Newsletter

Newsletter #6
—-> HEADLINES: Möjligheter till effektreduktioner hos mellanstora kunder kartlagd,
spelteori används för att studera aktörers strategier mm. <—-
Market Design analyserar affärsmodeller
för reduktionsmöjligheter hos kunder
Peter Fritz (EME Analys) och
Niclas Damsgaard (ECON).
Niclas Damsgaard och Peter Fritz har under hösten,
inom ramen för Market
Design-programmet, sammanställt en rapport med
syftet att kartlägga, belysa och beskriva möjliga
affärsmodeller för att ta
tillvara och stimulera ytterligare efterfrågeflexibilitet.
Bakgrunden är att såväl den
svenska som den nordiska
effektbalansen blir successivt
alltmer ansträngd och att
flexibilitet på efterfrågesidan,
dvs möjligheten att efterfrågesidan svarar på signaler
om knapphet, troligen är avgörande för att en elmarknad
i konkurrens ska fungera.
Fritz identifierat en ny typ av
aktör på marknaden: aggregerare av reservkraftanläggningar. Dessa kan bidra till
att få in produktionskapacitet
som finns tillgänglig hos
många förbrukare, vilket kan
ligga till grund för en helt
egen affärsmodell.
I arbetet med att skissa på
befintliga och nya affärsmodeller har tre huvudsakliga
kriterier följts, vilka de föreslagna modellerna måste
uppfylla för att vara önskvärda och praktiskt genomförbara:
1. Effekt. Modellen ska ge
kunderna incitament att
reducera sin förbrukning
vid tidpunkter då det är
önskvärt.
2. Ekonomi. Modellen ska ha
förutsättningar att generera ett positivt ekonomiskt
resultat för samtliga aktörer som är inblandade.
3. Enkelhet. Modellen ska
vara enkel och begriplig för
aktörerna. Kostnader för
administration mm får inte
bli förhindrande och be-
svärliga effekter på avräkningssystem och liknande
bör undvikas så långt det
är möjligt.
Totalt identifieras och presenteras fem modeller i rapporten. Tre av dem riktas
gentemot hushåll och andra
mindre kunder. Dessa är:
• Fast pris med returrätt
• Dynamisk tidstariff, s k
Critical Peak Pricing
• Fjärrstyrning
Ytterligare två affärsmodeller
är i första hand avsedda för
större kunder:
• Aggregering av reservkraftanläggningar
• Återköp av kraft, det som
tidigare har kallats Industribud
Den fullständiga rapporten
”Affärsmodeller” kan hämtas
på Market Designprogrammets hemsida
www.marketdesign.se .
Rapporten har nummer
06:16. Du hittar den under
rubriken ”Rapporter”.
Alla affärsmodeller på elmarknaden får olika konsekvenser för marknadens parter. De tre centrala parterna
som på olika sätt är avgörande för ökad efterfrågerespons
på elmarknaden och måste
hanteras är kunderna, elhandlare/balansansvariga och
nätägare.
I tillägg till dessa tre har Niclas Damsgaard och Peter
Fast pris med returrätt ger kunden möjlighet att sälja tillbaka
kraft.
1
Newsletter #6
Fungerar konkurrensen på elmarknaden?
Nytt Market Design-seminarium
med fokus på konkurrensen
Onsdagen den 24 maj arrangeras ett nytt spännande seminarium kring elmarknadens utveckling. Denna gång är det konkurrensen som står i fokus.
Under hela våren har frågan om det egentligen finns någon fungerande konkurrens
på elmarknaden diskuterats livligt, inte minst i media. Höga elpriser och höga vinster
hos elproducenterna har gett näring åt denna debatt. Det har t o m rests krav på att
marknaden bör återregleras.
Inom Market Design-programmet har vi genomfört flera arbeten som handlar om konkurrensfrågan. Dr Karl Axel Edin har nyligen avslutat ett arbete där han bl a kommer
fram till att de gängse metoder som används för att analysera konkurrensen på elmarknaden inte fungerar särskilt bra, varken teoretiskt eller empiriskt. Prof Lars Bergman från Handelshögskolan i Stockholm har varit inne på liknande tankar i sin forskning och har bl a pekat på att det är andra faktorer än antalet företag och företagens
storlek som tycks ha en stor betydelse för prisbildningen.
Utöver våra forskare Karl Axel Edin och Lars Bergman kommer bl a Håkan Heden
från Energimarknadsinspektionen (EMI) att berätta om deras nya konkurrensstudie
som överlämnades till Regeringen i mars. Niklas Strand från Konkurrensverket kommer att berätta vilka metoder de tillämpar när de ska bedöma hur exempelvis företagssammanslagningar påverkar konkurrensen.
En inbjudan med närmare detaljer om seminariet kommer att skickas ut inom några
veckor, men se till att redan nu boka datumet i Din kalender.
Tid: Onsdagen den 24 maj 2006, klockan 09.00 – 12.30
Plats: Lundqvist & Lindqvist Konferens, Klarabergsviadukten 90
SLUTKONFERENS FÖR MARKET DESIGN ETAPP II
Heldagskonferens i Stockholm 4 september 2006.
Inbjudan och program kommer under våren.
www.marketdesign.se
2
Newsletter #6
Fast pris med returrätt minskar risker i
elhandel och ger möjligheter för nätägare
Den modell som får mest
utrymme i Damsgaards
och Fritz rapport och som
kanske också är den mest
nydanande, är den prismodell som kallas ”Fast
pris med returrätt”. Detta
är faktiskt inte en helt ny
modell. Den erbjuds redan
både hushåll och näringsidkare i Norge av Trondheims Energiverk
(www.tev.no).
Torkel Rolfseng på TEV berättar att man började sälja den
här produkten under sommaren 2005. Produkten erbjuds
i stället för det traditionella
fastprisavtalet. Responsen
har varit god och man har
idag ett stort antal kunder,
både hushåll och näringsidkare, som har valt fast pris med
returrätt framför de två
andra vanliga produkterna i
Norge: variabel pris
(trögrörligt pris, liknande
”tills-vidare”) och markedspris (spotpris med påslag).
- Vi har fått ett väldigt gott
mottagande av den här produkten, säger Torkel Rolfseng. Det är många som
tycker att lösningen att kunna reducera förbrukningen
och spara pengar på detta är
spännande.
Eftersom fast pris med returrätt har ersatt det traditionella fastprisavtalet i Trondheims sortiment, går det inte
att jämföra intresset i förhållande till det vanliga fastprisavtalet. Andelen som väljer
denna typ av avtal i Norge
har sjunkit sakta men säkert
sedan vintern 2002-2003.
Torkel Rolfseng poängterar
att produkten fungerar bäst
för kunder med timmätning,
där man kan styra och avräkna effekten timme för timme,
Torkel Rolfseng, Trondheim
Energiverk. Foto: Mikal Sveen
men TEV erbjuder produkten
för kunder över hela landet
och oavsett om man har timeller periodmätt förbrukning.
- Även kunder med profilberäknad förbrukning kan tjäna
pengar på den här produkten, eftersom icke-förbrukad
energi kan säljas tillbaka från
en kund som t ex har ett alternativt uppvärmningssystem. Men produkten blir helt
klart ett snäpp vassare om
man har timavräkning.
Prissäkringen (det fasta priset) kan antingen läggas
”platt” med en fast effekt
över hela avtalsperioden eller
efter en profil. Det vanligaste
för hushållskunder är att man
fördelar den prissäkrade kraften efter nätområdets profil.
På Trondheims Energiverk ser
man flera fördelar med produkten ”fast pris med returrätt” ur riskhanteringssyn-
Nedre Leirfoss vattenkraftverk—en av Trondheim Energiverks
äldsta kraftstationer.
Foto: Mikal Sveen
3
Forts på sid 5.
Newsletter #6
Spelteori används för att studera
aktörernas strategier på elmarknaden
En nyckelfråga i samband
med elsektorns avreglering är hur man skapar
riktiga incitament för investeringar i produktionskapacitet samtidigt som
man söker att uppnå en
effektiv resursallokering
med låga och stabila priser. Detta är ofta svårt att
uppnå, eftersom efterfrågan är icke-elastisk. I en
nyligen genomförd studie
av Chloé LeCoq, som arbetat med frågan för Market
Design-programmet, har
tre olika principlösningar
på kapacitetsproblemet
studerats genom spelteori.
Även om många argumenterar för att en effektiv och aktiv efterfrågesida skulle kunna säkerställa tillförlitlighet i
system och att prisspikarna
som krävs för att generera
lönsamhet i peak load kapaciteten också skulle kunna
kontrolleras, menar Soft
(Power System Economics,
2002) att bristen på realtidsmätning och fakturering gör
efterfrågan så okänslig mot
pris att en enkel marknads-
klarering inte går att uppnå
alla timmar.
Det är utifrån detta som LeCoq har undersökt relationen
mellan priser, marknadsmakt
och investeringar i kapacitet
på partiellt avreglerade elmarknader med icke-elastisk
efterfrågan.
De tre olika marknadstyper
som studerats är:
1. S k ”låt gå”-regim
2. Pristaksreglering
3. Kapacitetsmarknadsregim
Experimenten har utformats
på ett sådant sätt att man
har kunnat studera hur olika
policyverktyg påverkar möjligheten att garantera leveranssäkerhet samt att fokusera på det strategiska beteendet hos aktörerna på
marknaden.
Det är den första av dessa
tre modeller som bäst anses
representera den nordiska
marknaden. Även Australien
och Kalifornien kan sägas
ursprungligen ha mest drag
av denna modell, där det endast är priset på den producerade och sålda energin som
bringar intäkter till ett produktionsbolag. Principen med
pristaksreglering infördes i
Kalifornien under den kris
som senare uppstod. Idag
tillämpas denna i t ex Ontario.
Den sistnämnda modellen
med en extra intäkt för kapacitetsbevarande/-utvidgning
har tillämpats i några områden av USA (t ex PJM), i Spanien och flera av länderna i
Latinamerika.
Resultaten av studien indikerar att det är kapacitetsmarknadsregimen som fungerar
bäst med avseende på security of supply (leveranssäkerhet).
Å andra sidan ger den modellen sämst resultat sett ur ett
välfärds- och samhällsekonomiskt perspektiv, vilket beror
på att denna regim inte styrs
av priser. Priser har en signaleringsfunktion för eller emot
ytterligare investeringar och
denna kan inte utnyttjas i en
regim med explicita krav på
kapacitetshållande.
NY ETAPP AV ELFORSK MARKET DESIGN — call for papers
Market Designprogrammet har fått finansiering för ytterligare
en treårsperiod.
På programmets hemsida
www.marketdesign.se finns
en projektkatalog (pdf), som
visar vilka projekt som kommer att drivas under den
tredje etappen av programmet.
Om du är intresserad av att
medverka i nästa etapp är du
välkommen att komma in
med konkreta förslag på specifika studier som skulle kunna genomföras inom ramen
för programmet.
4
Vi behöver ha din anmälan
senast den 3 maj.
Sänd din anmälan till:
Elforsk Market Design
c/o EME Analys
Holländarg 23 4t
111 60 STOCKHOLM
[email protected]
Newsletter #6
Möjligheter till effektreduktion hos
medelstora kunder kartlagd
ÅF hittar potential motsvarande 300-340 MW i studie för Elforsk Market Design
I arbetet med att identifiera potential för efterfrågereduktioner, har hittills
mest fokus lagts på antingen de allra minsta förbrukarna, hushållen, eller
på de stora elintensiva
industrierna. På uppdrag
av Market Designprogrammet har ÅF under
hösten studerat förutsättningarna för effektreduktioner hos den hittills förbisedda gruppen mellanstora elkunder.
Det är ett fyrtiotal företag
som har intervjuats per telefon om deras möjligheter att
genomföra en effektneddragning. De intervjuade företagen återfinns inom järn- och
stål-, smides-, värmebehandlings-, kemi-, gjuteri- och
livsmedelsindustrin. I studien
ingick även att göra en närmare analys av tre utvalda
områden: fryslager, fastighetsförvaltningsbolag med
köpcentra och företag med
överkapacitet.
Totalt bedöms potentialen i
de undersökta branscherna
uppgå till mellan cirka 300
och 340 MW. Av dessa står
fastighetsförvaltningsbolag
för drygt 200 MW. Den stora
potentialen inom fastighetsförvaltning förklaras med att
man inom denna sektor kan
uppnå effektreduktioner genom förändringar i kringsystem till låga kostnader. Genom omprogrammering av
styr- och reglerutrustning
kan starten av ventilationsanläggningar förskjutas en till
tre timmar. Den effektreduktion som uppnås per anläggning är begränsad, men det
totala antalet anläggningar är
desto fler. Därav den stora
totala potentialen.
Inom de industribranscher
som studerats finns en potential som bedöms ligga
kring 90-130 MW i hög- resp
lågkonjunktur. Att potentialen till viss del är konjunkturberoende förklaras av att det
inom dessa branscher handlar om att kunna utnyttja
överkapacitet eller tillfälligt
ledig kapacitet genom att
göra korta stopp eller t ex
förskjuta starten av en process med några timmar. Det-
ta gäller inom järn- och stålindustrin, men också inom
kemi- och livsmedelsindustrin.
Den prismodell som använts
vid studien ger priser i intervallet 3-10 kr/kWh (3001000 öre/kWh) i cirka 40 timmar per år. En sådan prisnivå
är inte tillräcklig för att motivera industrierna att avstå
produktion eller att göra specifika investeringar i anläggningarnas utrustning för att
kunna reagera på prissignalerna. Av det skälet blir den
identifierade potentialen i
princip helt beroende av
överkapacitet och marginaler
i befintliga system. För att
potentialen ska öka, krävs
antingen högre priser vid
topparna eller att priser i den
nivå som studerats uppträder
oftare än 40 timmar per år.
prisområdessäkringar, berättar Torkel Rolfseng. Den prissäkring som görs sker till systempris och den kraft som
räknas av till spotpris görs i
det prisområde som förbrukning sker.
Torkel tillstår att medvetenheten hos kunden kring skillnader mellan systempris och
områdespriser sannolikt är
låg. TEV arbetar därför på att
förbättra sin kommunikation
till kunden.
Samtidigt konstaterar man
att betydelsen av prisområdesavvikelser blir försumbara
för en hushållskund.
Exakt hur mycket eller hur
stor andel av energin som
Rapporten ”Studie av effektreduktioner hos mellanstora
kunder” (Elforsk rapport
06:11) finns att hämta på
Market Design-programmets
hemsida
www.marketdesign.se .
Forts från sid 3.
punkt. Dels eliminerar man
volymrisken helt och hållet,
eftersom kunden från början
bestämmer vilken volym man
vill ha ett fast pris på och alla
avvikelser i faktiskt förbrukad
kraft gentemot prognos/
inköp kommer att debiteras
till spotpris.
- För oss reducerar det här
avtalet också behovet av
5
Forts på sid 6.
Newsletter #6
Undersökning om kundernas värdering
av en avbrottsfri leverans avslutad
Fredrik Carlsson och Peter
Martinsson på Handelshögskolan i Göteborg har
avslutat sin studie kring
konsekvenserna, mätt i
monetära termer, av elavbrott för hushåll, jordbrukare, industriföretag, handelsföretag samt offentlig
sektor. Arbetet har genomförts mellan år 2003
och 2005 i form av enkäter och den slutgiltiga rapporten ligger nu klar.
I analysen skiljer Carlsson
och Martinsson på aviserade
och ej aviserade avbrott.
Med ett aviserat avbrott avses att kunden känner till
elavbrottet minst tre arbetsdagar innan det inträffar.
Dessutom har de studerat vid
vilka tidpunkter som ett elavbrott orsakar de största kostnaderna. Studien omfattar
fyra olika kundgrupper: hushåll, företag, jordbruk och
offentlig sektor. Hushållen
har fått uppge sin betalningsvilja för att undvika avbrott
medan de övriga har fått
uppge vilken kostnad som de
skulle ha vid olika avbrott.
Som väntat är avbrottskostnaderna som störst för industriföretagen, följt av han-
dels- och tjänsteföretagen.
När det gäller normaliserade
avbrottskostnader
är
de
störst för handels- och tjänsteföretag. Jordbruk har den
lägsta normaliserade kostnaden. Olikheterna mellan svaren är stor, vilket avspeglas i
stora konfidensintervall.
Även om det kan vara komplicerat att jämföra resultat
av olika studier, finns en intressant jämförelse med den
tidigare stora svenska avbrottskostnadsundersökningen (Svenska Elverksföreningen, 1994). Att kostnaderna har ökat verkar vara klart.
Hur stor ökningen är varierar
dock väldigt mycket. Ökningen är klart större för aviserade avbrott än för avbrott som
inte är aviserade. Variationen
i ökningen kan bero på att
kostnadsökningarna har varit
väldigt heterogena.
Vad kan man då dra för övergripande slutsatser av denna
undersökning?
- För det första kan man se
att kostnaderna av elavbrott
har ökat sedan den tidigare
undersökningen gjordes. Huvudorsaken till denna ökning
är antagligen att beroendet
av el har ökat både för hus-
hållen och för företag och
offentlig sektor, säger Fredrik
Carlsson.
En annan omständighet som
Fredrik Carlsson och kollegan
Peter Martinsson lyfter fram
är att kostnaderna varierar
oerhört mellan olika företag,
mellan olika sektorer och
mellan olika hushåll. Man bör
därför tolka genomsnittsvärden från den här typen av
studier med stor försiktighet,
menar de.
En jämförelse av resultaten
görs också med den uppdatering av studien från 1994
som gjordes år 2003 (Svensk
Energi, 2004). Detta var en
studie där man inte samlade
in exakt data om avbrottskostnader. Istället gjordes ett
antal intervjuer med branschföreträdare och företag. Det
övergripande intrycket är att
resultaten från uppdateringen
som gjorde 2003 stämmer
ganska väl överens med nu
avslutade studien; det stora
undantaget är jordbruk.
Rapporterna från Fredrik
Carlssons och Peter Martinssons undersökningar finns att
hämta från
www.marketdesign.se.
Forts från sid 5.
har sålts tillbaka sedan produkten introducerades vet
man ännu inte. En ordentlig
analys av data från den här
kundgruppen kommer att
genomföras senare under
året som en del i en studie
där SINTEF, Statnett och EBL
medverkar.
Avtalsmodellen öppnar även
möjligheter för nätägaren. Ett
minskat effektuttag kan bidra
till att kostsamma investeringar kan senareläggas. En
avtalslösning av det här slaget skulle, i kombination med
dubbelriktad kommunikation,
också kunna leda till att nät-
6
ägaren ser en affärsmöjlighet
att sälja kringtjänster i form
av t ex automatisk bortkoppling av last vid en överenskommen prisnivå.