Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
Lärarutbildning 90hp
Examensarbete
15 högskolepoäng på avancerad nivå
Individanpassad undervisning
Individualized education
Yvonne Gustafsson
Lärarexamen 90hp
Lärarutbildning 90 hp
2012-04-12
Examinator:
Handledare:
Jan Härdig
Ange handledare
Handledare: Elisabeth Söderquist
2
SAMMANFATTNING
I det här avsnittet presenteras en sammanfattning av hela det följande arbetet.
I Skollagen står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och att de ska ges
stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Jag har under mina år i
skolans värld sett att detta inte uppfylls så som det bör göra. Syftet med den här studien
är att ta reda på hur pedagoger, elever och rektorer ser på individanpassad undervisning
och hur en pedagog kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån
varje enskild elev.
Jag har, genom att ha läst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda på
vad individanpassad undervisning är och hur man kan använda detta i klassrummet. Jag
intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat
med litteratur inom ämnet kom jag fram till att rätt förhållningssätt, tid och verktyg i
form av datorer, tysta rum och bibliotek är faktorer som påverkar resultatet av
individanpassning i klassrummet. Även stödresurser i form av specialpedagog och
kurator anser mina respondenter påverkar resultatet. För att elev och pedagog ska veta
vad som är rätt undervisningsmetod och arbetsmiljö för den enskilda eleven måste
denna testa sig fram. Den individuella lärstilen måste därför upptäckas. Den individuella
lärstilen är inte oföränderlig och det kan därför vara nyttigt att testa på olika typer av
metoder under skolåren för att utvecklas i sin kunskapsinhämtning.
.
3
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning ............................................................................................................ 3
1 Inledning .................................................................................................................... 7
2
1.1
Bakgrund ........................................................................................................ 7
1.2
Syfte ............................................................................................................... 9
1.3
Problemställning ............................................................................................. 9
1.4
Disposition ................................................................................................... 10
Litteraturgenomgång ........................................................................................... 11
2.1
Individualiseringsbegreppet .......................................................................... 11
2.2
Skolans krav på individanpassad undervisning .............................................. 11
2.3
Elevers inlärningsstilar .................................................................................. 12
2.4
Skolmiljön .................................................................................................... 13
2.4.1
3
4
5
Den individuella studieplanen ................................................................ 14
2.5
Pedagogens roll i lärandet ............................................................................. 15
2.6
Hur kan pedagoger individanpassa undervisningen? ...................................... 16
Metod.................................................................................................................. 17
3.1
Kvantitativ eller kvalitativ metod .................................................................. 17
3.2
Datainsamlingsmetod .................................................................................... 17
3.3
Urval ............................................................................................................ 18
3.4
Databearbetning och analysmetod ................................................................. 18
3.5
Forskningsetiska principer ............................................................................ 19
Resultat ............................................................................................................... 21
4.1
Sammanställning av Intervjuresultat ............................................................. 21
4.2
Resultatanalys ............................................................................................... 25
4.3
Teoretisk tolkning ......................................................................................... 27
Slutsats och diskussion ........................................................................................ 29
5.1
Metoddiskussion ........................................................................................... 29
5
5.2
6
Resultatdiskussion ........................................................................................ 30
5.2.1
Begreppet individanpassad undervisning................................................ 30
5.2.2
Hur individanpassad undervisning används ............................................ 31
5.2.3
Vilka verktyg och resurser som behövs för individanpassa undervisning 32
5.2.4
Utmaningar att ta hänsyn till .................................................................. 32
5.3
Slutsats ......................................................................................................... 33
5.4
Förslag till fortsatta studier ........................................................................... 33
Referenser ........................................................................................................... 34
Bilaga 1 ...................................................................................................................... 36
Bilaga 2 ...................................................................................................................... 37
6
1 INLEDNING
I det inledande kapitlet presenteras bakgrund, syfte och problemställning som ligger till
grund för min uppsats. Sist i kapitlet visas hur jag valt att disponera uppsatsen.
Tiden på lärarutbildningen börjar gå mot sitt slut och jag ska nu skriva mitt avslutande
examensarbete. Under mina år på lärarutbildningen och under mina yrkesår har jag
kommit i kontakt med begrepp som individanpassad undervisning och individualisering
genom litteratur, diskussioner i personalrummet och genom den problematik som pågår
i klassrummet.
Jag har arbetat på två olika skolor hittills, en kommunal och en friskola. Hur
undervisningen har varit uppbyggd för att tillgodose samtliga elever har varierat på de
två skolorna. Jag har även känt av detta i min egen utbildning. Vissa lärare tycker att det
är tillräckligt att eleverna får arbeta med valfritt ämne inom området som man studerar
medan andra försöker använda sig av individuella lösningar fullt ut så att utbildningen
ska passa eleverna i så hög grad det är möjligt.
Jag har känt att det har varit svårt att tillgodose alla elevers olika förutsättningar i den
dagliga verksamheten. Efter många samtal med mina kollegor har jag fortfarande
mycket tankar kring hur man kan lösa denna problematik.
Jag vill med den här uppsatsen gå djupare in på problemet genom att intervjua lärare,
rektorer och elever. Hur är deras syn på individanpassad undervisning och hur kan
pedagogen, enligt dem, bäst arbeta individanpassat dagligen med samtliga elever i
klassrummet?
1.1 BAKGRUND
I 1 kap 4 § Skollagen står det att barn och elever skall kunna inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Skolan skall främja barn och elevers utveckling och lärande och
de skall känna en livslång lust att lära. Utbildningen skall ta hänsyn till barns och
elevers olika behov och de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt
som möjligt. (Skollag SFS 2010:800).
Med detta sagt kan man snabbt dra slutsatsen att skolan är i behov av utveckling. Det
finns lika många olika typer av individer som det finns elever och därför kommer det
7
alltid att finnas nya individer som kräver utmaningar för att kunna ”utvecklas så långt
som möjligt” enligt skollagens bestämmelser.
I lagens fjärde paragraf står det även att man ska se till så att varje elev utvecklas så
långt det är möjligt och att man ska sätta in särskilda insatser till de elever som har det
svårt (Skollag SFS 2010:800). Jag kan i och med detta se att det finns en risk att
pedagoger missar de elever som inte följer gruppen men som heller inte har några
svårigheter, de så kallade särbegåvade eleverna. Dessa skulle också kunna vara i behov
av individanpassad undervisning för att de skall komma så långt som möjligt i sitt
lärande.
Jag har under mina år inom skolans värld märkt att elever i hög grad tvingas att anpassa
sig till skolan istället för att skolan är anpassad till dem. Imsen (2002) skriver att eleven
ska delta på en gemensam utbildning men att den ska variera för att anpassas till den
enskilda eleven. Håkan Järbur (1992) skriver i sin bok, En individanpassad skola, att
individanpassat inte är detsamma som att inte ha undervisning i helklass eller att en
traditionell katederundervisning inte skall förekomma. Han tycker istället att man bör
använda sig av den metod som de flesta elever föredrar och lär sig bäst av. Han skriver
att man därefter kan anpassa uppgifter till den enskilde eleven för att de ska få möjlighet
att använda det arbetssätt som passar dem.
De flesta lärare tycker att det är viktigt att anpassa undervisningen efter eleverna och
deras behov men upplever samtidigt att det är svårt att genomföra individanpassad
undervisning, rent praktiskt (Imsen, 2000). Det är dock, enligt gymnasieskolans
läroplan 2011, lärarens skyldighet att utgå ifrån elevens behov och förutsättningar i
undervisningen. Eleven skall också med hjälp av skolan finna sin unika egenart för att
utvecklas till en fri och ansvarig samhällsmedborgare (Skolverket, Läroplan 2011).
Förslag på hur man kan gå tillväga för att uppnå dessa mål som finns i gymnasieskolans
styrdokument hoppas jag kunna få genom litteratur och intervjuer med lärare, elever och
rektorer.
8
1.2 SYFTE
Syftet med det här examensarbetet är att fördjupa mig i begreppet individanpassad
undervisning och ta reda på hur lärare, elever och rektorer ser på begreppet. Jag vill
även ta reda på vilket sätt pedagogen kan lägga upp sin undervisning för att
individualisera den utifrån varje enskild elev.
1.3 PROBLEMSTÄLLNING
Mina forskningsfrågor lyder:
Vad finns det för metoder för att utöva individanpassad undervisning?
Vad finns det för verktyg som skolledningen kan ge pedagogerna för att arbeta
med individanpassad undervisning?
Hur ser eleverna på individanpassad undervisning?
9
1.4 DISPOSITION
Jag disponerar uppsatsen efter följande mall:
Inledning
Syfte och
problemställning
Litteraturgenomgång
Metod och
genomförande
Resultat, analys och
teoretisk tolkning
Slutsats och
diskussion
Referenser
10
2
LITTERATURGENOMGÅNG
Den teori som ligger till grund för mitt arbete presenteras i detta kapitel. Här redogör
jag för begrepp, relevant teori och tidigare forskning inom mitt valda problemområde.
2.1 INDIVIDUALISERINGSBEGREPPET
Begreppet individanpassad undervisning är otydligt men i praktiken syftar det till att
pedagogen tillsammans med eleven skapar en flexibel lärmiljö som stödjer olikheter.
Fokus ligger på eleven och elevens lärprocess (Ellmin & Ellmin, 2003).
Begreppet lärande är beroende av de teoretiska utgångspunkter som en individ har.
Lärande ses som en del av all mänsklig verksamhet och sker i de miljöer som individer
befinner sig i (Säljö, 2000). Enligt Stensmo (1997) varierar elever i intelligens vilket
innebär att de skiljer sig åt då de ska tillämpar sig kunskaper och färdigheter.
Enligt Skolverket betyder individualisering följande:
”I denna mening kan individualiserad undervisning innebära att undervisningen organiseras
och genomförs med elevens individuella förutsättningar och behov i centrum, så att
undervisningen fungerar optimalt för alla elever. Detta förutsätter i sin tur att det finns en nära
relation mellan lärare och elev där läraren har god kännedom om hur eleven fungerar i olika
sammanhang, elevens styrkor, intressen och tidigare erfarenheter. Nära relationer mellan
läraren och eleven och att läraren har god kännedom om elevens behov framträder i
forskningen som betydelsefullt för elevernas resultat” (Skolverket, 2009).
Enligt denna definition menar Skolverket att begreppet individualisering och
individanpassad undervisning är detsamma.
2.2 SKOLANS KRAV PÅ INDIVIDANPASSAD UNDERVISNING
Enligt läroplanen har lärarna stora krav på sig att individualisera undervisningen.
Eleverna kommer till skolan med olika förutsättningar att tillgodogöra sig den
undervisning som skolan erbjuder och de kräver därför stor variation i klassrummet på
grund av deras tidigare erfarenheter. En del elever har splittrade uppväxtmiljöer, andra
är otrygga, oroliga eller har svårt att koncentrera sig. Det är ibland även stora skillnader
i normer och värderingar mellan skolan och elevernas hem som kan innebära
anpassningsproblem för alla parter. Läraren bör individualisera undervisningen så att
den passar den enskilde eleven oavsett om han eller hon kräver speciella förutsättningar
och stöd. Men vilka möjligheter har läraren att uppfylla dessa mål att ägna sig åt de
11
elever som kräver extra stöd och uppmärksamhet men samtidigt få utrymme till
undervisning gentemot de övriga i klassen? (Andersson, 2002).
2.3 ELEVERS INLÄRNINGSSTILAR
En definition av lärstil kan vara hur en individ bäst koncentrerar sig för att behandla och
bearbeta ny och svår kunskap/information (Boström & Svantesson, 2007).
Lärstilsteorierna utgår ifrån att alla kan lära men att individerna lär sig på olika nivåer
och på olika sätt. En faktor som har stor betydelse för deras lärande är elevernas
motivation och intresse. Utan dessa två når man ingen kunskap (Hargreaves, 2004). En
av de största lärstilsmodellerna är ”The Dunn and Dunn learning styles model”. I
modellen tar man upp 21 faktorer som påverkar elevers inlärning. Dessa faktorer är
indelade i fem dimensioner (Boström, 2009). Dessa är:
Fysisk miljö; ljud, ljus, möblering och temperatur
Emotionella faktorer; motivation, uthållighet, ansvar och struktur
Sociala faktorer; ensam, par, grupp, variation, lag och auktoritet
Fysiska faktorer; tid på dygnet, sinnen, födointag och rörlighet
Psykologiska faktorer; informationsbearbetning, reflekterande/impulsiv och
holistisk/analytisk
Dessa 21 faktorer betyder olika mycket för olika individer. Man behöver inte få
samtliga tillgodosedda utan vanligtvis 6-14 faktorer som är av betydelse för inlärningen.
De faktorer som har störst betydelse för de flesta människor är ljus, tid på dygnet,
sinnena, möblering och informationsbearbetning (Boström, 2009).
Den individuella lärstilen är inte oföränderlig, utan förändras när vi åldras och mognar.
Man kan även påverka själv genom att träna sig men på ett sådant sätt att det fortfarande
upplevs som positivt (Boström, 2004).
Lena Boström (2004) har forskat mycket om på vilket sätt elever bör arbeta för att lära
sig ett ämne eller område. Hon har kommit fram till att det främst är sinnena som
påverkar inlärningen. Hon har även forskat kring hur elever lär in och bibehåller sin
kunskap med lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning. Med
traditionell undervisning menar hon att undervisningen utgår ifrån läroböcker då
eleverna arbetar på samma sätt med samma uppgifter. Boström kom i den studien fram
12
till att om eleverna fick lära via sitt starkaste sinne gav det bättre provresultat,
minnesbehållningen blev större, deras förståelse för ämnet ökade och attityden till
ämnet blev mer positivt.
2.4 SKOLMILJÖN
I Arbetsmiljölagen kan man läsa att arbetsförhållandena ska anpassas utifrån den
enskilde människans psykiska och fysiska förutsättningar. Arbetstagaren ska själv ges
möjlighet att medverka i utformningen av sin arbetssituation. Det ska eftersträvas att
arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt, samarbete samt sammanhang
mellan enskilda arbetsuppgifter (Arbetsmiljöverket, 2012). Teveborg (2001) hävdar att
skolan ska anpassa sin arbetsmiljö enligt reglerna som gäller för samtliga offentliga
arbetsplatser.
Enligt Stensmo (1997) formas klassrummet utefter lärarens pedagogiska grundsyn.
Läraren ger klassrummet sin prägel beroende på hur denne ser på undervisning,
kunskap, etik, lärande, människan och skolans uppgift. Stensmo tar upp individuell tid,
individuellt innehåll och individuellt arbetssätt i sin bok och med detta menar han att
eleven ska få möjlighet att vara med och styra dessa.
Läraren och skolan skall, enligt Vinterek (2006), anpassa miljön i klassrummet för att
eleven skall kunna arbeta utan störande moment. Det kan vara mindre grupper eller
enskilt med stödlärare.
Vinterek (2006) och Stensmo (1997), menar att en varierad längd på lektionerna även
har en betydelse för att individanpassa undervisningen. Om eleverna får vara med och
styra över denna tid och nivån på arbetsuppgifterna blir anpassningen mer framgångsrik.
Skolverket publicerade år 2003 rapporten Tid för lärande där de kritiserar den svenska
skolans struktur gällande elevers individuella behov. De anser att många skolor inte
förstår behovet av de individuella lösningarna och att eleverna känner sig stressade av
att tidstilldelningen inte anpassas efter varje elev. I gymnasieskola och vuxenutbildning
ser man lösningar så som distansstudie och olika stugor där elever kan få hjälp och stöd
av pedagogerna utanför den ordinarie undervisningen. Granskningen har visat att
skolorna tycker att det är svårt att ge eleverna olika mängd tid under samma kurs eller
program. De tar även upp den individuella studieplanen som en form av verktyg för
13
individanpassning i undervisningen. I granskningen är det dock enbart någon enstaka
skola som använder sig av den individuella studieplanen som hjälpmedel för att
individanpassa skolan (Skolverkets rapport nr 222).
2.4.1 DEN INDIVIDUELLA STUDIEPLANEN
Skolan ska upprätta en individuell studieplan för varje enskild elev (Skollag SFS
2010:800). Skolverket ser den individuella studieplanen som ett verktyg för att
individualisera skolgången för den enskilda eleven. Studieplanen skall innehålla
uppgifter om elevens studieväg och vilka kurser som eleven har valt. Det ska även
framgå
om
eleven
läser
ett
fullständigt,
utökat
eller
reducerat
program
(Gymnasieförordning SFS 1992:394). I den individuella studieplanen finns det en
förteckning över alla de kurser som ingår i elevens gymnasieutbildning –
kärnämneskurser, karaktärsämneskurser, projektarbete, valbara kurser och kurser inom
det individuella valet. Man delar in kurserna i Avslutade kurser, Pågående kurser och
Planerade kurser. Skolan kan då ha god uppsikt över hur elevens skolgång ser ut.
I grundskolan skall pedagogen i samband med utvecklingssamtal med eleven utforma
en individuell utvecklingsplan. I den skall det framgå hur elevens kunskapsutveckling
ser ut i förhållande till kunskapskraven i respektive ämne. Det skall också framgå vilka
insatser som krävs för att eleven skall nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så
mycket som möjligt (Skollag SFS 2010:800).
Gunnar Sundgren (2005) skriver i sin bok, Boken om pedagogerna, om John Dewey och
om hans teorier som han kallar learning by doing. John Dewey ansåg att man måste se
helheten av samhället, skolan och individen. Dewey ansåg att man måste se lärandet
utifrån elevens förutsättningar, behov och intressen. Gunnar Sundgren skriver att
individen skall få chans att lära sig utifrån sina egna förutsättningar och att enskilda
arbeten inte är den bästa metoden för inlärning. Istället skall skolan uppmuntra elever
till att samarbeta och kommunicera med varandra.
Den individuella utvecklingsplanen kan uppfylla Deweys tankar att utgå från eleven och
att det är dennes förutsättningar och behov som blir satta i centrum. För att eleven skall
kunna vara med i arbetet om sin egen inlärning måste det finnas tydliga mål (Sundgren,
2005). Det kan den individuella utvecklingsplanen hjälpa till med i högre grad än enbart
den individuella studieplanen.
14
2.5 PEDAGOGENS ROLL I LÄRANDET
Hargreaves (2004) anser att kunskapssamhället växer fram genom kreativa och
initiativtagande individer. Han menar därför att skolans uppgift är att odla fram dessa
individer. Skolan har länge använt sig av eget arbete som en typ av individanpassad
undervisning för att skapa dessa initiativtagande elever. Österlind (2005) anser även att
eget arbete kan erbjuda eleverna valmöjligheter och inflytande över sina aktiviteter.
Arbetssättet ger eleverna tillfälle att träna på planering och pedagogen ses som en
rådgivande handledare istället för en lärare. Dock innebär det att eleverna utför samma
uppgift vid olika tidpunkter med en risk att samtal mellan elever och lärare går
förlorade.
Målet med undervisning bör inte enbart vara att fylla på kunskap, utan att utveckla
färdigheter. Den viktigaste färdigheten är förmågan att längta efter att få lära sig mer
(Hargreaves, 2004).
Vinterek (2006) kritiserar skolans utveckling gällande individualisering då hon anser att
pedagogen ofta planerar in eget arbete och anpassar tiden efter de arbetsuppgifter som
planerats. Detta görs utan tanke på att det finns lika många lärstilar som det finns elever.
Hon drar slutsatsen att det är högpresterande elever som gynnas mest av detta och de
som behöver mer hjälp hamnar i en slags beroendeställning till den undervisande
läraren.
I Skolinspektionens rapport, Varannan i mål, skriver de att endast hälften av alla
gymnasieelever får godkänt i alla kurser och att en tredjedel inte når tillräckliga resultat
för att kunna studera på högskola eller universitet. Det är så mycket som en fjärdedel
som hoppar av gymnasiet. Rapporten visar att lärare i karaktärsämnena är bättre på att
individanpassa undervisningen än kärnämneslärarna. Det kan bero på storleken på
gruppen där det ofta är färre elever i karaktärsämnena än i kärnämnena. Det är sällsynt
att eleverna får olika mycket undervisningstid för att nå kursmålen. När stöd väl sätts in
är det ofta för sent. Skolinspektionen anser att en framgångsfaktor är att arbeta i lärarlag
kring eleverna med en blandning av karaktärs- och kärnämneslärare.
Enligt Skolverkets rapport (2009) visar forskarna att förändringen från traditionell
katederundervisning till individuellt arbete, där eleven i större utsträckning får välja vad
de vill lära sig mer om inom ett visst område, inte gynnar elevens kunskapsutveckling.
15
Läraren får en mer tillbakadragen roll då eleven får mer eget arbete utan att läraren är
aktivt involverad. Skolverket har hittat ett samband mellan hög grad av individuellt
arbete och sämre studieresultat.
2.6 HUR KAN PEDAGOGER INDIVIDANPASSA UNDERVISNINGEN?
Grunden i individualiseringen i klassrummet är att pedagogen använder sig av flera
undervisningsmetoder och arbetssätt, som är anpassade efter de elever som ska lära.
Andra sätt är att variera lektionstid och att eleverna får vara med och bestämma över
undervisningstiden och vilken nivå man ska lägga undervisningen på. Pedagogerna
behöver resurser från skolledningen, kompetensutveckling och en tydlig värdegrund för
att ha verktygen som krävs för individualisering (Dimenäs, Andresen, Cruickhank,
Ojala & Ratzki, 2006).
16
3
METOD
I detta kapitel presenteras metoden jag valt för att genomföra min undersökning, hur
jag samlade in information och hur den senare analyserades.
3.1 KVANTITATIV ELLER KV ALITATIV METOD
En vetenskaplig studie kan antingen vara kvalitativ eller kvantitativ. Den kvantitativa
studien kommer från naturvetenskapen och har ofta många respondenter för att samla in
stort antal fakta för att på så sätt hitta ett mönster som sedan kan antas vara
allmängiltigt. Det finns kritiker som anser att den kvantitativa forskningen är alltför
generaliserande och saknar det djup som den kvalitativa forskningen har. Den
kvalitativa forskningen används istället för att förstå och tolka de resultat som
framkommer. Den förekommer ofta inom de humanistiska vetenskaperna och används
då för att beskriva och karaktärisera ett fenomen. Den kvalitativa studien är småskalig
med få respondenter (Stukát, 2005) och får ofta kritik för att de bygger på för små urval
vilket gör att de inte statistiskt sett är representativa (Trost, 2005). Trost menar att den
kvalitativa studien inte har något intresse av att vara statistiskt representativ men att det
måste finnas en viss variation hos respondenterna.
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare, elever och rektorer ser på
individanpassad undervisning och på vilket sätt de tycker att man som pedagog kan
lägga upp undervisningen för att individualisera den utifrån varje enskild elev. Jag har
valt att intervjua mina respondenter där jag kan följa upp deras svar med följdfrågor för
att förstå deras syn gällande ämnet.
3.2 DATAINSAMLINGSMETOD
Jag har valt att använda mig av djupintervjuer som datainsamlingsmetod. Tanken på att
använda mig av enkätundersökning fanns, främst för att nå en större mängd
respondenter, men då jag samtidigt inte hade fått så uttömmande svar valde jag till slut
att använda mig av en semistrukturerad intervju som metod. Antalet respondenter är då
mindre i antal men metoden är i regel tidskrävande. Den semistrukturerade intervjun ger
en möjlighet att komma djupare in på ett fenomen för att skapa en förståelse kring det.
Detta kan göras genom följdfrågor där respondenten kan utveckla sina svar och där
17
känslor och kroppsspråk kan beaktas i undersökningen. Genom att inte göra en ren
strukturerad intervju, där samma frågor ställs till alla och att svarsalternativet
kategoriseras i en specifik svarskategori, öppnar man för olika svar där respondenterna
har lika chans att säga sin åsikt om samma frågor (Denscombe, 2009). En helt
ostrukturerad intervju är inte intressant i det här läget då det i så fall inte finns några
fasta frågor att utgå ifrån och risken finns då att vissa frågor lämnas obesvarade. Jag har
därför valt den semistrukturerade intervjun.
Jag genomförde individuell intervju med respondenten i ett enskilt arbetsrum där ingen
kom in och störde oss. Här fanns inte heller telefon och dator som störde vårt samtal.
Platsen var på den skolan som den intervjuade arbetade eller studerade på för att det
skulle kännas så tryggt som möjligt för honom eller henne. Det viktigaste när man väljer
platsen är att ha i åtanke vad den kan ha för påverkan hos respondenten. Avskildhet och
trygghet är viktigt (Trost, 2005). Samtalen pågick i ca 30 minuter. Intervjun
dokumenterades med ljudupptagning och med papper och penna. Ljudupptagning är en
bra dokumentation då det inte finns någon risk för feltolkningar och att missa vad den
intervjuade säger. Dock kan ljudupptagningen kännas obekväm vilket i sin tur kan
hämma respondenten i dess svar (Denscombe, 2009). Under intervjun kompletterade jag
inspelningen med anteckningar av jag hur jag upplevde samtalet gällande kroppsspråk
och ansiksuttryck som inte kommer med på en bandspelare.
3.3 URVAL
Jag valde att utföra intervjuerna med fyra utbildade gymnasielärare, tre rektorer med
rektorsutbildning och fyra elever i årskurs 3. Jag valde enbart elever i årskurs tre
eftersom jag ville att de skulle ha några års erfarenhet av gymnasieskolan för att
frågorna skulle besvaras utifrån gymnasiet och inte grundskolan. Jag valde respondenter
från tre olika skolor i två olika kommuner. I urvalet tog jag ingen hänsyn till
könsfördelning då jag inte var intresserad av skillnader mellan dessa utan enbart deras
tankar kring individanpassad undervisning.
3.4 DATABEARBETNING OCH ANALYSMETOD
När intervjuerna var genomförda skrev jag ut den inspelade dokumentationen och
anteckningarna och läste igenom det. Sedan granskade jag dessa utifrån mina
18
forskningsfrågor och sammanställt dessa i resultatdelen i arbetet. Den praktiska delen
har sedan ställts mot den bakgrund jag hade innan jag började med intervjuerna.
3.5 FORSKNINGSETISKA PRINCIPER
Forskning är viktigt och nödvändigt för individens och samhällets utveckling. Det är
viktigt att individerna i forskningen får skydd mot otillbörlig insyn, inte utsätts för
psykiskt eller fysiskt lidande eller för kränkning och förödmjukelse. Dessa krav kallas
för individskyddskrav och måste vid all typ av forskning beaktas men samtidigt ska
även forskningskravet uppfyllas. Forskningen ska enligt forskningskravet innehålla
väsentliga frågor och innehålla hög kvalitet. Dessa krav ska alltid vägas mot varandra
för att inte forskningen ska få några negativa konsekvenser för de inblandade.
Individskyddskravet innehåller fyra huvudkrav:
Informationskravet: Intervjupersonerna ska informeras om intervjuns syfte och
intervjuförfarandet. De ska också bli informerade om att intervjun är frivillig och att de
kan avbryta den under pågående samtal. Jag skickade ett brev till rektorerna med
information om studiens syfte och hur intervjun kommer vara upplagd. Pedagoger och
elever fick samma information muntligt innan intervjun startade. Jag informerade
samtliga intervjudeltagare att de när som helst under intervjun kunde avbryta den.
Samtyckeskravet: Forskaren ska innan intervju få uppgiftslämnares samtycke. I vissa
fall ska även vårdnadshavare ge ett samtycke. Då samtliga av mina intervjudeltagare är
myndiga har det endast krävts samtycke från dessa.
Konfidentialitetskravet: Intervjupersonerna ska känna sig säkra på att de inte under
några omständigheter kan bli identifierade. Detta säkras genom att inspelningsband och
anteckningsmaterial från intervjuerna förvaras på en säker plats och raderas då de inte
längre behövs. Samtliga som arbetar med forskningsarbetet ska även skriva under ett
avtal om tystnadsplikt. Jag har döpt om alla respondenterna till siffror för att ingen
identifiering skall kunna förekomma.
Nyttjandekravet: De insamlade uppgifterna får inte användas till något annat ändamål
än för forskningsändamålet. Personen som blir intervjuad ska inte få några
konsekvenser av intervjun och andra effekter efter att intervjun ägt rum. Jag har
19
försäkrat respondenterna att materialet inte kommer att användas till något annat än
denna studie (Vetenskapsrådet, 2002).
20
4
RESULTAT
I det här avsnittet redovisas den data jag samlat in och den analyseras utifrån den teori
jag tidigare redogjort för.
4.1 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJURESULTAT
Här nedan redovisar jag de resultat som intervjuerna gav och de tolkningar som jag har
gjort utifrån de svar som jag fått från respektive intervjudeltagare. Dessa svar är
placerade under respektive grupp (rektorer, lärare och elever) och under respektive fråga
som ställdes under intervjun.
PEDAGOGER
Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig?
Samtliga pedagogerna svarade att begreppet betyder att man anpassar undervisningen
till varje individ. Tre av de tillfrågade svarade att det är viktigt att alla elever får den
anpassning som behövs för att individen ska nå ett så högt resultat som är möjligt. Ett
par av pedagogerna berättade att de möter eleven där den befinner sig och utgår
därifrån. Det kan innebära att elever arbetar med olika saker och på olika nivåer i
klassrummet. De faktorer som spelar in i individanpassad undervisning tycker de
tillfrågade är individens förutsättningar, starka och svaga sidor, intressen och
kompetenser.
Hur arbetar du med individanpassad undervisning i klassrummet?
De intervjuade pedagogerna svarade här väldigt olika och man kan tydligt se att de
arbetar på olika arbetsplatser med olika förutsättningar. En av de tillfrågade svarade att
det inte finns någon individanpassning i dennes undervisning och att detta främst beror
på att undervisningsgrupperna är för stora. Två av de tillfrågade använder sig av
individanpassning så långt det är möjligt utefter de förutsättningar som finns. De
berättade om de regelverk och ramar som de måste förhålla sig till och att detta
begränsar individualiseringen. De säger ändå att de försöker att ge eleven valfrihet i val
av ämnesområde i kurserna och ibland även i arbetssätt. De säger att de aldrig säger nej
till elever som till exempel vill redovisa sina kunskaper på något annat sätt, så länge det
är kvalitativt. En av de tillfrågade använder sig av individanpassad undervisning i en
21
mycket stor utsträckning. På frågan hur respondenten arbetar med individualisering i
klassrummet svarar denna såhär:
”Jag låter ofta eleverna styra över sina egna uppgifter. De kan välja hur de ska redovisa dem
samt hur de vill lägga upp sitt arbete. Jag jobbar ofta utifrån matriser där de tydligt kan se vad
som krävs för att nå vilket betyg. Dessutom består ofta mina undervisningsgrupper av elever
med olika kurser t.ex. svenska 1, svenska A, svenska 1 som andraspråk och svenska som
andraspråk, A vilket leder till en självklar individuell planering”.
Den här pedagogen gör tydliga matriser så att eleven kan se vad som krävs för
respektive betyg och ger då eleven verktyg för att själv kunna lägga upp sitt arbete efter
vad som passar för just den här eleven. Samma pedagog är medveten om att eleverna i
klassrummet sällan befinner sig på samma ställe och är därför flexibel i sitt tänkande
kring detta. Ibland behövs det handledning för att stötta eleven istället för gemensamma
genomgångar då eleverna är på samma nivå hela tiden. Flera av de intervjuade
pedagogerna berättade att de dock tycker att det är svårt att kunna motivera elever att
verkligen utmana sig själva för att nå så långt som möjligt och inte bara satsa på de
nivåer som de vet att de klarar av. Tre pedagoger av de fyra intervjuade tycker att det är
viktigt att eleverna får jobba på när de är klara istället för att få extrauppgifter eller att
gå hem tidigare från skolan.
Vad behöver du för verktyg och resurser för att kunna använda dig av
individanpassad undervisning dagligen?
Två av de tillfrågade svarade att de behöver mer planeringstid. De behöver även tid för
utvärdering och feedback till varje enskild elev. En av de intervjuade svarade såhär på
frågan:
”Kan tänka mig att mer planeringstid är det absolut viktigaste. Mer tid för utvärdering och
feedback till varje enskild elev. Mer tid till utvecklingssamtal. TID!”
Mindre undervisningsgrupper och tillfällen till samarbete över ämnesgränser med andra
pedagoger efterfrågas också. Det som också togs upp var att eleverna behöver tillgång
till olika typer av verktyg, så som dator, hörlurar och bibliotek. En av pedagogerna
tyckte inte att individanpassad undervisning krävde så mycket mer än någon annan
undervisning mer än just planeringstiden. Det är ett förhållningssätt istället för en
undervisningsmetod.
22
ELEVER
Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig?
Även eleverna svarade att begreppet betyder att man anpassar undervisningen efter
varje elev. Jag frågade vad de menade med undervisning och då kom
undervisningsmetod, miljön i klassrummet, examinationsform och tid upp. En elev
tycker även att elevens intressen ska få forma undervisningen.
Hur tycker du att pedagoger individanpassar sin undervisning efter varje elev?
Två av de fyra tillfrågade eleverna tycker inte att lärarna individanpassar
undervisningen på ett bra sätt. De tycker inte att de lyssnar på vad eleverna tycker och
känner, och om pedagogerna väl gör det en lektion så är det under en kort period som
sedan går tillbaka till den traditionella undervisningen. En av eleverna har svåra
migränanfall och tycker att mentor och lärare är bättre på att stötta då eleven är tvungen
att vara hemma och förstår orsaken till dennes frånvaro. Eleven anser dock inte att
denna förståelse till individens behov beaktas i klassrummet på samma sätt. Två elever
tycker att elever med behov av särskilt stöd får mer tid och stöd av pedagogen än de
som klarar sig hyffsat i skolan. En elev tog upp undervisningsgruppens storlek som en
orsak till brist på individanpassning. Elevens klass är idag en mindre grupp och det syns
tydligt att det påverkar resultatet. En annan elev säger såhär:
”Jag är väl en typisk standardelev som många lärare har som mall och därför får jag inte
någon speciell uppmärksamhet. Jag tycker det funkar bra men det hade kanske gått ännu bättre
om min mentor och lärare stöttade mig lite extra”.
Hur skulle du vilja att din individanpassade undervisning skulle se ut? Ge gärna
exempel.
Tre av fyra elever tycker att pedagogen ska individanpassa undervisningen till en viss
gräns. De tror att eleverna har nytta av att få testa alla typer av arbets- och
examinationssätt men att undervisningen sedan ska anpassas i den mån det är möjligt
efter
eleven.
Att
blanda
uppgifter,
inlämningar,
prov,
genomgångar
och
diskussionsövningar tycker de är bra. Samtliga elever tror att klassen når högre resultat
om man anpassar sig till dem istället för att enbart undervisa på traditionellt sätt med
katederundervisning. Jag frågade två elever hos vem de tycker att ansvaret ligger för att
23
rätt anpassning skulle ske till rätt elev. Både två tycker att det ligger på både eleven och
pedagogen att ta reda på vad som passar bäst. Pedagogen ska fråga men eleven har
också ett ansvar att berätta hur denne vill lägga upp sitt lärande. En elev ser att en
negativ konsekvens av individanpassad undervisning kan vara att eleven blir indelad i
oönskade fack och grupper som kan ge dålig stämning i klassrummet. Samma elev ser
också att för mycket individualisering kan ge ett curlingbeteende från pedagogen där
eleven hela tiden får stöttning från skolan. Detta kan leda till att eleven inte klarar sig
själv den dag detta är nödvändigt. En av följdfrågorna som eleverna fick, var om de
saknar den individuella utvecklingsplan som de hade på grundskolan. Två gör det då de
tycker att eleven fortfarande utvecklas och att det underlättar för resten av skolarbetet
om man arbetar med sina kompetenser. De andra två tycker att den tiden är förbi och att
gymnasieskolan istället ska fokusera på elevernas studieresultat och betyg.
REKTORER
Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig?
Alla tre rektorerna anser att individanpassad undervisning är att utgå från individen och
dennes behov och förutsättningar. En av rektorerna har läst följande definition av
begreppet och tycker att det stämmer bra överens med dennes syn:
”Att individanpassa undervisningen kan således innebära en variation av undervisningens
innehåll och former, variation av den tid elever behöver för att lära sig samt variation av
arbetssätt och hänsynstagande till elevers olika lärstilar”.
Samma rektor tycker att vissa ämnen är bättre lämpade till individanpassad
undervisning medan andra ämnen är bättre lämpade till kollektiv undervisning. Ett
varierat pedagogiskt smörgåsbord tycker rektorn är det bästa. En annan rektor tycker att
individanpassad undervisning inte betyder att man ska göra lika många planeringar till
varje lektion som det finns elever, utan att man istället ska vara flexibel och anpassa
uppgifter, övningar och instruktioner till varje elevs unika sätt att lära. Den tredje
rektorn anser att man som pedagog även ska hjälpa elever att sätta upp mål för sin
utveckling, sina studier och sin framtid och att detta är en del av begreppet
individanpassad undervisning.
24
Ser du några svårigheter för pedagoger att individanpassa sin undervisning?
Samtliga rektorer anser att individualisering bygger på en relation mellan eleven och
pedagogen och att det därför inte behöver vara några svårigheter så länge den här
relationen fungerar. En av de tillfrågade anser att tiden för att bygga den här relationen
behövs och att mindre undervisningsgrupper hjälper till för att detta ska fungera. Två av
rektorerna tog upp att det krävs en kartläggning av samtliga elever i början av kursen
och om det fungerar som det ska så ska resten av kursen inte behöva så mycket extra tid.
Ett bra uppföljnings- och rapporteringssystem är också nödvändigt för att underlätta
individanpassningen.
Vad kan du som rektor göra för att för att underlätta för pedagogerna att uppfylla
läroplanens förskrifter?
På den här frågan svarade de tre olika rektorer med skilda svar. Den första svarade att
det i slutändan är varje pedagogs ansvar och uppgift att veta om vilka lagar och regler
som gäller, men att rektorn kan underlätta detta genom att tydliggöra dessa. Samma
rektor tror att samtal i arbetslagen och pedagogiska diskussioner också kan underlätta.
Dock tycker rektorn att somliga pedagoger saknar intresse för att lära sig och arbeta
utifrån de rådande planerna. Den andra rektorn anser att:
”Rektors huvuduppgift är att skapa så bra förutsättningar för pedagogerna och organisera för
ovanstående. Alla stödfunktioner som expedition, kurator specialpedagoger m.fl. är viktiga för
att lärarna ska få de bästa förutsättningarna. Sen ser jag det som en parallellprocess, rektor ska
bemöta sin personal på samma sätt som han vill att de ska bemöta sina elever .”
Den tredje rektorn tycker att dennes ansvar är att stötta och ge pedagogerna frihet att
välja olika vägar. Resurser och en bra arbetsmiljö ska finnas både för elever och för
pedagoger. Samtliga bör ha en bra arbetsplats och de ska ha tillgång till de ”redskap”
som krävs, vilket även innefattar tid.
4.2 RESULTATANALYS
För samtliga respondenter i min undersökning betyder individanpassad undervisning att
man utgår ifrån eleven som en individ och att läraren skall anpassa undervisningen efter
denne. Vilka faktorer som kan påverka anpassningen skilde sig åt en aning. Man kan
dock inte dra några slutsatser om att det skilde sig åt mellan de tre olika grupperna
25
elever, pedagoger och rektorer, utan mellan de olika respondenterna. Deras
förutsättningar, tiden och nivån på undervisningen var samtliga överens om, men sedan
ansåg några att intressen skulle spela in och andra ville få in utvecklingsmål och
framtidsutsikter i begreppet.
När jag frågade pedagogerna hur de arbetar med individualisering fick jag varierande
svar. Vissa arbetar med det emellanåt, en annan arbetar med det hela tiden och en
arbetar inte med det alls. Detta avspeglade sig även i elevernas svar. De hade varierande
erfarenheter av pedagoger som individanpassade sin undervisning till dem. Två elever
ansåg att de elever med behov av särskilt stöd sätts i första rum och att de andra inte får
lika mycket individanpassat som de bör få. Denna problematik tog inte pedagogerna
upp i sina intervjuer och ser kanske därför inte något problem med detta i klassrummet.
Några tog istället upp att de försöker vara flexibla i sin undervisning genom att elever
på olika nivåer arbetar med olika typer av uppgifter i klassrummet.
Pedagogerna känner att de behöver tid för att planera, undervisa i mindre grupper och
att de får resurser i form av verktyg, så som dator, hörlurar och bibliotek. Några av
rektorerna kunde också se att detta behövs i större utsträckning för att individanpassad
undervisning skall kunna föras i klassrummet.
När det handlar om graden av individualisering ansåg två pedagoger, tre elever och en
rektor att variation mellan individanpassad och traditionell kollektiv undervisning är det
bästa. Eleverna ansåg att det kan vara bra att testa på alla typer av metoder för att veta
vad som passar bäst för den enskilda och att ämnesområdet krävde en viss typ av
arbetsmetod eller arbetsmiljö för att det ska fungera. Detsamma tyckte en av rektorerna
att det beror på ämne och avsnitt i de olika kurserna. Eleverna framförde ändå att de tror
att betygsresultatet hade höjts om pedagogerna anpassade sin undervisning mer till den
enskilda eleven.
Negativa konsekvenser, som främst eleverna tog upp, är att det kan bildas olika negativa
fack och grupperingar som eleverna hamnar i. Ett curlingbeteende nämndes också då
eleven får för mycket individualisering. Eleven som sa detta menade att det ibland kan
vara nyttigt att behöva rätta sig efter andra och att man måste klara sig själv och göra
misstag för att i framtiden kunna hantera motgångar.
26
4.3 TEORETISK TOLKNING
Begreppet individanpassad undervisning är väl etablerat hos de rektorer, pedagoger och
elever som jag intervjuade. De svarade på samma sätt som man kan läsa i litteraturen.
Pedagogen ska utgå ifrån eleven och tillsammans med denne skapa en flexibel lärmiljö
(Ellmin & Ellmin, 2003).
Enligt gymnasieskolans läroplan ska pedagogerna individualisera undervisningen och
detta vet rektorer och pedagoger om, de vet dock även att det är svårt att i alla
sammanhang göra det. Eleverna hade inte reflekterat på det i samma utsträckning som
de övriga.
Lärstil är hur individen bäst koncentrerar sig för att behandla och bearbeta ny och svår
kunskap/information (Boström & Svantesson, 2007). Eleven behöver, enligt flertalet av
mina respondenter, testa olika typer av inlärningsmetoder för att veta vilken typ som
passar just den eleven. Boström anser att de faktorer som påverkar människor mest är
ljus, tid på dygnet, sinnena, möblering och informationshämtning. De jag har intervjuat
tycker att samtliga av dessa faktorer är aktuella vid individualiseringen och att eleven
ska få vara med och påverka dessa. Boström skriver att lärstilen inte är oföränderlig och
att man kan träna sig på att använda sina olika sinnen eller olika typer av
inlärningsmetoder.
Teveborg (2001) anser att man ska anpassa skolans arbetsmiljö efter de lagar som gäller
för offentliga arbetsplatser. Boström (2007) tar upp att den fysiska miljön påverkar
individen under inlärningen och detsamma gör mina respondenter som jag intervjuade.
Arbete i mindre grupper, varierad längd på lektionerna och att kunna arbeta utan att ha
störande moment omkring sig är också dokumenterat som en viktig faktor till försämrad
inlärning (Vinterek, 2006 och Stensmo, 1997).
Två av de fyra intervjuade eleverna föredrar att skolan använder individuell
utvecklingsplan som grund för den enskilda elevens utvecklingsmöjligheter. Idag är det
endast individuell studieplan som är lagstadgat men forskare har tagit upp individuell
utvecklingsplan som ett verktyg för full dokumentation av eleven. Gunnar Sundgren
(2005) skriver i sin bok Boken om pedagogerna om John Dewey och hans tankar om att
utgå från eleven och dennes förutsättningar och behov. Utvecklingsplanen kan hjälpa
pedagogen och mentorn med detta.
27
Samtliga av de intervjuade pedagogerna ansåg att det var viktigt att man kan
individualisera undervisningen men de tycker att det är svårt. Det berättar även Imsen
(2000) om i sin bok Elevens värld. Skolinspektionen (2009) tror att om pedagogerna
arbetar närmare varandra i lärarlag kring eleverna kan de hjälpa varandra i arbetet med
att detta.
28
5
SLUTSATS OCH DISKUSSION
I det här avsnittet diskuteras metodens validitet och reliabilitet, forskningsfrågorna
besvaras och syftet uppfylls.
5.1 METODDISKUSSION
Inom
modern
samhällsvetenskap
har
begreppen
validitet,
reliabilitet
och
generaliserbarhet fått en position som vetenskapens heliga treenighet. En fråga som
ständigt ställs till intervjuundersökningar är om resultaten går att generalisera. Schofield
(1990) har urskilt tre mål för generalisering. Det första är att studera det som är och
försöka fastställa det typiska, det allmänna, det vanliga. Det andra målet är det som
kanske kommer att finnas och här är inte målet det som är utan istället det som kommer
att finnas. Ett exempel här kan vara att man studerar hur datorer kommer att utnyttjas i
framtidens skola. Det tredje målet för generalisering är det som kan finnas. Här
lokaliserar man situationer som vi tror är ideala och exceptionella och studerar dem för
att se vad som pågår där (Kvale, 2008). Jag har försökt att ta reda på hur det är men
också det som kan finnas. Jag vill med studien se hur elever, pedagoger och rektorer ser
på individuell undervisning idag men vill även ta reda på hur man kan arbeta med detta
genom att intervjua de som lyckas med detta.
Traditionellt menar man att reliabilitet eller tillförlitlighet är att mätningen som man
gjort är stabil och inte utsatt för slumpinflytelser. Situationen skall vara likadan för alla.
Många menar att man skall kunna göra en mätning vid en viss tidpunkt och sedan få
samma resultat om man gör en ny mätning. Då förutsätter man ett statiskt förhållande.
Vid kvalitativa intervjuer är denna konstans inte aktuell på samma sätt som vid
kvantitativa studier. Det är istället förändringarna som man är intresserad av (Trost,
2005). I min bakgrund redogör jag för begrepp som är relevanta i min studie. Detta
höjer reliabiliteten. Jag har gjort undersökningen ensam vilket kan ha påverkat resultatet
på grund av feltolkningar. Risken för dessa är mindre om man arbetar tillsammans med
någon annan. Då jag genomförde mina intervjuer använde jag mig av bandspelare
samtidigt som jag antecknade respondenternas svar. Bandspelaren gjorde att jag kunde
fokusera på intervjun istället för att hinna med att skriva ner allt i mina anteckningar.
Bandspelare kan dock påverka respondenterna negativt. Jag upplevde inte att
intervjupersonerna i den här studien gjorde det men då jag inte är en van intervjuare är
29
detta svårt för mig att veta säkert. Både Trost (2005) och Kvale (2008) förespråkar
bandspelare vilket till stor del fick mig att använda det under intervjun.
Med validitet menar man att frågan som ställs skall mäta det den är avsedd att mäta. Vid
kvalitativa intervjuer strävar man efter att komma åt vad de intervjuade menar eller hur
han eller hon uppfattar ett ord eller företeelse. Idéerna om reliabilitet och validitet
kommer från början från kvantitativ metodologi. Det gör att dessa begrepp inte alltid
känns meningsfulla vid kvalitativa studier. Intervjuerna eller datainsamlingen skall
oavsett detta vara trovärdiga, adekvata och relevanta (Trost, 2005). När jag genomförde
mina intervjuer var jag noga med att visa mitt intresse och engagemang i det de sa för
att öka möjligheten att de delade med sig av sina uppfattningar. Jag ville också att de
skulle känna sig trygga i miljön och i situationen så att en osäkerhet inte skulle prägla
svaren. Jag hade tre färdiga frågor som jag sedan kompletterade med följdfrågor så att
jag försäkrade mig om att jag hade förstått vad de sagt. Jag försökte i den mån det är
möjligt hålla mig neutral angående vad jag själv tyckte och kände. Jag kan dock inte
försäkra att detta inte präglade mina följdfrågor. Trost (2005) skriver att man bör vara
medveten om detta så att jag inte tvingar på mina åsikter och uppfattningar till den jag
intervjuar. Jag var medveten om detta under intervjuerna och tror inte att jag påverkade
svaren. För hög validitet krävs det att man använder sig av rätt metod och studerar rätt
grupp. Jag valde djupintervju som metod då jag ville få respondenternas tankar och
uppfattningar gällande individanpassad undervisning och tror inte att en enkät hade gett
samma djupa resultat som jag nu har fått. Det hade inte varit möjligt att ställa
följdfrågor vid en sådan studie och därför missat relevant information.
5.2 RESULTATDISKUSSION
5.2.1 BEGREPPET INDIVIDANPASSAD UNDERVISNING
Min studies resultat visar att pedagoger, elever och rektorer har liknande uppfattningar
av begreppet individanpassad undervisning och dessa uppfattningar stämmer även
överens med litteraturen. Några av mina respondenter tycker att intressen och mål ska
finnas med i arbetet med individen medan andra tycker att dessa inte hör hemma här.
Litteraturen skiljer sig också åt gällande dessa två faktorer.
30
5.2.2 HUR INDIVIDANPASSAD UNDERVISNING ANVÄNDS
Det skilde sig åt mellan mina tillfrågade pedagoger hur mycket de använder sig av
individanpassad undervisning. Vissa använder det lite grann, en använder det inte alls
och en använder det hela tiden i klassrummet. Samtliga tycker dock att det är svårt att
individualisera och det tar även Ismen upp i litteraturen. Det finns inget färdigt koncept
som förenklar detta utan pedagoger och elever måste testa sig fram. Eleverna märker att
pedagogerna inte tänker på samma sätt och använder sig av detta i samma utsträckning.
Vissa av eleverna tycker inte att det är nödvändigt att individualisera undervisningen
fullt ut utan ser istället att det finns positiva konsekvenser av att rätta sig in i ledet och
testa på saker som man egentligen inte föredrar. De som försöker individanpassa
undervisningen till eleverna anser att tiden spelar stor roll och att planeringen i början
av året, terminen eller kursen är betydelsefull. Åsikterna faller sedan isär då vissa anser
att individualisering är tidskrävande även under kursens gång och att det är nästintill
omöjligt i stora elevgrupper. Andra ser inte det som ett hinder utan förespråkar istället
en nära relation till eleverna där det räcker att pedagogen lär känna elevens behov för att
sedan lägga upp arbetet tillsammans.
Enligt litteraturen bör eleven, tillsammans med pedagogen, testa sig fram vilken lärstil
den enskilda eleven har. Detta kan vara en mycket bra start för att hitta elevens unika
sätt att lära. Det kan annars vara svårt att individualisera undervisningen då eleven inte
själv vet hur den vill eller behöver anpassa undervisningen. Den individuella lärstilen är
inte oföränderlig och eleverna som jag intervjuade kan därför ha rätt i att eleven ibland
bör rätta sig in i ledet för att testa på olika sätt att lära sig. Eleven kan då utvecklas
genom att testa på olika typer av undervisningssätt. Att eleverna ibland måste följa den
demokrati som råder i klassrummet kan också vara nyttiga i vissa avseenden.
Det råder stor brist i litteraturen gällande hur pedagogen kan göra för att anpassa sin
undervisning till varje enskild elev. De tar oftare upp vilka förutsättningar det finns för
att lyckas och vad som kan påverka det negativt.
31
5.2.3
VILKA VERKTYG OCH RESURSER SOM BEHÖVS FÖR INDIVIDANPASSA
UNDERVISNING
Pedagogerna
i
undersökningen
önskar
mer
planeringstid
och
mindre
undervisningsgrupper. De vill även ha tillgång till olika typer av verktyg så som dator,
hörlurar och bibliotek. Rektorerna anser även att stödfunktioner vid sidan av
undervisningen behövs, så som kurator och specialpedagog. Jag anser även att tillgång
till olika typer av lokaler och arbetsmiljöer bör finnas på skolan. Vissa eleven vill ha det
tyst omkring sig i ett mindre klassrum medan andra vill sitta tillsammans med andra och
diskutera sig fram för att på så sätt lära sig nya saker. Rektorer kan underlätta arbetet för
pedagogerna genom att ha väl fungerande uppföljnings- och rapporteringssystem samt
se till så att tid för samtal mellan pedagoger finns. Genom att föra pedagogiska samtal
utvecklas pedagogerna och de kan få tips av varandra på hur man på ett bättre sätt kan
arbeta med eleverna.
Första steget kan vara att lagstadga utvecklingsplanen även för gymnasieskolan. I och
med en sådan plan tar skolan ett större ansvar för hela eleven och inte bara ser till vald
kurs och studieresultat, så som det lätt kan bli då enbart studieplan dokumenteras.
Särskilda behov, önskemål, drömmar och mål tas då upp under samtal med eleven och
detta kan göra att både elev och pedagog utvecklas i större grad än som det är i nuläget.
5.2.4 UTMANINGAR ATT TA HÄNSYN TILL
Det finns, enligt den litteratur som skrivits inom ämnet och enligt min undersökning,
faktorer som pedagogen bör ta hänsyn till när de lägger upp sin undervisning. De
särbegåvade eleverna kan lätt ses förbi när man försöker individanpassa undervisningen.
Det är ofta i första hand de elever som är behov av särskilt stöd som prioriteras och på
grund av tidsbrist eller annat kan de andra eleverna komma i andra hand. De klarar sig
bra men skulle kunna klara av skolan ännu bättre om de fick lära sig på sitt sätt.
Enligt rapporten, Varannan i mål (2009), kommer Skolinspektionen fram till att elever
som får individanpassad undervisning i allt högre grad får sämre studieresultat. De tror
att detta kan bero på att eleven arbetar med mer egna arbeten och får därför ökat eget
ansvar och större valfrihet. Eleven kanske inte är mogen för detta vilket försämrar
resultatet eller så är inte detta rätt undervisningsmetod för vissa elever. Eget arbete och
individanpassat är inte samma sak. Skolinspektionen tror att de försämrade
32
studieresultaten även kan bero på att pedagogen får en handledarroll istället för en
lärarroll som i den traditionella undervisningen. Att fortfarande styra över
undervisningen och inte lägga över det ansvaret hos eleven bör därför pedagogen ha i
beaktande.
I Skollagen står det klart och tydligt att skolan ska individualisera undervisningen efter
varje enskild elev. Ändå görs inte detta. Jag tror att det beror på brist på kunskap om
vad individanpassad undervisning faktiskt är och att pedagogen inte vet hur man ska
kunna genomföra det. Det är brist på tid, brist på resurser eller för stora grupper som
istället blir anledningar till att man inte kan individualisera.
5.3 SLUTSATS
Slutsatsen av den här studien är att pedagogerna är medvetna om lagtext och vad
definitionen på individanpassad undervisning är men har svårt att utföra det i praktiken.
Förslag på metoder och tillvägagångssätt efterfrågas därför bland pedagoger. För att få
ökad kunskap om ämnet men även tips på hur man kan gå tillväga bör fler pedagogiska
samtal införas i skolans verksamhet. Tid och intresse för att lära känna eleven är också
en faktor som avgör resultatet av individanpassningen. Skolan bör ha tillgång till olika
typer av arbetsmiljö och verktyg för att kunna göra undervisningen anpassad. Brist på
datorer, tysta rum och bibliotek kan göra anpassningen omöjligt att fullfölja. Tid,
resurser och verktyg kan rektorerna tillgängliggöra. De kan även uppmana pedagogerna
att fortbilda sig och sätta sig ner för att samtala kring individualisering. Upprätta
utvecklingsplaner som ett komplement till studieplanen är också något som rektorer kan
besluta.
Eleverna tycker att det är viktigt att pedagogen ser till deras behov och intressen men
kan samtidigt se fördelar i att testa nya saker. Variation i undervisningen kan därför vara
ett vinnande koncept.
5.4 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER
I min studie gjorde jag djupintervjuer med mindre urval och att istället få ett bredare
perspektiv med fler respondenter hade varit intressant för en fortsatt studie. Att intervjua
forskare inom ämnet, så som Lena Boström eller Christer Ferm, för att få tydliga tips
och råd till hur pedagogen kan lägga upp undervisningen hade också varit intressant.
33
6
REFERENSER
Andersson, Inga. (2002). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: HLS Förlag.
Arbetsmiljöverket. (2012). Arbetsmiljölagen. Tillgänglig: www.av.se (2012-02-06).
Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke. (2003). Skolutvecklingens många ansikten.
Forskning i fokus nr. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber. Tillgänglig:
www.skolverket.se/publikationer (2012-02-15).
Boström, L. (2004). Lärande & Metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med
traditionell undervisning i svensk grammatik. Högskolan för lärande och kommunikation.
Jönköping och Helsingfors Universitet.
Boström, L. (2009). Vad är lärstilar? Tillgänglig: www.lenabostrom.se/larstilar? (2012-0217).
Boström, L. & Svantesson, I. (2007). Så arbetar du med lärstilar. Jönköping: Brain
Books.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dimenäs, J., Andresen, R., Cruickshank, M., Ojala, J. & Ratzki, A. (2006) Our children
– How can they succeed in school? Jyväskylä, Finland: Jyväskylä University press.
Ellmin, R. & Ellmin, B. (2003). Att arbeta med portfolio. Malmö: Gleerups förlag.
Gymnasieförordning (SFS 1992:394). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Imsen, G (2000) Elevens värld. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Järbur, H. (1992) Individanpassad skola. Solna: Ekelund.
Skolinspektionen (2009) Varannan i mål. Om gymnasieskolors (o)förmåga att få alla
elever att fullfölja sin utbildning. Tillgänglig:
www.skolinspektionen.se/.../gymnasieavbrott-rapport_2009_1.pdf (2012-03-07).
Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2003). Tid för lärande. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1173 (2012-02-09).
34
Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i en svensk grundskola? kunskapsöversikt
om betydelsen av olika faktorer: sammanfattande analys. Tillgänglig:
www.skolverket.se/publikationer?id=2258 (2012-02-09).
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2705 (2012-0203)
Sundgren, G. (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Teveborg, L. (2001). Elever i behov av stöd. Solna: Ekelunds förlag.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
(2012-02-28).
Vinterek, M. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. Stockholm: Liber.
Österlind, E. (2005). Eget arbete - en kameleont i klassrummet: perspektiv på ett
arbetssätt från förskola till gymnasium. Lund: Studentlitteratur.
35
BILAGA 1
Intervjufrågor pedagoger
1. Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig?
2. Hur arbetar du med individanpassad undervisning i klassrummet?
3. Vad behöver du för verktyg och resurser för att kunna använda dig av
individanpassad undervisning dagligen?
Intervjufrågor elever
1. Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig?
2. Hur tycker du att pedagoger individanpassar sin undervisning efter varje elev?
3. Hur skulle du vilja att din individanpassade undervisning skulle se ut? Ge gärna
exempel.
Intervjufrågor rektorer
1. Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig?
2. Ser du några svårigheter för pedagoger att individanpassa sin undervisning?
3. Vad kan du som rektor göra för att för att underlätta för pedagogerna att
uppfylla läroplanens förskrifter?
36
BILAGA 2
Brev till rektorer
2012-02-21
Hej
Jag heter Yvonne Gustafsson och skriver mitt examensarbete på lärarutbildningen på
Malmö högskola. Mitt examensarbete handlar om individanpassad undervisning och hur
man på bästa sätt kan uppfylla Skollagens föreskrifter gällande detta.
Jag skulle behöva hjälp av er, tillsammans med några pedagoger och elever.
Min förhoppning är att ni tycker att det skulle vara intressant att dela med er av era
erfarenheter och medverka i en intervju gällande individualisering.
Deltagandet är helt frivilligt och ni kan när som helst under intervjun avbryta den om
det inte känns bra. Jag skulle även vilja intervjua 1-2 lärare och 1-2 elever på din skola
för att få en så bred bild som möjligt. Intervjun kommer att pågå i cirka 30 min och jag
kommer spela in era svar för att dokumentationen ska bli så detaljerat och noggrann
som möjligt. Efter att jag har lyssnat igenom inspelningarna och analyserat era svar
kommer jag att radera dessa för att uppgifterna inte ska föras vidare till annat ändamål
än detta.
Resultaten kommer att presenteras i min uppsats och om ni vill läsa igenom arbetet när
det är klart skickar jag gärna ett exemplar till er.
Om ni har frågor och tankar kring arbetet får ni gärna höra av er till mig.
Med vänlig hälsning
Yvonne Gustafsson
Telefonnummer: XXXX-XX XX XX
Mailadress: *****************
37
