa skyldigheter tillika rättigheter gentemot sin tidigare yrkesroll.
6
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1357627&fileOId=1357628 Hämtad
2016-05-25. Olofsson Henrik, Göran Persson i talarstolen - en studie i Sveriges statsministers retoriska
förmåga i valda debatter 1996-2000, vid Lunds Universitet 2002.
3
kommunikativa förmåga, alltså sin roll som talare. Där analyserade Olofsson tre
debatter under en fyraårs-period för att se om Perssons talarstil hade förändrats, och hur
skillnaderna eller likheterna låg till. Slutsatserna som drogs var att Persson har utvecklat
sin personae, alltså stärkt sin karaktär som talare som benämns vid retoriska begreppet
ethos. Olofsson fick också fram att från 1996 till 2000 hade Persson blivit mer ödmjuk
och personlig än tidigare, vilket är väldigt intressant eftersom detta är under en kortare
tidsperiod, det vill säga endast fyra år.
Tidigare forskning om Stefan Löfven är nästan obefintlig då han är en ny spelare i laget.
Löfven har ingen tidigare politisk karriär att gå på, till skillnad från Persson, utan
Löfven är en hederlig arbetare som har bytt bana och då tagit sig in i politiken. Det han
istället stödjer sig på är diverse artiklar och krönikor angående hans tal, där fokus ligger
på det spontana talet vid till exempel presskonferenser.7
Det som anammas ur tidigare forskning är vidden av den retoriska spelplanen, detta
avsnitt kommer således att användas som inspiration till denna uppsatsen. Ur ett
analytiskt perspektiv kommer tidigare forskningsexempel att stötta det kritiska
tänkandet inför kommande analys och slutsatser under uppsatsens gång.
7
http://www.svt.se/nyheter/val2014/stefan-lofvens-nya-modeord Hämtad 2016-05-25
4
2 Teori
För ökad förståelse för läsaren väljer jag att först och främst återgå till retorikens
grundhistoria, där Aristoteles var den första att sätta retorik som en systematisk
vetenskap. Därför tycks det relevant för undersökningen att använda Aristoteles tre
huvudkomponenter inom retoriken; det vill säga ethos, logos och pathos som mina
grundteorier. Inom ethos finns det även tre olika element som kan vara avgörande inför
analysen, därför är det värdefullt att inkludera dessa; arete, fronesis och eunioa.
Eftersom jag eftersöker vem som erhåller ‘mest’ auktoritet i min frågeställning, kommer
jag även att applicera en biståndsteori för att utöka den retoriska aspekten i
undersökningen, samt ge större omfattning att besvara frågeställningen på ett sådant
tydligt sätt som möjligt. Här väljer jag auktoritetsteorin.
2.1 Retorikens historia och innebörd
Det mesta inom den mänskliga kommunikationen handlar om att övertyga varandra8,
vilket Aristoteles var fascinerad över. Här föddes idén till att systematisera retoriken
och bilda en vetenskap. Detta utvecklades till att Aristoteles började undervisa i form av
föreläsningar, som i sin tur kom att bli en lärobok.9 Genom strategiskt systematisera den
nya vetenskapen kom Aristoteles fram till att människan tar beslut från tre olika
grunder; ethos, logos och pathos. Dessa tre olika delar kommer att presenteras senare
nedan.
Aristoteles menade att det fanns tre olika komponenter som krävdes för att en människa
skulle noggrant lyssna på en annan: trovärdighet, välvilja och nyfikenhet. Helheten
skulle då kunna tolkas som omtanke samt att alla människor önskar att bli sedda på ett
eller annat sätt. Det är detta som skapar uppmärksamhet från en människa till talaren,
enligt Aristoteles.
Retorik kan definieras som den situation som uppstår när någon försöker övertyga en
annan om något.10
8
Kritisk retorikanalys. Mral Brigitte, Geland Marie, Bröms Emelie, Författarna & Retorikförbundet
2016, s.12.
9
http://www.dn.se/nyheter/sverige/del-2-retorikens-historia-systematiken/
10
Kritisk retorikanalys. Mral Brigitte, Geland Marie, Bröms Emelie, Författarna & Retorikförbundet
2016, s.11.
5
Kombinationen av teori och praktik blir kort och gott retorik i sin enklaste formulering.
Tolkning sker oftast med hjälp av begrepp, definitioner och jämförelser av tidigare
erfarenheter och episoder. Utfallet är det intressanta och för att bli skicklig rent retoriskt
så krävs stor medvetenhet kring sig själv och sitt framförande. Det kan påstås att
varenda detalj är relevant för hur andra ser dig och hur andra lyssnar till dig. Genom att
applicera retorisk taktik för att öka sin auktoritet, skapar detta respekt och i sin tur makt.
Att analysera betyder i sin tur att sönderdela en stor helhet till mindre delar. Många
bäckar små utgör en stor flod. Genom att dela upp i olika delar kan det bli lättare att se
vad varje del har som kan genomskådas. Kritisk analys innebär konsten att värdera
utifrån kunskap och rationalitet. Logisk argumentation är något som utgör grunden till
ett bra antagande.
“Retoriken kan sålunda vara en lära som tillhandahåller tekniker och verktyg för att
övertyga, och omvänt ett verktyg som hjälper oss att förstå hur övertygandet fungerar,
det vill säga hur vi använder språket. I den utsträckningen är dem snarare en upptäckt,
en del av människans villkor, vår språk och vårt sätt att kommunicera, läran om
diskursen som blir medveten om sig själv, en epimistisk vetenskap som förmår visa hur
vi själva skapar den värld som begränsar oss när vi ordnar och återger utsagor om
densamma.”11
2.2 Ethos
Talaren övertygar genom sin personlighet och trovärdighet. Ethos hänger samman med
talhandlingen delectare som betyder behaga, roa och väcka förtroende. Argumentet eller
påståendet kan innehålla mycket viktig information, men det spelar ingen roll hur
viktigt det är om inte den som presenterar det framstår som pålitlig. Här kan kön, ålder
och till exempel kläder göra stor skillnad på hur Du som talare uppfattas av andra.
Ethos handlar även mycket om begreppet personae som betyder att få en tolkning om
talarens person. Aristoteles menar att inom ethos följer tre olika inriktningar; arete,
fronesis och eunoia. Nedan förklaras varje begrepp utförligt. Dessa tre inriktningar på
11
Retorik, Holmgren Caicedo Mikael. Liber AB 2009, s.12.
6
ethos (trovärdighet) och inom personae (karaktärsdrag) finnes intressant eftersom det till
stor del kan relateras till auktoritetsteorin.
2.2.1 Arete
Arete betyder i sin enkelhet att talaren refererar till sin egen auktoritet. Exempel här kan
vara att talaren betonar sina yrkeskunskaper, erfarenheter eller andras beröm av talaren
och dess auktoritet. Utfallet av detta kan göra så att talaren antingen framstår som en
besserwisser eller en ödmjuk person. Att remittera på en annan persons auktoritet, som
ofta sker med citat, kan detta stärka talarens ethos, alltså framställningen av personae.12
2.2.2 Fronesis
Fronesis är nära besläktad med arete genom att talaren visar sig kunnig, påläst och
därmed trovärdig i andras ögon. Detta kan utspela sig när talaren ska poängtera och
understryka sin kompetens eller yrkesroll. Ett exempel där fronesis demonstreras är till
exempel när Carl Bildt var partiledare för Moderaterna och gärna underströk sin
kompentens och erfarenheter gällande internationella uppdrag, det höjde hans ethos med
hjälp av fronesis.13
2.2.3 Eunoia
Här talas det istället om en samhörighet, en samlad vi-skara som helhet. Människan är
som bekant ett flockdjur och ingen vill bli lämnad utanför, det kan påstås att alla vill
direkt eller indirekt känna gemenskap. Knep till gemenskaphetskänslan är att känna av
minsta gemensamma nämnaren, som det talas om i matematiken och dess ekvationer.
Här kan värderingar, kulturella gemenskaper eller intressen gå under en
samhörighetskänsla. Något som talas mycket om i Sverige är vädret, där finns det alltid
en isbrytare som avger gemenskap. För att göra det enkelt för sig kan talaren använda
begrepp så som vi, vänner och kamrater.
Hur skapar talaren en vi-känsla med dess åhörare? Kan samhörighet uttryckas i annat än
att ta upp gemensamma värderingar till exempel? Utseendet talar ofta ett starkt språk
där klädsel, attribut och stil kan göra mycket för åhörarnas syn på talaren.14
12
Kritisk retorikanalys. Mral Brigitte, Geland Marie, Bröms Emelie, Författarna & Retorikförbundet
2016, s.37.
13
Klassisk retorik för vår tid. Lindqvist-Grinde Janne, 2008, s.93.
14
Kritisk retorikanalys. Mral Brigitte, Geland Marie, Bröms Emelie, Författarna & Retorikförbundet
2016, s.38.
7
2.3 Logos
Logos handlar om att kunna övertyga sin publik med sakkunnighet som till exempel ren
fakta tillsammans med ett bra intellekt. Här står publikens kritiska tänkande och förnuft
i fokus för att direkt eller indirekt kunna se i vilken mån talaren använder sig av saklig
argumentation för att övertyga, eller inte. För att som talare kunna nå ut till sin publik
bör talaren känna av informationsgraden av publiken, alltså en överblickande nivå på
vilken kunskap och erfarenhet publiken besitter. En ojämn kunskaps- och
informationsnivå tar uppmärksamheten från ämnet till att publiken istället är
ofokuserade och i värsta fall ointresserade av vad talaren har att framföra. Att ta reda på
publikens förutsättningar till vilka logiska och sakliga argument som kan framföras är
otroligt viktigt.
2.4 Pathos
Att vilja övertyga genom att använda känslor, här kan utspelet bli att talaren kan tänkas
trycka på vissa knappar som är svaga i folkmun. Genom att belysa till exempel “de
svaga i samhället” genom frasen; “Vi (eunioa) underklassen (pathos)...”. Talaren vill
väcka engagemang, medlidande, hopp, längtan, förtvivlan eller upprördhet. Talaren kan
nå ut till publiken genom att visa sina egna känslor. Politiker och politiska partier drar
ofta upp bilder som vi fruktar i samhället; arbetslöshet, ekonomisk kris och kriminalitet
för att sedan erbjuda sin lösning på det hela som självfallet skulle vara den bästa
lösningen.
Pathos kan innebära för mycket känslor eller för lite känslor.15 En avsaknad av känslor
ger bilden av nonchalans, till exempel en politiker som har makten i sina händer och är
neutral vid en kris. Då upprörs publiken istället med tankar som “Hur kan politiker x
vara så okänslig vid katastrofen y?”.
2.5 Auktoritetsteorin och auktoritetsmakt
“Auktoritet är en social överenskommelse om att det finns de som vet mer än oss
andra.”16 Ödmjukheten i oss säger att det alltid finns de som kommer att veta lite mer
än oss. Eksvärd säger att hävda annat, att ingen annan vet mer än en själv, vore farligt
15
Kritisk retorikanalys. Mral Brigitte, Geland Marie, Bröms Emelie, Författarna & Retorikförbundet
2016, s.39-40.
16
Vardagsmakt. Eksvärd Elaine, Bokförlaget Forum 2014, Stockholm, s.13.
8
men däremot kan ses ännu farligare att inte våga ifrågasätta auktoriteter. Auktoritet kan
skapa trovärdighet men också att folk tar avstånd från auktoriteten.
Det är skillnad på att erhålla auktoritet och ha en auktoritär personlighetstyp.17 I
uppsatsens mening kommer begreppet auktoritet grundas på Elaine Eksvärds bok
Vardagsmakt, det vill säga i god bemärkelse. Auktoritetsbegreppet kommer att
definieras som en trovärdig och trygghetsskapande flockledare.
Utseendet kan också ge auktoritet. Genom en klassisk kostym, skjorta och rena skor ser
ögat redan vid första anblick att det kan vara något att lita på, en representativ klädsel.
Eftersom undersökningen kommer att titta på Göran Persson och Stefan Löfven kan
klädseln relateras till någon som har något, ofta viktigt, att säga. Skulle Persson och
Löfven bemötas på samma sätt om de haft pikétröja, jeans och fritidsskor? Möjligtvis
inte, men ändå kanske - eftersom den sistnämnda klädseln skulle klassas som
utstickande jämfört med andra politiker. Men å andra sidan så vill troligtvis de flesta ha
en representativt klädd statsminister, det vill säga någon form utav kostym. Eftersom
kläder inte är relevant i min undersökning så kommer denna aspekt inte få något
utrymme i analysen, men det anses ändå vara intressant kuriosa för retoriken som
helhet.
17
En auktoritär personlighetstyp innebär en som attraheras av makt, som har en positiv inställning till
våld och förakt till svaghet. Aggressivitet och fördomsfull är också något som passar in på detta
personlighetsdrag.
9
3 Metod och material
I detta avsnittet presenteras tankegång kring metodval och materialval. Metoden
kommer att vara en kvalitativ innehållsanalys vilket är mest relevant för
undersökningen, eftersom materialet kommer bestå av utvalda tal som kommer att
analyseras.
3.1 Metod
Nedan redovisas en redogörelse samt en kortare diskussion över de metodlogiska val
som undersökningen har stått inför. Det följer även avgränsningar som kommer att
prägla eller inte prägla undersökningen.
Enligt min teori så är en kvalitativ innehållsanalys metoden som lämpar sig bäst för min
undersökning. Eftersom skriftliga tal är mitt huvudsakliga material att analysera,
kommer jag att granska talen utförligt för att sedan kunna klargöra tankestrukturen,
klassificera och ordna logiskt upplagda utdrag och passager i texten.
Först ut är en skildring för mitt material, med andra ord kommer en kort beskrivning
och motivering följa hur tankegångarna har gått vid valet av material. Här kommer även
eventuella begränsningar att uppges och förklaras noggrant.
Vidare i analysdelen kommer varje tal att granskas noga. Citat och andra typer av utdrag
kommer också att göras för att öka förståelsen och bereda läsaren med tankegångar
inför analysen.
Mitt syfte med undersökningen är att se till hur Göran Persson tillika Stefan Löfven ter
sig i tal. Vem som sköter sig bäst ur en retorisk vinkel.
Det textanalysen kommer att undersöka är hur texten är konstruerad, alltså det befintliga
budskapet. Ändamålet med denna typen av analysmetod är att kunna se sambandet och
förstå hur argumentationen är uppbyggd, förutsatt att texten är till för att övertyga. En
stor förmån med detta är att öka förståelsen inför det som kallas språkliga strategier, att i
långa loppet kunna skilja på information och information. Läsa mellan raderna och
kunna öka sitt kritiska öga. Detta kan även bidra till att människans överseende med till
exempel manipulation. Den andra vinsten människan erhåller genom att öka förståelsen
10
för texters innehåll, är att själv kunna öva upp sin egna förmåga till en skickligare
kommunikativ väg.
Analysens utformning kommer att vara följande; genom att först sammanfatta ett tal var
för sig, kommer analysen ta hänsyn till olika delar i talet. Inledning, huvuddel och
avslutande del är min huvudsakliga uppdelning, eftersom det följer en kronologisk följd
som är lätt att förstå. Inom dessa tre olika delar av varje tal kommer mina teoretiska
komponenter att användas som mall; ethos, logos, pathos, fronesis, eunioa och arete.
Den valda biståndsteorin (auktoritetsteori) kommer även att tas hänsyn till.
En gemensam analys och jämförelse mellan Göran Persson och Stefan Löfven kommer
att efterfölja och avsluta analysavsnittet. Dessutom kommer frågeställningen besvaras i
den gemensamma analysen och utvecklas ytterligare i slutsatserna. Vidare kommer
slutsatser och sammanfattning att fullborda undersökningen.
3.2 Material
Materialet kommer bestå av två tal per politiker, alltså två tal av Göran Persson18 och
två tal av Stefan Löfven.19 Det är två mäktiga ledare som har minst två saker
gemensamt, dels socialdemokratin men också att de båda lyckats ta makten från den
borgerliga sidan i valen år 2002 och år 2014, som också kommer att vara de aktuella
åren i min undersökning. De specifika talen är Första Maj-talet och Sommartalet i
Björkvik från 2002 av Göran Persson och Första Maj-talet och Sommartalet i Sockholm
från 2014 av Stefan Löfven. När det kommer till val av år är just de två åren de
specifika år som Socialdemokraterna vann valet och fick bilda regering. Detta är också
Löfvens första år som partiledare för Socialdemokraterna genom ett valår, vilket utgör
en exklusivitet och relevans inom forskningsområdet.
Teorin utgör grunden till vilken metod som skall bedriva uppsatsen, i detta fall är det
som bekant en kvalitativ innehållsanalys. Eftersom innehållet som ska granskas endast
18
http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Arkiv/Partiordforanden/Goran-Persson/CV---GoranPersson Hämtad 2016-05-27. Göran Persson, född 1949 i Västra Vingåkra. Startade sin politiska karriär
redan 1971 som ombudsman hos SSU. Satt som partiledare för Socialdemokraterna i 11 år (1996-2007)
och var även Sveriges statsminister mellan 1996-2006.
19
http://www.socialdemokraterna.se/Stefan-Lofven/CV/ Hämtad 2016-05-27. Stefan Löfven, född 1957 i
Stockholm men uppväxt i Ådalen, Ångermanland. Utbildad svetsare och fackligt aktiv sedan 1981.
Socialdemokraternas partiledare sedan 2012 och Sveriges statsminister sedan 2014.
11
är nedskrivna tal, kommer det nedskrivna ordet gälla och alltså inte det talande ordet
som annars brukar räknas som det slutgiltiga. Detta frambringar även vetskapen att vid
ett färdigt nedskrivet tal så har förmodligen mycket tid lagts ner på det, att visa sitt bästa
jag samt ha tid och energi att presentera detta på ett så bra sätt som möjligt. På detta sätt
kan det tyckas att jag som författare, tillåts vara lite extra noggrann och kritisk i och
med att det talande ordet kan vara spontant på ett annat sätt än det nedskrivna ordet.
Att välja två partiledare av samma kön (för att inte göra skillnad på kön) och samma
parti (för att inte göra skillnad på politik) för att analysera och jämföra deras retorik i
förhållande till populäritet hos åhörarna, det vill säga svenska folket. Personliga attribut
kommer inte få mycket roll i det hela, så som till exempel tidigare karriär innan
partiledarrollen, utan fokus kommer vara på hur de talar i specifikt utvalda tal. I stora
drag talar de för samma sak och bedriver samma parti framåt ett gemensamt mål.
Eftersom talen är skrivna personligen av Göran Persson respektive Stefan Löfven bör
källkritik inte vara ett problem i materialdelen. Talen innehållande fakta och referenser
bör ses som pålitliga ur ett källkritiskt perspektiv eftersom två politiker med makt
presenterar uppgifterna. Vissa uppmärksammaden av motståndarnas (med andra ord de
borgerliga partiernas) bedrivna politik, kan tas med en nypa salt då det kan tänkas att de
ofta är någorlunda vridna och överdrivna. Detta är dock en tolkningsfråga då både
talaren och publiken får tolka på ett individuellt sätt. Kontentan är att Göran Persson
och Stefan Löfven är goda källor.
I sin originalform är varje tal drygt tre tusen ord och just på grund av talens omfattning
kommer de vara noggrant sammanfattade, istället för att tillämpas som original. En
tanke från första början var att applicera originaltalen som bilagor, dock finnes
omfånget fortfarande för stort och krävande för undersökningen just för att det är fyra
stora tal. Därför kommer inte heller bilagor att tillhöra en materialdel, utan de
sammanfattade talen kommer att utgöra grunden inför analysen.
Först ut är ett Första Maj-tal i ren Socialdemokratisk anda. Första Maj20 är
arbetarrörelsens dag och ett viktigt datum inom socialdemokratin tillika arbetarrörelsen.
I grund och botten stred arbetarrörelsen länge att första maj skulle bli en helgdag,
20
http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Arkiv/Forsta-maj/
12
tillsammans med kyrkliga och borgerliga helgdagar. Bakgrunden till en idé om en
helgdag är för att medlemmarna inom arbetarrörelsen skulle få en arbetsfri dag då de
kunde uttrycka sina värderingar, prata politik, umgås samt demonstrera. I andra ord är
första maj den enda dagen på året som är tillägnad arbetarrörelsen.
Främsta teman genom demonstrationerna är bland annat jämlikhet, rättigheter,
arbetsvillkor och internationell solidaritet. Socialdemokraterna menar att första majtågen har gjort sig betydelsefull för resan till det Sverige som finns idag. Vid ett Första
Maj-sammanträde kan det tänkas att publiken oftast redan är socialdemokrater än vid ett
valkampanjstal, till exempel så som ett Sommartal där publiken kan tänkas vara mer
blandade i sin politiska ställning. Alltså kan antagandet göras att en socialdemokratisk
publik redan insatt i sakfrågan, med andra ord; är en subjektiv publik. Att övertyga till
neutrala åhörare kan vara desto svårare, eftersom det handlar om att övertyga med ord
till en ideologi, ett så kallat paradigmskifte; att helt enkelt ändra tankemönster. Ofta
brukar väljaren veta vart vederbörande står i sakfråga, men andra gånger inte. Meningen
är att det kan vara svårare att hålla tal till en neutral än en subjektiv publik. Å andra
sidan kan den subjektiva publiken förvänta sig extra mycket av ledaren tillika talaren,
förutsatt att den subjektiva publiken är mer insatt.
Tidigare i detta avsnittet nämndes vikten av att kunna förbereda ett tal, vilket också
ledde till en högre förväntan än ett spontant tal eller uttalande, som till exempel en
presskonferens eller en debatt. Detta tillåter också mig som forskare att vara extra strikt
kring min bedömning.
Efter att varje tal analyserats var och för sig kommer en gemensam analys mellan Göran
Persson och Stefan Löfven att utvecklas. Vilka skillnader och likheter de har i sin roll
som talare och hur det påverkar deras framtoning. Avslutningsvis uppkommer slutsatser
kring analysen och hela uppsatsen avslutas med en sammanfattning.
4 Analys
4.1 Sammanställning av tal
4.1.1 Göran Persson - Tal 1: Första Maj 2002
Persson öppnar sitt tal med att visa sig mänsklig. Detta genom en förvarning och en
förklaring att han har drabbats av en förkylning men försäkrar sig och publiken att talet
13
kommer genomföras utan problem - trots förkylningen. Efteråt kommer en hyllning
riktad till pensionärer, arbetare och studerande för ett bra jobb att tagit sig ur den
ekonomiska krisen året innan (2001).
Efterföljande tar Persson upp kriget i Mellanöstern och påpekar att vi, i Sverige, delar
samma vardag vilken också demonstrationen ägnas till. Även antisemitism och
Socialdemokraternas ståndpunkt till Israel presenteras. Detta övergår till att Persson tar
upp fascism, nazism och “högervågen”. Persson förutser en expansion av dessa
ideologier runt om i inte minst Europa. För att förhindra detta säger Persson att
människan bör se till sin vardag och att “Du, som enskild människa kan också påverka
och göra världen bättre.” Alltså belysa den enskilda individens kapacitet till att hjälpa
till.
Antisemitismen21 som växer fram i Europa är något som Persson betonar också. Han tar
upp både Israel och Frankrike som exempel på länder där olika politiska partier haft
framgång. Dessutom olika minioritetsfolk som tvingas leva med hat dagligen, grunden
till detta är fascistiska vågor som sprider sig mer och mer runt om i Europa. Här
understryker han att högervindar inte är välkomna i det demokratiska Europa som är
uppbyggt.
Arbetsmarknaden och sysselsättning är något Sverige måste jobba på, att låta antalet
sjukskrivna bli färre och att kunna försörja sig själv. Även förtidspensioner skall
minskas i antal personer, sysselsättningen bör fixas till. Persson påpekar hur andra
partiers resonemang bara ser till kortsiktiga lösningar, ett exempel här är att sänka
ersättningarna för att till slut “tvinga” folket ut i arbetslivet, trots sjukdom eller andra
nedsättningar som bidrar till ens hälsotillstånd. “Det handlar om hur jobben
organiseras, hur inflytandet på arbetsplatsen ser ut, hur schemat läggs upp, hur din
vidareutbildning ser ut, hur rehabiliteringen i Försäkringskassan fungerar, om du över
huvud taget har någon företagshälsovård. Allt detta som tillhör ett normalt reformistiskt
arbete, som steg för steg förbättrar arbetande människors vardag – det är vad det
handlar om. Det ska vi göra i nästa mandatperiod, och vi ska göra det för att det befriar
människor! Vi ska också vara självkritiska. Det finns en del av arbetsmarknaden som vi
21
http://european-forum-on-antisemitism.org/definition-of-antisemitism/english-english Hämtad 201605-27. Antisemitism innebär en fientlig inställning till judar. Riktas mot till exempel egendom, religiösa
byggnader och platser samt direkt personpåhopp.
14
själva förfogar över i större utsträckning än någon annan del, och det är den
gemensamma sektorn. De många sjukskrivningar som vi i dag ser finns i vården och i
omsorgen om våra äldre.”
Framtiden är något som är centralt i Perssons tal; hur vill han ha framtiden och hur ska
han kunna påverka den till att bli så som han önskar. Persson frågar publiken om i vilket
Sverige de vill se sin nästa generation. Barns uppväxt och dess trygghet inom skola och
vård talas det också om, alla vill självklart det bästa för sina barn. Solidaritet tas upp
och det finns i olika former enligt Persson, dels A-kassa och Socialförsäkring. Vården är
också något som vidrörs, direkt påpekar han hur ett moderat system och styre stjälper
vården.
“Det finns en lag i Sverige som säger att det ska vara balans i landstingens och
kommunernas ekonomier – lika stora inkomster som utgifter. Denna lag finns för att
välfärden inte ska hamna i händerna på långivare. Men detta struntar Stockholms läns
landsting i. I stället sänker man skatten, och den skattesänkningen resulterar i jättelika
underskott. Och så skyller man på att man måste vara solidarisk med landet i övrigt.
Det är inte skälet. Det är skattesänkningen som är skälet.
Man sätter sig över lagen för att det är en dålig lag, säger man. Då inställer sig frågan
hos mig: Om den moderata ledningen i Stockholms läns landsting tycker att man kan
sätta sig över dåliga lagar – vilka andra lagar kan man då bryta emot? Har
moderaterna i Stockholm en lista över lagar som det är ok att bryta emot? Vart slutar
det här? Om de som leder Sveriges näst största parlament, vilket Stockholms läns
landsting faktiskt är, säger att man struntar i lagar – hur ska man då få en 18-åring att
följa lagen? Vad ska man säga till en kille som kanske har norpat en bil? ‘Du – det där
får du inte göra; du bryter mot lagen!’ Då säger han: ‘Jag sätter mig över lagen. Det
finns det andra som gör, som är ledande politiker! Man kan väl följa de lagar man
tycker är bra. De andra struntar jag i. . .!’ Det där är farligt.” Mötesdeltagare,
moderaterna ska bedriva en valrörelse om lag och ordning. Men mötesdeltagare, om
man inte behöver följa vissa lagar – varför ska man då ha fler poliser? Hela deras
resonemang rasar ihop. Det här är en sluttande plan, och där befinner sig
Stockholmsmoderaterna.”
15
Avslutningsvis sammanfattar Persson vad Socialdemokraterna står för; frihet, jämlikhet
och solidaritet, samt tidlösa värderingar. Persson säger att han är beredd att ta tjuren vid
hornen och tala om de konflikter som finns istället för att dölja dem. Något som
socialdemokratin kan göra med stort självförtroende eftersom Persson refererar till en
stor förändring av Sverige senaste åren, grunden till att kunna gå vidare i reformarbetet.
Dock är det inte läge att vara nöjda än, eftersom han påpekar att det finns fortfarande
mycket kvar som bör och kan förändras och därmed förbättras. En sammanfattning om
vad han och Socialdemokraterna åstadkommit sedan 1998 fram tills detta talet hölls
(2002) gör att Persson medger att en del stolthet finns att hämta och känna in, dock ser
han ljust på framtiden:
“Vi behöver inte skämmas för den period som ligger bakom oss; vi kan vara stolta över
den. Men vi är inte nöjda. Vi ska vidare framåt, oförtröttligt i vår reformistiska anda,
utifrån de värderingar vi står för. Frihet, jämlikhet och solidaritet – denna underbara
första maj i Stockholm år 2002. Låt detta bli mitt credo!”
4.1.2 Göran P ersson - Tal 2: Sommartal i Björkvik 2002
Talet börjar med att Persson överraskar med att bekänna att Björkvik är hans favorit av
alla Folkets Parker, han målar även upp och betonar det vackra landskap som Björkvik
och Sverige är. Något som sedan kan komma att förgöras dels av naturens krafter men
också av människans. Människan bär ansvaret att värna om den natur vi har kvar, detta
avsnitt kan tolkas som kontentan som ska leda till bättre satsningar på miljön.
Satsningar betyder resurser och resurser i sin tur betyder pengar, skattefinanser. Senare
betonar Persson att allt blir lättare om människan hjälps åt. Tillväxt till exempel, menar
Persson är en win-win situation: “Tillväxt - det är när en uppfinning gör bilåkandet
energisnålare. Det är när Kalle får ett nytt jobb. Det är när fler kan unna sig det där
lilla extra - kanske äta ute eller efterfråga restaurangens tjänster. När fler kan besöka
Julita, kanske besöka Pettson och Findus eller fynda glas i det fina glasbruket i
Reimyre. Det är när Kajsa startar eget och säljer sina programmeringskunskaper. Det
är när mängden varor vi producerar och tjänster vi utför växer, som tillväxten växer.
Det är då Sverige som nation blir rikare. Inte du, och definitivt inte dina barn och
barnbarn.” Rikedom i form av tillväxt på annat än ekonomiska resurser. Persson
fortsätter att tillväxt är ett verktyg för att öka välfärden, dock bör Sverige se upp så att
inte den ökade produktionen drivs på bekostnad av människors frihet och utveckling. I
långa loppet blir det inte någon tillväxt om fallet är så - och Sverige kan inte få den
16
rikedom som annars kommer att nås. Lösningen är då en tillväxt i form av en
produktion som inte exploaterar eller berövar människors frihet.
Persson går vidare med att miljön är en långsiktig lösning och påpekar den eventuella
och framtidsspådda miljöpåverkan våra framtida generationer kommer att få uppleva.
Lösningen binds samman med metaforen som kan att spela på människors känslor,
nämligen vikten av att känna trygghet. Persson menar också att trygghet ligger till grund
för människans beredda mått att göra en förändring. Att människan känner sig trygg
inför förändringar och samtidigt bidrar till ett bättre Sverige är en insats som är
välkommen i en hederlig invånares själ. Persson tillägger att trygghet och välfärd är
varandras förutsättningar.
År 2002 hade en socialdemokratisk regering suttit sedan valet 1994, alltså hittills 8 år,
vilket han vill påminna om: “Mötesdeltagare! Det är en myt att Sverige halkar efter alla
andra länder. Under en rad år har vi haft en hög tillväxt i Sverige - i genomsnitt högre
än både EU och OECD-länderna, vilket är de länder som vi alltid jämför oss med.
Arbetslösheten i vårt land är lägre. Statsfinanserna är i bättre skick. Tittar man på de
internationella jämförelser som finns på olika områden blir bilden bara starkare. Vi
toppar innovationsindex, alltså den mätning som gäller flest antal uppfinningar. Vårt
näringsliv satsar mest i världen på forskning och utveckling. Vi har högst läs- och
skrivkunnighet. Vi har minst fattigdom. Vi satsar mest på kunskap. Sverige har enligt en
studie bäst tillväxtmöjligheter i Europa.” Perssons kontenta är att Sverige ska vara stolt
över det Sverige (Socialdemokraterna) presterat.
Persson drar upp oppositionens tidigare ledare och sämre beslut (enligt Persson själv) de
åstadkommit; “Jag har väldigt svårt att förstå varför Bo Lundgren skulle vara så
mycket bättre på tillväxt nu än han var för åtta år sedan, när han fick försöka som
skatteminister. Jag har svårt att förstå varför Alf Svensson plötsligt skulle ha gått
igenom en metamorfos på det här området; han satt också i den regeringen. Maud
Olofsson, som har synpunkter på det mesta - varför berättar inte hon att hon faktiskt var
sakkunnig hos Börje Hörnlund, den minister som gav massarbetslösheten ett ansikte?
Och Lars Leijonborgs stora bedrift var att han lyckades övertyga Bert och Ian i
Sveriges riksdag om att föra den gamla borgerliga regeringens förslag till beslut. Han
var ju gruppledare för folkpartiet vid den tiden. Så såg det ut för åtta år sedan. Facit
17
kommer vi ihåg. Nu anklagar de oss för att ha misslyckats. Men vi har tagit tillbaka det
tapp de gjorde, och vi vill fortsätta att utveckla och förbättra Sverige. Deras meriter
skrämmer. Det finns ingen anledning att ge dem chansen att återupprepa det en gång
till. Det är bland annat därför vi ska undvika en borgerlig regering vid höstens val!”
Jakten på att göra vinst. Girighet bland människor som tjänar mycket pengar, som
uppenbarligen aldrig är nöjda. Persson kallar det för “roffarmentalitet” som är direkt
inspirerad av den amerikanska marknaden, troligtvis eftersom USA nästintill alltid har
haft en mer liberal och sköt dig själv-tänk än att bygga upp den välfärd som Sverige har
gjort, åt ett mer demokratiskt och kollektivistiskt tänk. Vidare förklarar Persson att
kapitalismen bygger på tillit och affärsmässighet. Att USA:s ekonomiska beslut i sin tur
påverkar Sveriges ekonomi och därmed drabbar enskilda medborgare, skrämmer
publiken. Påverkar pensioner, arbetarnas trygghet och lån på huset.
Det talas mycket om ekonomi, vilket Persson menar att allt kan inte styras av
marknadsekonomi, utan att staten bör ha ett finger med i spelet. Resonemang som
övergår till att det behövs inte mindre politik utan mer politik, alltså ett finger med i
spelet som kan reglera och förhindra vinstjakt. “Det finns flera slutsatser att dra. En är
mycket enkel: Det behövs inte mindre politik i framtiden. Det behövs mer politik. Och
det behövs en politik som faktiskt balanserar ett kapital som blir allt mer internationellt.
För oss socialdemokrater har det varit en tradition att beskriva det som en ekonomi
som kallas blandekonomi. Den är modern, den håller och den är nödvändig av hävda!”
Vidare beskriver Persson att människan ska få vård efter behov och inte efter plånbok.
“Jag vill inte ha sjukhus på börsen!” Återigen skiner vinstintresset mellan raderna,
främst kortsiktiga vinstintressen. Persson varnar för vad Sverige kan förbereda sig på
om en borgerlig regering skulle väljas till valet 15 september 2002. Denna förvarning
besvarar han med att Socialdemokratin försäkrar att erbjuda det ansvar och ordning som
krävs för en stabil ekonomi till Sverige. Bra grunder och förutsättningar till en fortsatt
stark och bra utveckling i rätt anda. Dessutom vågar Persson benämna sina kollegor
(och motståndare) för olyckor: “Vi kan inte utesluta olyckan att vi har en borgerlig
regering i höst.” Han avslutar att alla deras lösningar på problem skulle sluta i
arbetslöshet och otrygghet, kort och gott.
18
I Perssons tal ligger det stort fokus på Sveriges ekonomi, som vidare efterföljs av teman
som arbetslöshet och integrationspolitik. Persson säger också att han vill ha ett mer
företagssamt Sverige, satsa på innovationssystem, främst inom fordonsindustrin så
Sverige kan vara med och göra mer miljövänliga och bränslesnåla fordon. Även
bostadspolitiken är ett hett ämne, där Persson talar om att många bostadsbolag som styrs
av borgerliga partier är mest passiva vad gäller bostadsbygge. Att bygga bostäder är
viktigt för tillväxten, för den sociala sammanhållningen och självklart att unga
människor kan flytta hemifrån och skapa sig ett eget liv. Att hålla ihop Sverige handlar
mycket om regionalpolitik, menar Persson. “Vi ska hålla ihop Sverige - det handlar
alltså om regionalpolitik. Jag har faktiskt inte hört den nya centerledaren tala om
regionalpolitik. Det är rätt märkligt. Centern hade ju tre saker som var stora en gång i
tiden. Det var energipolitiken, som kanske inte är lika het nuförtiden - för att uttrycka
sig försiktigt. Det var familjepolitiken, men den har man släppt och kommit in i ett mer
vettigt förhållningssätt. Och sedan var det regionalpolitiken, men den finns ingen
anledning att släppa.”
Persson vill också definiera klassisk socialdemokratisk politik: “Vi ska hålla ihop
Sverige - det handlar alltså om regionalpolitik. Jag har faktiskt inte hört den nya
centerledaren tala om regionalpolitik. Det är rätt märkligt. Centern hade ju tre saker
som var stora en gång i tiden. Det var energipolitiken, som kanske inte är lika het
nuförtiden - för att uttrycka sig försiktigt. Det var familjepolitiken, men den har man
släppt och kommit in i ett mer vettigt förhållningssätt. Och sedan var det
regionalpolitiken, men den finns ingen anledning att släppa.”
Sedan fortsätter han med en intressant övergång: “Jag skulle kunna vara lite elak också,
mot de borgerliga. Men jag vet inte om jag vill det. Men jag kan beskriva vad de gör, så
kan ni dra egna slutsatser.” Persson går senare till angrepp för de borgerliga och menar
att de är fixerade kring skatter. Han beskriver olika problem så som om ett barn har
problem i skolan eller om vägarna är dåliga, varpå de borgerliga svarar “Sänk skatten!”.
“När folk jobbade för lite - det här tycker jag är fantastiskt - och arbetslösheten var för
hög hade moderaterna ett förslag till lösning, och det var att man knäcker
arbetslösheten och får folk att jobba mer om man sänker skatten. Nu när folk jobbar för
mycket och arbetslösheten är knäckt, och man ser utbrända människor på
arbetsplatserna, så säger man att lösningen är att sänka skatten, för då jobbar folk
19
mindre. Att sänka skatten kan man använda till allt!” Efter det kommer en varning; att
skämtet skulle kunna vara riktig politik som bedrivs av den borgerliga sidan.
Persson fortsätter: “Jag vet hur det är att regera. Jag har fått sitta i regeringen i nästan
10 års tid och varit statsminister i mer än 6 år. Jag vet att politik är oerhört svårt och
komplicerat. Det tar tid att utforma en ny politik. Därför tyckte jag att det var klokt
förra sommaren, när Bo Lundgren tog initiativ till att samla de borgerliga på Gotland
för att utarbeta en borgerlig politik. Men det blev ju ingenting! Det blev bara en
illustration till en beskrivning av hur splittrade de är.”
Att använda sista passagerna i sitt tal med citat som “Jag är redan trött, kan jag tala om
för er, på att läsa i morgontidningarna varje dag om hur de borgerliga tar avstånd från
varandra! Det är sex veckor kvar. Sex veckor till av denna uppvisning av
avståndstagande. Tänk om de får regera! Vad händer då med vårt land? Varför har de
ingen politik? Varför kan de inte samlas kring ett gemensamt alternativ?” och “Jag kan
försäkra er om en sak. Jag tror inte att de kommer att klara det. Jag tror inte det. Det är
också viktigt när vi talar om Sveriges framtid. Det är allvar.” för att avslutningsvis
återigen visa upp en ärlig och realistisk bild av Socialdemokraterna som “...inte har
något att skämmas för” ger ett tryggt intryck, då Persson visar att han inte har något att
dölja utan istället vara stolt över.
4.1.3 Stefan Löfven - Tal 1: Första maj 2014
Löfven börjar hela sitt Första Maj-tal med ett citat hämtat från Socialdemokraternas
partiprogram och att han jobbar mot detta hela tiden: ”Socialdemokratin vill forma ett
samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt.
Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens
mål.” Direkt efter börjar Löfven att ställa frågor till publiken, frågor som rör
arbetslöshet, skola och vinstmarginaler;
•
“Ska hundratusentals människor lämnas i arbetslöshet och tiotusentals i Fas 3 i
10 år till, eller ska vi samarbeta och investera för att varje människa ska kunna
arbeta och göra rätt för sig?”
•
“Ska en god skolgång bli en lyx för en liten, lycklig elit,eller ska vi stå upp för
en jämlik skola utan vinstjakt där varje barn ges möjlighet att forma sitt vuxna
liv?”
20
•
“Ska värdig omsorg och vård bli något du får köpa till extra eller vara en
rättighet förknippad med ett okränkbart människovärde?”
Han fortsätter att det finns en delad mening om Sveriges framtid. Antingen den
socialdemokratiska, eller scenariot som de ovan nämnda retoriska frågorna vilket
betyder motståndarsidan - den borgerliga sidan.
Vidare redovisar Löfven hur många som är arbetslösa i Sverige och hur alla, som vill
och kan, har rätt till ett arbete. Med facit i hand så anklagar Löfven de borgerliga att de
släppt en budget utan detta i åtanke överhuvudtaget. “Jo, de släpper en budget kliniskt
ren från förslag för att ge arbetslösa arbete.” Mål beskrivs som möjliga som också
kompletteras med en påminnelse vad arbetarrörelsen har gjort innan och vad den kan
göra i framtiden, en gång till. Löfven talar om en ny jobbstrategi utan mirakelkurer och
genvägar. Här presenteras en konkret idé, nämligen infrastrukturen, så att folk till en
början kan ta sig till jobbet. Inga skattesänkningar kommer att hittas hos
Socialdemokraterna, som han annars refererar till Moderaternas lösning på de flesta
problem. Istället pratar Löfven om investeringar till en bättre framtid, inte minst för
nästkommande generationer. Alla vill självfallet att ens nästa generationer ska få
uppleva det bästa typ av samhället med trygghet i form av ett arbete.
Nästa förslag och satsning som presenteras är en bostadsreform, vilket tar upp
bostadsbristen. Fokus ligger främst på hyresrätter, att alla ska ha råd att ha en bostad.
Ett förslag är en bonus ska delas ut till företag som väljer att bygga studentbostäder.
Löfven lovar att bokstavligen bygga upp Sverige “..för jobbet, för tillväxten och för alla
ungas rätt till att börja sina vuxna liv!”. Att skapa jobb genom den offentliga sektorn är
enkelt, att investera genom skattehöjningar som i sin tur ska leda till fler jobb inom vård
och utbildning. Dock måste näringslivet få rätt förutsättningar, en anpassning och
förståelse inför den globala ekonomin så reformerna kan regleras därefter. Löfven lyfter
också relevansen av samarbete, vilket är nyckeln till att utvecklas ännu mer. Här
återkopplas vikten av satsningar på innovation, där en idé kan bli verklighet och en del
av exportmarknaden. När företag växer krävs mer arbetsstyrka och på så sätt skapas fler
jobb, menar Löfven. Detta kopplar han också till en aktiv näringspolitik.
Vidare förklarar Löfven att det sker en krock mellan företag och utbudet på
utbildningsnivån, vilket gör det svårt för företag att rekrytera kompetent personal. Här
21
presenteras ett kunskapslyft som hjälper till att alla ska nå upp till den kompetens som
efterfrågas i näringslivet och på den aktuella arbetsmarknaden. Löfven föreslår bland
annat en grundlig reformation av Arbetsförmedlingen. Vad som efterföljer detta är ett
förslag på en 90-dagarsgaranti för unga som syftar till en icke arbetslöshet, vilket ska
ordnas med praktik eller arbete. Detta kostar och kräver investeringar, intygar Löfven
som fortsätter att presentera målet; “Det kräver investeringar – men att lämna unga i
arbetslöshet kostar mer. Varje ung ska höra väckarklockan kalla till jobb eller studier,
och som ekar: du är behövd. Ingen ung ska vara utan jobb. Alla ska känna sig hemma i
samhället, hos oss - i arbete och i gemenskap!”. Talet fortsätter genom att påpeka att
det finns två val som svenska folket står inför; Socialdemokraternas jobbstrategi eller
Alliansens skattesänkningsintensitet.
Löfven framför att Socialdemokraterna vill “...att alla unga ska bil starka och fria
individer”, varpå sjunkande skolresultat, ökade klyftor och vinstjakt är problematiskt i
nutidens skola. “Det må vara OK i Moderaternas Sverige. Men vi kommer aldrig att
acceptera det i ett socialdemokratiskt styrt Sverige!”. Efterföljande mål till år 2020
presenteras; halvera antalet barn som inte klarar grundskolan och att fler ska ta sin
gymnasieexamen. Här inkluderas och betonas förhållandet mellan kunskap och
jämlikhet, vilket symboliserar hjärtat i den socialdemokratiska ideologin, enligt Löfven.
Mindre klasser, fler speciallärare och dessutom komplettera lärare med
kompetensförstärkning, högre lön och mindre byråkrati inom skolan. Löfven fortsätter
och talar att höga förväntningar krävs för att nå visionen till år 2020. Skolplikten bör
även gälla för gymnasiet eftersom en gymnasieexamen numera är ett ‘krav’ inom
arbetslivet. Läxhjälp ska regleras efter behov, inte plånbok. För att nå behövs
reformationer, de skolor med störst utmaningar behöver större resurser och bättre lärare
som ska lockas dit med högre löner. Detta kräver givetvis hårt arbete, men att varje barn
ska få lyckas är det ända som duger för socialdemokratin, säger Löfven. Han staplar upp
ett argument som sedan efterföljs av “Men det räcker inte.” som återkommer tre gånger
om.
Grunden till ett solidariskt samhälle är en trygg välfärd, menar Löfven som sedan
tydliggör och förklarar återigen varför han ser Alliansen som handlingsförlamad som
styr allt med skattesänkningar och privatiseringar. Här lyfts visionen om en trygg
välfärd upp; möjligheten till hälsa och frihet ska försäkras utifrån ett solidariskt synsätt,
22
utan ekonomisk påverkan eller andra privilegium. För att nå dit behövs fokus lyftas från
marknadsvärdet till människovärdet samt att använda välfärden i vinstsyfte. Löfven
förklarar; “Vår politik bygger på en enkel, men väldigt sann princip: När du är som
svagast, ska samhällets stöd vara som starkast!” Pensionen är ett mål människan
arbetar mot hela livet och bör vara bra och erbjuda hög kvalité samt ge den friheten som
ger förmånen för människan att leva sitt liv som den önskar. Här ingår även en säkrare
pension som förutsätts av att unga arbetar. Löfven understryker också att pension är i
grund och botten lön för utfört arbete, vilket då bör beskattas lika med vanlig lön.
Löfven återgår och förklarar vad det var som fick honom att bli Socialdemokrat och
hänvisar till Olof Palme som stod upp för solidaritet och rättvisa. Hänvisningen går till
Vietnamkriget som Löfven fick bevittna som liten genom media så som TV och
tidningar. Idag ser vi krig i bland annat Syrien med krigszoner och människor som flyr
sina liv. Löfven efterlyser den ståndpunkt idag som Palme hade under Vietnamkriget.
Sverige bör lägga sin neutralitet åt sidan för att istället visa självförtroende och stå upp
för en internationell solidaritet. “Vänner, nu mer än någonsin behövs ett europeiskt
samarbete, för freden, för folkrätten och för demokratin!” Detta leder också in på
dagens högervindar inom EU vilket gör att ett socialdemokratiskt Europa är mer lägligt
än någonsin. Allt för att säkra en bra framtid för nästkommande generation.
Avslutningsvis sammanfattar Löfven sitt tal följande; “Vänner, precis som vi har
samlats här idag, behöver socialdemokratin i dessa dagar samla Sverige. För rätten att
klara skolan, och se dina livsdrömmar förverkligas framför dig. För rätten att arbeta,
att skaffa en bostad och bilda familj. För rätten till den trygghet som en solidarisk och
världsledande välfärd ger. När hatet gror måste vi krossa det genom solidaritet, och
peka ut en ny riktning för Sverige och Europa. Jag kommer att göra min del. Jag vet att
ni kommer att göra er. Det är vi, tillsammans, som kommer att knacka varje dörr, tala
med varje människa, få människor till vallokalerna i maj och september. Det är vi,
tillsammans, som kommer kunna säga: Vi var med. Vi valde solidariteten framför
skattesänkningarna. Vi byggde ett bättre Sverige. För alla.”
23
4.1.4 Stefan Löfven - Tal 2: Sommartal i Stockholm 2014
Löfven inleder sitt sommartal med att hänvisa till skogsbränderna i Västmanland22 och
belysa all personal som arbetar hårt för att släcka. Att hela Sverige hjälper till vid en
sådan situation som detta pekar på solidaritet; “Ni visar att ingen eld kan rå på vår
solidaritet, och ni är en stolthet för Sverige!”. Löfven fortsätter att solidariteten också
behöver fortsätta längre än så, nämligen till en internationell nivå. Rysslands brott mot
folkrätten i Ukraina, kriget i Syrien, humanitära katastrofer i Centralafrika och Sudan
och även Islamiska Statens (IS) hot mot omvärlden. Löfvens uppmaning går till att
skänka pengar till Palmecentrets kampanj för Gaza23 “Du och jag för Gaza”. Löfven
menar att grundproblem alltid har varit och är fortfarande Israels “folkrättsvidriga
ockupation”. Sverige menar att detta kan lösas genom tre komponenter; häva blockaden,
avsluta hela ockupationen och att en socialdemokratisk regering vill erkänna staten
Palestina.
Talet fortsätter och går vidare in på att Löfven även vill påpeka sin avsky och hat som
riktas mot judiska människor, nämligen antisemitism. Glåpord, hakkors och krossade
rutor är bara några exempel de får möta både vid sina hem och till exempel synagogor.
Ingen enskild individ är skyldig det en stat har gjort eller inte gjort. Löfven påpekar
vikten av att gå ihop och tillsammans visa solidaritet och för människovärdet. Utrota hat
och förakt.
Löfven tar sig ännu en gång tiden att anmärka på han anser vara Alliansens frukt av
deras politik. Sänka skatter för de som tjänar mest, öka pensionärsskatter, straffa
människor för att de är arbetssökande eller sjuka, är några exempel som Alliansen har
valt att göra. Löfven fortsätter genom att förutspå att svenska folket är trötta på vad som
är bra för en själv, utan istället vill lyfta vad människan kan göra tillsammans, vad
samhället som helhet kan skapa. Att påverka en individ att göra något gott för en annan
för att tillsammans uppnå lycka som sedan kan komma att sprida sig och inspirera andra
människor, där har vi snöbollseffekten till ett samhälle som håller ihop och stöttar
varandra. Det anser Löfven vara sin största förhoppning för Sverige.
22
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/skogsbranden/Pages/skogsbranden-i-vastmanland-ny.aspx Hämtad 2016-05-27
23
http://www.lo.se/start/nyheter/du_och_jag_for_gaza Hämtad 2016-05-27
24
Vart börjas det? Löfven menar på barnen, nästa generation. Sverige måste ge alla barn
samma förutsättningar i livet, eftersom ett barn inte kan välja sin familj, uppväxtmiljö
eller sin barndom. Löfven lyfter forskning som pekar på den främsta orsaken till
ojämlikheten bland barn; arbetslösa föräldrar eller bristande utbildning hos föräldrar.
Lösningar och idéer presenteras vidare; ett kunskapslyft som i sin tur höjer
utbildningsnivån för de som saknar rätt utbildning idag bidrar detta även till bättre
kompetens och jobb.
Vidare tas klimatfrågan upp där Löfven säger att Sverige är ett litet land, rent
geografiskt, så bör vi vara den bästa förebilden för andra länder. Han menar att detta är
en moraliskt plikt mot våra barn.
Äldreomsorgen kräver bättre kompetens bland personal och inte styras utav marknaden.
Vidare tas ungas jobbgaranti upp, ingen ska gå arbetslös mer än 90 dagar. 20 000
traineejobb ska skapas inom äldreomsorgen. “Ingen ung utan jobb. Så håller vi ihop
Sverige.”
Löfven konstaterar att våldet på gatorna är ett ständigt hot, inte minst mot unga kvinnor.
Att göra sitt bästa genom att försöka förstå den rädslan som unga kvinnor bär med sig,
förstår inte Löfven hur människan inte skulle vilja göra allt i sin makt för att stoppa det.
Stoppa trakasserier, näthat, könsrelaterat våld och demontera könsmaktsordningen som
finns, visa det lika människovärdet. “Fredrik Reinfeldt säger: ‘Jag är inte feminist, jag
är moderat.’ Men ska Sverige hålla ihop krävs en regering som inte är moderat, utan
socialdemokratisk och därmed feministisk.”
Löfven presenterar det obefintliga regelsystemet i Vilda Västern och jämför detta med
svensk skola. Att vaska guld och bli rik, som slår hårdast mot de svaga - han pratar om
vinstjakten i skolan. Här får dåvarande (år 2014) skolminister Jan Björklund (FP) en
pik, som anklagas att inte lyssna och se till hur verkligheten ser ut, för att istället “skjuta
snabbare än sin egen skugga”. Forsningsexempel visar att desto tidigare insatser görs
bland barn, desto bättre reslutat kan presenteras. Här krävs personal som kan se till varje
individ och Löfven presenterar lösningen: maxtak. Det vill säga max 15 barn per grupp
på förskolan och upp till fem barn på lågstadiet, detta just för att lärarna och
pedagogerna ska få mer tid med eleverna. I detta inkluderas också att återigen upprätta
25
läraryrkets status, höja lönen och öka självbestämmandet - på så sätt minska alla
blanketter.
Vidare presenteras en avgörande faktor för Sveriges sammanhållning, vilket Löfven
menar är en jämlik skola. Även att stoppa den jakt på vinst många är ute efter, samt
ersätta läxhjälp som är till för alla och ta bort RUT-avdrag för läxhjälp. Det ska vara
skolans mål att ta vara på barnens kunskap och inte företagens vinstintresse, säger
Löfven. Socialdemokraterna har erkänt; en gymnasieutbildning är den grundläggande
utbildning som måste ges till alla. Om en elev hoppat av gymnaiset löper vedebörande
tre gånger så stor risk att bli arbetslös, än om en eleven tagit studenten.
Socialdemokraterna föreslår nya vägar till en gymnasiekompetens, som ett alternativ till
just den klassiska gymnasieskolan. Detta innebär till exempel professionella
yrkescollege, utbildningskontrakt och möjligheten att läsa på folkhögskola. Utbildning
försäkrar framtida karriärer. En miljardsatsning kommer att ske, samt att göra
gymnasieskolan obligatorisk från och med år 2018. “Så att Sverige håller ihop!”
Ett ytterligare problem är att det är inte bara en gymnasieexamen som krävs för att få
arbete utan också ett körkort. 6 av 10 arbetsgivare har körkort som krav, men kostnaden
på körkort är ett annat problem. Löfven sammanfattar; unga människor har inte råd med
körkort eftersom de är arbetslösa. De kan söka studiemedel till utbildning men inte till
ett körkort. Detta blir en klassfråga för Löfven, därför kommer det bli möjligt att låna av
Centrala Studestödsnämnden (CSN)24 för att ta körtkort. Löfvens budskap till alla unga i
Sverige: “Vi behöver er kraft! Vi behöver er i arbete för att Sverige ska hålla ihop!”
Löfven fortsätter och förklarar för att Sverige ska hålla ihop kräver detta större
skatteuttag. Den solidariska skattepolitiken innebär avsluta rabatt på arbetsgivaravgift
och sänkt krogmoms. Höjningar kommer vara fokuserade på miljöförstörande, stora
miljonbelopp som inkomst och alla storbanker. Detta kallas samhällsinvesteringar, i
Löfvens mun. “Miljonärerna får hjälpa pensionärerna. Storbankerna får bidra till våra
skolbarn. Jag vet att ni är redo att ge en del av er vinst till våra barns välfärd. Det är
inte en plåga. Det är privilegeium.”
24
http://www.csn.se/om-csn Hämtad 2016-05-27
26
Löfven sammanfattar sitt tal hittills genom att förklara att det är ovanstående som
Socialdemokraterna vill göra, och istället påpekar ovissheter kring vad Alliansen vill.
Hårda ord av Löfven om Alliansen, att ingen kan påverka deras politik samt att alla
förslag kommer att kastas när de väl fått igenom sin makt. Löfven kallar Alliansen en
bluff. De har en gemensam idé och det är skattesänkningar på 70 miljarder och påpekar
att Annie Lööf (C) och Fredrik Reinfeldt (M) svarar olika på frågan när reformerna
kommer att sjösättas. Löfven tycker att svenska folket förtjänar att veta.
Avslutningsvis vill Löfven intyga att han inte glömt vart han kommer ifrån. Han tackar
andra människors solidaritet för sitt liv och sina möjligheter. Löfven påpekar att han
hade svåra förutsättningar, men att dörrar öppnades för honom ändå och idag (då år
2014) står han som statsministerkanditat. Ett land som håller ihop och förverkligar
Löfvens drömmar. “Nu ska vi göra det till verklighet. Tillsammans.”
4.2 Analys: Göran Persson - Tal 1: Första Maj 2002
Inledningen ger oss en förväntansfull bild av en Persson som ser ljust på framtiden.
Genom att poängtera sig sitt då förkylda tillstånd och därför mänsklig stärks hans ethos,
alltså hans trovärdighet. Kanske är det en oväntad öppnings- eller inledningsfras på ett
sommartal och därför ökar lyhördheten hos publiken. Om talaren erhåller ett starkt ethos
kan innehållet spela mindre roll, det viktiga är hur det sägs eller presenteras av den
förhoppningsvis trovärdiga talaren. Persson benämner också publiken som kamrater,
vilket gör att publiken redan känner sig inkluderade och välkomna, även om de inte
skulle tillhöra partiet enligt eget tycke. Alltså känns en förutsättning från Perssons sida,
att han inte behöver övertyga någon. Begreppet kamrater kan kopplas till att Persson
menar en vi-skara, i teorin eunioa. “Nu har vi möjlighet att återigen bygga det Sverige
som vi vill bygga. Nu har vi redskapen. Nu har vi skaffat oss utgångsläget. Det är om
detta som valet ska handla i höst!”. En intressant aspekt är övergången från hyllning av
svenska folket till allvarligare ting, följande stycke:
“Det var ni som gjorde det. Det var inte några aktörer på marknaden som tog Sverige
ur krisen. Det var ni. Pensionärer, arbetare, studerande – alla ni som under dessa år
faktiskt fick bära en del av krisen i er egen verklighet. Nu är vi igenom, och nu ska vi
framåt. Nu ska vi diskutera vilket Sverige vi ska forma. Det är en fantastisk möjlighet!
27
Men när vi pratar om vårt Sverige, så är det hela tiden med insikten om att vi aldrig kan
forma vårt land utan att göra det i gemenskap med människor i andra länder. Vi är
ingen ö. Vi lever inte avskilda. Vi är beroende av andra. Utvecklingen i Mellanöstern
visar detta tydligare än någonting annat. Det ser vi nu i form av ett krig, ett krig där 1
000-tals människor dör. Detta krig kommer inte bara, och har inte bara, skördat
mänskliga offer. Det kommer också, om det fortsätter, att bli en del av vår vardag – i
form av oro, i form av vrede, och så småningom kanske i form av sämre förutsättningar
att utveckla vårt land.”
Ganska så direkt tar Persson tjuren vid hornen och börjar prata allvar. En klassisk
härskarteknik; att i detta fallet ge komplimanger till den publiken som Persson senare
vill ha en tjänst eller plikt av. Publiken känner sig nu smickrad och sedd av ledare
Persson där han på så sätt får publikens uppmärksamhet, vilket han då använder till att
tala om det han anser viktigt i fråga. Hela stycket tyder på att Persson spelar på
publikens känslor, dessutom relativt tydligt, det vill säga pathos.
Huvuddelen på talet riktar sig främst till vad samhället i sig som stort kan uppnå men
också påpekar Persson hur enskilda invididen kan göra något, för ett bättre samhälle.
Vidare frågar Persson ett par retoriska frågor som hänvisar till vilket Sverige våra barn
och barnbarn skall få växa upp i. Här spelar pathos återigen in då det spelar på
individers känslor. Persson pratar om att trygghet är grunden till individers frihet; “Att
inte behöva oroa sig för sitt arbete. Att inte behöva oroa sig för sin hälsa. Att inte
behöva oroa sig för hur det går för barnen. Att inte behöva oroa sig för miljön. Att inte
behöva oroa sig för världen runt omkring oss. Oron är den tärande kraft som gör att
den frihet jag upplever genast beskärs.” Erbjuda trygghet genom att betona så många
orosmoment i livet som gör åhörarna oroliga. Så fort något benämns så tar det upp
mycket tankeverksamhet i hjärnan, som i sin tur påverkar människan och dess
handlingar. Vem vill inte försäkras trygghet?
När Persson vidare tar upp jobbfrågan och arbetsmarknaden påpekar Persson vad det är
som krävs för att ordna upp hela systemet, kort och koncist radar han upp argument som
i publikens ögon kan ses som logiska, starkt logos med andra ord.
“Det ska vi göra i nästa mandatperiod, och vi ska göra det för att det befriar
människor! Vi ska också vara självkritiska. Det finns en del av arbetsmarknaden som vi
28
själva förfogar över i större utsträckning än någon annan del, och det är den
gemensamma sektorn. De många sjukskrivningar som vi i dag ser finns i vården och i
omsorgen om våra äldre…”
Här finnes ännu en intressant övergång från hyllning till upplysning om något mer
sorgligt. Att återigen använda pathos som verktyg för att vinna uppmärksamhet och
förhoppningsvis förtroende.
Genom att poängtera försörjningsbidrag i form av A-kassa och Socialförsäkring i detta
fallet, säger Persson att dessa två bidragstyper har mött kritik vilket han benämner som
hjärtlösa kritiker. Här skapas ett “vi och dom-tänk”, en barriär mellan folket - eftersom
det fortfarande är skillnad på folk och folk. Här hänvisas det till euniona vilket talar till
en vi-skara, dock är det inte slut där eftersom kritiker tas för fiender, vilket benämns
som dom andra. Nyss var vi ett sammansatt folk där uttryck som solidaritet uppdagades
- det kan tänkas att motsättare till Persson och hans tänk finna detta en aning
dubbelmoraliskt, ur en kritisk vinkel.
När han talar om vården i form av landstingens och kommunernas ekonomier, berättar
han om en lag som finns för att välfärden inte ska skötas av långivare. Alltså
nedvärderar Persson sin motståndares lösning, för att förmodligen själv öka i värde i
publikens ögon. Här tillämpar han både logiska argument, samtidigt som han söker efter
ett starkt ethos. Vidare anklagar Persson Moderaterna för att bryta mot en specifik lag
och utvecklar detta till hur en retorisk fråga som ställer sig frågan hur långt Moderaterna
är beredda att gå. Om de kan bryta mot en lag, så kan de bryta mot fler lagar. Ett
konsekvenstänk som kan gå över till att publiken i värsta fall börjar ifrågasätta
motståndarens värderingar i detta fallet och här kan en stor barriär skapas, till Perssons
fördel - eftersom det är han som har ‘rätt’. Att nedvärdera sin motståndare ger ofta
illusionen av att en själv vet bättre, alltså visar sig mer klok, rationell och logisk. I
Perssons första tal använder han alla tre komponenter, ethos, logos och pathos, vilket
han får full pott i en retorisk synvinkel.
I avslutningsdelen av talet hyllar han sig själv, Socialdemokraternas framgång och en
kortare resumé vad den politik som han bedriver åstadkommit från föregående val
(1998). Sammanfattningsvis finner jag att Persson har ett starkt ethos genom att visa
upp en stark karaktär och trovärdighet. Genom att läsa vad som står mellan raderna kan
29
det upplevas som att Persson inte påstår saker och ting han säger, utan snararare att
“Såhär är det!” vilket gör att publiken kan tänkas genomgå en “Aha-upplevelse” och
köpa argumentet. Att säga “som det är” och sedan redogöra för det genom logiska
argument, gör att logos uppnås till en bra grund.
4.3 Analys: Göran Persson - Tal 2: Sommartal i Björkvik 2002
“Det är när vi känner oss trygga som vi känner frihet att satsa, byta jobb, flytta till en
annan ort, köpa ett hus, sätta oss på skolbänken igen eller skaffa barn. Det är sådant som
långsiktigt gör ett land rikare.” Här visar sig pathos, vem vill inte ha trygghet i sitt liv
för sig själv och sin omgivning?
Genom att återge vad Socialdemokraterna gjort i 8 år vid makten blir det en hyllning.
Att återigen påpeka och höja sig själv och det som är nått hittills är bra, då blir väljarna
stolta. När Persson säljer in sig själv och endast fokuserar på det som är bra med
Socialdemokraterna och den genomförda politiken, väljer han aktivt bort att inte tala om
eventuella misslyckanden eller dylikt. Lyfta publikens fokus mot det som är bra - skapa
förtroende, ethos. Dock efterföljer en kortare presentation av vad för kritik
Socialdemokraterna får utstå och Persson förklara att det var därför han tog upp och
hyllade Socialdemokraterna, det de åstadkommit. Persson verkar ärlig och redo att ta
tjuren vid hornen genom så som han precis gjort; presentera logiska argument och
förklaringar till att skapa förtroende. Han tar även upp motståndarkollegor som Bo
Lundgren (M), Alf Svensson (KD), Maud Olofsson (C) och Lars Leijonborg (FP).
Genom att nedvärdera och återigen betona motståndarnas sämre kort. Persson varnar för
en borgerlig regering. Har de ovan nämnda namnet gjort misstag en gång så skulle de
kunna göra misstag igen vilket är just därför medborgarna ska rösta fram en
socialdemokratisk regering.
När Persson talar om att roffarmentaliteten skapar han en barriär där genom att måla
upp till exempel folk med makt, att de aldrig blir nöjda. Mycket ekonomiskt fokus och
speciellt på USA, som har inspirerat personer med inflytande i Sverige, att försöka ro in
den sista bonusen, bara lite till. USA är en av världens mest inflytelserika länder och
inte minst ur det ekonomiska synvinkeln. Vare sig Sverige vill eller inte påverkar det
oss och här börjar skrämselmakten. Här spelar känslor in; pathos.
30
Persson menar att de borgerliga partiernas svar på alla problem är att ropa ut “Sänk
skatten!” Att använda humor till att muntra upp ett långt tal gör att publiken lyssnar
bättre. Det människan tycker är roligt minns människan bättre.
Alliansens gemensamma politik ser Persson brister i och det presenteras svart på vitt,
det påpekas mycket att det finns skiljaktigheter i den borgerliga alliansen, vilket vidare
benämns som splittrat. Han benämner också att han suttit vid makten i 10 år och varit
stadsminister i 6 år därinnan - alltså antyder Persson av hans erfarenhet att han kan
bättre. Kort och gott genom att referera till hans erfarenhet. Detta tyder inte bara på en
teori utan till två; fronesis och eunioa. Just eftersom den då (år 2002) nya borgerliga
alliansen var ett nytt koncept där Persson fann brister.
4.4 Analys: Stefan Löfven – Tal 1: Första Maj 2014
Stefan Löfven börjar sitt Första Maj-tal med ett citat från Socialdemokraternas
partiprogram, detta gör att han vill hänvisa och stärka både partiet och sin egna roll, i
detta fallet som talare. Han fångar uppmärksamhet och respekt, detta kan också bidra till
att han ökar sin auktoritetsroll. Genom att visa sig både lojal och kunnig gentemot
partiet så ökar han sin fronesis.
Fortsättningsvis ställer Löfven några frågor till publiken, retoriska frågor som inte skall
besvaras. Detta är generella frågor som tyvärr har sin grund i en sanning. Dessa frågor
är typiska pathos, vilket rör upp känslor hos publiken. Det är ingen som skulle svara nej
på dessa frågor, utan det är ett knep att fånga publikens uppmärksamhet till att om en
borgerlig regering skulle väljas så skulle dessa tre påståenden bli sanna. I en och samma
mening lyckas han både fånga publikens uppmärksamhet och förolämpa den borgerliga
sidan.
Genom att anklaga de borgerliga att de släppt en budget som inte håller måttet visar på
att Löfven inte är rädd för att ta striden i början av talet. Löfven är inte rädd att gå till
attack så kort in i sitt tal, det kan tas som en aggressiv ton och han är redo att ta striden.
Det är ingen liten anklagelse heller – kliniskt ren är väldigt rent.
Jobbstrategin går ut på investeringar, med betoning och syfte för att nästkommande
generation kommer att få det bra. Refererat till ens barn och därmed pathos för vem vill
inte att ens barn ska ha det bra. Mycket av Löfvens repliker syftar till att måla upp
31
scenarion som ingen skulle säga nej till. Mycket pathos. Löfven gör också logiska
kopplingar från arbete och en aktiv näringspolitik, för att ta ett exempel. Detta stärker
hans logos och ethos till hans egna fördel.
En konkret känsla som sprider sig hos en kritiker skulle troligtvis säga att Löfven
chockar gärna inte. Han är en traditionell socialdemokrat som är öppen för nya idéer,
detta bygger på att det finns lite av allt i hans tal. Hänvisningar till varför han blev
socialdemokrat från allra första början, en hel del upprepning och klyschor. Hans ledord
hela talet igenom är; solidaritet, rättigheter och välfärd. Det är visserligen tre ord som
stämmer bra in på partiet Socialdemokraterna och deras värdegrund men fortfarande
chockar det inte. Löfven säger det som publiken, förutsatt att i detta talet är mestadels
en Socialdemokratisk publik. Eftersom ett Första Maj-tal är arbetarrörelsens dag vinner
Löfven mycket på att använda eunioa; att tala i vi-skara och benämna publiken som
kamrater, vänner och dylikt.
4.5 Analys: Stefan Löfven - Tal 2: Sommartal i Stockholm 2014
Stefan Löfven börjar sitt tal med att uppmärksamma skogsbränderna i Västmanland och
hyllar personal som arbetat hårt att släcka branden. Hylla folket och anspela vidare på
denna hjälpsamhet till en internationell solidaritet. Löfven talar också om att det saknas
personal inom äldreomsorgen, efterföljer ett förslag direkt om en garanti för unga; ingen
ung ska behöva gå utan arbete mer än nittio dagar. Lösningen på denna satsning är då
att det skapas tjugo tusen traineejobb inom äldrevården. Dessa två kan lämpa sig som
lösningar på varandra, å andra sidan kan ett kritiskt öga mena att detta är fullständigt
motsägelsefullt. Löfven började resonemanget med att upplysa att kompetensen inte är
fulländad idag men ändå vill han skicka in tjugo tusen utan utbildning för ett
traineejobb. “Ingen ung utan jobb. Så håller vi ihop Sverige.” - kan tänkas bra men vad
är det för kvalité på arbeten som skapas? Löfven önskar att förbättra statistiken inom sin
regering vad gäller att sätta folk, främst unga, i arbete. Detta påstående är relativt
genomskinligt. Ändå bakar Löfven in detta så att kontentan är något publiken vill höra.
Igen. Både logos, ethos och pathos förstärks samt att Löfven blir flockledaren som har
lösningen på problemen, auktoriteten förstärks.
Löfven framstår som omtänksam i sin roll, därmed inte lika mycket auktoritet. Att
stoppa trakasserier, näthat och våld är något Löfven vill. “Fredrik Reinfeldt säger: ‘Jag
32
är inte feminist, jag är moderat.’ Men ska Sverige hålla ihop krävs en regering som inte
är moderat, utan socialdemokratisk och därmed feministisk.” Genom att analysera
Fredrik Reinfeldt citat gör han en lysande räkning, den behöver inte vara sann eller falsk
utan den framstår ändå som logisk och rätt i socialdemokratisk anda. Någon han säger
för att få goda applåder och hyllningsrop.
Ett sammanhållt Sverige är en jämlik skola, säger Löfven. Att ta bort RUT-avdraget25
vad gäller läxhjälp tar fokus till den ekonomiska frågan. Löfven menar att det ska inte
vara en pengafråga att vissa har råd med privat lähjälp eller inte, utan att istället försöka
applicera detta med en lösning inom skolan. Så att alla skall få ta del av det. Antingen är
fokus på antalet arbeten (och inte kvalitén) eller en fråga om ekonomisk jämställdhet.
Han presenterar lösningar på diverse eftergymnasiala utbildningar som ska hjälpa unga
att komma in på arbetsmarknaden, detta ska också vara lika för alla. “Så att Sverige
håller ihop!”
Att Sverige ska hålla ihop kan tänkas vara detta talets tes eftersom det upprepas gång på
gång. Ännu ett hinder till varför unga ska komma in på arbetsmarknaden är att många
saknar körkort vilket mestadels är ett krav hos arbetsgivare. Lösningen är att unga ska
kunna ta ett lån av CSN till ett körkort, till bästa ränta. Så att alla kan hålla ihop. Så att
Sverige kan hålla ihop. Igen.
Ännu en aspekt som kräver att Sverige ska hålla ihop är ett större skatteuttag. Han kallar
den en solidarisk skattepolitik. Att rangordna sina argument på detta sättet är ett smart
drag, att först måla upp att allt kan bli bra för den enskilda individen för att sedan be
hela befolkningen att ta ett större skatteuttag. Dock är det inte lätt att be om pengar, du
måste redogöra för din idé - men på ett smart sätt.
Löfven avslutar talet med att återge minnet av att han vet vart han kommer ifrån. Han är
ytterst tacksam, speciellt till den socialdemokratiska politiken vilket har gjort att han är
där han är idag. Hylla sin egen värdegrund är ett sätt att få andra att hylla den också. Här
vinner han röster. “Kan jag kan du.”
25
https://www.skatteverket.se/privat/fastigheterbostad/rotrutarbete.4.2e56d4ba1202f95012080002966.ht
ml Hämtad 2016-05-27
33
4.6 Gemensam analys och resultat
I den gemensamma analysen kommer jag återkoppla till frågeställningen som därmed
kräver en återblick:
•
Vad utstrålar Göran Perssons retorik i utvalda tal år 2002 respektive Stefan
Löfvens retorik i utvalda tal år 2014?
•
Vem av Göran Persson och Stefan Löfven är mest retorisk framgångsrik i
utvalda tal?
•
Vem av Göran Persson och Stefan Löfven har mest auktoritet?
•
Varför mest auktoritet?
Göran Perssons två tal år 2002 utstrålar stolthet över sin politik och sitt parti. Han gör
klart för publiken att han anser att det finns brister i främst de borgerligas politik, som
han framställer som dålig än sin egen för att själv vinna på det. Persson lägger upp
argument på ett sätt som gör honom överlägsen och viktig vilket passar in på hans
karaktär som talare. Persson är inte heller rädd för att peka ut specifika motståndare från
den opponenta sidan och förklara vad respektive politiker gjort för misstag. Persson
benämner publiken i båda talen vid “mötesdeltagare” vilket gör att han inkluderar alla
som befinner sig i publiken, inte bara redan frälsta socialdemokrater utan också de ickefrälsta.
Stefan Löfvens två tal från 2014 är i min mening klassiska socialdemokratiska tal. Båda
talen håller en så kallad mall där många politiska områden berörs; bostadspolitik,
jobbpolitik, skolpolitik, äldreomsorg och miljöpolitik, för att ta några exempel. Ofta
förekommande är begreppen solidaritet och människovärde och i hans sista tal använder
han sig av “Så att Sverige håller ihop!” så pass förekommande så publiken nästan kan
känna när det kommer.
Generellt sätt får jag som granskare bilden av att Stefan Löfven är mer lyhörd än Göran
Persson. Eftersom Löfven är oerfaren inom politiken och en vanlig arbetare (inte har
någon politisk bakgrund på samma sätt som Persson) är detta både hans styrka och
svaghet. Styrkan ter sig till de resterande vanliga arbetarna som gör att
igenkänningsfaktorn och därmed trovärdheten ökar hos en representant, som kan
representera en själv så gott som möjligt. En person med samma värderingar och
ideologi, som har förmågan att tala för de som inte når fram. Dock lyser Löfvens icke-
34
politiska bakgrund igenom i vissa passager, då han leverar en hel del klichéer som
publiken bör jubla åt, att säga saker som han vet att publiken vill höra. Att försöka öka
sin auktoritet genom att benämna erfarenheter och tidigare yrkeskunskaper genom
fronesis, hjälper inte lika mycket som det kanske borde just för att han annars inte bär
på den auktoriteten åhörarna söker efter hos en ledare.
Här skiljer sig Göran Persson som självfallet har han mer att luta sig tillbaka på, när det
kommer till politisk erfarenhet. Det borde inte göra så stor skillnad som det det kan
tolkas att det gör, när kommer till distinktionen mellan Persson och Löfven. Persson
uttrycker sig på sätt som säger till exempel “Såhär är det…” och har råd med det, rent
auktoritetsmässigt. Löfven skulle också ha råd med det om han skulle uttala en sådan
formulering, eftersom det skulle stå ut från den vanliga Löfven som följer regelboken.
Löfven lyfter många beklagliga situationer i sina tal (varierande exempel då människor
ha råkat ut för olika typer av orättvisa), där kontentan upplevs vara att svenska folket
inte ska sparka på de som redan ligger ner. Däremot berättar inte Persson om lika många
personliga möten med människor som Löfven, vilket gör att Löfven istället
kompenserar sin oerfarenhet i branschen. Löfvens taktik fokuserar mer på just att han är
den vanliga arbetaren som har träffat mycket människor och själv varit i sitsen.
Löfvens använder sig relativt ofta av upprepningar i talen, flertalet gånger nämner han
att de borgerligas politik går ut på att lösa det mesta med privatiseringar och
skattesänkningar. Löfven bygger upp samma scenario flera gånger men att istället
skildra dem på olika sätt om och om igen, som sedan avslutas med en kliché. Vid ett tal
där han har fått förbereda sig för, blir utfallet att han säger det som många anhängare
vill höra. Inga speciella överraskningar och skandaler i sina tal. Alla idéerna och
lösningarna som är presenterade i talet, ger känslan att de är framtagna av ett team,
alltså hela regeringen och inte bara Löfven själv. Känslan gentemot Persson är istället
en politiker som själv styr och ställer är således motsatt för hur bilden av Löfven är.
Löfven är utsedd partiledare, även fast det inte alltid märks i alla situationer och
passager i talen. Persson upplevs som mer okamratlig och vågar säga mer, och är inte
heller rädd för att göra bort sig. Löfvens känsla för att allt ska bli så bra som möjligt
lyser igenom och skapar en aning osäkerhet och därför erhåller han inte samma pondus
som Persson.
35
Frågan är då; var kommer Perssons självförtroende ifrån? Handlar det om att han är
extrovert26 än introvert27. Persson har mer att luta sig tillbaka på än Löfven, det är ett
faktum. Är Göran Persson högfärdig?
Det upplevs mer som att Löfven refererar till sin egen auktoritet genom att påpeka sin
bakgrund och yrkeserfarenheter. Persson behöver inte göra det på grund av att han
skapar sig en bättre och starkare trovärdighet än Löfven. Båda är bra politiker på olika
sätt. Löfven mer samarbetsvillig än Persson som istället är ledaren som går sin egna
väg. Persson använder härskartekniker medans Löfven istället pratar runt ämnet som ett
försök att komma till det. Persson är konsekvent och Löfven är mer försiktig att ta upp
ämnet och var på rakt på sak.
Min egna reflektion rörande pathos leder till den stora frågan till vilket syfte talaren har,
med andra ord; varför vill talaren trycka på vissa knappar? I utvalda tal är finnes pathos
flertalet gånger hos Löfven än Persson. Genom att väcka igenkänningskänslan hos
åhörarna blir det lättare att relatera som medmänniska, därmed ökar medvetenheten
kring att det kunde vara en själv som hade kunnat vara i en svår situation. Detta kan
bidra både till ökad tacksamhet men också en ledsamhet att det krävs ett agerande, här
och nu och att jag som enskild individ kan göra skillnad. Detta enligt det klassiska
ordspråket “Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.” Är pathos det sista kortet
för att få någons uppmärksamhet? Är pathos att gå över gränsen, att exploatera
människors känsloliv för att övertyga och få som talaren vill?
Vem är då mest retoriskt framgångsrik av Göran Persson och Stefan Löfven? Svaret
som undersökningen gett mig är en tolkningsfråga, men det mest konkreta är att två
vinner fast på olika sätt. Löfven använder gärna säkrare kort medans Persson gör hur
han vill, men ändå vinner på hans speciella tillvägagångssätt. Anledningen till detta är
den pondus som Persson erhåller genom att gå sin egna väg, med andra ord ett stabilt
ethos. Detta bidrar till att Persson erhåller mest auktoritet och den främsta anledningen
till detta är för att han sticker ut ur mängden. Löfven har troligtvis inte hittat sin egna
ledarstil – än.
26
En extrovert person är utåtriktad, impulsiv och har ett större socialt behov. Personexempel: Filip
Hammar och Fredrik Wikingsson. Introvert - Den tysta revolutionen, Jonkman Linus, Stockholm 2013.
27
En introvert person är inåtriktad, mer tystlåten och reserverad. Personexempel: Karaktären StigHelmer Olsson. Introvert - Den tysta revolutionen, Jonkman Linus, Stockholm 2013.
36
5 Slutsatser
Slutsatserna kommer att presenteras i tabeller som är uppdelade i varje teoretiskt
perspektiv. Poängskalan som delas ut går från 1 till 5, där 1 är lägst och 5 är högst. Efter
poänggivning i tabellerna sker en motivering för varje politiker nedan.
Göran Persson
Stefan Löfven
Ethos (stark karaktär och trovärighet)
5
3
Logos (logiska argument)
4
4
Pathos (övertyga med hjälp av känslor)
2
4
Auktoritet (flockledare)
5
2
Tabell 1
Motivering: Känslan som erhålls angående Göran Persson är att han kan tolkas som en
relativt kall ledare med mycket auktoritet. Människor runt om i allmänheten vet vem det
är som bestämmer, därför får Persson full pott i tabellen om auktoritet. Stefan Löfven
kan istället upplevas som mer ödmjuk än den bild som kan tänkas definiera Persson.
Största skillnaden som kan komma att upplevas av Persson och Löfven är helt enkelt
samarbete. Att arbeta i en grupp eller ett lag kräver samarbete, här kan det tänkas att
Löfven är mer lyhörd och försiktig för resterande deltagarens åsikter och idéer medans
Persson lyssnar och tar in nya reflektioner, men litar ändå mest på sig själv i slutändan.
Både Persson och Löfven fått lika poäng i hur de framlägger logiska argument, eftersom
Persson ger bilden av en stark och självständig ensamvarg. Däremot lyssnar troligtvis
Löfven för mycket på andras åsikter och där med glömmer bort sitt egna veto. Vad det
gäller pathos, att med hjälp av att använda publikens känslor, känns det naturligt att ge
Persson mindre poäng än Löfven. Intrycket av Persson är kallare och mer vass än
Löfven, Persson mer rakt på sak och Löfven lite mer varsam.
37
Göran Persson
Stefan Löfven
Arete (att referera till sin egen auktoritet)
5
3
Fronesis (visa sig kunnig och påläst)
5
3
Eunioa (talas till en samhörighet och vi-skala)
4
5
Tabell 2
Motivering: Eftersom den allmänna bilden av Persson som en stark ledare som går sin
egna väg och de andra får följa efter, är antagandet att Persson gärna refererar till sin
egna auktoritet. Exempel på detta kan vara att en Persson betonar sina yrkeskunskaper
och erfarenheter. Arete och fronesis i detta samband kan sammansättas och har med
varandra att göra. Därför får Persson även full pott på fronesis-hypotesen. Löfven verkar
som ovan nämnt mer ödmjuk inför sig själv och förefaller därför tre poäng, både på
arete och fronesis eftersom dessa två är så pass lika. När det kommer till att referera till
vi-skaran är övertygelsen mycket starkare och konkret hos Löfven än hos Persson även
om hypotesen pekar på att Persson också redogör för en vi-skara, just för att ge alla
åhörare ett medlemsskap in i gemenskapen.
Retoriken är relativt lika i bådas tal men Löfven håller sig som ovan nämnt gärna till
regelboken medans Persson skriver reglerna själv. Inom politiken kan det vara
avgörande för dig och din framtid som politiker, hur invånarna ser dig. Misstag en gång
är oftast ingen gång, men fler än en gång bidrar till att folket tappar förtroendet och
därmed blir karriären svårare. Därför är det viktigt att kunna tala för sig på ett sätt som
skapar förtroende och därmed skulle karriären som politiker kunna fortsätta.
Precis som Rudyard Kiplings28 citat; “Words are, of course, the most powerful drug used
by mankind.” och jag kan inte annat än att hålla med.
28
Ruyard Kipling (1865-1936) var en berömd författare och skrev bland annat Djungelboken.
38
Sammanfattning
Denna kvalitativa innehållsanalays har ägnat sig åt att undersöka Göran Persson och
Stefan Löfven i sin allra finaste framtoning. Fyra olika tal har behandlats för att kunna
besvara fyra växlande frågor; Vad utstrålar Göran Perssons respektive Stefans Löfvens
tal? Vem av Göran Persson och Stefan Löfven erhåller mest auktoritet och varför? Och
till sist men inte minst har uppsatsen undersökt vem av Göran Persson och Stefan
Löfven är mest retoriskt framgångrik? De klassiska delarna enligt Aristoteles ethos,
logos och pathos har även varit de teoretiska utgångspunkterna. Biståndsteorier har
också legat till grund för att utöka förståelsen för vidare slutsatser, både för författaren
och för läsaren. Dessa är tre inriktningar inom ethos; arete, fronesis och eunoia samt
ytterligare en teori som funnits ytterst viktig inför uppsatsens analytiska och
samhällsvetenskapliga aspekt; auktoritetsteorin.
Uppsatsens syfte var att se hur stor del av retoriken som gör inflytande på ens publik, i
detta fallet rör det sig om två av Socialdemokraternas mest inflytelserika politiker.
Genom att analysera det nedskrivna ordet kunde Göran Perssons och Stefan Löfvens
framtoning se vem av vederbörande som är mest retoriskt framgångsrika i dessa
specifikt utvalda tal.
Först presenterades varje tal i sammanfattad form för att sedan övergå till en analys av
ett tal åt gången. Efterföljande redogjordes en gemensam analys av Göran Persson och
Stefan Löfvens tal, vilket gav resultatet att Göran Persson erhåller mer auktoritet än
Stefan Löfven som istället är en bättre medspelare i ett arbetslag. Löfven höll sig till en
så kallad mall i sina tal medans Persson kunde vara mer spontan. Slutsatserna
presenterades i form av analystabeller som innehöll en poängsättning enligt varje teori,
som avslutades med motivering till slutsatserna.
Retorik – vad är det? Många retorikexperter skulle säga att det är konsten att tala. Andra
skulle benämna det som konsten att få andra att lyssna. Under uppsatsens gång har det
klartgjorts att detta är en definitionsfråga, men att konsten att tala även har stor
betydelse för ens reprensenativa sida gentemot andra.
39
Referenser
Tryckta källor
Almgren Eva, Bourghardt Hans, Storytelling inom marknadsföring - Berättelsen som
retoriskt verktyg vid varumärkesbyggande, Södertörns Högskola, 2005.
Caicedo Mikael, Retorik. Liber AB, Malmö 2009.
Eksvärd Elaine, Snacka Snygg., Norstedts Stockholm, 2014.
Eksvärd Elaine, Vardagsmakt. Bokförlaget Forum, Stockholm 2014.
Jonkman Linus. Forum, Introvert - Den tysta revolutionen. Stockholm 2013.
Lindqvist-Grinde Janne, Klassisk retorik för vår tid. Studentlitteratur AB, 2008.
Mral Brigitte, Gelang Marie, Bröms Emelie, Kritisk retorikanalys. Författarna &
Retorikförlaget 2016.
Digitala källor
Tal 1: Göran Perssons Första Maj-tal 2002
http://www.svenskatal.se/20020501-goran-persson-1-maj-tal-2002/ Hämtad 2016-0422
Tal 2: Göran Perssons Sommartal i Björkvik 2002
http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Arkiv/Partiordforanden/GoranPersson/Tal/Goran-Persson-tal-i-Bjorkvik-2002/ Hämtad 2016-04-22
Tal 3: Stefan Löfvens Första Maj-tal 2014
http://www.socialdemokraterna.se/Stefan-Lofven/Tal-och-artiklar/2014/Forsta-maj2014/ Hämtad 2016-04-22
Tal 4: Stefan Löfvens Sommartal 2014
http://www.socialdemokraterna.se/Stefan-Lofven/Tal-och-artiklar/2014/Sommartal-/
Hämtad 2016-04-25
40
http://www.abf.se/Om-ABF/ Hämtad 2016-05-11
http://www.csn.se/om-csn Hämtad 2016-05-11
http://european-forum-on-antisemitism.org/definition-of-antisemitism/english-english
hämtad 2016-05-27
http://europa.eu/about-eu/basic-information/about/index_sv.htm Hämtad 2016-05-21
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1357627&fileOId=1
357628 Hämtad 2016-05-24. Olofsson Henrik, Göran Persson i talarstolen - en studie i
Sveriges statsministers retoriska förmåga i valda debatter 1996-2000, vid Lunds
Universitet 2002.
http://www.landguiden.se/lander/europa/sverige/modern-historia Hämtad 2016-04-27
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/skogsbranden/Pages/skogsbranden-i-vastmanland-ny.aspx
Hämtad 2016-05-04
http://www.lo.se/start/nyheter/du_och_jag_for_gaza Hämtad 2016-05-04
http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Arkiv/Forsta-maj/ Hämtad 2016-04-25
https://www.skatteverket.se/privat/fastigheterbostad/rotrutarbete.4.2e56d4ba1202f9501
2080002966.html Hämtad 2016-05-24
http://www.svt.se/nyheter/val2014/stefan-lofvens-nya-modeord Hämtad 2016-05-25
http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Arkiv/Partiordforanden/GoranPersson/CV---Goran-Persson Hämtad 2016-05-27
http://www.socialdemokraterna.se/Stefan-Lofven/CV/ Hämtad 2016-05-27
I
