BCLA kongress 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

NORDIC
No.
VETENSKAPLIG TIDSKRIFT
FRÅN SVERIGES
KONTAKTLINSFÖRENING
3
2006
BCLA kongress 2006
• Tillpassning av stabila linser
• Uppdatering: Fusarium Keratitis– framtidens
• Profilen: Bengt Maurd
optiker
under luppen
1-10.indd 1
06-06-19 14.53.28
Innehåll No. 3 2006
Medlemstidning för
Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF)
Ansvarig utgivare och redaktör:
Kurt Östlund
ordförande SKLF
tel 073-960 53 40
[email protected]
Skribenter i detta nummer:
Kurt Östlund
Jan Bergmanson
Inga-Lill Thunholm-Henriksson
Michael Baertschi
Anita Robertson
Olof Nesterud
David Nilsson
Per Montan
Annonsbokning:
Display i Umeå
tel 090-711 500
Patrik Sandström
[email protected]
Foto: Christer Gallneby
Profilen: Bengt Maurd
Maurds Optik Synsam i Värnamo fyller 100 år i år. Bengt
Maurd är tredje generationen som driver butiken.
20–23
LEDARE
3
PRODUKTNYTT
NYHETER I KORTHET
4
EXAMENSARBETE
Varför undviker svenska optiker
stabila linser?
29-33
VETENSKAP
Fusarium Keratitis
27
6-7
REFRAKTIV KIRURGI
En hornhinna kan räcka till två
patienter.
35
SPECIAL
Kontaktlinskongressen
i Birmingham
8-13
FORSKNING
Torra ögon och kontaktlinser 14-19
RAPPORT
Kontaktlinssymposium
i Aten
KONTAKTOLOGI
INFORMATION FRÅN SKLF
24-25
36- 37
39
Annonsörer i detta nummer:
Advanced Medical Optics, Consol AB, Johnson&Johnson Vision Care, Opticare, Specsavers Blic Franchaise AB, TopCon Scandinavia AB
1-10.indd 2
Johan Sandberg
[email protected]
Produktion/projektledning:
Citat Journalistgruppen
Strandbergsgatan 20
Box 30159
104 25 Stockholm
tel 08-610 20 00
Projektledare:
Ingrid Båvsjö
[email protected]
Art Director:
Jesper Mothander
Sveriges Kontaktlinsförening:
Isafjordsgatan 22 B, 5 tr
164 40 Kista
tel 08-35 05 00
fax 08-35 94 90
[email protected]
www.sklf.se
Omslagsfoto:
Dimples, urgröpningar i korneas
epitel orsakade av små luftblåsor
under en hård lins, tillpassad för
kupigt vid keratoconus.
Foto: Kurt Östlund.
06-06-19 14.53.36
Turbulent marknad
”
den förr till synes lugna kontaktlinsmarknaden är sedan ett antal
år utsatt för viss turbulens. Något som tvingar den enskilde kontaktlinspraktikern att inta en ny strategi i sin yrkesutövning.
Rapporterna kring Fusarium-svampen de senaste månaderna har varit
oroande och Bausch & Lomb, som tillverkar den ifrågasatta vätskan, har
hamnat i skottgluggen. Heder åt ett företag som inte försöker slingra sig
undan, utan har patientens bästa för ögonen och i preventivt syfte drar in
all försäljning av ReNu med MoistureLoc över hela världen tills orsaken
till infektionerna är klarlagd.
Media har tyvärr inte alltid återgett händelseförloppet korrekt när det
gäller orsaken till infektionen, utan antytt att det är själva vätskan som ger
blindhet. Jag hörde i dag två kvinnor som läste löpsedeln och den ene sa:
”där är den där kontaktlinsvätskan som gör att man blir blind”. Det är tråkigt när det blir på det sättet. Vi som är bättre informerade vet att det är
svampinfektionen som kan orsaka blindhet, inte vätskan. Rätt använd förhindrar vätskan tvärtemot att svampinfektion uppstår.
Appropå media, när man tror att stiltje råder i branschen dyker den upp
igen: löpsedeln som berättar att nu minsann kan du bli av med din närsynthet på endast 123 sekunder, eller var det 119? En helt ny lasermetod
har hjälpt Kalle Svensson, 53 år, att slippa glasögon. Det är den nya operationsmetoden ELSA, eller hette den LASER? En smärtfri och säker metod
om du är närsynt mellan 3,50–6,75 dioptrier. Tyvärr får patienten inte alltid en lika perfekt syn som med glasögon och det tar ofta sex månader innan synen har stabiliserat sig. Men snabbt går det.
när får man läsa följande rubrik på löpsedeln: ”Med kontaktlinser i
ögonen var tredje natt blir du av med synfelet.” Det blir sannolikt inte under detta år, men kanske redan under nästa. Den intressanta frågan är vem
som blir först med nyheten. Under tiden får vi vänta på några nya löpsedlar om den nya hornhinneskärartekniken ARNE (Advanced Refraction
New Eyes), som reducerat operationstiden till endast 107 sekunder. Slut på
den satiriska delen!
Jag träffar ofta medlemmar som undrar hur man får nyhetsbrevet SKLF
Update. Mitt svar är skicka Din e-mailadress till kansliet på [email protected].
Vänta inte, gör det nu!
Jag önskar alla medlemmar en riktigt solig och skön sommar!
Kurt Östlund
Ordförande i
Sveriges Kontaktlinsförening
[email protected]
NORDIC VISION 3·2006
1-10.indd 3
3
06-06-19 14.53.39
NYHETER I KORTHET
@
Internet ger optiker
stöd i sitt arbete
Användning av endagslinser
under längre perioder
efter några uppmärksammade fall i
Sverige och England, där kontaktlinspatienter har använt endagslinser för dagligt bruk i flera veckor, har den engelska
kontaktlinsföreningen, BCLA, antagit
följande ståndpunkter:
• Kontaktlinser är inte utväxlingsbara och
kan bara förskrivas av behöriga optiker
och ögonläkare.
• Endagslinser (daily disposables) lämnas
endast ut för endagsbruk (engångsbruk)
och inte för någon annan typ av bärande.
• Att kasta sina linser efter användning ger
bättre ögonhälsa än att använda linserna
flera gånger och är dessutom enkelt och
bekvämt.
• Det innebär en betydande risk för patienter att återanvända endagslinser utan
noggrann skötsel.
• Kontaktlinspatienter skall inte byta linstyp, användningssätt, utbytesschema eller skötselsystem utan rekommendation
av kontaktlinspraktikern.
(BCLA Update, 26 Mars 2006)
en rad webbplatser finns nu tillgängliga
för praktiker som till exempel vill ha kalkyleringshjälp eller allmän information om kontaktlinstillpassning.
• Vill du ha hjälp med att beräkna styrkan på en
mjuk lins med hänsyn till överrefraktion, provlinsvärden och inklination kan du gå in på
www.eyedock.com eller www.toriccalculator.
coopervision.com.
• Är du osäker på tillgången på vissa parametrar
hos olika linstyper kan du besöka
www.clspectrum.com/class eller www.eyedock.
com.
• Funderar du på att beställa en bitorisk stabil
lins finns en bra guide på www.rgpli.org
eller www.con-cise.com.
• Vill du veta mer om keratoconus finns flera
webbplatser att välja mellan, till exempel www.
nkcf.org, www.allaboutvision.com, www.stlukeseye.com eller www.eyemdlink.com.
• Är du intresserad av vidareutbildning kan du
besöka www.redatlas.org, www.nei.nih.gov
och www.odwire.org.
• Pågående forskning om silikonhydrogellinser
kan du läsa om på www.siliconwhydrogels.org.
• Fluoresceinbilder och tips vid tillpassning av
stabila kontaktlinser hittar du på www.rgpli.
org.
(Contact Lens Spectrum, April, 2006)
den högre ordningens aberrationer i 30 friska ögon hos 15 myopa patienter med mjuka linser undersöktes med en
Nidek Marco tredimensionell vågfrontsanalysator. Zernikes polynom användes
för att beskriva vågfrontsmätningarna.
Roten ur summan av koefficienterna i
kvadrat av den högre ordningens aberrationer, coma, trefoil och sfärisk, konstaterades i samma öga både med och utan
mjuka kontaktlinser.
Roten ur summan av koefficienterna i
kvadrat för alla komponenter i högre ordningens aberrationer, med som utan mjuka kontaktlinser var följande: 0,364 +/0,129 mikron för den högre ordningen
totalt utan mjuka linser och 0,456 +/0,175 med mjuka linser.
För coma var det totalt 0,203 +/-0,095
mikron utan mjuka linser och 0,220
+/-0,133 med mjuka linser. Den mer komplicerade 3:e ordningens aberration (tre-
Japaner gillar
endagslinser
Ny medarbetare
hos BBGR Svenska AB
i japan har försäljningen av endagslinser,
enligt Nikkei Weekly (13/3), ökat till 80 procent av den totala kontaktlinsförsäljningen år
2005. År 1998 svarade endagslinserna för 50
procent av försäljningen.
för att ytterligare förstärka kommunikationen med
4
1-10.indd 4
Den högre ordningens aberrationer
i normala ögon vid mjuklinsbärande
foil) hade totalt 0,193 +/-0,074 mikron
utan mjuka linser och 0,254 +/-0,153 med
mjuka linser.
För den sfäriska aberrationen var värdena totalt 0,126 +/-0,121 mikron utan
mjuka linser och 0,148 +/- 0,095 med
mjuka linser.
Vågfrontsanalys visade att mjuka kontaktlinser vid myopi orsakade en betydande ökning i den högre ordningens
aberrationer totalt.
Även om coma, trefoil och sfärisk aberration också var högre med kontaktlinser
totalt, var det inte statistiskt signifikant
när det utvärderades individuellt och
jämfördes med situationen utan kontaktlinser.
(Roberts B., Athappilly G., Tinio B. et al.
Higher orders aberrations induced by
soft contact lenses in normal eyes with
myopia. Eye Cont Lens 2006; 32(3):138-42.
Optometric Physician)
kunderna i södra och västra Sverige har BBGR Svenska AB anställt Dennis Axelsson. Dennis som har lång erfarenhet av kundvård från andra branscher kommer att ha en fortlöpande dialog
med kunder inom distriktet.
Dennis Axelsson.
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.53.41
1-10.indd 5
06-06-19 14.53.44
Fusarium Keratitis
– Do We Have The Answer?
Outlook Jan Bergmanson
First let me thank everybody and in
particular the SKLF Board with Chairman Kurt at the helm for making me
and my Texas colleagues feel supremely welcome at the SKLF congress
2006. I really treasured seeing ‘you’all’
(as we say in Texas) again. It was a first
class meeting, of which you can be
mighty proud. You can be sure that Drs.
Goosey and Horne have joined the “I
LOVE SWEDEN” fan club. They both returned to Texas and told everyone that
they met both the King of Sweden and
the Swedish Prime Minister at a party!
the big news when I got back to Texas
after some more lectures in Riyadh, Saudi
Arabia, was the sudden media attention to
a rare keratitis caused by the Fusarium
fungus and its association with soft contact lens wear. In addition, Bausch & Lomb
ReNu with MoistureLoc was the care product used in most, if not all of these cases.
My intention here is to highlight the relevant facts, as I know them at the time of
this writing, and to offer some of my own
reflections on this problem. However, keep
in mind that this is a fast moving story,
and by the time you see this in print we
may know better, or at least more. I have
assembled this information from various
sources, which are direct (not hearsay)
and authorative, with no commercial interest in the outcome. I was also present in a
discussion group reviewing the available
information during the recent ARVO
meeting. Professor Sven Erik Nilsson was
also present in this distinguished group of
experts.
the fusarium keratitis (FK) is a
very rare disease – of 30 million contact
lens wearers in the US there are only 86
confirmed cases, nine ‘possible’ cases and
another 96 cases currently under investigation according to the latest report
(May 5) from Department of Health and
6
1-10.indd 6
Human Services Centers for Disease Control and Prevention (CDCP). The numbers are mounting, but not rapidly so. The
incidence is nowhere close to the outbreak
of microbial keratitis seen in the 80’s with
extended wear of hydrogel contact lenses.
The evidence points to this disease as a
highly uncommon affliction. It is more
common in warm climates, such as the
southern states of the US and Asia, where
this keratitis was first brought to our attention. Therefore, the contact lens wearers in
Sweden are less vulnerable, although FK
has been diagnosed in colder locations in
the US, such as in the northeastern states.
To illustrate, up to 35 percent of the microbial keratitis cases in the south are fungal,
but only one percent in New York. The Fusarium fungus is found almost everywhere – on plants and on the skin – and as far
as we know it requires a breach along the
corneal surface to get a foot hold. Once established, the FK is a devastating disease
that often (29 percent) requires keratoplasty. There are two reasons for this – it is
difficult to diagnose and it is hard to treat.
The slow growth of the Fusarium fungus
results in a very slow diagnosis from lab
cultures, and we would like more effective
antifungal drugs. By the time we diagnose
FK and the medication has done its job,
often too much damage has already occurred.
tioned meeting, where representatives
from competitors were also present. Dr.
Levy stated that rigorous analysis by independent authorities, such as FDA, had yet
to uncover contamination at the manufacturing sites or in the solutions. This investigation is ongoing and to be thorough
will require some time to complete. Although we lack direct evidence that ReNu
is the culprit, Bausch & Lomb’s CEO Ron
Zarella ordered the product to be removed
from the market and advised retailers to
remove it from their shelves. This was a
commendable and brave move that was
done voluntarily.
of particular concern to us eye
in my humble opinion, we would be
wise to look for other causes while we wait
for Bausch & Lomb, FDA and CDCP to report their findings. After all, the association of FK with ReNu may be a combination of incredibly bad luck and the market
share this product has enjoyed around the
world. Let us look at patient compliance
and not deny the fact that more efficient
storage solutions are needed. Did you read
the last sentence? It said ‘storage’ and not
‘disinfection’ solution! This is the key to a
lot of the problems we see in practice. We
do not disinfect our contact lenses – we
store them in some medium that has some,
but not complete ability to kill organisms.
Fungi are some of the toughest to kill. Now
add patient non-compliance to the equation and we have a problem.
care practitioners who care for contact
lens patients is that the majority (97 percent) of the victims wore soft contact lenses. According to CDCP 100 percent of the
affected contact lens wearers had used the
ReNu care solution but some of these patients (18 percent) had also used other solutions. The association between FK and
ReNu is not itself proof that the ReNu solution is to be blamed for the FK ourbreak.
Bausch & Lomb’s R&D Vice President,
Brian Levy, was invited to the above men-
it does not help that market forces and
competition among manufactures have
simplified lens care by removing separate
cleaners and rubbing from the cleaning
regimen. The effect of the elimination of
these steps is probably contributing to the
situation we are facing today. This simplification of lens care may also act to trivialize the importance of proper lens care in
patient’s minds, which together with patient non-compliance may have contribu-
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.53.44
Opaque tinted lens with a
fungus growing on it. Noncompliance – ometimes prolonged
storage – often permits a fungus to
gain a foot hold on a contact lens.
Such a fungal growth can be transmitted to the cornea, but for that to
happen there first must be some
corneal surface defect. Whether the
micro-trauma that a contact lens
may induce is sufficient or a greater
breach is necessary for a fungus to
establish itself on the cornea is not
well understood.
ted to the FK outbreak. I am not advocating a return to old style lens cleaning, but
I think it is of great importance that we regularly re-educate our patients and reinforce the importance of proper lens care.
There must be no re-use of solutions and
lenses, and lens cases must be discarded at
indicated intervals. I also believe that the
lens rub is a good step and our patients
would do well to continue with this routine. I still do this with my lenses and the
time investment in this step is both trivial
and well worth it. Indeed, I encourage my
patients to do the same. After all, I hear no
one objecting to brushing their teeth,
which is a more time consuming activity!
while we eagerly await more effective lens care products that will truly disinfect our lenses, we are well advised to be
vigilant for the rare FK, and microbial keratitis (MK) for that matter. Patients with
FK complain about pain and photophobia
and have an injected eye and show discharge or tearing. You will see a corneal infiltrate, often large, of a grayish white appearance. Classically the borders are feathery
in shape and satellite lesions may occur.
There may be an associated epithelial lesion, but the epithelium can in some instances manage to grow over the infiltrate giving rise to negative staining. There may
be an associated anterior chamber hypopion. The FK has often been confused
with herpes simplex, acantamoeba or MK.
Sometimes there is an associated bacterial
infection, which can confuse the treating
clinician since topical antibiotic may offer
Light micrograph of a contact lens
removed from a patient’s eye showing the characteristic hyphae of a
fungal growth. The fungus is a complex
organism, which is very challenging
for contact lens care solutions to kill or
even control.
some, but not complete resolution. It follows that the sooner we obtain a corneal
scraping and an ensuing lab report, the
better off the patient will be. Treating doctors are advised to avoid corticosteroids,
which are likely to worsen the condition.
In the US the first drug of choice is natamycin 5 percent for topical administration
but other fungicidal drugs include topical
miconazole 1 percent, intravenous amphotericin B 0.15-0.30 percent, ketoconazole, intraconazole, fluconazole and voriconazole. Again, treatment may be lengthy
Confocal microscopy of a Fusarium
keratits. This patient was referred by a
local ophthalmologist to our clinic for
diagnosis with the aid of the confocal
microscope. Although imaging is
compromised by the edema accompanying the corneal condition, the
hyphae are visible and here indicated
with arrows. The cornea had epithelial
coverage over the lesion and required
a corneal transplant once the infection
had resolved. (Figure is courtesy of
William Miller, OD, PhD)
and may involve hospitalization. FK is a
true ocular emergency that often requires
keratoplasty once resolved. Treatment of
this disease is best left to the corneal specialist. Even if I have access to all the above
mentioned drugs, I will serve my patient
best by quickly differentiating the FK from
the MK. I will refer the former, but treat
the latter. Hopefully, my patients will have
listened to my never ending advice to keep
up thorough lens care and good personal hygiene, so that they never have to go
through this catastrophic ordeal.
NORDIC VISION 3·2006
1-10.indd 7
7
06-06-19 14.53.44
THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATIONS KONTAKTLINSKONGRESS • Birmingham • 19–21 maj
BCLA:s kontaktlinskongress i Birmingham 19–21 maj:
Spännande föredrag
inledde lördagen
En kontaktlinskongress i tre intensiva dagar med presentationer av en lång
rad nya forskningsresultat.
Intressant, men dessvärre omöjligt att tillgodogöra sig allt. En hel del
går att uppfatta, men om man vill tränga in i alla detaljer måste man läsa
publikationerna i lugn och ro.
:
INGA - LILL THU NHOLM - HENRIKSSON
kongressens session på lördag förmiddag bestod av korta redovisningar av
olika studier.
Professor H Dwight Cavanagh hade till
sin inledande redovisning valt en annan
studie än den som stod i programmet då
resultatet av denna ännu inte var klart. I
stället talade han om ”Confocal Biomicroscopy”. Han berättade historien
bakom metoden och instrumentet. Undersökningen innebär att man ”in vivo” kan
se tunna skikt av cornea och se de enskilda cellagren. Professor Cavanagh förklarade att confocal biomikroskopi kommer
att utvecklas ännu mer under de närmaste åren, för att bli en metod som kan användas även kliniskt och inte bara inom
forskning.
Nästa föredragshållare var Dr Carol
Lakkis, från University of Melbourne,
Australien. Hennes studie behandlar en
jämförelse mellan siliconhydrogelmaterial och 30 dagars CW (continous wear)
under 12 månader. Materialen som jämfördes var comfilcon A (CooperVision),
lotrafilcon A (CIBA) och balafilcon A
(Bausch&Lomb). Studien visade ingen
signifikant skillnad i de objektiva mätningarna såsom synskärpa, staining, limbal och bulbär hyperemi. Däremot visade
8
1-10.indd 8
:
ELLIOT FR ANKS
den subjektiva bedömningen att comfilcon A, som inte är ytbehandlad och har
en lägre modulus, föredrogs av de flesta
försökspersonerna. Inget av de tre materialen uppvisade i denna studie några allvarligare komplikationer, men SEAL och
CLPC visade sig ha en högre frekvens vid
bärande av balafilcon A-materialet.
Föredrag nummer tre kom också från
Australien, närmare bestämt från University of New South Wales och Dr Eric Papas. Dr Papas började med att säga att
man ofta ser en mycket ytlig staining i
corneas epitel orsakad av skötselprodukter, men att denna staining oftast inte har
någon klinisk betydelse. Syftet med studien var att undersöka om denna lätta
corneala påverkan har något samband
med förekomsten av inflammatoriska tillstånd, som till exempel infiltrat för bärare
av mjuka linser och DW (daily wear). I
denna retrospektiva studie analyserades
594 patienters 2329 besök. Man fick naturligtvis många olika kombinationer av
linsmaterial och skötselprodukter, men
valde att titta närmare på 16 av dessa kombinationer. Slutsatsen av studien är att den
som uppvisar någon toxisk staining efter
insättande av linsen löper fyra gånger
större risk att drabbas av någon form av
citat·från kongressen
”Kontaktlinser som gnuggas noga
vid rengöring efter uttagande får
en minskning av beläggningen från
33 procent till mellan 0-4 procent.”
Professor Lyndon Jones,
PhD, University of Waterloo, Kanada.
”Av de patienter i USA som genomgått
refraktiv kirurgi, återvänder 10 procent till kontaktlinsanvändning.”
Doktor Graeme Young,
Visioncare Research, Farnham, England.
”Omega 3 reducerar problemet med
torra ögon och ökar den anti-infl ammatoriska responsen.”
Doktor Frank Eperjesi, PhD,
Aston University, Birmingham, England.
”Fluoresceinfärgning av kornea, som
orsakas av en felaktig kombination
mellan kontaktlinsmaterial och
linsvätska, ökar risken för infiltrat.
Patienten märker själv ingen
subjektiv skillnad om han/hon har
en kornea som färgas eller inte.”
Doktor Eric Papas, PhD,
University of New South Wales,
Sydney, Australien.
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.53.46
19–21 maj • Birmingham • THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATIONS KONTAKTLINSKONGRESS
Professor Lyndon Jones, PhD, University of Waterloo, Kanada.
NORDIC VISION 3·2006
1-10.indd 9
9
06-06-19 14.53.46
THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATIONS KONTAKTLINSKONGRESS • Birmingham • 19–21 maj
citat·från kongressen
”Den som använder silikonhydrogellinser dygnet-runt bör inte
bada i pool på grund av risk för
acanthamöbainfektion. Acanthamöba fastnar mycket lättare på
silikonhydrogellinser än på andra
linsmaterial.”
Doktor Simon Kilvington, PhD,
University of Leicester, England.
”Den vanligaste okulära virusinfektionen orsakas av adenovirus. Hos
dessa patienter används kontaktlinser i sju procent av fallen.”
Professor Martin Rubinstein, PhD,
Nottingham University Hospital, England.
”Cooper Visions nya lins Biofinity,
tillverkad av materialet Comfilcon A,
behöver ingen särskild ytbehandling
för att vara hydrofil.”
Doktor Arthur Back, PhD,
University of New South Wales,
Sydney, Australien.
”Valet av rätt kontaktlinsvätska är
mer kritiskt i kombination med
något av de nya kontaktlinsmaterialen (t.ex. silikonhydrogel), än med de
gamla materialen.”
Professor Lyndon Jones,
PhD, University of Waterloo, Kanada.
”Ödem i kornea är ett sätt att mäta
hypoxi.”
Professor Clayton Radke,
University of California, Berkeley, USA.
”Praktiker som rekommenderar
patienter att sluta röka åtnjuter
större förtroende än de som inte
berör ämnet.”
Doktor Simon Kelly, MD,
Bolton, England.
10
1-10.indd 10
infiltrat, IK (infiltrativ keratit) eller AIK
(asymptomatisk infiltrativ keratit). Dr Papas råd var därför att färga båda ögonen
med fluorescein på alla patienter och sedan titta genom gulfilter för att tidigt upptäcka eventuell toxisk påverkan och då
byta kombination av linsmaterial och
skötselprodukter för att uppnå ett mer
problemfritt kontaktlinsbärande.
dr graeme young har undersökt prevalensen av symptom och fynd vid bärande av mjuka kontaktlinser. Totalt undersöktes 1 092 kontaktlinsbärare av 68
optometrister i 28 stater i USA. 564 av
dessa nuvarande kontaktlinsbärare upplevde ofta eller alltid torrhetsproblem
och/eller problem med komforten efter
två timmar eller mer och hade limbal och
bulbär hyperemi mer än grad 3. 112 av
dessa problempatienter valdes slumpvis
ut och tillpassades med Acuvue Oasyslinser, siliconhydrogellinser av generation 2, senofilcon A. Resultatet blev inte
att den totala bärtiden ökade, men tiden
som linserna kändes bekväma ökade signifikant från 10,4 till 11,6 timmar. Torrhetssymptomen dök upp senare. Likaså
redovisades en signifikant förbättring av
hyperemin, både den limbala och bulbära. Vissa ”problempatienters” besvär kan
alltså minskas väsentligt med den nya generationens siliconhydrogellinser. Slutsatsen var därför att om patienten upplever att den komfortabla bärtiden är för
kort: prova ett nytt linsmaterial. Då minskar troligen risken för drop-outs.
professor mark wilcox föreläste
om kvantifiering, jämförelse och identifiering av protein- och lipidbeläggningar på
siliconhydrogelmaterial. Professor Wilcox
är mikrobiolog med ögon som sin specialitet och har tittat på hur proteiner och li-
pider binds till lotrafilcon B och galyfilcon A. Att proteiner, speciellt denaturerade,
är en viktig faktor i framkallande av allergier, och att linsmaterialets yta ändras av
proteinbeläggningar så att bakterier kan få
bättre fäste känner man redan till. Och att
lipidbeläggning gör linsytan hydrofob är ju
välkänt. Men vilka skötselsystem är lämpligast för att få bort beläggningarna på siliconhydrogellinser? I denna studie visade
det sig att peroxid är effektivast för att få
bort proteiner och att patienterna upplever
högre komfort med peroxid än med andra
skötselprodukter. Lika enkelt är det inte
med lipiderna, som ofta är ett större problem med siliconhydrogelmaterial.
Här är variationerna stora vad gäller
både material och skötselprodukter. En
sak är i alla fall säker: efter mer än två
veckors bärtid ökar lipidbeläggningarna
väsentligt.
det sista av förmiddagens föredrag
handlade om toriska siliconhydrogellinser. Föredraget hölls av Dr Kathy Dumbleton från University of Waterloo i Kanada. Studien gjordes i två faser, där
försökspersonerna i fas 1 bar lotrafilcon B
linser binokulärt i 3 månader. I fas 2 byttes den ena linsen ut till balafilcon A-material, medan det andra ögat fortfarande
tillpassades med en lins i lotrafilcon B.
Linserna bars för EW, det vill säga sex
nätter per vecka, och byttes varje månad.
Resultatet av studien visade att ingen
signifikant skillnad fanns mellan linserna
vad gäller synskärpa, komfort eller komplikationer, men vid bytet mellan linstyperna uppstod lätta adaptationsproblem
som förmodligen berodde på designen.
Inget i denna studie indikerar på att problemen skulle vara större med toriska linser i siliconhydrogel än med sfäriska linser vid EW.
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.53.50
19–21 maj • Birmingham • THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATIONS KONTAKTLINSKONGRESS
Intresset för att läsa posters var stort bland BCLA:s besökare.
I pauserna mellan föreläsningarna fylldes utställningslokalerna snabbt av vetgiriga kongressbesökare. Här är en bild från Johnson &
Johnsons monter.
NORDIC VISION 3·2006
11-22.indd 11
11
06-06-19 14.49.52
THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATIONS KONTAKTLINSKONGRESS • Birmingham • 19–21 maj
Störst, viktigast
och mest innehållsrik
:
KURT ÖSTLU ND
:
ELLIOT FR ANKS
Sveriges Kontaktlinsförening har i alla
år haft sin storebror i Storbritannien
som föredöme, inte minst när det gäller att göra bra kontaktlinskongresser.
Det har därför alltid varit ett privilegium att få åka på deras olika evenemang. Så även i år.
i år var The British Contact Lens Associations årliga kontaktlinskongress förlagd
till Birmingham. I likhet med de senaste
årens sammankomster kan man sammanfatta det tre dagar långa evenemanget som
den största, mest innehållsrika och viktigaste träffpunkten för världens ledande
forskare och praktiker inom kontaktologin.
Antalet besökare översteg i år 900, från alla
delar av den kontaktlinstillpassande civilisationen. Från Sverige hade ett fyrtiotal
praktiker och leverantörsrepresentanter
infunnit sig.
Kongressavgiften för fullt deltagande låg
i år mellan 4 690 och 6 930 kronor (beroende på om man är medlem i BCLA eller ej
och på hur tidigt man anmälde sig). En
tämligen hög kostnad för en svensk deltagare, som dessutom måste betala både flygresa och övernattning i minst tre dygn.
Kostnaden på 2 300 kronor för att delta i
den två dagar långa svenska kontaktlinskongressen framstår som rätt blygsam i
jämförelse.
Programmet på Hilton Birmingham
Metropole Hotel var naturligtvis helt ”outstanding”. Kongresslokalerna var också
”outstanding” i den meningen att de låg fem
minuter från Birminghams internationella
flygplats och inte mitt inne i centrum. Ett
dilemma för många deltagare, som inte fick
plats på kongresshotellet utan tvingades bo
mer eller mindre långt bort från händelsernas centrum.
Med 45 föreläsningar, åtta leverantörspresentationer och sex olika workshops i
två omgångar kan man absolut påstå att
12
11-22.indd 12
BCLA fick ny ordförande under kongressen. Den fina ordförandekedjan
hängdes runt halsen på optometristen
Christopher Kerr av den avgående James
Wollfssohn.
kunskapsambitionen var hög. Många gånger pågick diverse föreläsningar och workshops parallellt.
De största kontaktlinsleverantörerna
hade egna produktinformationer i samband med lunchen, då åhörarna kunde inta
sin mat samtidigt som de lyssnade på information från stora scenen.
luncherna och kafferasterna ägde
rum i utställningslokalerna och måltiderna intogs stående. Ett bra sätt att locka in
besökarna bland montrarna och därmed
ge leverantörerna en bättre möjlighet att
knyta nya kontakter. 48 utställare konkurrerade om besökarnas uppmärksamhet
med allehanda såväl nya som traditionella
tricks. Önskade man fördjupa sig i leverantörernas utbud, men ändå ha koll på vad
som sades inne i föreläsningssalen kunde
man följa det hela via stora monitorer i ut-
ställningslokalerna. Smart, men störande i
längden.
Den som hungrade efter riktigt mycket
vetenskap hade stora möjligheter att bli
mättad genom att läsa alla kongressens 49
posters. Väl inne i den lokalen, vilsegången
bland alla skärmar, fick man känslan av att
här konkurrerar de stora universiteten med
varandra både vad gäller kvalitet och kvantitet.
Nåväl, en kongress har förstås också en
social sida, som blommar upp ordentligt
mot kvällen. Välkomstdrink och spexföredrag första kvällen följdes nästa kväll av en
show med den före detta engelska friidrottsstjärnan och olympiaguldmedaljören på 400 meter, Roger Black, och dans till
en Beatlesimitation – allt sponsrat av Johnson & Johnson. Lördagskvällens galamiddag med dans på temat eurovisionsschlager
var en av mötets stora höjdpunkter, inte
minst för medföljande damer och herrar.
Under kvällen bytte också BCLA formellt
ordförande. Ny ordförande är optometristen Christopher Kerr.
alla aktiviteter bidrog förstås till att
en viss trötthet infunnit sig hos alla kontaktlinsentusiaster när kongressen på söndagseftermiddagen avslutades av nyss nämnde
Christopher Kerr. Hur de som dessutom
hade hängt i hotellets bar varje kväll kände
sig kan man bara gissa. Men en kongress är
ju också till för att vidga nätverket. BCLA:s
kongress är för mig också en möjlighet att
inhämta tips och idéer till SKLF:s kongress,
samt hitta föreläsare med intressanta ämnen
till densamma.
Med en hel del förslag att förelägga styrelsen vid nästa sammanträde kunde jag
därför åka hem nöjd även i år. Jag ser redan
fram emot nästa års kontaktlinskongresser,
såväl den svenska, tredje helgen i mars i Göteborg, som den brittiska, första helgen i
juni i Manchester.
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.50.00
19–21 maj • Birmingham • THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATIONS KONTAKTLINSKONGRESS
Den olympiske medaljören (guld på 4 x 400 meter och silver individuellt), Roger Black, trollbinder sin publik med sin fantastiska
berättarkonst under Johnson & Johnsons bjudafton.
Trängseln var stor under dansen på galamiddagen.
Trängseln var även stor i utställningslokalerna när det var dags
för lunch eller kaffe/te.
NORDIC VISION 3·2006
11-22.indd 13
13
06-06-19 14.50.03
Torra ögon och kontaktlinser
Författare: Michael Baertschi
Översättning: Anita Robertson
Problem med brännande, stickande och torra ögon har
ökat och det påverkar många människors livskvalitet.
Ögonspecialister över hela världen försöker dagligen hjälpa patienter med dessa symptom. Viktigt är att upptäcka
orsakerna i ett tidigt skede för att kunna finna en bra lösning för patienten. I denna artikel beskrivs de olika symptomen och metoderna för att identifiera vad som orsakar
torra ögon samt nya idéer för hjälp och lindring.
en god synskärpa är nästan lika viktig som ett besvärsfritt seende. Men många upplever optiska inskränkningar och smärtsam påverkan på ögonen på sin arbetsplats – förutom subjektiva
symptom som en brännande, stickande och ”grusig” känsla och
klåda – en varierande synskärpa, röda, svullna och kletiga ögon,
rinnande tårar och fnasiga ögonlockskanter. Även om problemen
är små hos de flesta kan de, om de blir kroniska, påverka det dagliga livet.
När man träffar en patient med synproblem är det bra att inte
enbart ägna tid åt refraktion, utan även göra en ordentlig anamnes utifrån en strukturerad intervju eller ett frågeformulär. Även
om det finns färdiga frågeformulär kan det vara bra att göra ett
eget med frågor som rör typ av problem, hur länge patienten har
haft problem och hur ofta de uppträder.
Viktigt är också att fråga om mediciner, hormonpreparat, pågående behandlingar, kirurgiska ingrepp, ögonsjukdomar, kontaktlinsbärande och allmäntillstånd. Annars kan man missa en
mängd viktig information. Notera noga medicinerna och ta reda
på hur de kan påverka kroppen. Tala eventuellt med en ögonläkare eller receptarie på apoteket.
Efter intervjun och en genomgång med patienten är det lämpligt att göra en anatomisk och optometrisk analys av ögonen och
skaffa en överblick över den allmänna kliniska bilden utan biomikroskop. Titta på läge och funktionsduglighet i det främre segmentet och omgivande ansiktshud. Tabellen som följer visar kliniska iakttagelser och analyser. Läsarna av denna artikel är vana
att hantera ett biomikroskop. Därför beskrivs de objektiva undersökningarna endast kortfattat.
KLINISKA
IAKTTAGELSER
ANALYSER
Teleangiektasier i ansiktet
(nybildning av små kärl)
Detta karaktärssymptom vid
Rosacea finns ofta i kombination med subjektiva och
objektiva symptom på torra
ögon. I kliniska studier har
man uppmätt förhöjda
mängder av infektionsämnen
(interleukin-1) i tårarna på
14
11-22.indd 14
dessa patienter, vilka står i
proportion till symptomen vid
torra ögon.
Ligger ögonlocken an?
Är de funktionsdugliga
och symmetriska?
Entropion eller ektropion
förhindrar naturliga blinkningar och försvårar för
tårvätskan att spridas jämnt
över ögat. Om ögonlocken eller
ögonfransarna skrapar mot
ögat skadas bindehinnan och/
eller hornhinnan.
Kan ögonlocken slutas
ordentligt, dagtid och
nattetid?
Ofullständig slutning av ögat
gör att mer tårar avdunstar och
det sker en förhöjning av
osmolariteten i tårvätskan.
Detta medför en förhöjning av
matrix-metalloproteinas, vilket
är ett histokemiskt tecken på
infektion.
Är ögonlock och ögonlockskanter torra och
fnasiga? Finns det tecken
på inflammation,
”felställda” eller saknade
ögonfransar?
Vid konstant hög avdunstning
av tårar reagerar ögat med
förhöjd mucinbildning (slem) i
bägarcellerna i ögonens
bindehinna. Muciner kan lägga
sig antingen som hög visköst
eller fnasigt sekret på ögonlockskanterna eller i fornix.
Störningar av ögonlockens
smörjning eller för stora
mängder av patologiska
mikroorganismer leder till
kroniska inflammationstillstånd i ögonlockskanterna.
Förutom att ögonfransarna
växer fel kan det leda till förlust
av ögonfransar och cancerogena dysplasier.
Får patienten i sig
tillräckligt mycket av
nödvändiga näringsämnen?
På senare tid har man blivit allt
mer medveten om betydelsen
av de viktiga fettsyrorna
Omega 3 och 6 när det gäller
behandling av torra ögon.
Dessa peptidaktiva ämnen
verkar inte bara antiinflammatoriskt utan gör också att talget
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.50.13
från meibomska körtlarna blir
mer visköst och lättare
utsöndras samt stannar kvar
längre i tårrvätskan. Omega 3
har dessutom ett positivt
inflytande på tårproduktionen
och ger mindre apoptos på
ögats yta genom att det
påverkar inflammations- och
nekrosfaktorer.
Objektiva undersökningsmetoder i spaltlampan:
Hur hög är tårmenisken
och hur snabbt rör sig
tårvätskan?
En normal tårsjö innehåller
omkring sju mikroliter
tårvätska. Detta ger tårmenisken en höjd på cirka 0,5
millimeter. Mindre än 0,5
millimeter anses för lite.
Mindre än 0,25 anses vara
patologiskt. Tårfilmen bör
snabbt och regelbundet röra sig
uppåt efter blinkningen. En för
långsam rörelse med för lite
vätska når inte alla områden av
ögat.
Hur lång är break-up-time
(BUT)?
Även om ett icke invasivt test
vore mer korrekt, så är BUT det
mest objektiva förfaringssättet.
Undersökningen är mycket
enkel att genomföra. En
idealisk BUT är 20-30 sekunder.
BUT under tio sekunder tyder
på problem med tårfilmens
kvalitet. Under tre sekunder är
klart patologiskt.
Är körtlarna på ögonlockskanterna funktionsdugliga och är deras mynningar öppna?
Kroniska ögonlocksinflammationer förorsakar förträngningar
och igenväxningar av meibomska körtlarna, vilket ger upphov
till försämrad tårkvalitet med
för lite lipider i tårvätskan samt
förhöjd tårosmolaritet.
Finns en ögonlocksfransepiteliopati?
Korb et al upptäckte för några
år sedan en ovanlig med
fluorescein färgbar yta på inre
ögonlockskanten, som hade ett
klart samband med torra ögon.
Finns det ärr, rodnader
eller förändringar såsom
rynkor, veck, papiller eller
folliklar i ögats bindväv
eller ögonlock?
Förändringar i bindväven i ögat
eller ögonlocken ger försämrad
mucinbildning vilket kan
innebära att ögonlocken inte
kan slutas ordentligt och ge
histologiska cellförändringar i
bindehinnan samt mekanisk
eller allergisk stress i ögat.
Följden blir ytterligare
försämrat allmäntillstånd, som
kan sluta i en kroniskt negativ
spiral. Ett viktigt tecken är veck
som ligger parallellt med
ögonlocken i ögonlockens
bindehinna.
Färgas kornea eller
konjunktiva?
Hög eller lågmolekylärt
natriumfluorescein, lissamingrön eller Bengal Rose kan
användas för färgning och
kontroll av ytliga celldefekter
eller apoptiska ställen på
kornea eller konjunktiva.
Natriumfluorescein visar
luckor i cellvävnaden, lissamingrön de apoptiska cellerna
och Bengal Rose de celler som
gått förlorade i det skyddande
mucinskiktet.
Kan man se inflammatoriska processer i kornea?
Keratokonjunktivis sicca och
keratitis superficialis är två
diagnostiska termer som alla
praktiker känner till. Symptomen visar sig oftast i form av
infiltrat. Mycket små och
fördelade över hela ytan är de
osvikliga tecken på hornhinneinflammation. Asymptomatiskt kan även fotofobi
förekomma och odefinierad
främmandekroppskänsla.
Är korneas yta oregelbunden?
Med en topograf eller
keratometer kan man se om
korneas yta är oregelbunden.
Irregulariteten är generell och
förändras ofta. Den är
reversibel och blir bättre om
ytan väts under en tid, till
exempel med en terapeutisk
kontaktlins.
Kontroversiella metoder såsom tårinterferens eller farntest redovisas inte här, men de kan vara till nytta för en del praktiker.
Var finns problemet?
Det är viktigt att först klargöra orsaken till problemet. Är det
mängden tårar som orsakar problem? Produceras för liten mängd
tårar? Produceras för lite mucin ur konjunktivas bägarceller? Är
det ett kvalitetsproblem? Är tårvätskeytans lipidskikt labilt och
NORDIC VISION 3·2006
11-22.indd 15
15
06-06-19 14.50.13
TEAR FILM:
Mucus layer
Lacrimal gland
Waterly layer
Oily layer
Cornea
Conjunctiva
Meibomain glands
Goblet cell
Tårproduktionssystemet med tårkörteln (Lacrimal Gland), Meiboms körtlar (Meibomian Glands) och bägarceller (Goblet cell) i
bindehinnan. (Bild ritad av Peter Mallen).
16
11-22.indd 16
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.50.14
KLINISK BESTÄMNING AV ORSAK
OCH TOLKNING AV RESULTATEN
Tårmängd
Kvalitetsproblem
Adhesionsproblem
• liten tårmenisk
• flyter sakta
• instabil synskärpa
• kladdiga kontaktlinser
• för mycket fett i tårvätskan
(interferens)
• viss stippling på kornea och
konjunktiva
• viss rodnad i konjunktiva
• positiv Schirmer-test
• för lite lipider
• tårarna rinner bort för snabbt
• Epiphora (tårarna rinner/
droppar)
• brännande, stickande ögon
• varm känsla i ögonen
• medelmåttig rodnad och
stippling
• Blefarit, Meibomian Gland
Dysfunction (MGD), Lid
Wiper Epitheliopathy (LWE),
Lid Parallel Conjunctival Folds
(LIPCOF).
• färgbarhet
• mycket kort BUT
• röda ögon
• stark torrhetskänsla (brännande, stickande)
• blefarospasm
• defekta bägarceller
icke-homogent eller är mucinkvaliteten inte tillräckligt bra? Är
det ett adhesionsproblem på grund av för dålig vidhäftning av
mucinskiktet till korneas och konjunktivas microvilli?
Vägar att avhjälpa torra ögon
Efter att ha redogjort för orsakerna ägnar vi oss nu åt hur vi kan
hjälpa och lindra. Som tur är har vi tillgång till en rad åtgärder.
1. Undvik reagensämnen
Vind, rök, damm, kyla och ultraviolett ljus gör att tårarna avdunstar snabbare från ögats yta. vilket kan leda till mekanisk retning
eller att ögats yta kan utsättas för strålningsskador.
2. Ögonlockshygien
Genom att använda kvalitativa ögonlocksrengöringsmedel kan
man avlägsna intorkade avlagringar, öppna upp tilltäppta körtel-
öppningar samt mildra infektioner i ögonlockskanterna.
3. ”Heta” kompresser
Fem minuter med varma kompresser, bomull eller ansiktsmasker
kan både öppna körtelgångarna på ögonlockskanterna och göra
talget i körtlarna mer lättflytande. Detta ger en mer homogen och
regelbunden utsöndring av lipider i tårfilmen och därmed en betydligt bättre tårstabilitet (längre BUT).
4. Omega 3
Verkar antiinflammatoriskt via olika faktorer på ögats yta och ger
därmed en tydligt förbättrad BUT.
5. Lämpligt kontaktlinsmaterial
Särskilt gällande mjuka linser bör man tänka på att få högsta möjliga syregenomsläpplighet kombinerat med minsta möjliga vätskehalt som exempelvis hos silikonhydrogellinser. Endagslinser
med PVA (polyvinylalkohol) eller PVP (polyvinylpyrrolidon)
finns också på marknaden. För stabila linser eftersträvar man hög
syregenomsläpplighet i kombination med god vätvinkel.
6. Lämplig kontaktlinsgeometri
Det är önskvärt att få ett bra vätskeutbyte under linsen och att
linsytorna rör sig bra. Under mjuka linser byts vätskan ut var 20:e
minut oberoende av om linsen rör sig. Under stabila linser sker
vätskeutbytet betydligt snabbare, inom några minuter.
7. Lämplig skötsel
Vid torra ögon gäller det att undvika allt som kan irritera. Effektiv
rengöring av linserna och ett hypoosmotiskt tillstånd när man
sätter linsen på ögat lindrar och underlättar.
8. Vätande droppar eller gel
Subjektivt hjälper vätande droppar direkt. Verkan försvinner
dock inom ett par minuter. Lite längre verkningstid får man med
droppar som innehåller hyaluronsyra eller ett starkt visköst
ögongel.
Med några veckors behandling ska man kunna uppnå en objektiv förbättring av bägarcellerna och integriteten på ögats yta. I vår
åtgärdslista bör de dock komma först på åttonde plats. Man kan
alltid använda vätande droppar som stödbehandling och helst ska
de vara fria från konserveringsmedel.
9. Terapeutiska kontaktlinser
Silikonlinser fungerar bra som stöd till alla ovan nämnda åtgärder. De kan dock inte göra under på egen hand. Tillsammans med
näringstillskott, bättre ögonlockshygien, bättre linsskötsel och
korrekt tillpassning är de ett starkt tillskott till varje tillpassares
repertoar och ger i de flesta fall en enormt förbättrad komfort.
Stora stabila linser som täcker i stort sett hela kornea har visat sig
fungera nästan som en fuktig kammare i svåra fall. I ytterst svåra
fall får man ta till minisklerala eller sklerala linser som fungerar
som fuktkammare.
10. Medikament och kirurgi
För att förändra en vattnig tårfilm kan man ge Restasis (Cyclospo-
NORDIC VISION 3·2006
11-22.indd 17
17
06-06-19 14.50.16
rin A). Denna dyra medicin är emellertid receptbelagd. Den terapeutiska framgången är ringa. Endast en tredjedel av dem som
testat medicinen upplever en förbättring. Punktum-pluggar som
förhindrar att tårarna rinner ut i tårkanalen återstår. De leder
dock till ett lokalt hyperosmolärt tillstånd som belastar bägarcellerna, vilket i sin tur leder till att mikroorganismer stannar kvar
på ögat.
SAMMANFATTNING
Symptom på torra ögon är ständigt närvarande. Som tur är finns
många olika subjektiva och objektiva undersökningsmetoder för
att fastställa lokalisation, tid, orsak och verkan. Torra ögon är en
kronisk belastning för dem som är drabbade, men optometrister i
dag har både professionella kunskaper och effektiva hjälpmedel
för att avhjälpa en del av besvären.
Fluoresceinfärgning. Kornea ocn bindehinna färgas. Svarta fl äckar där tårfilmen spricker upp.
18
11-22.indd 18
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.50.16
Fnasiga och torra ögonlockskanter vid ögonlocksinfektion.
Punktum-plug nedtill på vänster öga.
NORDIC VISION 3·2006
11-22.indd 19
19
06-06-19 14.50.18
PROFILEN
Bengt Maurd, leg. optiker i Värnamo, profil i Nordic Vision.
20
11-22.indd 20
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.50.20
PROFILEN
En vanlig optiker
– men ändå inte
Bengt Maurds butik i Värnamo har i många år varit ett
begrepp i optikerkretsar. Även så bland Värnamobor. I år
fyller ”Maurds Optik Synsam” 100 år.
:
KURT ÖSTLU ND
det var bengt Maurds farfar John som
började arbeta med glasögon i Värnamo.
John Maurd Ur & Guld hette butiken då och
färdigglasögonen, som såldes över disk, kostade 2,50 kronor. 16 år innan Bengt föddes
tog hans far Terje över verksamheten, men
inriktade sig då helt på optik. Sin utbildning
fick Terje i Berlin 1938.
Varför blev du också optiker, Bengt?
– Det föll sig naturligt, även om jag hade
tankar på att bli fotograf eller diplomat.
Det senare var nog mest i drömmarna.
Du har en son och en dotter. Tänker du
påverka dem så att de tar över företaget en
dag?
– Jag tänker inte rekommendera dem att
bli optiker, men skulle förstås uppskatta det.
Framtiden för optikeryrket är osäker och vill
:
CHRISTER GALLNEBY
någon av dem ta över företaget måste jag
kanske vara kvar i butiken tills jag är över 70
år. Kanske inte så kul trots allt.
Precis som din far var framsynt när det
gällde kontaktlinstillpassning, installation
av foropter, automatisk slipmaskin och annat, har du varit tidigt ute med några viktiga saker. Vilka då?
– Vår optikbutik var den första i Sverige
som blev miljöcertifierad enligt ISO 14001.
Det innebär att vi jobbar miljömedvetet och
ställer krav på både leverantörer och medarbetare.
– Vi lägger stor vikt vid källsortering och
återanvändning och samlar bland annat in
gamla glasögon för återanvändning i utvecklingsländer.
Företaget är även kvalitetscertifierat enligt
ISO 9000. Som tredje butik i landet fick vi
certifikatet 1997, innan Optikerförbundet
hade börjat med certifieringar.
Maurds Optik tillhör sedan många år
Synsamkedjan och för några år sedan lämnade du och företaget SKLF, men nu har du
blivit medlem igen. Varför?
– Jag vill hålla mig uppdaterad inom kontaktlinsområdet och kunna delta i fortbildning och kontaktlinskongresser, utan att ha
dåligt samvete för att jag inte är medlem.
Nordic Vision har blivit lättläst och det är
bra med den nya sidan med produktnyheter.
Sportintresse gav kunder
Under en period på 1980-talet var du intresserad av Sports Vision och åkte till USA
flera gånger, bland annat till American
NORDIC VISION 3·2006
11-22.indd 21
21
06-06-19 14.50.28
PROFILEN
”Internetförsäljningen har kommit f
Riktiga solglasögon till kontaktlinsbärare är viktigt.
Optical Associations kongresser. Vad fick du ut av detta specialintresse?
– Jag fick många nya kunder bland idrottsmän och ungefär 25 procent av dem behövde kontaktlinser. Hur många som blev bättre
idrottsmän genom detta kan jag inte säga.
– Mitt engagemang för Sports Vision är dock inte lika stort i dag.
Innan du tog över företaget efter din pappa 1983 arbetade du på
varuhuset Domus i Jönköping, där blev du facklig förtroendeman
för samtliga 200 anställda. Hur kom det sig?
– Jag var inte rädd att säga vad jag tyckte och hade stöd från många i
personalen. De betraktade mig som relativt välutbildad, jämfört med
många andra anställda. Det var dock mer påfrestande i längden än
jag trott och till slut sa jag upp mig och flyttade hem till Värnamo.
Men även om du ansågs vara välutbildad var du inte du nöjd, utan
har läst in högskolebetyg på distans. Var det nödvändigt?
– Ja, på högskolan i Jönköping har jag läst fastighetsförvaltning,
kvalitetsteknik, företagsekonomi och data. Just nu läser jag ”Hållbart
familjeskogsbruk” på universitetet i Växjö.
– En anledning är att jag har 200 hektar skog och mycket av det blev
förstört i stormen Gudrun i fjol. De fastigheter jag har här i Värnamo
22
11-22.indd 22
Bengt Maurd i Värnamo vid statyn ”Per &
kräver också en del arbete och kunskap och faktum är att omsättningen för fastighetsförvaltningen är nästan lika stor som den i butiken.
Man kan säga att du har många järn i elden. Har du flera ändå?
– Jag är vice ordförande i Värnamo Köpmannaförening och styrelseledamot i både företagarföreningen och Centrumföreningen. I år
blev jag också vald till Paul Harris Fellow i Rotary, främst för att jag
engagerat mig mycket i ungdomsutbyte.
Du bor vid golfbanan i Värnamo. Hinner du spela någonting,
med tanke på alla dina engagemang?
– Det blir en runda då och då, men mitt golfintresse har åtminstone
tänt min son Viktor, som vill bli golfproffs.
Kvalitet kostar
Vi sitter och pratar i butikens fikarum. Personalen har just haft kafferast och jag upplever en fin stämning.
Kanske har Bengts erfarenhet som facklig förtroendeman en gynnsam effekt på relationerna med de anställda. Det är en mysig butik i
två plan; snygg, välplanerad och uppdaterad instrumentmässigt.
– Internetförsäljningen har kommit för att stanna, säger Bengt.
Man måste anpassa sig. För mig är dock inte vågfrontsteknologi och
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.50.29
K
PROFILEN
t för att stanna”
&
Kersti” på Flanaden.
Bengt hanterar biomikroskopet stående, han tycker att det fungerar bättre.
ortokeratologi aktuellt just nu, men man vet inte hur det blir i framtiden.
Vilka problem ser du i optikerbranschen i framtiden?
– Det största problemet är att prisnivån för glasögon med bra kvalitet börjar bli för hög. Människor i allmänhet har inte råd att köpa
kvalitetsglas med olika påkostade ytbehandlingar, utan tvingas köpa
glasögon av sämre kvalitet i lågprisbutiker. Vårt kundunderlag riskerar därför att minska.
Blickar mot Östeuropa och Kina
– Vår chans är att kunna köpa in glasögon av samma kvalitet som
nu, men till betydligt lägre pris. Branschen borde öppna för tillverkning i Östeuropa eller Kina. En dags längre leveranstid spelar ingen
roll. Men optikbranschen i Sverige blundar.
På Flanaden i centrala Värnamo står statyn ”Per & Kersti”. I Snoilskys dikt om paret samlade de in pengar till sin förlovning på 1700talet, men sedan kom devalveringen och de förlorade alla sparade
slantar. Så illa kommer det definitivt inte att gå för Maurds Optik
Synsam. Åtminstone inte så länge företaget leds av den dynamiske
och framåtblickande Bengt Maurd.
fakta·Bengt Maurd
Namn: Bengt Maurd.
Född: 1955.
Yrke: Legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet.
Utbildning: Gymnasiet Värnamo, optikerutbildning i
Borensberg, legitimation 1982, kontaktlinsbehörighet 1986, 60
högskolepoäng.
Familj: Sambon Helen Sandberg, sonen Viktor,12 år, och
dottern Ebba, 9 år.
Bor: Vid golfbanan, Sjöåkra.
Intressen: Golf, skogsbruk, fastighetsförvaltning.
Äter helst: Kött eller pasta.
Längsta resa: Australien.
Senaste film: Den såg jag på TV.
Senast lästa bok: En deckare med lokal anknytning.
Drömmer om: Bättre golfspel.
NORDIC VISION 3·2006
22-32.indd 23
23
06-06-19 14.48.16
KONTAKTOLOGI
Refraktiv kirurgi
eller kontaktlinser?
I England har efterfrågan på refraktiv
kirurgi ökat de senaste åren och det
är viktigt för kontaktlinspraktikerna att
vara medvetna om orsakerna till detta.
navneet gupta och Shehzad A Navaroo
vid Ophthalmic Research Group Aston University i England, har via en enkät försökt få
fram vilka faktorer som styr patienternas val
av refraktiv kirurgi och kontaktlinser. Enkäten skickades ut till 212 patienter som genomgått refraktiv kirurgi samt till 115 kontaktlinsbärare.
De opererade patienterna kom från fyra
kliniker, både privata operationskliniker
och kliniker som stöds av NHS, National
Health Service (motsvarande Försäkringskassan.)
Kontaktlinspatienterna kom från tre specialiserade kontaktlinsmottagningar. Bland
de opererade var 81 män och 131 kvinnor,
bland kontaktlinspatienterna var 37 män
och 78 kvinnor. De flesta av kvinnorna hade
opererats genom NHS.
Medelåldern var 39 år hos de opererade
och 32 år hos kontaktlinspatienterna. 71
procent av de opererade hade tidigare använt
kontaktlinser; de flesta mjuka linser. Bland
de opererade hade flertalet ett kameralt eller
akademiskt yrke. Få var studerande eller
pensionärer. Bland kontaktlinspatienterna
var de flesta studerande eller yrkesarbetare.
Patienterna som deltog i enkäten ombads
att ange flera orsaker till sitt val. Kosmetiska
skäl var det vanligaste svaret hos kontaktlinspatienterna, medan bekvämlighet var den
främsta orsaken att patienter valt refraktiv
kirurgi.
Annonsering hade liten påverkan för valet
av korrektion, medan praktikerns professionella råd var uppskattade, speciellt avseende
refraktiv kirurgi. Önskemålet att operera
ögonen var lika starkt vare sig patienterna
hade burit linser tidigare eller inte.
Få kontaktlinspatienter i undersökningen
hade problem med torra och röda ögon. I
motsats till tidigare undersökningar visade
det sig att graden av synfel var relativt lika i
de två grupperna.
Valet av refraktiv kirurgi verkar i hög grad
styras av personens livsstil och psykologiska
aspekter. Denna iakttagelse bör emellertid
undersökas närmare.
Vissa studier har visat ett samband mellan
myopi och psykologiska faktorer såsom stress,
dåligt självförtroende och hög intelligens.
Dessa faktorer anses även påverka patienten i
valet mellan refraktiv kirurgi eller kontaktlinser. En ökad tillgång på operationskliniker
för refraktiv kirurgi kan dock också ha bidragit till ökningen av antalet operationer.
(Dr Navneet Gupta, dr Shehzad A Naroo,
Contact Lens & Anterior Eye, nr 1, 2006).
Förändringar i kornea
av en mjuk lins vänd ut och in
Professor Patrick Caroline, OD vid Pacific University i USA, beskriver symptomen hos en patient med en myopi på –13
dioptrier, som burit mjuka linser (CSI-T)
i tio år. Vid ett återbesök hade patienten
ena linsen vänd ut och in.
trots detta var synskärpan med linserna 0,8 i båda ögonen och i biomikroskopet
sågs båda linserna centrera väl och rörligheten var normal. Vid fluoresceinkontroll av
respektive kornea, sågs i ena ögat ett mönster
med ett antal cirkulära avtryck (koncentriska ringar) runt apex. Det var i ögat där linsen hade burits ut och in.
Det här exemplet visar hur även en stark
24
22-32.indd 24
minuslins kan bäras ut och in, utan att patienten märker något, vare sig med synen eller komforten. Först vid undersökning av
kornea med fluorescein, kunde ett bevis på
den felaktiga anliggningen dokumenteras.
Det är nu också känt att om en silikonhydrogellins (med större styvhet – modulus)
bärs ut och in, kommer kornea att utsättas
för en ortokeratologisk effekt. En vanlig
mjuk lins skapar inte denna effekt.
Vid en separat studie vid the Pacific University deltog tolv personer som inte var kontaktlinsbärare. De tillpassades alla med silikonhydrogellinser på – 10 dioptrier, varav
den ena bars ut och in. De ombads sedan att
bedöma komforten i respektive öga efter fem
minuters användning, på en skala mellan 010, där 0 var en mycket dålig komfort och 10
en excellent komfort. Efter fem minuter var
den genomsnittliga bedömningen 8,5 för
den rättvända linsen och 7,2 för den ut- och
invända linsen.
Personerna fick därefter sova med linserna och efter uppvaknande meddela hur
komforten då upplevdes. Den rättvända linsen bedömdes då i genomsnitt som 6,5 och
den ut- och invända linsen som 6,3. Konklusionen av detta är att även när man använder
silikonhydrogellinser är skillnaden mellan
rättvänd respektive ut- och invänd lins obetydlig.
(Contact Lens Spectrum, maj, 2006)
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.48.24
NYHETER
I KORTHET
KONTAKTOLOGI
Torrhetssymptom
hos kontaktlinsbärare
Författarna till denna artikel, dr Robin
L Chalmers, OD, och dr Carolyn G Begley, OD vid Indiana University i USA har
genomfört en enkätundersökning rörande torrhetssymptom hos slumpmässigt utvalda kontaktlinsbärare och icke
kontaktlinsbärare, varav en del i den
senare gruppen har använt kontaktlinser tidigare. Totalt ingick 1 054 personer
i undersökningen.
i motsats till sjukdomar där symptom
är en varningsklocka, finns det ingen klar
koppling mellan objektiva och subjektiva
symptom när det gäller torra ögon.
Olika undersökningar har visat att de
flesta mjuklinsbärare upplever problem
med torra ögon, oftast på eftermiddagen,
och att detta också är den främsta orsaken
till att de slutar att använda kontaktlinser.
Man vet även att torrhetsproblem inte är
lika vanligt bland icke kontaktlinsbärare.
Instabila tårar förekommer hos de flesta
kontaktlinsbärare, vare sig de har torrhetssymptom eller inte. Det gör tårvätskan till
en icke tillförlitlig faktor vid bedömning av
besvär.
torrhetssymptom hos kontaktlinsbärare kan också ha andra orsaker, till exempel
säsongsallergi. Den ökade förekomsten av
torra ögon hos kvinnor och äldre märks
även bland kontaktlinsbärare.
Syftet med undersökningen var att utröna
om det finns skillnader avseende torrhetsproblem hos kontaktlinsbärare respektive
icke kontaktlinsbärare.
att använda dator på jobbet och i hemmet är betydligt vanligare bland nu aktiva
samt före detta kontaktlinsbärare än hos de
som aldrig burit linser. I undersökningen vi-
sade det sig också att yngre kontaktlinsbärare har mer besvär med torra ögon än äldre,
tvärtemot vad man tidigare trott. En tänkbar förklaring kan vara skillnader i arbetsförhållanden. Någon skillnad mellan könen
kunde inte påvisas.
Den vanligaste åtgärden vid torrhetssymptom hos den undersökta populationen
var att helt enkelt ta ut linserna.
Två tredjedelar rapporterade att symptomen då försvann. Ett dåligt betyg för befintliga tårsubstitut och andra fuktande droppar.
avslutningsvis drar författarna slutsatsen att patienter som är motiverade att
bära linser, men tvingats sluta på grund av
torra ögon, bör ges chansen på nytt med
hänsyn till nya linsmaterial, skötselsystem
och linskoncept.
(Contactlens & Anterior Eye, nr 1, 2006)
Jämförelse av kontaktlinser
i dag och för 60 år sedan
Kontaktlinslärarna T Bowden och A
Harknett vid City and Islington College i
London har genom en enkät undersökt
hur dagens kontaktlinsbärare upplever sin situation. Resultatet jämfördes
sedan med en undersökning som A G
Cross genomförde i London 1949.
de största framstegen i kontaktlinsutvecklingen sedan 1949 är introduktionen
av korneallinser på 1950-talet, mjuka linser
på 1970-talet, syrepermeabla linser och engångslinser på 1980-talet samt silikonhydrogellinser på 1990-talet.
Den mest dramatiska förändringen avseende kontaktlinsernas popularitet anses
vara introduktionen av de mjuka linserna.
Förståelsen för korneas fysiologiska behov är
avsevärt större i dag och de framsteg som
gjorts inom materiell teknologi och tillverkningsteknik är enorma. Detta har resulterat
i ett betydligt större och mer varierat utbud
av linser, material och användningssätt.
Kontaktlinser finns nu i de flesta optiska företag och är mycket lättare och snabbare att
tillpassa. Längre och komfortablare användningstider samt dygnet-runt-bruk hör nu till
det vanliga.
utrymme för förbättringar finns dock
fortfarande avseende bifokala och progressiva kontaktlinser, som allmänt sett ännu inte
uppfyller patienternas förväntningar. Betydligt färre patienter använder i dag kontaktlinser av medicinska eller kliniska skäl än
vad undersökningen 1949 visade. Medicinska behandlingar och tillgången till antibiotika har på 57 år avsevärt förbättrats.
Det är också värt att notera att före 1949
sköttes nästan all kontaktlinstillpassning av
oftalmologer på privat praktik. Specialistkliniker på sjukhusen var då bara i planeringsstadiet.
Avslutningsvis kan dock sägas att det fortfarande förekommer ett visst missnöje med
syn och komfort och att antalet ”drop-outs”
än i dag, år 2006, är genant störande.
(Contaclens & Anterior Eye, nr 1, 2006).
NORDIC VISION 3·2006
22-32.indd 25
25
06-06-19 14.48.25
26
22-32.indd 26
NORDIC VISION x·200x
06-06-19 14.48.25
PRODUKTNYTT
avseende ”all-day comfort”, framför allt i
slutet på dagen. Man har då jämfört med
ciba vision har lanserat sin färgade Fresh- den existerande 1-Day Acuvue och en annan
Look One-Day endagslins. Linsen finns i
premium-produkt i endagssegmentet. 61
färgerna Pure Hazel, Blue, Green och Gray. procent av de som har provat linsen tycker
De kommer att säljas i förpackningar om tio
att komforten i slutet på dagen är bra jämstycken i varje. Linsmaterialet är Nelfilcon A
fört med de 24 procent som har provat en
och patienter som redan använder Focus
annan design.. Det kännetecknande för linDailies behöver inte retillpassas.
sen är det bekanta Acuvue-materialet Etafilcon A, som tillförts en ny fuktande ingrediens. Denna ingrediens uppges skapa en
”silkeslen fuktande kudde” över hela linsytan.
Linsen finns både i r=8,5 och r=9,0.
heidelberg engineering GmbH har
Mer info: Johnson & Johnson Vision Care,
fått FDA-godkännande för sin spaltlampe- 08-626 22 00.
monterade ”Främre Segment Tomograf”.
Enligt företaget är detta det första kommersiellt tillgängliga instrument som utan kontakt med ögat möjliggör observation av ett
tvärsnitt av främre segmentet och kammarvinkeln.
cooper vision ökar antalet parametrar
Hornhinnans tjocklek och topografi samt
hos sin månadslins Proclear Toric genom att
ett antal andra biometriska mätningar kan
också göras. Pre- och postoperativa jämfö- även tillverka den i radien 8,40 mm. Den
finns tidigare i radien 8,80 mm och i styrkor
relser blir möjliga med instrumentet.
Mer info: www.heidelbergengineering.com.
från +6,00 dioptrier till –8,00 dioptrier med
cylinderstyrkorna –0,75, –1,25, –1,75 och –
2,25 dioptrier. Cylinderstyrkan –2,25 dioptrier kommer från och med i höst att finnas i
den nya radien i tio graders intervall från 10–
det brittiska kontaktlinsföretaget Day- 180.
soft har meddelat att de kommer att sälja
kontaktlinser on-line direkt till kund, för att
upprepa den succé man hade med en försökssajt i USA. Man ser beslutet som en nödvändighet med tanke på att den brittiska kontaktlinsmarknaden öppnats för försäljning
den första multifokala kontaktlinsen
via stormarknader och apotek. Oberoende
som är tillverkad av silikonhydrogel, finns
tillpassare kommer att erhålla 5 dollar per
nu tillgänglig på den amerikanska marknaanvändningsmånad för alla linser som deras
den. Det är PureVision Multifocal som är
patienter köper on-line, motsvarande 60
dollar per år för kunder på internet. Linser- tillverkad i materialet Balafilcon A, har en
na är prissatta 30 procent under gängse stor- svag hanteringsfärg och kan bäras dygnet
marknadspriser i Storbritannien. ”Vi får be- runt i 30 dagar. Linsen kombinerar silikonhydrogelmaterialet med Bausch & Lombs
hålla en kund som kanske annars förlorats
till stormarknad, apotek eller internetåter- Soflens Multifocal Design med en asfärisk
försäljare och ger även fördelar till den fri- optik på linsens framsida, för att åstadkomstående praktikern,” säger Daysofts ordfö- ma bästa möjliga skärpa på alla avstånd.
Den finns i radien 8,60 mm och diamerande, Ron Hamilton.
Mer info: www.daysoft.co.uk
tern 14,00 mm. Styrkorna är från +6,00 till
–10,00 dioptrier och med additioner upp till
+2,50 dioptrier.
Färgad endagslins
Ny Tomograf
Proclear Toric nu
med fler parametrar
drogellinser i Europa, Mellanöstern och
Afrika (EMEA) regionen. AIR OPTIX ersätter O2Optix och AIR OPTIX NIGHT&DAY
ersätter NIGHT&DAY och detta kommer att
ske land för land i EMEA regionen under
sommaren. Framtida silikonhydrogellinser
kommer att finnas under AIR OPTIX varumärke. I Norden kommer leveranserna av
AIR OPTIX att börja från och med den första augusti 2006. Produkten, kvaliteten, utseendet, känslan och egenskaperna kommer
att vara exakt de samma – det är bara namnet som ändras. CIBA Vision introducerar
AIR OPTIX dels för att förstärka fördelarna
med ögonhälsa med sitt silikonhydrogel produktsortiment och dels för att undvika en
potentiell konflikt med ett annat varumärke
utanför kontaktlinsindustrin som verkar i
regionen.
Daysoft säljs on-line
PureVision
Multifokal lins
Ny endagslins från
Johnson & Johnson
Nytt varumärke
1-Day Acuvue Moist är en endagslins som
ciba vision introducerar ett nytt varu-
enligt tillverkaren ger en påtaglig förbättring
märke för hela sitt sortiment av silikonhy-
Klinisk lathund vid
mikrobiell keratit
the british contact lens association (BCLA) har tagit fram en ”guideline”
(lathund) för att kontaktlinspraktikern lätttare skall kunna diagnostisera mikrobiell
keratit som orsakats av kontaktlinsbärande.
Lathunden är i A4 storlek och gjord av hårdplast med tryck på båda sidor.
Förutom en beskrivning (inklusive bilder)
av subjektiva och objektiva symptom finns
också information om orsakerna till mikrobiell keratit och lämpliga åtgärder mot densamma. Det finns även statistik över frekvensen av sjukdomen vid olika typer av
kontaktlinser och användningskoncept. Lathunden (BCLA Guideline) rekommenderas
till alla kontaktlinspraktiker.
NORDIC VISION 3·2006
22-32.indd 27
27
06-06-19 14.48.27
.9
ENDAGSLINS
ENFUKTIGOCHFRËSCHKËNSLA
FRÍNMORGONTILLSENKVËLL
s $!9!#565%š-/)34©KOMBINERARPÍETTUNIKTSËTTDETBEPRÚVADEMATERIALET%TAFILCON!MED
ENFUKTRIKINGREDIENSSOMINNESLUTSILINSEN$ETTASKAPARENLÍNGVARIGSILKESLENFUKTANDEKUDDE
GENOMHELALINSENSOMFÍRDINAPATIENTERSÚGONATTKËNNASFRËSCHAOCHSKÚNAHELADAGEN
!#565%šOCHs$!9!#565%š-/)34©ËRVARUMËRKENSOMTILLHÚR*OHNSON*OHNSON6ISION#ARE¥**6#
22-32.indd 28
06-06-19 14.48.30
Varför undviker svenska
optiker stabila kontaktlinser?
Text: David Nilsson
Högskolan i Kalmar, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap
Optikerprogrammet 120 poäng
Sammanfattning
Avsikten med mitt examensarbete är
att undersöka varför svenska optiker
undviker stabila linser. Jag skickade
ut en enkät till optiker med frågor
rörande stabila linser och nytillpassade själv stabila linser på en grupp
försökspersoner.
Svaren på enkäten visade att de
flesta undviker stabila linser på grund
av att de tar längre tid att tillpassa
och inte är lika bekväma som mjuka
linser.
Resultatet var inte oväntat och meningen med mina nytillpassningar var
att jag själv skulle få en uppfattning
om hur patienterna upplever linserna.
Under arbetet med försöksgruppen
tyckte jag att tillpassningen tog något
längre tid i början än med mjuka
linser, men med ökad vana upplevde
jag ingen större skillnad.
Patienterna fick ett frågeformulär,
där de varje dag skulle markera hur
de upplevde linserna. Det tog inte
många dagar innan de slutade tänka
på dem (med ett undantag.)
Vad kan man då göra för att
underlätta nytillpassningen? Skulle
fler optiker tillpassa stabila linser om
de fick tillgång till lokalbedövning med
ögondroppar? Endast två av 32 svarade ja. Studier har dock visat att både
tillpassningstid och initial komfort
förbättras väsentligt när man använder lokalbedövning. Svenska optiker
får inte använda lokalbedövning, men
det kanske finns andra lösningar?
Svaret är enkelt. Optikerna bör ge en
neutral bild av de stabila linsernas
för- och nackdelar i stället för att som
ofta är fallet avråda patienterna från
att använda stabila linser. Med en mer
positiv inställning från optikerna och
mer övning tar de stabila linserna inte
längre tid att tillpassa och i slutänden
kan man få en nöjd patient.
i facklitteratur och undervisning
förespråkas stabila kontaktlinser som ett
bra och säkert alternativ till de vanligare
mjuka kontaktlinserna, medan verksamma optiker oftast beskriver dem som obekväma, svåra att hantera och något som
hör till historien. I mitt arbete har jag därför velat undersöka varför svenska optiker
har denna uppfattning och inte nytillpassar stabila kontaktlinser i samma utsträckning som tidigare.
Många optiker tar upp aspekter som att
det tar för lång tid att tillpassa linserna, att
de är dyra och att patienterna ofta upplever dem som obehagliga. De som är positivt inställda menar att de stabila linserna
inte är dyrare och att det oftare är ovana
och bristande information som gör att optikerna undviker att använda dem.
Syfte
I uppsatsarbetet ska jag försöka ta reda på
olika argument för och emot stabila linser.
Avsikten är också att undersöka om stabila linser kan vara ett bra alternativ till
mjuka linser eller om branschen har rätt
och de är något man endast bör rekommendera i sällsynta fall, som vid keratokonus eller andra fall när mjuka linser
inte fungerar.
Mål
Målet med uppsatsen är att ta reda på varför stabila linser inte används i större utsträckning och vilka faktorer som påverkar optikerna.
Genom en enkätundersökning bland
svenska optiker ska jag försöka skapa en
bild utifrån optikerns perspektiv. Samtidigt hoppas jag genom att själv nytillpassa
stabila linser få en inblick i svårigheterna
och en uppfattning om hur patienterna
upplever linserna.
Mitt mål är också att ta reda på kliniska
för- och nackdelar och försöka komma
fram till en slutsats huruvida
stabila linser är
ett bra alternativ till mjuka
linser.
FÖRDELAR
David Nilsson,
Bättre syn
artikelförfattare.
Stabila linser
har en fast och stabil form och är tillverkade med högre precision än vanliga mjuka månadslinser och ger därför en bättre
synkvalitet.
(Gasson, A Morris, J 2003)
Eliminerar kornealastigmatism
Den stabila linsens form får tårvätskan att
fylla ut alla ojämnheter på hornhinnan
när linsen centreras på hornhinnan. Den
kan därmed eliminera astigmatism under
3,0 dioptrier, vilket är betydligt bättre än
vid mjuka sfäriska linser, som bara klarar
upp till 1,0 dioptri.
(Eriksson, C 2005,Gasson, A Morris, J
2003)
Finns i många utföranden
De stabila linserna finns i en rad olika utföranden för olika tillämpningar: sfäriska
för de allra flesta när- och långsynta och
en stor andel av alla astigmatiker, toriska
och bitoriska för astigmatiker som har linsastigmatism eller blandad astigmatism.
Vidare finns speciallinser för patienter
med keratokonus och andra sjukdomar
och en rad varianter för presbyoper.
(KLASS 2004, Gasson, A Morris, J
2003)
Lätta att sköta
I dag finns enkla rengöringssystem som
innebär att det bara tar ett par minuter per
dag att rengöra linserna. En flaska för både
NORDIC VISION 3·2006
22-32.indd 29
29
06-06-19 14.48.34
rengöring och förvaring av linserna är väldigt lätt att hantera.
(BOSTON® SIMPLUS™ Bipacksedel;
Gasson, A Morris, J 2003)
Få allergiproblem med väteperoxidsystem
Personer med allergiproblem kan använda väteperoxidsystem, som inte innehåller
konserveringsmedel utan endast koksaltlösning, efter neutralisering.
(Jönsson, M. 2005, Gasson, A Morris, J
2003)
Minimala avlagringar vid god skötsel
Linsens hårda yta gör att det är svårare för
proteiner att fastna än på den mjuka linsens yta.
(Gasson, A Morris, J 2003)
Hög syregenomsläpplighet
Genom nya material som innehåller fluor
kan man komma upp i väldigt höga Dkvärden, vilket ger en hög syregenomsläpplighet.
(Gasson, A Morris, J 2003, Jönsson, M.
2004)
Bra tårutbyte vid blinkning
Ett bra tårutbyte innebär att bakterier och
smuts sköljs undan vid blinkningar och
hindras från att fästa på linsen och hornhinnan. Därigenom minskas risken för
infektioner.
(Gasson, A Morris, J 2003)
NACKDELAR
Obekväma initialt
Den initiala komforten är ett av de största
problemen med stabila linser då de skaver
betydligt mer än mjuka linser under tillpassnings- och invänjningsperioden.
(Gasson, A Morris, J 2003)
Exakt tillpassning krävs
Om linsen sitter för hårt eller för löst kan
den decentrera, fastna eller orsaka skador
på hornhinnan och därför är det viktigt
att man noggrant kontrollerar linsens
passform i ögat.
(Fitting RGP lenses Bouch & lomb, Bruce, A & Brennen, B 2000)
Problem med främmande kroppar
Då de stabila linserna har ett bra tårutbyte
30
22-32.indd 30
kommer partiklar lättare in under dem än
under de mjuka linserna.
(Gasson, A Morris, J 2003)
Lätta att tappa
De stabila linserna är mycket mindre än
de mjuka linserna och suger inte fast på
samma sätt och är därför lättare att tappa
vid till exempel sportutövning eller duschning.
(KLASS 2004; Gasson, A Morris, J
2003)
Haloeffekt
När linsen sitter fel kan ljuset brytas i de
icke optiska delarna och man kan få en
haloeffekt runt ljuskällor. Detta upplevs
starkare när det är mörkt ute.
(Bruce, A & Brennen, B. 2000, Gasson,
A Morris, J 2003)
Skaver på hornhinnan
Linskanterna i horisontal ledd skaver på
hornhinnan, så kallad 3 and 9 o´clock
staining. Detta beror oftast på en för kupig
tillpassning i kombination med kornealastigmatism.
(Bruce, A & Brennen, B. 2000; Gasson,
A Morris, J 2003)
Immunologisk reaktion
Allergisk reaktion mot linsen kan uppstå
på insidan av övre ögonlocket. Orsaken är
ofta smutsiga linser, men det kan också
vara en immunologisk reaktion.
(Bruce, A & Brennen, B. 2000, Eriksson,
C 2005)
Linsadhesion
Linsen suger fast i kanten och ger en ring
vid infärgning med fluorescein.
(Bruce, A & Brennen, B. 2000, Gasson,
A Morris, J 2003)
Repkänsliga och går lätt sönder
Vissa stabillinsmaterial är väldigt repkänsliga medan andra är lite tåligare. Generellt
sett är stabila linser känsligare än mjuka
linser.
(Jönsson, M. 2004, Gasson, A Morris, J,
2003)
Metod för enkätundersökning
I min enkätundersökning har jag inte frågat om optikerns ålder eller kön då jag anser att det är irrelevant. I stället har jag frå-
gat om hur lång tid han/hon har arbetat
som kontaktlinsoptiker. Urvalet av butiker har skett ganska slumpmässigt. Jag har
inte tagit reda på butikernas storlek och
om de tillhör en kedja (som till exempel
Synsam, Blic eller Synoptik) eller är fristående.
Jag har skickat ut enkäten till 40 olika
optikerfirmor, spridda över landet, och
både storstads- och småstadsbutiker finns
representerade. I varje butik har en optiker svarat på frågorna.
Gällande mina tillpassningar av stabila
linser har jag valt att göra ett begränsat antal undersökningar och låta patienterna
dagligen svara på några enkla frågor om
hur de upplevt linserna.
Efter två veckors prövotid gjorde jag en
djupare intervju. Beträffande mitt urval
valde jag att ta med både yngre och äldre
personer samt både män och kvinnor.
Tillpassning och kontroller är väldigt tidskrävande, därför begränsade jag mig till
fyra tillpassningar.
RESULTAT AV ENKÄT
Enkäten skickades ut i 40 exemplar, varav
32 besvarades. 41 procent av de som svarade är anställda och 59 procent butikschefer
eller ägare. Två tredjedelar har arbetat mellan 10 och 20 år som kontaktlinsoptiker.
Den som hade jobbat kortast tid hade jobbat i ett år som kontaktlinsoptiker och
den som jobbat längst i 28 år.
Fråga 1: Nytillpassar ni stabila linser i er
butik?
53 procent av de som svarade nytillpassar stabila linser, men några som inte nytillpassar påpekade att de retillpassar stabila linser och att det skulle vara tjänstefel
att gå över till mjuka linser när stabila linser fungerar bra.
Fråga 2: Skulle du tillpassa stabila linser
oftare om du hade mer vana?
Svaren skiljer sig en hel del beroende på
hur länge optikerna har arbetat med kontaktlinser. Av dem som har arbetat med
kontaktlinser i ett till tio år svarade 57
procent att de skulle tillpassa fler stabila
linser om de hade mer vana, medan bara
tolv procent i gruppen med 11-28 års erfarenhet skulle tillpassa oftare om de hade
mer vana. Det kanske inte är så märkligt,
då de äldre optikerna har längre erfarenhet av att arbeta med stabila linser
Fråga 3: Skulle du vilja tillpassa stabila
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.48.35
linser oftare om du inte behövde tänka på
stolstiden?
Här skiljer sig inte svaren alls. De flesta
tycker inte att stolstiden är ett problem
med stabila linser.
Slarv med skötsel
Torra ögon
40
Behov av högt Dk-värde
60
Corneal astigmatism >1,0 D
80
Oregelbunden cornea
100
Andel i procent
Fråga 4: Tror du att svenska optiker
skulle tillpassa fler stabila linser om de fick
tillgång till bedövande droppar för att underlätta tillpassningen?
Bara två av de tillfrågade tror att optiker
skulle tillpassa fler stabila linser om de fick
tillgång till bedövande droppar.
Detta är en aning förvånande då den
klart främsta anledningen till att optiker
undviker stabila linser är bristande tillpassningskomfort. De bedövande dropparna hjälper inte i längden, men de underlättar medan optikerna tillpassar ett
par bra linser och när patienten ska lära
sig att sätta i och ta ur linserna, vilket självklart ger en mer positiv inställning hos patienterna än om upplevelsen inleds med
smärta.
Fråga 5: Vilka av följande faktorer anser
du är en god indikation för att tillpassa
stabila linser i stället för mjuka?
• Oregelbunden cornea
• Cornealastigmatism > 1.0D
• Behov av högt Dk-värde (syregenomsläpplighet)
• Torra ögon
• Slarv med skötsel
Alla tillfrågade ansåg att oregelbunden
kornea, som till exempel keratokonus, är
en god indikation på att tillpassa stabila
linser. En optiker svarade att det var först
efter att han hade försökt lösa problemet
med mjuka linser som han provade stabila
linser, medan en annan optiker svarade
att han remitterar alla keratokonusfall.
Angående cornealastigmatism ansåg
några att det först vid ett värde runt 3,0 dioptrier finns anledning att prova stabila
linser i stället för mjuka. De nya mjuka toriska linserna fungerar väldigt bra i lägre
styrkor. Totalt ansåg dock 25 procent att
corneal astigmatism över 1,0 dioptrier var
en god indikation.
Angående behovet av högt Dk-värde ansåg 22 procent att det är en god indikation
för stabila linser, men många påpekade att
de nya silikonhydrogellinserna ersatt de
stabila linserna och ger ett likvärdigt Dkvärde.
Några fler (34 procent) anser dock att
INDIKATIONER FÖR STABILA LINSER
20
0
Indikationer
torra ögon är en indikation för stabila linser, men även här påpekar några att det
finns mjuka linser som är nästan lika bra.
Gällande den sista frågan kommenterade flera att de som slarvar med skötseln
inte ska ha linser överhuvudtaget. Ändå
svarade 25 procent att stabila linser är
bättre än mjuka då det är lättare att hålla
en god linshygien med stabila linser.
Anmärkning: Kommentarerna var skiftande, en optiker tyckte att stabila linser är
något man eventuellt kan prova på en keratokonuspatient när mjuka linser inte
längre fungerar, medan en annan optiker
tyckte att stabila linser är bättre i alla avseenden. Kanske inte helt förvånande är att
den förstnämda optikern inte alls nytillpassar stabila linser medan den andra tillpassar dem relativt ofta.
Fråga 6: Rangordna följande faktorer
varför du undviker att tillpassa stabila linser, sju är starkast och ett är svagast.
• Stolstid
• Tillpassningskomfort
• Ovana att tillpassa stabila linser
• Mjuka linser är bättre
• Lätta att ha sönder/repa
• Lätt att få in skräp under linsen
Bristande tillpassningskomfort är den
mest avgörande faktorn för optikerna i deras beslut att undvika stabila linser. Det
kanske inte är förvånande, men varför
skulle då inte fler vilja använda bedövande
droppar? Svaren gällande stolstid och ovana är ganska jämt fördelade. Ovana ger
längre stolstid, men för en van tillpassare
av stabila linser tar det inte längre tid att
tillpassa en stabil lins. Redan efter denna
studie har jag själv märkt att mina tillpassningar går relativt snabbt.
Näst sista faktorn är priset och sist de
stabila linsernas skörhet.
Denna fråga har genererat flest kommentarer, såväl från de som tillpassar stabila linser ofta och endast tycker att bristande tillpassningskomfort är ett problem,
som från de som tycker att de flesta av
ovanstående faktorer är starka och därför
oftast avstår från användning av stabila
linser.
Fråga 7: Anser du att försäljningen av
mjuka linser på nätet är ett hot mot er
verksamhet och tror du att fler nytillpassningar skulle vara en lösning på problemet?
57 procent av de tillfrågade svarade att
de anser att försäljningen av mjuka linser
är ett hot mot deras verksamhet, men bara
16 procent ansåg att nytillpassning av fler
stabila linser skulle vara ett sätt att möta
den växande internetförsäljningen. Någon
sade att de redan säljer linser till priser
NORDIC VISION 3·2006
22-32.indd 31
31
06-06-19 14.48.36
Pris
Lätta att ha sönder/repa
3
Mjuka linser är bättre
4
Lätt att få in skräp under linsen
5
Ovana att tillpassa stabila linser
6
Stolstid
Tillpassningskomfort
Faktorer till varför optiker undviker stabila linser
2
1
0
Diagramet är uppbyggt så att varje graf är det medeltal varje faktor får
som är lägre än på nätet och en annan anser att det nog går att även få tag på stabila
linser på nätet.
Resultat av nytillpassningarna
Gruppen som provade de stabila linserna
bestod av fyra personer, tre som använder
glasögon samt en som använder mjuka
kontaktlinser. Gruppen fick besvara en
enklare enkät. Jag intervjuade även individerna i gruppen avseende hur de upplevt
linserna. Tre av de fyra upplevde linserna
positivt. En hoppade av studien efter åtta
dagar. Två av tillpassningarna var med
monovision, det vill säga då ett öga ser på
avstånd och ett på nära håll, och två enbart för avståndseende.
De som var positivt inställda till linserna ansåg att de kändes bättre för varje dag
i cirka en vecka och att skillnaderna därefter planade ut, medan den i gruppen som
gav upp aldrig kände någon förbättring.
Han var också den ende i gruppen som
brukat mjuka linser innan testet.
Alla i gruppen ansåg att synskärpan var
väldigt bra med de stabila linserna. En av
dem som fick monovision fick lite problem
på avstånd, men var väldigt nöjd med närseendet.
Testet var emellertid inte problemfritt.
Linser lade sig fel och det förekom en del
problem med smuts. Men i stort sett tyck-
32
22-32.indd 32
te de med positiv inställning till linserna
att fördelarna klart uppvägde nackdelarna
och planerade därför att fortsätta använda
linserna.
Hur kan man förbättra tillpassningskomforten?
Problemet med stabila linser är främst
bristande tillpassningskomfort, som kan
resultera i längre stolstid och dålig compliance. Hur kan man då lösa problemet?
Det enklaste sättet är att använda lokalbedövande ögondroppar, vilket ger en
nedsatt känsel vid tillpassningstillfället.
En del optiker anser dock att detta kan
missleda kunden att tro att det inte kan
uppstå obehag senare. I en pilotstudie fick
patienterna placebo eller bedövande droppar med resultatet att de som fick bedövande droppar anpassade sig fortare till
linserna.
Detta resultat ledde vidare till en djupare studie omfattande 80 personer, varav
hälften fick bedövande droppar och hälften placebo. Efter studien valde 70 personer att fortsätta med linser. Bara två av de
tio som valde att sluta med linserna ingick
i gruppen som fick bedövande droppar.
Studien visade också att de kände sig betydligt nöjdare med linserna än de som
fick placebo. Förklaringen ligger i att deras
första känsla av linserna var positiv och att
de gradvis fick vänja sig vid linserna, eftersom bedövningsmedlet efter hand minskade i effekt. Resultatet innebär också en
bättre ekonomi för optikern till följd av en
väsentligt reducerad stolstid.
Ett problem i sammanhanget är att
svenska optiker inte får använda lokalbedövning. Vad finns det då för alternativa
lösningar? Den enklaste lösningen är att
optikerna ändrar sin attityd gällande stabila linser. Då optikern är en auktoritet
inom området finns risk för att dennes negativa attityd smittar av sig på patienten.
Om optikern inser att en stabil lins är
lämplig för att lösa patientens problem är
det troligen bättre att börja med att berätta om alla fördelar istället för att tala om
att det gör ont i början och att det tar lång
tid innan patienten blir nöjd. En sådan enkel sak som att vara entusiastisk under tillpassningen kan bidra till en mer positiv
inställning. Om patienten tidigare har
provat mjuka linser bör optikern tidigt informera om att det inte kommer att kännas lika bra i början som vid användande
av mjuka linser.
Linsens design påverkar också komforten. Linsen bör ha mjuka kanter och vara
så tunn och stor som möjligt samt tillpassas så att den sitter väl centrerad, vilket
medför att linsen ofta upplevs som mer
komfortabel.
SLUTORD
I en undersökning riktad mot rådgivarna
på CLMA, vilket är en förening för kontaktlinstillverkare, fick de svara på frågan:
vilken är den största myten gällande stabila linser?
De flesta svarade den om bristande tillpassningskomfort. Motiveringen var att
om optikern är noggrann och gör ett bra
jobb ska tillpassningen inte vara något
problem.
Min erfarenhet är i stort sett densamma.
Självklart är inte de stabila linserna bättre
på alla sätt, men för en del patienter skulle
de antagligen vara en bättre lösning än
mjuka linser. Svenska optiker borde kanske inte se stabila linser enbart som en problemlösare vid svårare fall utan låta fler
linsanvändare få ta del av deras fördelar.
Anm. Uppsatsen är ej helt i originalversion. Viss redigering har gjorts inför publicering i denna tidskrift.
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.48.36
Tillpassning av stabila linser
– en fråga om urval
Text: Kurt Östlund Foto: Mike Lees
Som en kommentar till David Nilssons
examensarbete och tankeväckande
enkät angående intresset för tillpassning av stabila kontaktlinser bland
optiker i Sverige, vill jag här framföra
några egna erfarenheter av denna
speciella konstart.
visserligen upphörde mina erfarenheter av praktisk kontaktlinstillpassning
för fyra år sedan, men å andra sidan började de för 40 år sedan, när PMMA var det
enda existerande linsmaterialet.
För att lyckas med en tillpassning av stabila kontaktlinser gäller det att beakta
nedanstående punkter och rekommendationer:
1. Patientens inställning och troliga förmåga att vänja sig vid dagligt bruk av stabila kontaktlinser måste bedömas subjektivt. Positiv information och långsiktiga
fördelar för den aktuelle patienten är viktiga att framhålla. Om praktikern inte
själv tror på linserna är utsikterna att lyckas klart sämre.
2. Det är viktigt att främst undersöka patientens förutsättningar ur fysiologisk
synpunkt.
Ögonlockens skick är här av största betydelse, speciellt det övre ögonlockets. Alla
linsanvändare vet att en lins i ögat inte
känns om ögonlocken dras isär. Irritationen uppstår vid blinkning och den kan bli
outhärdlig.
Ögonlocken får inte vara för tjocka, stela eller infekterade. Till exempel blefarit
kan dock behandlas innan tillpassningen
fortskrider. Blinkningens kvalitet är lätt
att bedöma. Hur ofta (cirka 12 gånger/minut) och hur fullkomlig.
3. Tårvätskans kvalitet är också betydelsefull. Genom att observera utseendet på
tårmenisken i biomikroskopet och mäta
uppsprickningstiden (TBUT) kan förutsättningarna bedömas. För lite tårar och
för torra tårar skapar tillvänjningsproblem.
4. Ur teknisk synpunkt är korneas topo-
Färgning av kornea efter dygnet-runt bruk av stabil lins.
grafi viktig. Om kontaktlinsen ska kunna
centrera bra på kornea kan den inte vara
sfärisk, då far linsen ohejdat från limbus
till limbus. En kornea med relativt liten
radie, mindre än 7,60 millimeter, och en
stor utflatningsgrad gör att linsen lättare
centrerar och minskar sin rörlighet till ett
minimum. En lätt astigmatism enligt regeln är en fördel, då kommer linsens huvudsakliga rörelseriktning att vara upp
och ned. Vid större kornealastigmatism
(över 2,5 D) bör en torisk stabil lins tillpassas.
5. Kontaktlinsens egenskaper har förändrats genom åren och de som nu finns tillgängliga är klart bättre än de som fanns
för 25 år sedan. De stabila linserna har ofta
ett fantastiskt Dk-värde (betydligt högre
än vanliga mjuka linser har), en fin yta, väl
polerade kanter och en tjocklek som inte
ens är hälften så stor som forna tiders linsers. Genom det höga Dk-värdet kan linserna nu göras större (cirka 12,0 millime-
ter) och därigenom kan den övre
linskanten, när linsen befinner sig i ögat,
alltid befinna sig under övre ögonlockskanten. Eftersom kantlyftet är litet känner
patienten då knappt av linsen, inte ens i
början.
Parallell tillpassning gäller fortfarande
och linsen kan då antingen vara asfärisk
eller flerkurvig. Eftersom linsytan är stabil
blir också synskärpan stabil och bättre än
med mjuka linser.
Patienten måste förstås känna till att
stabila linser inte är lämpliga vid bad, i
mycket dammig miljö eller vid vissa
kraftsporter.
För den som vill börja med ortokeratologi är det viktigt att känna till varför vissa
patienter vänjer sig vid stabila linser och
andra inte. Det är ingen slump att Holland,
som har en stor andel stabillinsbärare,
också har den största andelen patienter
som är korrigerade med hjälp av ortokeratologi.
NORDIC VISION 3·2006
33-40.indd 33
33
06-06-19 14.55.10
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal.
Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49
www.topcon.se
CA-100
KR8100P
Corneal analys med eller
utan autorefraktor
CA-100 & KR8100P är synonymt med
corneal topografi i superklass. CA-100
analyserar över 100.000 punkter på cornea. Kurvaturen avläses och redovisas i färgtemperaturer i analysprogrammet.
Parametrarna används för att skräddarsy en
kontaktlins och resultatet är en tillpassning
som är unik och individuell med avseende på överlägsen visus och bärarkomfort.
Unikt för CA-100 är den inbyggda pupillometern. Instrumentet mäter pupillens
placering i förhållande till apex. Pupillen mäts under tre olika simulerade ljusförhållanden för att kunna redovisa genomsnittsstorleken och pupillens decentration,
något som i hög grad påverkar kontaktlinsens
slutliga utformning.
CA-100 representerar tillsammans med
KR8100P, som arbetar med samma typ av
analys men även innehåller en autorefraktor, spjutspetsteknik från Topcon. De är
båda exempel på hur vi med ny teknik kan
erbjuda patienten något unikt vid sitt besök.
De individuella linserna som dessa instrument ger
underlag för ger bättre synskärpa & bärarkomfort för patienten och därmed också så småningom ökad attraktionskraft & lönsamhet för den legitimerade optikern.
33-40.indd 34
06-06-19 14.55.18
NYHETER
REFRAKTIV
I KORTHET
KIRURGI
En hornhinna kan
räcka till två patienter
SKLF:s kongress 17-19 mars Sollentuna
Föreläsare: John Goosey, ögonkirurg, Houston, Texas
Referat: Per Montan, ögonläkare St Eriks Ögonsjukhus
metoden resulterar oftast i en bra syn,
men den är inte problemfri. Först efter ett år
kan stygnen avlägsnas och patienten erbjudas en mer permanent glas- eller linskorrektion. Ofta kvarstår en betydande astigmatism, som kan behöva rättas till med
avlastande snitt. På lång sikt finns också en
viss risk för avstötningsreaktioner, men den
kanske allvarligaste nackdelen är att transplantatet förlorar endotelceller i en takt som
kan leda till svullnad och förlust av synskärpa efter fem till tjugo år. Variationen i transplantatets överlevnadstid beror främst på vilken åkomma som lett till transplantationen.
Den första penetrerande hornhinnetransplantationen utfördes för omkring 100 år
sedan, men redan 20 år tidigare hade man
försökt att byta ut endast det ytliga lagret i
hornhinnan, så kallad lamellär hornhinnetransplantation.
Den senare tekniken, att ersätta endast
den del av hornhinnan som är sjuk, har levt
kvar och prövats med varierande framgång.
Vid exempelvis keratokonus är hornhinnan
tunn och formförändrad, men endotelet
friskt. Omvänt är det innersta cellagret drabbat vid endotelcellssvikt medan övriga delar
av hornhinnan är friska. Vid båda dessa tillstånd utför i dag doktor Goosey och andra
ögonkirurger världen över lamellära transplantationer.
Metoderna blev mer attraktiva för runt
fem år sedan när man började använda mikrokeratomer, det vill säga knivsystem som
skär jämnt i hornhinnan och på ett bestämt
djup. Mikrokeratomer har visserligen funnits i flera decennier, men instrumentförfiningen tog fart i samband med att LASIK
blev en utbredd metod inom den refraktiva
kirurgin.
Doktor Gooseys främre lamellära transplantationsteknik för ärr i hornhinnan eller
keratokonus består av följande moment:
med hjälp av en trepan skapas en skåra med
cirka 350 mikrometers djup och nio milllimeters diameter. Med en kniv skär han försiktigt från skårans djup parallellt med
hornhinneytan in mot centrum. När han
lossat en tillräckligt stor del av ”rundeln”
kan han med pincett och minimala knivmanövrar lyfta bort vävnaden helt och hållet.
När detta är utfört tar han transplantatet
och fäster det i en konstgjord främre kammare, som fylls med BSS. Med en mikrokeratom skär han ut en 350 mikrometer djup
lamell.
med en trepan formar han en 9,5 millimeter stor ”knapp” av skivan och fäster den
sedan med enstaka stygn i den ”brunn” som
han preparerat i mottagarkornean. Fördelarna är flera. Stygnen kan tas bort redan efter tre till sex månader. Patienten behåller
sitt eget endotel, vilket innebär att risken för
endotelcellssvikt i stort sett elimineras. Dessutom minskar avstötningsrisken betydligt.
De här fördelarna anser doktor Goosey uppväger den emellanåt något sämre synkvaliteten som dessa patienter får jämfört med traditionellt hornhinnetransplanterade.
Att endast byta ut den djupare delen av
hornhinnan hos patienter med endotelcellssjukdom har länge varit ett ögonkirurgiskt
önskeprojekt.
Ett verkligt genombrott tycks ha kom-
mit tack vare den
holländske korneakirurgen Gerrit Melles fleråriga utvecklingsarbete. Doktor
Goosey presenterade DSAEK-metoden
(Descemet stripping
John Goosey.
and endothelial keratoplasty), som är den amerikanska varianten av Melles teknik. Hos den endotelcellssjuka patienten skrapas det inre cellagret
bort i en åtta millimeter stor zon.
Transplantatet fästes i den artificiella ögonkammaren och ett 350 mikrometer djupt
skikt skärs bort. Den djupare delen, cirka
150 mikrometer tjock, skärs från endotelsidan med en åtta millimeter bred trepan.
Denna tunna ”knapp” viks som taco och
förs in med pincett i patientens öga. Med
hjälp av vattenspolning öppnas tacon inne i
ögat och pressas sedan med luft upp emot
hornhinnans insida. De enda stygn som
sätts är ett par enstaka i snittet.
Doktor Goosey rekommenderar ryggläge
i två timmar efter operationen. Sedan kan
patienten gå hem efter godkänd inspektion i
mikroskop. Patientens hornhinna brukar
klarna på fyra veckor och det blir knappt någon astigmatism. Omedelbara komplikationer är transplantatlossning och högt ögontryck – vilka dock går att åtgärda.
Naturligtvis finns det risk för avstötning
och endotelcellsförlust med tekniken. Fördelarna är dock betydande. Viktigast är
snabb rehabilitering och stabil och acceptabel syn.
Men hur ska då två patienter kunna dela
på en hornhinna? Jo, den ytliga lamellen
som skärs bort i samband med DSAEK-operationen kan faktiskt sparas i medium, ställas i kylskåp och användas till en främre lamellär transplantation inom en månad.
Foto: Janne Danielsson
I sitt föredrag ”En hornhinna kan räcka
till två patienter” beskrev ögonkirurgen
John Goosey från Houston i Texas sina
lamellära tekniker för hornhinnetransplantation. I många år har den så kallade penetrerande hornhinnetransplantationen, byte av hela centrala hornhinnan,
varit en förhärskande operationsteknik
för till exempel avancerad keratokonus
och endotelcellssvikt.
NORDIC VISION 3·2006
33-40.indd 35
35
06-06-19 14.55.20
Symposium
•
Aten • 7-10 april 2006
Nya kunskaper och
Bausch & Lomb anordnade sitt första europeiska kontaktlinsmöte
1983, i London. I april i år var det dags för det 21:a symposiet,
denna gång i Aten. Temat var ”Turning Knowledge into Inspiration”.
Symposiet besöktes av över 1 000 deltagare, de flesta från Europa,
: några kom från Asien och Australien. På plats var även optikern Anita
ANITA ROBERTSON Robertson från Sverige, som här ger en rapport från symposiet.
symposiet var ett efterlängtat tillfälle att möta
våren, träffa kollegor från andra länder, utbyta erfarenheter och få nya användbara kunskaper.
Doktor Philip Morgan höll ett intressant föredrag
om kontaktlinsmarknaden i Europa och hur den
väntas utvecklas de närmaste två åren. Jag undrar
hur Sverige hävdar sig? Tillpassar vi det senaste och
bästa som marknaden kan erbjuda? Eller hänger vi
kvar vid samma gamla linser för att vi har ett ”eget”
varumärke och mest tänker på avancen? Köper kontaktlinsbärare i Sverige allt fler linser på nätet för att
vi optiker inte är tillräckligt aktiva när det gäller att
erbjuda det nyaste och bästa?
Doktor Morgon presenterade bland annat resultatet av en undersökning avseende vilken typ av linser
som tillpassas i 20 europeiska länder. (Inga-Lill
Thunholm-Henriksson, rektor för Optikerutbildningen vid Karolinska Institutet i Stockholm, var koordinator i Sverige.)
I undersökningen delade man upp kontaktlinsmarknaden i sex olika linsregimer: stabila linser, ortokeratologilinser, endagslinser, andra mjuka kontaktlinser för dagbruk, silikonhydrogellinser för
dagbruk och ”extended wear” linser.
Kontaktlinstillpassning i olika länder
Globalt ser fördelningen ut enligt tabellerna nedan.
Ortokeratologi utgör endast en procent av de tillpassade linserna och stabila linser tillpassas endast till
tio procent. Fördelningen av linssorter varierar dock
mellan länderna.
I Storbritannien tillpassas förhållandevis flest endagslinser, 33 procent. Kanada är bäst på att tillpassa
silikonhydrogellinser för dagbruk, 28 procent, tätt
följt av USA med 22 procent. ”Andra mjuka daglinser” stod för den största andelen i samtliga länder
som deltog i studien. Hur progressiva är vi svenskar
egentligen?
Doktor Philip Morgan påvisade även att ju högre
Dk/t-värde ett linsmaterial har desto mindre ögonrodnad. I dag finns fem olika silikonhydrogellinser
på marknaden: PureVision, Focus Night & Day,
Acuvue Advance med Hydraclear, O2 Optix och
Acuvue Oasys.
I en ettårig studie av 212 kontaktlinsbärare vid
dygnetruntbruk jämfördes PureVision 30 dagar EW
med Acuvue sju dagar EW. Acuvue-linserna byttes
till nya Acuvue efter två veckor. Studien var prospektiv, jämförande, på båda ögonen och genomfördes på
flera kliniker.
Undersökningen visade att incidensen av infiltrat
är betydligt lägre vid dagbruk av kontaktlinser och
lägst med stabila linser. Vid dygnetruntbruk stiger
frekvensen av infiltrat väsentligt. Dygnetruntbruk
Kontaktlinstillpassning i olika länder
Soft EW
6%
10%
Rigid
7%
10%
15%
United Kingdom
STORBRITANNIEN
Inner ring
World average
OK
1%
DD
6%
10%
Outer ring
Other soft DW
42%
Rigid
6%
Soft EW
10%
OK
0%
10%
Outer ring
15%
Canada
KANADA
DD
33%
Inner ring
World average
11%
54%
11%
SiH D
28%
54%
Other soft DW
49%
SiH DW
12%
36
33-40.indd 36
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.55.21
Symposium
•
Aten • 7-10 april 2006
inspiration
med silikonhydrogellinser ger dock mindre allvarliga infiltrat enligt resultatet av undersökningen.
Doktor Morgan förutspådde att antalet linsbärare
med ”extended wear” kommer att ligga kvar på nuvarand nivå och att silikonhydrogellinser kommer
att dominera marknaden när det gäller ”daily wear”
på heltid. Vi kommer att få se dramatiska förändringar inom de närmaste två åren, hävdade han.
På symposiet korades även den kontaktlinspraktiker som varit mest framgångsrik med tillpassningen
av PureVision – vinnaren för år 2005 – Sören Ahlbäck på Okularium i Borås.
Bausch & Lomb införde utmärkelsen när PureVision introducerades på marknaden.
Infektioner, multiresistenta bakterier
och bristande hygien
Professor Roger J Buckley höll ett angeläget föredrag
om risken för infektioner på kliniker och sjukhus.
(Infektion är ett patologiskt tillstånd och ett resultat
av en invasion av patogena mikroorganismer.) Infektioner i ögonen orsakas ofta av smitta utanför vården, men man kan naturligtvis även smittas under
ett sjukhusbesök eller vid behandling på klinik.
Varje år drabbas två miljoner patienter av infektioner under vistelse på sjukhus. Nästan 90 000 dör varje år. Siffran har sedan 1992 stigit från 13 300, en ökning med 650 procent. Upp till 70 procent av
bakterierna som orsakar dessa infektioner är resistenta mot minst ett vanligt antibiotikum. Felaktig
profylaktisk användning av antibiotika är en orsak.
En annan är bristande hygien.
Multiresistenta patogena mikroorganismer har
förmodligen alltid funnits. I arktiska glaciärer har
man funnit bakterier formade för mer än 2 000 år sedan som är resistenta mot modern antibiotika. En
del bakterier har ogenomträngliga yttre membran.
Rigid
8%
Soft EW
17%
10%
OK
0%
En del kan aktivt transportera antibiotika ut ur cellen. Bakteriell biofilm skyddar mot antibiotika.
Bakterier har en liten uppsättning gener. Även en
enda tillfällig genmutation kan ha stor effekt på bakteriernas förmåga att orsaka sjukdom. Bakterier förökar sig varje timme, så nya resistenta avarter kan
bildas snabbt. En mutant som hjälper en mikrob att
överleva kan snabbt bli dominant i den mikrobiella
populationen. Dessutom kan mikroberna ofta ta till
sig gener från varandra, inklusive de som är kodade
för resistens.
Multiresistenta bakterier finns i 68 procent av sårinfektionerna. Multiresistenta bakterier är dock
känsliga mot kloramfenikol. Bakterierna finns kvar
på händerna upp till tre timmar om man inte rengör
eller ”spritar” händerna.
Patienter med infektioner som orsakas av resistenta organismer behöver ofta längre vård på sjukhus
och behandling med alternativa och kanske mindre
effektiva mediciner, som dessutom kan vara både
giftigare och dyrare. 30 procent av dessa infektioner
kan förebyggas.
Risken att få infektioner på kliniker och sjukhus
finns för alla praktiker och behovet av att förhindra
dem är stort, även på kontaktlinsmottagningar och
hos optiker.
Klinisk optometri, särskilt den som utförs på
kontaktlinsmottagningar, innebär kontakt med
kroppsvätskor (tårar) och exponering av slemhinnor (konjunktivan), vilket kan äventyra både
patientens och personalens hälsa. 86 procent av
oftalmologerna i London återanvänder engångsförpackade läkemedel och droppar!
Alla instrument, tvättställ, dörrhandtag, pennor
och papper kan överföra smitta. Kläder, speciellt
fickor på kläder samt skor, ringar och klockor kan
överföra smitta.
DD
20%
Inner ring
World average
10%
15%
SiH DW
22%
10%
Outer ring
15%
• Ta av alla
smycken på
händer och armar.
• Kavla upp
ärmarna till
armbågarna eller
bär kortärmat.
• Klipp naglarna
kort och se till att
de är rena.
• Tvätta eller rengör
händerna med
sprit mellan
varje patientbesök,
både innan du
sätter på eventuella handskar och
efter du har tagit
av dem.
• Rengör instrument och
provbågar med
sprit mellan varje
patientbesök.
• Använd engångsartiklar.
Sweden
SVERIGE
Inner ring
World average
11%
54%
Other soft DW
49%
OK
0%
DD
4%
10%
Outer ring
United
States
USA
Rigid
2%
Soft EW
12%
fakta·Hygienråd
till kontaktlinspraktiker
54%
Other soft DW
55%
11%
SiH
11
För mer information se: WHO
Guidelines on Hand
Hygiene. www.who.
int/patientsafety.
NORDIC VISION 3·2006
33-40.indd 37
37
06-06-19 14.55.22
Kalendarium
Augusti
30 augusti–1 september
Sveriges Ögonläkarförenings
årsmöte, Uppsala.
September
9–13
Congress of the European Society
of Cataract & Refractive Surgery,
London.
www.escrs.org.uk
Oktober
4–7
European Association for Vision and
Eye Research, Vilamoura, Portugal.
www.ever.be
6–8
ECLSO (European Contact Lens
Society of Ophthalmologists),
Dubrovnik, Kroatien
www.eclso2006.com
Anmäl skador
Kom ihåg att anmäla skador! Du som är kontaktlinspraktiker, var noga med att
till Socialstyrelsen anmäla alla observerade problem som rör internetförsäljning
av kontaktlinser eller distribution av plana kosmetiska linser av icke behörig personal. Socialstyrelsen för statistik på omfattningen av skadefrekvensen, vilken
kommer att påverka myndighetens fortsatta agerande i frågan.
Kontaktlinskongressen 2007
Planeringen för Kontaktlinskongressen 2007 är nu i full gång. Kongressen kommer att äga rum på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg 16-18 mars. Hotellet är nyrenoverat och har alla nödvändiga resurser för en lyckad kongress. Gör därför dig
själv en tjänst och boka in denna helg i din almanacka redan nu.
Kongressgruppen tar tacksamt emot förslag på tänkbara föreläsare och programpunkter som just du skulle vilja se på kongressen nästa år. Vi strävar alltid
efter att bli bättre och vårt mål är att du som besökare ska få ut mesta möjliga av
kontaktlinskongressen.
Styrelsen 2006/07
De nya ledamöter som valdes till styrelsen i samband med årsmötet var optiker
Anna-Karin Dahlin, ögonläkare Nils Juto, optiker Erik Sundbom, optiker Olof
Nesterud, ögonläkare Helene Hamberg-Nyström samt leverantörsrepresentant
Sven Åström.
De nya styrelseledamöterna har funnit sig väl tillrätta och styrelsens arbetsgrupper är därmed åter fulltaliga och redo för ett nytt spännande verksamhetsår.
7
Optometridagen, Stockholm
www.optikerforbundet.se
Poäng för deltagande i kurser
Från och med nästa tillfälle för kurs anordnad av SKLF kommer fortbildningspoäng att utlysas i förväg och sedan i samarbete med Optikerförbundet tillbörligen utdelas till dem som deltagit i kursen.
November
Årsmötesprotokoll och medlemsavgift
När du håller detta nummer av Nordic Vision i handen bör du som medlem ha
fått dig tillskickat årsmötesprotokoll samt en faktura avseende din medlemsavgift för 2006. Om så inte är fallet, var god ta kontakt med SKLF:s kansli.
12
European Ortho-K Symposium,
Thistle Hotel Marble Arch, London.
December
7–10
American Academy of Optometry,
Annual Meeting, Denver, Colorado,
www.aaopt.org.
38
33-40.indd 38
Information från
SKLF:s styrelse
Nyligen invalda medlemmar
På SKLF:s styrelsemöte den 20 april valdes följande personer in som medlemmar
i föreningen: Peter Preisler, Per Fagerholm, Anna-Karin Dahlin, Nils Juto, Helene
Hamberg- Nyström, Caroline Jarkö, Kristina Demir och Fredrik Malm.
Vid styrelsens möte den 1 juni valdes följande personer in som medlemmar:
Bengt Nordberg, Jennie Lindahl, Ann-Sofie Kullander, Annika Gottberg, Madeleine Sjöberg, Maria Bergholm, Lina Lissollas, Linn Lundin, Louise Björkman,
Kristina Blänning, Caroline Eriksson, Kristina Jeminen, Lina Fröberg, Maria
Lindroth, Cecilia Boström, Almina Ramic, Marie Linnér, Thova Helmfrid, Anders Elvin, Jonatan Becker, Ann-Heléne Karlsson, Anita Linder, Inger Sjödin, Frida Jansson, Miranda Urban, Ann-Catrine Kallträsk.
NORDIC VISION 3·2006
06-06-19 14.55.23
3TXMGEVI%&W}OIVIRPIKMXMQIVEHSTXMOIVQIH
OSRXEOXPMRWFIL}VMKLIXSGLQIHEQFMXM}WE
JVEQXMHWTPERIV 3TXMGEVIIVFNYHIVIXXQ]GOIX
WXMQYPIVERHIEVFIXIMEXXJ}VSGLIJXIVYRHIV
W}OEMRSQVIJVEOXMZOMVYVKM8NmRWXIRWSQmZIR
IVFNYHIVXVEHMXMSRIPPKPEW}KSRSGLPMRWXMPPTEWW
RMRKMRPIHWQIHIXXYXFMPHRMRKWTEOIXJ}VEXXKI
HMKKVYRHPMKOPMRMWOOSQTIXIRWMRSQSQVoHIX
VIJVEOXMZOMVYVKM:MW}OIVHMKWSQmVOPMRMWOX
MRXVIWWIVEHSGLX]GOIVSQEXXZoVHETEXMIRXIR
QIHTIVWSRPMKLIXSGLTVSJIWWMSREPMWQ(YWOEPP
ZEVE}TTIRJ}VEXXTIVMSHZMWZEVEToVIWERHIJSX
XMPPWEQQERWQIHHIX}ZVMKEXIEQIX
3TXMGEVI%&W}OIVR]YXFMPHEHISTXMOIVQIH
EQFMX}WEJVEQXMHWTPERIV3TXMGEVIIVFNYHIV
XISVMQIRIVFNYHIVJVmQWXVIIPPEEVFIXWYTT
KMJXIVToSPMOETSWMXMSRIVMRSQJ}VIXEKIX
YRHIVIXXoV:MW}OIVHMKWSQmVOPMRMWOX
MRXVIWWIVEHSGLX]GOIVSQEXX ZoVHETEXMIR
XIRQIHTIVWSRPMKLIXSGLTVSJIWWMSREPMWQ
(YWOEPPZEVE}TTIRJ}VEXXTIVMSHZMWZEVE
ToVIWERHIJSX/PMRMWOIVJEVIRLIXmVMRKIX
OVEZQIRIRJ}VHIP
IRIXXoVMKXVEMRIIXNmRWXJ}V R]YXFMPHEHI
PIKMXMQIVEHISTXMOIV 8VEMRIIXNmRWXIRW]JXEV
XMPPEXXWOETEJVEQXMHIRWSTXMOIVQIH
OYRWOETSGLIVJEVIRLIXMRSQKPEW}KSR
XMPPTEWWRMRKOSRXEOXPMRWXMPPTEWWRMRKWEQX
VIJVEOXMZOMVYVKM8NmRWXIRZEVZEVTVEOXMOSGL
33-40.indd 39
06-06-19 14.55.24
Posttidning B
Avs: Sveriges Kontaktlinsförening
Isafjordsgatan 22B
164 40 Stockholm
COMPLETE ® MoisturePLUS TM multifunktionsvätskan går längre än att bara rengöra och
desinficera dina kontaktlinser. Det är den
enda linsvätskan som innehåller taurin, en
aminosyra som finns naturligt i tårvätskan och
som skyddar hornhinnans celler från osmotisk
stress.1-4
COMPLETE ® MoisturePLUS TM är också bättre
än andra ledande märken på att bevara
hornhinnans cellintegritet bättre och visar en
högre grad av ”tårfilmsnormalitet” än andra
ledande multifunktionslösningar.5
I vidare test visade sig tårfilmen vara tjockare
under de två första användningstimmarna.6
Frisk hornhinna (kontroll)
COMPLETE ® MoisturePLUS
TM
Rekommendera COMPLETE ® MoisturePLUS TM
för den fräscha, upplivande känslan av sunda
ögon.
Ledande märke A
Ledande märke B
AMO, the AMO logo, Advanced Medical Optics
and COMPLETE are registered trademarks, and
MoisturePLUS is a trademark of Advanced
Medical Optics, Inc.
33-40.indd 40
Referenser: 1. Laboratory studies on file at AMO. Testing Taurine in Saline Solutions. 2. Shioda R et al. Invest
Ophthal Vis Sci. 2002; 43(9): 2916–2922. 3. Farris RL. Adv Exp Med Biol. 1994; 350: 495–503. 4. Koyama I et al. Adv
Exp Med Biol. 1996; 403: 9–18. 5. Grus F.H. Effects of multipurpose contact lens solution on tear film protein.
Combined research results of a two part study. Presented at: British Contact Lens Association ‘Exhibitor’s Pavillion’,
June 2005. 6. Nichols JJ, King-Smith E. Contact lens and tear film thickness measures associated with different
multi-purpose solutions. Poster presented at: Tear Film and Ocular Science Meeting, Puerto Rico, November 2004.
06-06-19 14.55.25