2015-06-25
Regional handlingsplan för det gemensamma arbetet
kring barn i behov av särskilt stöd år 2015/2016
Utifrån socialstyrelsens bedömningskriterier för barn med psykisk ohälsa
”Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd” är en överenskommelse mellan
Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i Stockholms län. Den har antagits av
alla parter och gäller från 1 jan 2013. Enligt BUS-överenskommelsen ska det finnas
tydliga strukturer för samverkan mellan de båda huvudmännen, på lokal och regional
nivå, bland politiker och tjänstemän.
Lokalt
De lokala strukturerna i varje kommun tar fram rutiner och överenskommelser för
samarbetet utifrån lokala behov. På politisk nivå finns samråd där politiker från kommun
och landstingets sjukvårdsstyrelser träffas några gånger per år.
Regionalt
På regional nivå finns BUSSAM, med chefstjänstemän från kommunerna och landstinget.
Deras uppdrag är att följa och leda den regionala utvecklingen av samverkan kring barn i
behov av särskilt stöd. De ansvarar även för uppföljningen av BUS-överenskommelsen.
Knutet till BUSSAM finns ett BUS-sekretariat med tjänstemän från hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Kommunförbundet Stockholms län, KSL.
BUSSAM rapporterar till en politisk samverkansgrupp mellan KSLs styrelse och
landstinget.
Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2015
En webbenkät skickades till respektive kontaktperson för de lokala BUS-grupperna i länet
med uppmaningen att den skulle besvaras gemensamt av den lokala BUS-gruppen. Det
kom 26 svar på enkäten som omfattar 21 (av 25) kommuner och 12 (av 14) stadsdelar.
Årets uppföljning omfattar följande tre områden:
Det lokala BUS-arbetet
Länets gemensamma SIP, Samordnad individuell plan för barn
Länets gemensamma avvikelserapportering för BUS
Svaren på uppföljningen ligger till grund för denna handlingsplan för BUS år 2015/2016
och gäller Stockholms läns landsting och länets samtliga kommuner.
1
1. Den lokala strukturen för samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Enligt BUS-överenskommelsen ska alla kommuner och Stockholms stads stadsdelar ingå i
en lokal BUS-grupp tillsammans med vårdgivare från landstinget. Chefer från båda
huvudmännens förvaltningar och verksamheter ingår.
Uppföljningen 2015
Samtliga kommuner och stadsdelar i Stockholms stad ingår idag i en lokal BUS-grupp. Av
de 26 lokala BUS-grupper som svarande på enkäten svarar 20 att det finns en lokal BUSöverenskommelse och 6 svarar att det pågår arbete med att ta fram en.
19 lokala BUS-grupper uppger att samarbetet i den lokala BUS-gruppen absolut
underlättat samverkan och 7 att den delvis gjort det.
Vanliga områden eller målgrupper i de lokala BUS-grupperna är:
• Rutiner, gränsdragningsfrågor, informationsöverföring, samordning
• Barn med särskilda behov
• Barn som riskerar att falla mellan stolarna
• SIP (samordnad individuell plan)
• Samverkan kring neuropsykiatrisk problematik/diagnoser
• Barn med hög skolfrånvaro/hemmasittare
• Barn med psykisk ohälsa
• Nyanlända/ensamkommande barn
Aktivitet 2015/2016
Fortsätta följa det lokala arbetet.
En presentation av uppföljningen av det lokala BUS-arbetet år 2015 tas fram för de
lokala politiska samråden. Syftet är att öka kunskapen om det regionala BUSarbetet inom de politiska samråden. Målet är att samtliga politiska samråd på lokal
nivå har tagit del av presentationen.
BUS-uppföljningen 2015 skickas till de lokala BUS-grupperna, chefer inom
kommuneras och landstinget verksamheter och brukarorganisationerna
2. Länets gemensamma SIP, Samordnad individuell plan för barn
BUSSAM har beslutat om en mall för samordnad individuell plan, SIP. SIP-mallen ska
förbättra samarbetet kring barnet mellan de berörda myndigheterna och underlätta för de
familjer som kommer i kontakt med flera myndigheter. Planen ska ge en helhetsbild av
situationen för barnet och se till att barnets behov inte hamnar mellan olika
ansvarsområden.
Uppföljningen 2015
Ungefär hälften har svarat att SIP- mallen fungerar mycket bra eller bra och hälften har
svarat att den fungerar mindre bra eller inte bra.
2
Många av kommentarerna kring detta är framförallt att SIP- mallen är för omfattande, för
omständlig och svår att fylla i. Utifrån resultatet på denna fråga kan konstateras att en
översyn av SIP- mallen skulle behöva göras.
Aktivitet 2015/2016
Se över SIP-mallen med målsättningen att förenkla användningen.
3. Länets gemensamma avvikelserapportering för BUS
BUSSAM har beslutat att ha rutiner för avvikelserapportering i länet. Syftet är att ha en
struktur för att uppmärksamma och kanalisera samverkansproblem till berörda
samverkansparterna med målsättning att de kan lösas lokalt och förebygga att samma
problem uppstår i framtiden. BUS-sekretariatet får kopia på avvikelserna för kännedom
för att få en överblick av både volym och innehåll i de samverkansproblem som finns.
BUSSAM kan inte lösa enskilda tvister men avvikelserapporteringen ger viktigt underlag
för att fånga upp om det finns frågor som är av generell karaktär och därför behöver
hanteras på regional nivå. Avvikelserapporterna kan också bli underlag för kommande
avtal och riktlinjer.
Uppföljningen 2015
Avvikelserapporten används i varierande grad i länet. 18 svarande anser att man kan lösa
frågorna utan att behöva skriva någon avvikelserapport. 5 anger att det är för krångligt att
använda avvikelserapporten. BUS-sekretariatets bild är att avvikelserapporten under 2014
i störst utsträckning använts av funktioner som inte haft en etablerad kontakt med en
lokal BUS-grupp.
Aktivitet 2015/2016
Information och blankett för avvikelserapportering är tillgängligt på KSLs
hemsida. Rapporterna sammanställs och redovisas till BUSSAM.
4. Neuropsykiatriska utredningar som fokuserar på samverkan skola- sjukvård
BUSSAM har ett särskilt uppdrag kring barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som ett led i det arbetet har Stockholms läns landsting, SLL, årligen tagit
fram kommunbaserad statistik kring neuropsykiatriska utredningar för barn sedan år
2012.
Enligt statistiken görs många utredningar i länet och antalet har ökat under flera år. De
har också varit ojämnt fördelade mellan olika delar av länet om man gör
befolkningsrelaterade jämförelser. Statistiken ger ett viktigt underlag för diskussioner
både på regional och lokal nivå hur samverkan kring dessa barn ska utvecklas och
förbättras.
Aktivitet 2015/2016
Fortsätta följa utvecklingen av utredningar i länet och i olika
kommuner/stadsdelar.
3
Arbete med ett stödmaterial för att förtydliga ansvarsfördelningen mellan skola
och hälso- och sjukvård pågår. Representanter från Attention och Autism- och
Aspergerföreningen deltar.
5. Brukarmedverkan
I arbetet med att ta fram länsövergripande överenskommelser och dokument för att
utveckla samverkan mellan kommunerna och landstinget deltar ofta arbetsgrupper med
representanter från kommunerna, landstinget och brukarorganisationer. Dessa underlag
brukar även skickas på remiss till brukarorganisationer innan de färdigställs för politiska
beslut. Dokumenten diskuteras även i de brukarråd som är knutna till Hälso- och
sjukvårdsförvaltningens enhet för psykiatri och enhet för Habilitering, rehabilitering och
hjälpmedel.
Medverkande brukarorganisationer
RSMH Stockholms läns distrikt (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa), SPES
(Suicidprevention och efterlevandestöd) i Stockholms län, Schizofreniförbundet IFS,
Stockholmsdistriktet, Föreningen Balans, Ångestföreningen Stockholms län, OCDföreningen Stockholm, Attention i Stockholms län (intresseorganisation för personer med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), RFHL, (Riksförbundet för Rättigheter,
Frigörelse, Hälsa och Likabehandling), Länsförbundet FUB i Stockholms län (förbundet
för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), Autism & Aspergerföreningen i
Stockholm, RBU i Stockholms län (Förening för familjer med barn och ungdomar med
rörelsehinder), DHR Stockholms läns distrikt (organisation för personer med nedsatt
rörelseförmåga).
Aktivitet 2015/2016
Uppföljningen av det lokala BUS-arbetet och handlingsplanen för BUS år
2015/2016 presenteras för Brukarråden i augusti med diskussion om vad som ska
följas upp år 2016 och vad nästa handlingsplan för BUS ska innehålla
Representanter från Attention och Autism- och Aspergerföreningen deltar i arbetet
med ett stödmaterial för att förtydliga ansvarsfördelningen mellan skola och hälsooch sjukvård
6. Uppföljning av handlingsplanen
Handlingsplanen följs upp kontinuerligt av BUSSAM. Rapportering av uppföljningen
skedde på BUSSAM den 11 juni år 2015.
4
