Peder Ahlin Lars Moberg Åsa Thourot
Skydda
ATT SKYDDA
SIG SJÄLV
OCH ANDRA
Läkare mot AIDS
Noaks Ark
Peder Ahlin Lars Moberg Åsa Thourot
Skydda
c
ATT SKYDDA
SIG SJÄLV
OCH ANDRA
Utgiven av
Föreningen Läkare mot aids
och Noaks Ark.
Åttonde upplagan 2009.
156:e–161:a tusendet.
Föreningen Läkare mot
Villagatan , Box , Stockholm
Föreningen
Telefon Läkare
– mot
Villagatan
,
Box
,
sättas
Stockholm
Bidrag till föreningen kan
in
Telefon
–
på postgiro –
Bidrag till föreningen kan sättas in
på
postgiroNoaks
Ark
–
Stiftelsen
Eriksbergsgatan 46, Stockholm
Ark
TelefonStiftelsen
– Noaks
• Fax
Eriksbergsgatan
–
Stockholm
Noaks Ark46,
Direkt
Telefon
• Fax
E-post–
[email protected]
Noaks
Ark
Direkt –
Webb
www.noaksark.org
E-post
[email protected]
.Ekonomiska bidrag kan ges på postgiro –.
Webbom
www.noaksark.org
Ange på talongen
du vill ge pengar till vår
.Ekonomiska
bidrag
kan
ges på
för
–.
verksamhet i dess helhet,
tillpostgiro
stödfonden
Ange
på
talongen
om
du
vill
ge
pengar
till
vår
hivpositiva eller till vår forskningsfond.
verksamhet
i dess helhet,
stödfonden
för
Noaks
Ark kanaliserar
sina till
bidrag
till forskning
eller tillmot
vår
forskningsfond.
.genomhivpositiva
Stiftelsen Läkare
Forskningsfond.
Noaks Ark kanaliserar sina bidrag till forskning
Kontaktuppgifter
till övriga
Ark-föreningar
.genom
Stiftelsen Läkare
motNoaks
Forskningsfond.
finns i slutet av broschyren.
Stiftelsen Läkare mot Forskningsfond
Läkare mot Forskningsfond delar tVå gånger om året ut
.sammanlagt minst
en halv
miljon
kronor
forskning om hivbehandling.
Stiftelsen
Läkare
mot
till
Forskningsfond
Dessutom
delar
fonden ut ytterligare
somom
ställs
Läkare
mot
Forskningsfond
delar tVmedel
å gånger
året ut
.till en
förfogande
av Stiftelsen
Ark.om hivbehandling.
.sammanlagt minst
halv miljon
kronor tillNoaks
forskning
.Postgiro
–. medel som ställs
Dessutom delar
fonden
ut
ytterligare
.till förfogande av Stiftelsen Noaks Ark.
.Postgiro
–.
Socialstyrelsen
Bankgiro
900-6958
.
Postadress
Stockholm
Besöksadress
Rålambsvägen 3
Socialstyrelsen
TelefonPostadress
–
• Fax
–
Stockholm
E-post
[email protected]
Besöksadress
Rålambsvägen 3
www.socialstyrelsen.se
TelefonWebb
–
• Fax –
Socialstyrelsen
är en
nationell expert- och tillsynsmyndighet för
E-post
[email protected]
verksamhet som rör
socialtjänst,
hälso- och sjukvård, hälsoskydd,
Webb
www.socialstyrelsen.se
smittskyddär
och
Särskilda
medel finns för för
Socialstyrelsen
enepidemiologi.
nationell expertoch tillsynsmyndighet
insatser mot
hiv/STI.
verksamhet som rör socialtjänst,
hälsooch sjukvård, hälsoskydd,
smittskydd och epidemiologi. Särskilda medel finns för
insatser mot hiv/STI.
Skydda
Hivrisk
och
riskförståelse
HIV
- fakta i korhet: Humant immunbristvirus – i
dagligt tal hiv – det virus som
ligger bakom det nedsatta immunförsvaret vid aids, kan bara
överföras vid höggradigt intima kontakter och
genom infekterat blod. Därför sprids hiv på följande sätt:
• genom oskyddat sexuellt umgänge med en person
som är smittad med hiv
• från en mor till hennes barn under graviditeten,
vid födseln och genom amning
• vid transfusion av hivsmittat blod, transplantation
av hivinfekterade organ och insemination med
hivhaltig sädesvätska
• genom hivsmittat blod då sprutnarkomaner delar
sprutor
• då framför allt sjukvårdspersonal sticker sig på
kanyler och andra vassa föremål som är förorenade
med hiv.
Vanliga sociala kontakter innebär ingen risk för
smitta med hiv.
Skydda
Riskgrupper
När hivepidemin sommaren 1981 först beskrevs
i USA, kände man inte till det smittämne som
redan då kunde misstänkas ligga bakom de aidssjukas förstörda immunförsvar. Man såg att de som
drabbades tillhörde vissa grupper som homo- och
bisexuella män, sprutnarkomaner, personer från
Haiti eller personer som hade haft sex med någon
som hörde till dessa grupper. Aids kom därför att
förknippas med vissa så kallade ”riskgrupper”. I
statistiken hänfördes aidsfallen till den riskgrupp
de antogs tillhöra. En viss andel angavs vara utan
känd risk och dit hänfördes bland andra personer
som hade haft mycket stort antal heterosexuella
kontakter.
Riskbeteende
Trots att ett sådant synsätt hade och har brister,
fanns och finns det fördelar med det. Det bidrog
och bidrar till att de individer i samhället som löpte
störst risk att smittas med hiv kunde identifiera sig
som personer med särskild risk för hiv. Och det som
gjorde och gör dem till personer med särskild risk
var och är givetvis deras beteende. Till exempel:
För sprutnarkomaner är det delandet av injektionsverktyg som medför risk för hiv och andra
blodsmittämnen, inte droganvändningen i sig.
Riskgruppstänkandet har emellertid också
fått klara negativa följder. De som inte tillhör en
riskgrupp kan lätt se sig själva som helt utan risk
för hiv. Att tro det är en missuppfattning: även
utanför riskgrupperna finns det risk för hivsmitta
men risken att träffa på någon som är smittad
med hiv är mindre. I internationell epidemiologi
använder man idag hellre begreppet ”core group”,
dvs. ”kärngrupp”, än riskgrupp just för att undvika
att skapa falsk säkerhet bland dem som inte hör till
en sådan grupp.
Skydda
Riskresonemang
Vårt syfte med denna text är att diskutera hur människor kan minska risken för hivsmitta. Detaljrikedomen kan för någon vara stötande. Om du hör till
dem som finner att vi använder ett språk som är
alltför detaljerat och rakt på sak, tänk då på att en
del andra människor kan vara hjälpta av just detta.
Alla människor har inte samma behov av den typ
av information som den här broschyren innehåller.
Men vi vill ge tillräcklig och tydlig information till
personer med olika sorters livsstil. Ta till dig det
som är av värde för dig.
Hur hiv sprids
Hiv är framför allt ett sexuellt överfört smittämne.
Hiv kan överföras när hiv kommer i kontakt
med celler som hiv kan infektera. Sådana celler
finns i alla våra slemhinnor. Slemhinnor har vi i
munnen, i ögonen, i och på våra könsorgan samt i
ändtarmsöppningen.
Hiv i genitalsekret och i slemhinneceller är den
viktigaste faktorn för överföring av hiv vid sexuellt
umgänge.
För att samlag i slidan skall kunna genomföras
fordras att kvinnan utsöndrar ett sekret som smörjer slidan. Mängden sekret i slidan ökar därför vid
sexuell upphetsning. Hos hivpositiva kvinnor kan
man finna hiv i slidsekret, både i form av fritt virus
och i infekterade vita blodkroppar. Hiv kan också
finnas i slemhinneceller (epitelceller) i slidan.
Mannens motsvarighet till den sekretion, som
sexuell upphetsning föranleder hos kvinnan,
utsöndras av körtlar längs urinröret. I dagligt tal
brukar man kalla den utsöndringen för ”försats”.
Denna vätska, som utsöndras i varierande mängd
hos olika män, innehåller hos hivsmittade män ofta
hiv. Sädesvätskan innehåller också ofta hiv. Både det
som kommer vid utlösning och det som kommer
Skydda
dessförinnan, både sats och försats, kan innehålla
hiv i fri form och inne i infekterade vita blodkroppar. Även i slemhinneceller (epitelceller) kan man,
liksom hos kvinnor, finna hiv hos män. Av störst
betydelse torde celler i förhudens inre blad (se mer
om detta senare) vara.
Smittsamheten och mottagligheten ökar sannolikt vid närvaro av vita blodkroppar. Sådana
celler kan antingen vara infekterade med hiv eller
vara målceller för hiv. Rikligt med vita blodkroppar
uppträder vid inflammationer (vid infektion/-er
och irritation) i könsorganen och finns i stor mängd
i var och i flytningar vid till exempel andra sexuellt
överförbara infektioner.
Ytterligare två kroppsvätskor kan givetvis spela
roll vid sex: blod och saliv. Blod, till exempel i form
av mensblod eller genom blödning från sköra eller
såriga slemhinnor, kan spela en roll för hivöverföring. Den rollen är dock mycket mindre än den
framstod på den tiden vi talade om ”blod till blodkontakt” som nödvändig för hivöverföring. Det
var när vi ännu trodde att hiv måste komma in i
blodbanan för att smitta skulle vara möjlig. Så är
inte fallet. Att hiv har förmågan att infektera celler
som har makrofagkaraktär har varit känt sedan
1986, så det är hög tid att komma bort från vanföreställningarna om sprickor och sår som villkor för
virusets infektionsförmåga.
Saliv, till skillnad från blod, förekommer däremot
oftast rikligt i samband med sexuellt umgänge. I
många kulturer, däribland vår egen, spelar kyssar och munsex en viktig roll för den sexuella
tillfredställelsen. Risken för hivsmitta vid kyssar är
omdiskuterad. Om risken alls finns, torde den vara
mycket liten. Till hivrisken vid munsex återkommer
vi senare i broschyren.
Skydda
Smittsamhet
När en person en gång väl är infekterad med hiv,
är han/hon smittsam resten av sitt liv och kan
överföra hiv till andra. Inte varje oskyddat samlag
medför hivöverföring. Det finns ingen sexuellt
överförbar infektion som har en hundraprocentig
smittsamhet.
När det gäller hiv bedöms risken per samlag
med en hivpositiv partner vara i storleksordningen:
Mellan 0,1 och 0,3 procent vid receptivt analsamlag
(för den som ”blir påsatt”), cirka 0,03 procent för
den som sätter på, mellan 0,08 och 0,2 procent för
kvinnan och mellan 0,03 och 0,09 procent för mannen vid vaginalsamlag. Detta kan jämföras med en
genomsnittlig risk för hivsmitta på 0,3 procent vid
stickskador i vårdarbete och på ungefär 0,6 procent
vid sprutdelning. Märk väl, att de här angivna sannolika hivriskerna utgör en bedömning av genomsnittlig risk. Andra bedömningar har gjorts med
både högre och lägre riskuppskattningar. Risken
kan vara mycket större vid samlag med en partner
som nyligen blivit smittad och som i frånvaro av
immunsvar har mycket höga virusnivåer. Likaså
med en partner som – med eller utan kännedom om
detta – har ett kraftigt försämrat immunförsvar och
därför höga virusmängder i blodet. Så kan också
svåra sticktillbud medföra långt högre smittrisk
än den här angivna på 0,3 procent. Personer med
välfungerande behandling mot hiv har mycket låga
virusnivåer och har låg till mycket låg smittsamhet.
Se mer nedan.
Försumbar risk?
Den som finner att en risk för hivsmitta på mindre
än en procent per risktillfälle är mycket liten eller
rent av försumbar bör betänka att varje dag smittas
cirka 7 400 människor av hiv. De allra flesta av dessa
smittas vid sexuellt umgänge. (Källa: 2008 Report on
the Global AIDS Epidemic, UNAIDS/WHO, Juliy 2008.)
Skydda
Inte smittsam eller inte mottaglig?
Varje oskyddat samlag innebär risk för smitta, om
den ena personen är smittad och den andra inte är
det. Detta måste betonas därför att en del personer,
som kan ha haft oskyddade samlag under kortare
eller längre tid med en partner som sedan visar
sig vara smittad, kan tro (1) att partnern inte är
smittsam, (2) att hiv inte ”biter” på dem.
Båda föreställningarna kan ha visst fog för sig
men märk väl följande:
(1) Smittsamheten hos en hivpositiv person
varierar över tid. En person med väl behandlad
hivinfektion och med mycket låga virusmängder
(färre än 50, 40 eller 20 viruskopior beroende på
mätmetodens tröskelvärde) är mycket lite smittsam.
(2) Forskningsresultat som publicerats under
1996 och senare, gör det sannolikt, att en del
människor av genetiska skäl har ett visst skydd
mot sexuellt överförd hivsmitta. Se mer om detta
i Perspektiv på hiv nr 5 (www.pphiv.org) i en artikel
av professor Jan Albert.
Det finns under alla förhållanden fortfarande
skäl att starkt varna för överdriven tro på att någondera av de båda ovanstående föreställningarna
skulle gälla fullt ut i ens eget fall. Alldeles särskilt
om man har sex med flera olika sexpartner.
Skydda
Skillnader i risk
vid sex
H
risker för hiv vid olika slags
sexuell samvaro. En del sexuellt överförbara
smittämnen överförs på ungefär samma
sätt som hiv. Andra smittämnen överförs
på annat sätt. En del beteenden vid sexuellt
umgänge, som tycks innebära liten risk för hiv,
innebär ändå risk för andra infektioner.
är beskrivs
Analsamlag
Analsamlag, det vill säga samlag med penis i ändtarmen, vare sig mellan två män eller mellan man och
kvinna, är den samlagsform som förefaller ha störst
risk för smitta med hiv om kondom inte används.
Smitta kan överföras i båda riktningarna men
risken är störst för den som tar emot sin partners
penis i ändtarmen.
Att analsamlag är mer riskfyllt än vaginalsamlag
har man ansett bero på att risken för skador på
analslemhinnan skulle vara större än risken för
skador på slidslemhinnan. Det är möjligt att sådana
skador på analslemhinnan kan bidra. Men även
utan sådana skador innehåller analslemhinnan
rikligt med celler som hiv kan infektera. Slemhinnan i ändtarmen innehåller också celler, exempelvis
M-celler, som saknas i andra slemhinnor och som
förmodligen underlättar hivöverföring genom att
de fungerar som transportörer av virus, inte bara
Skydda
av hiv, in genom slemhinnan till det skikt där en
stor mängd målceller för hiv finns.
Slidan
Också vaginalsamlag, det vill säga samlag med penis i slidan, innebär risk för både man och kvinna.
Risken för kvinnan är större än för mannen. Detta
kan bero på flera orsaker: att hivsmittade män med
sin sädesvätska kan deponera större mängd virus
i slidan än vad slidsekretet innehåller. Eller också
kan det bero det på att slidslemhinnan och livmodertappen har en så mycket större slemhinneyta
med många fler målceller för hiv, än vad penis har
i urinrörsmynningen och i förhuden.
Ännu en möjlig faktor kan bidra till den större
smittrisken för den som tar emot sin partners
sädesvätska. Under de senaste åren har beskrivits,
att det sura fosfataset från prostata som finns i
sädesvätskan har en verkan som ökar risken för
smitta kraftigt, så att endast någon enstaka eller
ett fåtal viruspartiklar räcker för att få till stånd
smittöverföring.
Penis
På penis finns det endast en helt liten yta av äkta
slemhinna, nämligen i urinrörsöppningen. Förhudens insida, den del av förhuden som man endast
kan se om man drar tillbaka förhuden, har emellertid nästan slemhinnekaraktär genom att det
skyddande hornlagret där är ytterst tunt.
Hos en icke omskuren man exponeras förhudens
insida för hiv genom den gnidning av slemhinna
mot slemhinna, som ju spelar en viktig roll för
sexuell njutning. För detta talar det faktum, att män
med förhuden i behåll löper större risk för hivsmitta
vid vaginala samlag än omskurna män.
På omskurna män är en stor del av förhuden
borttagen. Förhudens yta är därför mindre och det
som finns kvar är täckt med ett tjockare hornlager.
Skydda
Under senare år har man funnit att omskärelse ger
en betydande skyddseffekt för mannen. Siffror på
50-80 procents skydd har nämnts och en studie
publicerad 2006 fann drygt 50 procents skydd. Att
vara omskuren innebär inte att risk för hivöverföring skulle saknas vid vaginala samlag eller för den
som är aktiv vid analsamlag. Omskurna män har i
en studie visats löpa större risk för hivsmitta, om de
har sår på penis. Män som inte var omskurna föreföll i samma studie löpa samma risk för hivsmitta,
vare sig de hade sår eller inte. Dessa data talar starkt
för att slemhinneceller spelar en betydande roll för
sexuell överföring av hiv. Detta kan mycket väl vara
fallet också vid smitta från kvinna till man, även om
det är svårare att visa.
Kvinnlig omskärelse är en åtgärd som har helt
andra följder än manlig och det som här skrivs
gäller endast manlig omskärelse.
Oralsex
Med oralsex eller munsex menas att suga och
slicka sin partners könsorgan eller att bli sugen
och slickad. Oralsex kan överföra hiv. Detta sedan
många år uppenbara faktum har på senare år blivit
alltmer uppmärksammat även i vetenskaplig forskning. Molekylärbiologiska studier bekräftar att hiv
kan överföras vid oralsex. Högst troligt är att man
tidigare kraftigt har undervärderat denna smittväg,
inte minst av sexualpolitiska skäl. Risken för smitta
vid oralsex förefaller dock vara betydligt mindre än
vid oskyddat vaginal- och analsamlag, åtminstone
för den som blir sugen och slickad. Nästan alla
sexuellt överförda infektioner smittar mer eller
mindre effektivt vid oralsex, i regel dock mindre
effektivt än vid anal- och vaginalsamlag.
Hiv i saliven kan innebära risk för den som blir
slickad i ändtarmsmynningen. Slemhinna finns i
anus endast innanför hud-slemhinnegränsen, den
så kallade linea dentata, som är belägen en bit in i
Skydda
anus. Risk för den som slickar sin partners analöppning kan inte helt uteslutas men risken torde
vara mycket liten.
Andra överförbara infektioner
Risken för hivsmitta vid samlag ökas av andra sexuellt överförbara infektioner. Enligt dagens kunskap
verkar både sådana sexuellt överförda infektioner
som ger upphov till sår och sådana som ger upphov
till flytningar kunna öka risken för hivsmitta. Ett
exempel är den vanligt förekommande och ibland
föga symtomgivande ”åkomman” bakteriell vaginos, som beror på eller ger upphov till en störning
i slidans normala bakterieflora. Vid bakteriell
vaginos hos hivpositiva kvinnor kan man finna en
kraftig ökning av mängden hiv genitalt. En sådan
ökning kan inte påvisas när man mäter virusmängden i blodet.
En del sexuellt överförbara infektioner ökar
mängden vita blodkroppar, bland andra makrofager
och T-lymfocyter, både i de sekret som könsorganen
utsöndrar och i könsorganens slemhinnor. Dessutom har man funnit att mängden co-receptorer,
som finns på celler som hiv kan infektera, ökar
kraftigt vid andra infektioner. Med andra ord:
både mängden hiv som kan överföras och antalet
infekterbara celler och framför allt dessa cellers
infekterbarhet ökar. Detta spelar särskilt stor roll
i de delar av världen där man saknar resurser att
diagnostisera och behandla sexuellt överförbara
infektioner, men det har säkert betydelse även i vår
del av världen.
Kvinna till kvinna
För fullständighets skull bör nämnas att kvinnor
kan smittas med hiv av kvinnor. Få fall finns beskrivna. Också andra sexuellt överförbara infek-
Skydda
tioner är extremt ovanliga hos kvinnor som endast
har sex med andra kvinnor. Inte bara ifråga om
hiv utan vid alla sexuellt överförbara infektioner
spelar mäns sexuella beteende en viktig roll. Mäns
generellt sett större benägenhet än kvinnor att ha
sex med flera partner – i kombination med mäns
anatomiska konstruktion – möjliggör spridningen
av sexuellt överförbara infektioner.
Säkert
Vad är då säkert när det gäller sex och hiv? Sexuellt
umgänge mellan två personer som inte är smittade
med hiv är givetvis säkert. Men det är inte lätt att
veta säkert att ens partner är osmittad. Eller ens att
man själv är det. Inte ens då två personer känner
varandra väl kan man vara helt säker på att inte
någondera är hivsmittad. Sannolikheten kan vara
mindre eller större. Men det finns bara ett enda sätt
att ta reda på hur det verkligen förhåller sig: genom
att båda testar sig. För att ett test skall vara riktigt
pålitligt måste tolv veckor ha gått sedan senaste
möjliga smittillfälle, även om de allra flesta får
antikroppar tidigare. Vid testning letar man efter
antikroppar mot hiv i blodet hos den som testas.
Nästan alla som blir smittade utvecklar antikroppar som med dagens hivtester kan upptäckas efter
tolv veckor, eller ännu tidigare, oftast tre till sex
veckor. Dagens tester utgörs numera av kombinationstester där man söker både antigen från hiv och
antikroppar mot hiv. Vad detta betyder behandlas i
broschyren Testa sig i denna serie.
I de fall där de som har sex med varandra inte har
testat sig samtidigt för att utesluta hiv, och i de fall
där sådan testning inte heller är aktuell, till exempel
vid en tillfällig sexkontakt, är det viktigt att vidta
mått och steg som minskar risken för hivsmitta, om
någondera skulle vara hivinfekterad. Detta kan ske
Skydda
på olika sätt. I regel genom att man praktiserar någon form av säkrare sex, dvs. sex som är säkrare än
helt oskyddat sexuellt umgänge. Men för fullständighets skull börjar vi med några förhållningssätt
som faller utanför begreppet säkrare sex.
Sexuell avhållsamhet
Att avstå från sex är ett säkert sätt att undvika
sexuellt överförd smitta. Att säga nej till sex kan
för en del människor vara ett vettigt och rimligt
val, åtminstone under perioder av ens liv. Vad som
är bäst för en själv kan man bara bedöma själv.
Sexuell avhållsamhet är eller kan vara en möjlighet, i varje fall för en del människor och för en viss
tid. Avhållsamhet är givetvis inte en generell och
övergripande lösning på spridningen av hiv eller
andra infektioner.
Att hålla sig till en
Sex är säkert för den som själv är osmittad av hiv
och som håller sig till en partner som också är det.
Så länge ingendera är infekterad med hiv kan man
göra allt utan några inskränkningar och utan oro
för hiv. Men så fort någondera har en eller flera
sexkontakter med möjlig risk för hiv utanför förhållandet blir situationen givetvis annorlunda.
En lång tid tillsammans är inte en absolut garanti
för att båda parterna i ett förhållande är osmittade.
Under många år kan hivinfekterade personer må
alldeles bra, så god hälsa är alltså inte en garanti.
Risken för hiv kan vara större eller mindre, beroende på hur personerna har levt innan de träffades.
Om man vill känna sig säker på att man lever i en
relation utan hiv bör båda testa sig, tillsammans
eller var för sig men vid ungefär samma tidpunkt.
Att testa sig tillsammans kan ha ett symbolvärde,
som påminner en om det ansvar ett sådant beslut
medför.
Skydda
Öppenhet och förtroende krävs i en sådan relation ännu mer än i en relation där båda räknar
med möjligheten av att ens partner och man själv
har sex med andra.
Vi tänker oss en relation där båda har testat sig
och där båda är och förväntas fortsätta vara hivnegativa. Om någon av dem skulle ha oskyddat sex
utanför förhållandet är det särskilt viktigt att det går
att berätta det för den andra. Ärlighet och öppen
kommunikation är av alldeles särskild betydelse i
en relation där man kommit överens om att vara
varandra sexuellt trogna.
Att minska antalet partner
Ju fler partner man har desto större är risken att
man råkar ha sex med någon som är smittad med
hiv, med eller utan egen kännedom om den saken.
Man riskerar också att smitta fler med hiv om man
själv skulle vara smittad utan att veta om det. De
som vet om att de är hivpositiva är alltid färre än
de som verkligen är smittade. Att minska antalet
partner minskar statistiskt sett risken både att få
hiv och att smitta någon annan med hiv. ”Lagom”
antal partner kan givetvis inte definieras av någon
annan än en själv.
Säkrare sex
Säkrare sex är ett begrepp som myntades under
1980-talets första hälft som svar på hivhotet i en
tid då det främst gällde män som hade sex med
män och då ingen behandling fanns. Förekomsten
av ett sexuellt överförbart smittämne som leder
till en livsfarlig sjukdom har givetvis följder för
vår syn på och vår upplevelse av sex. Detta gäller
förstås också män som har sex med män. Säkrare
sex-begreppet lanserades emellertid i första hand
som ett sätt att möjliggöra fortsatt flitigt partnerbyte bland de homo- och bisexuella män som var
Skydda
vana vid att ha många eller väldigt många partner.
Hivepidemin troddes på den tiden, 1981-1984, även
av insiktsfulla betraktare vara ett problem för i stort
sett enbart män som har sex med män och då ofta
nog uteslutande för sådana män som hade många
partner. Många i andra sammanhang förståndiga
tänkare resonerade när det gällde aids som om varje
sextillfälle gav någon sorts bonuspoäng för att få
aids eller för att bli smittad med det förmodade
smittämnet som förorsakade aids. Nästan alla vetenskapliga artiklar om epidemin började vid den
tiden med orden: ”Homosexual men with multiple
partners” och det var endast dessa som antogs löpa
risk för smittämnet bakom aids. Sant och osant i
den meningen att det är ett logiskt felslut att tro att
”multipla partner” är en förutsättning för att bli
smittad med ett sexuellt överförbart smittämne.
Många partner ökar sannolikheten för att man
har sex med någon som är smittad med ett sexuellt
överförbart smittämne eller att man själv smittar
någon, en eller flera, om man själv är smittad.
Varje sexuellt överförbar infektion smittar vid ett
enda samlag, inte som en kombinationseffekt eller
kumulativ följd av flera samlag.
Säkrare sex är ett begrepp som lyfter fram olika
sätt att vara tillsammans på som minskar risken för
hiv. Vi väljer här med avsikt att tala om säkrare sex
och inte om säker sex. Absolut säkerhet för hiv kan
knappast uppnås vid sexuellt umgänge. Kondom
skyddar till exempel mot den hivöverföring — vid
vaginalsamlag, analsamlag och sugsex — som sker
till och från penis, förutsatt att kondomen är på hela
tiden. Men kondomer kan gå sönder eller glida av.
All smitta med hiv sker dessutom inte till eller från
penis och då gör kondomer ingen nytta alls. Om
man ska slicka en kvinnas könsorgan eller någons
ändtarmsöppning kan man som skydd till exempel
använda en uppklippt kondom.
Skydda
Säkrare sex, så som vi beskriver det i texten här
nedan, minskar risken för alla sexuellt överförbara
infektioner, men upphäver den inte, bland annat
av skäl som framgår av resonemanget i föregående
stycke.
Att använda kondom
Kondomer är tunna gummihylsor som skall rullas
på penis vid erektion. De används som skydd mot
oönskad graviditet och mot sexuellt överförbara
infektioner. Forskning har visat att kondomer av
latex och polyuretan också är effektiva hinder
för hiv. Kondomer av andra material finns i vissa
länder. Sådana bör inte användas som skydd mot
hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. I
många länder är det svårt att köpa kondomer och
kvaliteten på kondomer kan vara dålig. Om man
reser utomlands och det finns någon sannolikhet
för att man kommer att ha sex, bör man ta med
sig kondomer hemifrån. Detta gäller förstås både
män och kvinnor.
Om kondomer används rätt är de både pålitliga
och billiga – med tanke på att de ger skydd mot hiv
och andra sexuellt överförbara infektioner samt
mot oönskad graviditet. När kondomer av bra
kvalitet går sönder beror det nästan alltid på att de
inte använts på rätt sätt. Kondomer kan också glida
av penis. Mot detta kan man i viss mån skydda sig.
Risk för läckage av sädesvätska finns också om man
fortsätter med samlagsrörelser efter utlösning.
Kondomer används på följande sätt:
• Om du är man och inte är förtrogen med hur
kondomer används, köp ett paket kondomer, följ
här givna anvisningar och träna i din ensamhet.
Det är bättre att lära sig handgreppen, som inte
är överdrivet komplicerade, när man är lugn och
sansad än när man är starkt sexuellt upphetsad och
kanske nervös.
Skydda
• Var försiktig med naglar och eventuella vassa föremål när du skall öppna kondomförpackningen.
Med torra fingrar går det lätt att öppna en kondomförpackning. Använd inte tänderna om fingrarna
är kladdiga, utan torka hellre av händerna. En
kondom, som kan ha gått sönder då man öppnade
förpackningen, inger bara falsk säkerhet.
• Gör klart för dig åt vilket håll kondomen är rullad
så att du med lätthet kan rulla upp den på penis.
• Håll kondomtoppen, där det ibland finns en liten
behållare för sädesvätskan, mellan tummen och
pekfingret, så att det mesta av den luft som annars
kan bli kvar i kondomen försvinner.
• Sätt kondomen mot toppen på penis. Rulla ner
kondomen, så långt det går. Känn efter var kondomen slutar på din penis. Går den ända ner till
penisroten eller slutar den längre upp på penis?
Den kunskapen kan vara till nytta, som framgår
av nästa stycke.
• Sedan är penis med kondom redo att användas.
Man kan under samlaget med handen känna efter
om kondomen sitter kvar. Det är särskilt viktigt
om kondomen inte räcker ända ner till penisroten,
eftersom den då lättare kan rulla av. Detta gäller
särskilt vid analsamlag.
• När du använder kondom på penis vid vaginalsamlag eller analsamlag, bör du inte fortsätta
samlagsrörelser efter utlösning, även om du har
erektionen kvar. Särskilt om kondomen inte når
ända ner till penisroten finns det risk att sädesvätska pressas ut vid samlagsrörelser och hamnar i
din partner. Det är lättare att avsluta samlaget, om
din partner fått orgasm, innan du får det. Försök
åstadkomma det. Om inte det lyckas för er, hjälp
din partner till orgasm på annat sätt än att fortsätta
med samlagsrörelser inne i din partner.
• När du fått utlösning, dra ut penis innan den blir
mjuk. Annars finns det risk att kondomen glider av
inne i din partner och sädesvätska rinner ut.
Skydda
• Om du vill vara extra försiktig kan du dra ut
penis innan du får utlösning och avsluta samlaget
med att få utlösning utanför din partner. Detta kan
vara särskilt befogat vid analsamlag, med tanke på
den större risken för hivsmitta vid den formen av
samlag.
Glidmedel - ett måste
Glidmedel bör användas när man använder kondom – även om en del kondomer är förbehandlade
med glidmedel. Vid analsex är rikligt med glidmedel
absolut nödvändigt, vid vaginalsex är det rekommendabelt. Tillräckligt med glidmedel minskar
risken att kondomen skall gå sönder.
Glidmedel som används med kondom måste vara
vattenlösligt eller silikonbaserat. Fettbaserade glidmedel som vaselin och en del hudkrämer kan skada
latexkondomer så att de i värsta fall mister sin elasticitet och lättare kan gå sönder. Detta gäller även
olika typer av oljor så som barnolja och olivolja.
Använd inte saliv som glidmedel vid samlag med
kondom. Om annat ej finns att tillgå bör det vara
saliv från den som tar emot sin partners penis.
Om man använder kondom vid oralsex, det vill
säga när man suger eller blir sugen, behövs inte
glidmedel. Tvärtom är det då en fördel att undvika
kondomer som är förbehandlade med glidmedel
och som i regel har motbjudande smak. Torra kondomer och särskilda kondomer med olika smaker
avsedda för munsex finns att köpa.
Att inte använda kondom
Många kvinnor och en del män råkar på partner
som inte vill använda kondom. Kondomer anses
minska njutningen eftersom de påstås sätta ner
känsligheten i könsorganen. Eller också anses de
störa det psykologiska förloppet i kärleksakten,
vilket förvisso kan ha fog för sig, något som för en
del män kan leda till svårigheter att få erektion eller
Skydda
att behålla erektionen. En del personer finner det
genant att använda kondom och ännu mer att prata
med sin partner om kondomanvändning. Att vara
försedd med kondom kan tolkas som att man är
beredd att ha sex i alla väder. Att kräva att man själv
eller partnern vid samlag skall använda kondom
kan tolkas som en misstänksamhet mot partnern
som kan reagera med: ”men jag är minsann frisk”.
Eller också kan det tas som en antydan att man själv
har något att dölja utan att vilja berätta det.
Dessa exempel på komplikationer i samband
med kondomanvändning är inte uttömmande.
Det finns ännu fler argument som människor kan
anföra för att inte behöva använda kondom. En del
påståenden har som sagt fog för sig. Det kan till
exempel vara störande psykologiskt att använda
kondom framför allt med en partner som man inte
känner tillräckligt för att vara avspänd med. De
psykologiska obehag som blir följden av en sexuellt
överförd infektion är emellertid värre, för att inte
tala om de psykologiska konsekvenserna av att få
en hivinfektion. Kondomen skyddar också mot
ångest dagen efter!
För den som vill vara sexuellt aktiv med partner,
vilkas hivstatus är obekant, är den typ av riskreduktion som kondomer kan ge av stor betydelse.
Om din partner motsätter sig kondomanvändning,
oavsett vilka argument som används, är kanske just
den personen inte rätt sexpartner för dig. Du kanske skall låta bli att ha samlag med honom/henne,
åtminstone tills ni kommit fram till ett förhållningssätt som tillgodoser bådas era intressen.
Ett besvär som är mödan värd
Märk väl detta: Här påstås inte, att samlag med
kondom för alla är precis lika skönt som samlag
utan kondom. Vi påstår inte heller att säkrare sex i
alla avseenden känns lika bra som sex utan hänsyn
Skydda
till säkerhet med avseende på hiv och andra infektioner. Vi påstår emellertid att de inskränkningar
ifråga om sexuell utlevelse som hiv nödvändiggör är
värda att göra. Den eventuella uppoffring i fråga om
sexuell känsloupplevelse, som kondomanvändning
kan vara för en del personer, uppvägs mer än väl
av den minskade risken för överföring av hiv. Efter
oskyddade sexkontakter med partner, om vilka
man inte vet säkert om de har hiv eller inte, riskerar
oron för hiv att skapa avsevärda och långvariga
psykologiska obehag. Detta kan vara värt att väga
in, när man känner olust inför att ta upp frågan
om kondom med en partner. När man är den som
sätter på – vare sig en kvinna eller man – kan man
undvika att ta upp frågan genom att helt enkelt
sätta på sig en kondom. Ens partner kommer med
största sannolikhet att tacka och ta emot.
Barbackaridande
Helt säkert är det sista påståendet emellertid inte.
Åtminstone inte bland män som har sex med män.
Så kallad ”barebacking” har under det senaste
dryga årtiondet tilltagit i popularitet, inte minst
mellan redan hivpositiva sexpartner, men även
när detta inte är fallet. Barebacksex vid analsamlag
i kombination med att nästan all oralsex äger rum
utan skydd ligger med säkerhet bakom den mycket
kraftiga ökning av sexuellt överförbara infektioner
som ägt rum bland män som har sex med män
under de senaste dryga tio åren. På sina håll har
detta lett till en tydligt ökad hivspridning bland
sådana män och förmodligen sker en sådan ökning
även i Sverige, även om den inte är med säkerhet
påvisbar i epidemiologisk statistik ännu. Analsex
utan kondom och oskyddad oralsex potentierar
spridningen av sexuellt överförbara infektioner av
alla slag inklusive hiv.
Skydda
Sex utan inträngande
Sex utan inträngande = utan att penis förs in i slida,
mun eller ändtarm.
Hit hänförs sådana sexuella aktiviteter som kyssar, slickande, petting, ömsesidig masturbation och
vad man nu kan komma på. Sex mellan två kvinnor
hör ju definitionsmässigt till sex utan inträngande,
men som tidigare nämnts kan kvinnor ändå överföra hiv till varandra. Så länge kroppsvätskor, som
kan innehålla hiv, inte kommer i kontakt med
slemhinnor finns ingen risk för hivsmitta. Vad gäller
så kallade sexleksaker se nedan.
Se till att inte få sådant i ögonen som kan medföra hivsmitta. Det är lätt gjort att man petar sig
i ögonen utan att man tänker på det. Har man
slidsekret, försats eller sädesvätska på fingrarna är
det olämpligt. Vid utlösning kan sädesvätska spruta
en bra bit. Undvik att få den i ögonen. I så fall skölj
med vatten.
Sexleksaker finns av olika slag. De skall inte delas
av två eller flera utan tillräcklig rengöring. Kondom
kan användas även på dildos (”löskukar”) och kan
på så sätt underlätta rengöring men givetvis inte
ersätta den. Rikligt med handdiskmedel som sedan
sköljs av lämpar sig för rengöring av sexleksaker.
Sexuella aktiviteter som leder till att blodvite uppstår kan innebära risk för hivsmitta genom blod.
Säkrare sex – för vem?
För många som läser detta är livssituationen sådan
att mycket av det vi här skriver om inte är aktuellt.
Men våra liv kan ändras. En vacker dag kan det
förhållande som vi har idag vara slut. Då kan de
kunskaper vi här försöker förmedla vara en hjälp
på vägen. Hiv nödvändiggör – åtminstone för en del
av oss – att vi ser på hur vi lever ut vår sexualitet.
Somliga upptäcker då att de tar risker som de finner
oacceptabla. Andra kommer inte att finna något att
Skydda
ändra och åter andra kommer att finna att de risker
som de till äventyrs tar är väl värda att ta.
Ingen lever för sig själv. När det gäller sex är detta
påstående alldeles särskilt sant. Ett förhållningssätt
som präglas av medvetenhet om hiv är därför ett
kollektivt åtagande. Både individer, grupper och
samhälle måste bemöda sig om att åstadkomma
ett klimat som är gynnsamt såväl för människors
sexualitet som för deras hälsa. Vi behöver underlätta för varandra att tala om sex och om kärlek.
Ärlighet och öppen kommunikation är viktiga
för att säkrare sex inte skall bli ett begrepp utan
verklig täckning.
Vi har också anledning att prata om vår oro för
hiv. Särskilt när vi träffar en ny partner. Rätt tillfälle
för den typen av samtal är i det ideala fallet innan
man har hamnat i säng med varandra. Sexuell
upphetsning, alkoholpåverkan och en del annat,
som kan höra till ”sängkammarsituationen” och till
de situationer som ofta föregår den, skapar dåliga
förutsättningar för ett samtal om de förväntningar
man har på sin partner ifråga om sex och sexuellt
överförda sjukdomar. Vänta dig inte att din partner skall ta upp frågan om säkrare sex. Det kanske
aldrig blir gjort. Han/hon kanske hoppas på att du
skall göra det. Eller föredrar kanske att ämnet inte
alls tas upp.
Tillit med förstånd
Visst bör man lita på människor, men ansvaret för
att just du praktiserar säkrare sex med en partner
till dess du på goda grunder menar att det inte
behövs längre, det ansvaret vilar bara på dig. Detta
gäller oavsett om du är hivnegativ eller hivpositiv
eller inte vet alldeles säkert. Var medveten om att
människor kan ljuga – medvetet eller omedvetet
– och att det inte är ovanligt. Du har ett absolut
ansvar för din egen hälsa. Men du har ansvar också
för din partner.
Skydda
De flesta människor i samhället förväntar sig att
du som är hivpositiv berättar detta för dem du har
sex med. Alldeles oavsett om lagstiftning kräver
det, tycker de flesta människor så, både i Sverige
och utomlands. Om du är hivpositiv och inte vill
berätta det för den du vill eller tänker ha sex med,
måste du ändå begrunda att både att tala om och att
inte tala om kan få negativa följder av olika slag. Vi
behandlar dessa frågor mer utförligt i den broschyr
som handlar om hivtestning, Testa sig.
Om du tror eller vet dig vara hivnegativ kan du
inte lita på att varje sexpartner vet hur det är ställt
eller talar sanning. Bete dig därför som om en av er
två skulle kunna vara hivsmittad och förvänta dig
samma av din partner. Detta förhållningssätt blir
ju alltmer befogat ju större sannolikhet som finns
för att du eller din partner kan vara smittad med
hiv. Den bedömningen kan bara du själv göra.
Du som är hivpositiv och som har en hivpositiv
partner bör också överväga att minska risken för
att ni skall bli smittade med hivstammar från
varandra. Olika hivinfekterades virusstammar är
inte likadana. Undvik att få i er virus från varandra.
Detta för att inte riskera att hivinfektionen
påskyndas. Kunskaperna om dessa eventuella
risker är fortfarande otillräckliga. Däremot är
det klart belagt, att hiv med resistens mot en eller
flera hivmediciner kan överföras. Den risken
finns mellan två hivpositiva, av vilka den ena har
behandling och kanske har haft det under lång tid,
och den andra inte har det.
När det gäller riskerna vid sex mellan en hivinfekterad och en icke hivinfekterad, är det lätt att
bedöma vad det innebär att lyckas eller inte lyckas
med säkrare sex: om den hivnegativa partnern blir
smittad, så har man misslyckats. När det gäller
sexuellt umgänge mellan två hivpositiva, är det inte
så enkelt att avgöra vad som är ”rätt eller fel”. Det
Skydda
handlar om en avvägning mellan den eventuella riskreduktion som kan uppnås och vilka uppoffringar
man är villig att göra ifråga om inskränkningar i
den sexuella samvaron.
Vårt råd till två hivpositiva är, i varje fall tills
vi får mer kunskap, att alltid använda kondom
vid vaginal- och analsamlag samt vid oralsex, åtminstone om penis inte tas ut före utlösning. Om
båda har hivbehandling med fullgott resultat, dvs.
virusmängd under detektionsnivån mindre än 40
viruskopior, är det svårt att hävda att kondomanvändning är nödvändig mellan två som redan har
hiv.
Att injicera narkotika intravenöst
Delade injektionsverktyg mellan sprutnarkomaner
utgör en viktig spridningsväg för hiv. Med verktyg
menas här sprutor, kanyler och skedar. Verktyg
delas av olika skäl: Det kan vara svårt att få tag på
sprutor och kanyler. Att dela verktyg kan också
vara ett uttryck för en ”drogkultur”, en sorts gemenskapstänkande.
Om du använder droger intravenöst, kom ihåg:
• Använd bara egna verktyg, dela dem aldrig med
någon.
• Injektionsverktyg kan rengöras på sätt som här
beskrivs.
• Oavsett hur du får tag på sprutor och kanyler, kasta
aldrig sprutor på ett sätt som innebär risk för andra.
Kom ihåg att barn som hittar sprutor kan tycka att
det är spännande att leka med dem. Ta bort kanylen och ta bort kolven ur sprutan. Stoppa kanylen
i själva sprutan. Förpacka sen sprutan på sätt som
minskar risken för att någon skall komma i kontakt
med den och i värsta fall sticka sig.
• Kom ihåg att hiv smittar inte bara genom sprutdelning utan också genom sex: skydda därför dig själv
och dina partner genom att tillämpa säkrare sex.
Skydda
• Försök sluta injicera, det är aldrig för sent.
Många narkomaner har tagit ansvar för att inte
smitta varandra genom injektionsverktyg, trots att
det ibland är svårt att komma över rena sprutor och
kanyler. Inte lika många som använder narkotika
tar ansvar för sig själva och för sina partner genom
att använda kondom och i övrigt praktisera säkrare
sex. Trots att kondomer är mycket lättare att få tag
på än injektionsverktyg.
Både säkrare sex och god spruthygien är viktiga
även om både du och din sexpartner eller dina
kompisar är hivpositiva. Varför det är så framgår
av texten i det föregående avsnittet.
Rengöring av injektionsverktyg:
Vid användning av Klorin® kan man göra på två
sätt:
Börja alltid med att dra in kallt vatten genom
kanylen in i sprutan och skölj ur sprutan flera
gånger. Varmt vatten får blodet att levra sig.
Dra sen upp Klorin® i sprutan genom kanylen
och låt Klorin® vara kvar i sprutan i minst fem
minuter. Eller lägg ner sprutan med sitt innehåll
av Klorin® i en burk med Klorin® och låt den ligga
där i minst fem minuter. Släng sedan bort använt
Klorin®.
Skölj sedan ur sprutan med kallt eller varmt
vatten minst fyra gånger för att få bort allt
Klorin® ur sprutan.
Utan Klorin® kan man också rengöra sprutor
som tål kokning. Om så är fallet: Skölj ur noggrant med kallt vatten först, koka sedan i minst 10
minuter med vatten inne i sprutan.
1
2
3
4
Blod, blodprodukter och andra risker vid resor
Risken att få hiv genom blod eller blodprodukter i
vår del av världen är utomordentligt liten. Dels testas allt givet blod, dels avråds personer med särskild
Skydda
risk för hiv från blodgivning. Om en del personer
i samhället måste avstå från blodgivning, är det
förstås desto viktigare att andra inte avstår utan
tvärtom känner sig särskilt manade att ge blod.
Hivsmitta i samband med blodgivning finns beskriven från några länder. Sådan smitta har uppstått
genom grova missförhållanden, där man återanvänt
material utan sterilisering mellan blodgivare. Att ge
blod är absolut riskfritt i vårt land med avseende på
hiv och andra blodburna smittämnen.
Det är viktigt att personer som inte har större risk
för hiv än genomsnittet av befolkningen verkligen
ger blod. Om du inte har haft ett riskbeteende för
hiv, ge blod om ditt hälsotillstånd tillåter det! Vad
som bedömts som ökad risk, framgår till en del
av denna broschyr men mer utförligt informeras
blodgivare om aktuell bedömning på blodcentraler.
Märk väl att bedömningen av vilka som ska avstå
från blodgivning inte är en evig och oföränderlig
sanning.
I vissa delar av världen saknas testresurser vid
blodgivning, framför allt i Afrika söder om Sahara,
en del länder i Sydamerika samt Sydostasien. Blodtransfusioner kan i en del länder därför innebära
en mer eller mindre stor risk för hivsmitta. Likaså
kan injektioner, tandläkarbesök och kirurgiska ingrepp i vissa delar av världen innebära risk för hiv.
Inför resor till främmande länder, diskutera dessa
frågor med erfaren läkare eller med din resebyrå.
Det kan ibland finnas skäl att medföra sprutor,
kanyler och lämpligt hudtvättmedel. I vissa länder
finns hårda straff för narkomani. Sprutinnehav kan
tas som bevis för narkomani. Försiktighet tillrådes.
Västerländska ambassader brukar ha förråd av
sprutor med mera.
Skydda
Mor till barn-smitta
Hiv kan överföras från en hivsmittad kvinna till
hennes barn före, under eller efter födseln. Av utrymmesskäl tar vi upp hivsmitta från mor till barn
i den broschyr som heter Testa sig.
Hivrisk i sjukvårdsarbete
Risken att smittas av hiv vid arbete med hivsmittade
patienter är liten. Den är ändå givetvis inte försumbar och får inte bagatelliseras. Man räknar med att
ungefär tre nålstick av tusen med en kanyl som
innehåller hivsmittat blod medför hivöverföring.
Infekterat material i ögonen och i munnen innebär
risk för smitta, något som ju framgått tidigare i
denna broschyr. Den risken är dock mindre än vid
stick- och skärskador. De flesta som blivit smittade
i vårdarbete har stuckit sig med kanyler eller skurit
sig med skärande föremål.
För största möjliga säkerhet, följ dessa förhållningsregler:
• Använd handskar vid risk för kontakt med
smittsamt material samt vid provtagning och
injektioner. De handskar som används skall vara
av lämplig storlek, så att inte onödig fumlighet
förorsakas. Vanliga handskar av plast eller gummi
skyddar inte mot stick. De får därför inte vara för
stora. Då kan de snarare öka risken för stick.
• Sätt aldrig på hylsan på en använd injektionskanyl
utan att använda en hylshållare av ”trådrulletyp”.
• Låt aldrig stickande eller skärande föremål ligga
oskyddade efter ett ingrepp.
• Använd alltså hylshållare eller kasta föremålet
direkt efter användandet i en ogenomtränglig
behållare av den typ som är avsedd för riskavfall.
Om du i en akut situation inte har tillgång till någondera, se till att använda kanyler eller skalpeller
ligger åtskilda från annat material i till exempel en
separat rondskål, helst av metall.
Skydda
• Undvik onödig stress och jäkt när du sätter
kanyl, tar prover, ger injektion eller assisterar vid
ingrepp.
Ovanstående regler gäller inte bara känt
hivpositiva. Alla som har blodburna smittämnen
är inte kända och kommer aldrig att vara det! I
sammanhang där hiv och andra blodsmittämnen
är vanliga är det emellertid särskilt viktigt att
skapa ett arbetsklimat som främjar riskminskning
vid vårdarbete.
Vid sticktillbud eller vid andra former av
exposition för möjlig hivsmitta bör förebyggande
behandling (så kallad pep-behandling) övervägas.
Samråd med läkare med erfarenhet av hivbehandling rekommenderas. Behandlingen bör påbörjas
omedelbart, oberoende av tid på dygnet. Om
mer än 36 timmar förflutit är det ingen idé att
behandla.
Mental beredskap
Om du råkar ut för ett tillbud i ditt arbete, se till att
du får möjlighet att så snart som möjligt diskutera
eventuell förebyggande behandling. Den bör ges
med en kombination av tre olika hivläkemedel.
Det är viktigt att personer i sjukvårdsarbete har
en mental beredskap för att tillbud kan hända och
förebyggande behandling kan bli nödvändig. Märk
väl: Om det efteråt vid genomgång tillsammans
med en hiverfaren läkare skulle visa sig att förebyggande behandling påbörjats på väl lösa grunder,
kan behandlingen givetvis avbrytas efter ett eller
ett par dygn. Också sådan kortvarig men ”onödig
behandling” torde ha viss skyddande effekt. Om
det tvärtom förhåller sig så att behandling borde
ha getts men ej gavs, kan den förlorade tiden inte
tas igen.
Skydda
Andra infektionsvägar
Det finns andra möjliga överföringssätt för hiv, sätt
som är mindre sannolika men som kan förekomma
och som kan förstås utifrån texten i denna broschyr.
Det rör sig inte om endast teoretiska överföringssätt. Flera av dem finns dokumenterade.
• Tatuering, akupunktur samt håltagning i öronen
kan medföra hivsmitta, om inte verktygen steriliseras på adekvat sätt. Även andra former av stick kan
medföra risk för hiv, till exempel vid piercing.
• Tandborstar, rakhyvlar och rakapparater bör man
inte dela med andra. Det rör sig om redskap för
personlig hygien.
Håll dig informerad!
De grundläggande kunskaper som vi haft de senaste
dryga tjugo åren om hur hiv sprids har inte ändrats.
Denna broschyr presenterar, utom när osäkerhet
uttryckligen anges, kunskaper om hiv som är vetenskapligt belagda. Ju mer hiv sprids, desto fler
människor kommer att förstå att hiv är ett problem
inte bara för andra utan också för dem.
Utan vare sig vaccin att förebygga hiv eller
medicin att bota dem som redan är smittade måste
information och utbildning vara hörnstenar i hivbekämpningen. Kunskap som inte tillämpas i handling påverkar inte epidemin alls. Både för att hämta
ny kunskap, när sådan efter hand kommer, och för
att stärka motivationen att använda den kunskap
man redan har kan, det vara viktigt att hålla sig
informerad. På sidan 35 hänvisar vi till olika källor som kan ge kunskap och stärka motivationen
för en vettig livsstil med hänsyn till hiv. Kunskaper
och kännedom om fakta ger oss en grund för vårt
handlande. Men också yttre faktorer påverkar oss.
Alkohol eller andra berusningsämnen kan förvilla
omdömet på oss. Oro för hiv och annan psykisk
anspänning kan bidra till en ängslan inför sexuell
Skydda
samvaro för dem som inte har en fast partner,
spänning som man söker motverka med alkohol.
Ju större onykterhet, desto lättare väger kunskaper,
fakta och föresatser. Det är bra att vara nykter då
man har sex. Då upplever man verkligen det man
gör, både fysiskt och psykiskt. Och chanserna är
större att man gör det man vill göra och inte något
annat som kan skapa oro och mardrömmar för
lång tid efteråt.
Alkohol och sex är en vanlig kombination men
det är en dålig kombination när det rör sig om
alkohol i övermått. Andra berusningsmedel är
inte bättre än alkohol när det gäller att påverka
omdömet.
Skydda
Broschyrserie
Med denna broschyrserie vill vi bidra till information och undervisning om hiv. Av broschyrerna
handlar:
• den första, Begripa, om hivepidemin i ett mer
övergripande perspektiv
• den andra broschyren, – som du just nu läser
– om vad vi som individer kan göra för att skydda
oss själva och andra från hiv
• den tredje, Testa sig, om testning och dess betydelse
för individer och för det hivförebyggande arbetet.
Ytterligare en fristående broschyr, Behandla, tar
upp behandlingen av hivinfektion.
Detta är den åttonde upplagan av denna broschyr
i den serie som ovan beskrivs.
Peder Ahlin
Lars Moberg
Åsa Thourot
oktober 2009
Skydda
Om du vill veta mer
Noaks Ark Direkt på Noaks Ark i Stockholm
tel 020–78 44 40 - [email protected]
020-numret innebär att samtalet är kostnadsfritt. Samtalet syns inte på
telefonräkningen. Noaks Ark Direkt kan ge svar på frågor om hiv och
andra sexuellt överförbara infektioner men också hänvisa till andra
organisationer och myndigheter. Du kan även få information om var du
kan hivtesta dig samt beställa informationsmaterial.
information , utbildning , stöd och hjälp
Stiftelsen Noaks Ark
Eriksbergsgatan , Stockholm ………………………………tel ‒
- [email protected]
-:
Noaks Ark Skåne
Barkgatan 11, 214 22 Malmö……………………..……….……tel ‒ (växel)
- [email protected]
Bruksgatan 29, 252 24 Helsingborg……tel ‒ 9 (stödverksamhet)
tel ‒ (informationsverksamhet)
…………………………………………………...
- [email protected]
Noaks Ark-Röda Korset Småland
Kungsgatan 15b, box 98, 351 04 Växjö……………………………………tel 470-193 81
- [email protected]
Noaks Ark-Röda Korset Gävleborg
c/o Noaksson, Köpmangatan 24a, 803 21 Gävle…………..……tel ‒
- [email protected]
Noaks Ark Barents
Box 11, 954 21 Gammelstad…………………………………………….……tel -
- [email protected]
Noaks Ark Östergötland
Kungsgatan 74, 602 33 Norrköping…………………..…………..……tel 70‒444 58 43
- [email protected]
Hiv-Sverige………………………………………………..……………………………….tel ‒
- [email protected]
Genom Hiv-Sverige eller Noaks Ark Direkt kan information fås om andra
organisationer för hivpositiva.
© lars
moberg
lars moberg är överläkare
på venhälsan, södersjukhuset i sto ckholm.
t ryc k t h o s a f f ä r s t ryc k e r i e t , n o r r t ä l j e
isbn
97 8 - 91-97 8358-3-1
2009.
Behöver du fler exemplar
av denna broschyr, kontakta
Noaks Ark Direkt 020-78 44 40
E-post [email protected]
