PLAN MOT DISKRIMINERING
OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Bäckgatans förskola
2016-2017
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Förskolechef Ulrika Ärlig tillsammans med förskolepersonalen.
Vår vision
Alla på förskolan ska känna sig trygga och respekterade. Ingen diskriminering eller annan
kränkande behandling får förekomma. Vår förskola ska vara en plats där man umgås med
kamrater, känner gemenskap och lär sig vara en i gruppen.
Planen gäller från
2016-11-02
Planen gäller till
2017-11-02
Barnens delaktighet
Tillsammans med barnen på förskolan utformar vi trivselregler och håller dessa ständigt
levande i verksamheten. Vi genomför samlingar om känslor och kamratskap varje termin och
under varje ny vårtermin intervjuas även de äldre barnen om hur de uppfattar sin trivsel på
förskolan. Dessa intervjuer ligger till grund för utvecklingssamtal, där pedagoger diskuterar
barnets vistelse tillsammans med vårdnadshavare. Barngruppens intresse, behov och
förutsättningar ligger till grund för arbetet kring likabehandlingens alla områden.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Som en del i vår kartläggning erbjuds vårdnadshavare vartannat år att delta i en
enkätundersökning rörande sitt barns vistelse på förskolan. Vårdnadshavare ges även
möjlighet att vara delaktiga och därmed kunna påverka arbetet med likabehandlingsplanen
genom utvecklingssamtal, föräldraråd, föräldramöte och vid inbokade samt dagliga samtal
med personal. Tillsammans verkar vi för barnens bästa och förväntar oss därmed att
vårdnadshavare ställer sig bakom förskolans värdegrund och trygghetsarbete. Värdegrunden
omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika
värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor.
Personalens delaktighet
En personal har det övergripande ansvaret för att upprätta planen tillsammans med övrig
personal. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är en stående punkt under
vårens andra APT för en djupare utvärdering.
Förankring av planen
Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras för vårdnadshavare i
samband med höstens föräldramöte. Planen läggs ut på förskolans hemsida och presenteras
för nyanställd personal. Ett exemplar finns även i tamburen på varje avdelning och den skickas
även hem till vårdnadshavare via mejl.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Planen utvärderades av personalen i det pedagogiska bokslutet. Uppföljning har genomförts
kontinuerligt och utvärdering av föregående plan ägde rum på utvärderingsdagen. På
Bäckgatans förskola diskuterar och reflekterar vi över likabehandlingsarbetet dagligen, då vi
ständigt ställs inför situationer tillsammans med barnen, som berör ämnet. Barnintervjuer har
genomförts och enkät har skickats ut till vårdnadshavare.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Förskolechef, barn, vårdnadshavare och pedagoger.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Under året som gått har vi lagt stor vikt vid värdegrundsarbetet. Vi menar att en trygghet i
barngruppen lägger grunden för allt lärande.
Vi har tillsammans med barnen samtalat om hur man är en bra kompis samt hur man hanterar
konflikter. På så vis har vi gjort barnen delaktiga i värdegrundsarbetet. Vi har pratat med
barnen om hur viktigt det är att lyssna på varandra för att visa respekt och försökt få dem att
förstå innebörden i att vara mot andra som man vill att andra ska vara mot en själv. Barnen
har gjorts delaktiga i våra trivselregler och har tillsammans skapat vår trivselvägg där man då
och då blir påmind om hur man är en bra kompis.
Genom lekgrupper som sammansätts utifrån pedagogernas observationer samt barns egna
önskemål, ges alla barn möjlighet att leka med varandra i olika konstellationer. Genom detta
uppmärksammas barnen på att alla är olika men lika mycket värda och att man kan ha roligt
tillsammans ändå.
Vi har under året arbetat tematiskt med Barbapappa. Med hjälp av figurernas olika utseende
och intressen har vi även där kunnat visa på olikheter och använt oss medvetet av dem i
situationer som uppstått på ett konkret sätt för att uttrycka att olikheter är bra.
Vi har sett att vårt arbete har lett till att nya barn har kommit in i gruppen på ett tryggt sätt. Vi
upplever att barnen på förskolan är trygga med oss pedagoger och varandra samt att de vågar
säga vad de känner.
Vi ser att vårt värdegrundsarbete med barnens delaktighet och närvarande pedagoger
resulterar i trygga harmoniska barngrupper.
Utvärderings metoder
Personalen diskuterar likabehandlingsarbetet på veckoplaneringar/APT och utvärderar
arbetet i det pedagogiska bokslutet.
Genom samtal med barnen
Vårdnadshavare deltar genom enkäter.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-06-30
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Ulrika Ärlig, förskolechef.
Främjande insatser
Främjande arbete
Områden som berörs av insatserna är
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Kränkande behandling
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Policy
Alla barn ska ges lika möjligheter att delta i verksamheten oavsett behov och förutsättningar.
Främjande insatser:
Närvarande och delaktiga pedagoger i barngrupperna för att vägleda och stödja
barnen i deras samspel
Flexibilitet och öppenhet för förändring ligger till grund för att tillsammans med
barnen stimuleras och utvecklas. Vi jobbar för att på bästa sätt ge barnen inflytande
och vara delaktiga över sin dag på förskolan
Båda avdelningarnas barn möts dagligen i lek tillsammans på vår gemensamma
utegård
Medvetet delar vi dagligen in barnen i organiserade gruppkonstellationer, så att
möjlighet ges att leka med kompisar som de vanligtvis inte väljer. Fokus läggs på
aktiviteten, som barnen i de olika konstellationerna får i uppdrag att utforska
Rum med material anpassade för olika intressen och behov, både inomhus- och
utomhus finns, så att barnen närhelst de vill kan leka med det som faller dem in
TSS (tecken som stöd) används för att stödja det enskilda barnets inlärningsförmåga
Pedagoger tillägnar sig kunskap om funktionshinder som vi möter i barngruppen
Personalen diskuterar värdegrundsfrågor kontinuerligt vid arbetslagsmöten och har
alltid som mål att vara närvarande i barnens lek, observera och stödja barnen vid
behov.
Mål och insatser
Nedan beskrivs förskolans mål inom de olika områden likabehandlingsplanen berör samt vilka
insatser som görs för att uppnå målen.
1. Kränkande behandling
Förskolans mål:
Förskolans mål är att förhindra all form av kränkande behandling. Barnen ska känna sig
välkomna och trygga med sina kamrater, med personalen och miljön. Barnen ska uppmuntras
att bli självständiga och respekterade individer, som vågar sätta gränser, då de på något sätt
känner sig kränkta.
Insats
Närvarande och delaktiga (direkt och indirekt) pedagoger i leken, inomhus och
utomhus, för att vägleda och stödja barnen i deras konflikthantering.
Personalen föregår med goda exempel genom att visa hur man förhåller sig mot
varandra, stora som små.
Personalen uppmuntrar positiva och empatiska handlingar.
När kränkande behandling uppstår mellan barn informeras berörda vårdnadshavare.
All personal dokumenterar händelser som vi anser kan vara kränkande,
dokumentationen används sedan som underlag att följa upp och diskutera på våra
veckoplaneringar.
2. Kön (man/kvinna/transsexuell)
Förskolans mål:
Förskolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och
pojkar ska ges lika stort inflytande över hur den pedagogiska miljön ser ut där barnens
intressen, behov och förmågor ligger till grund för miljöns utformande.
Insats:
För att könsneutralisera inomhusmiljöerna används färgnamn för förskolans olika rum.
Ex ”regnbågsrummet”, ”blåa rummet”, ”bron” osv.
Personalen kartlägger lekmiljöerna genom observationer för att se hur de används av
barnen. Efter behov förändrar personalen lekmiljöerna så att de tilltalar alla barn,
oavsett kön.
Vi ställer frågor till barnen om miljön och material för att få reda på deras intresse,
erfarenheter och önskemål.
Förskolan tillhandahåller ett varierat lekmaterial som kan tilltala både flickor och
pojkar.
Förskolan lånar litteratur från biblioteket med varierat innehåll som kan tilltala barnen
oberoende av vilket kön de har.
Personalen tänker på att använda ett könsneutralt språkbruk.
3. Könsidentitet eller könsuttryck
Förskolans mål:
Förskolan ska arbeta för att alla barn ska känna stolthet över sin person, oavsett kön.
Insats:
Personalen uppmuntrar alla barn i förskolan oberoende av kön.
4. Etnisk tillhörighet
Förskolans mål:
Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra oavsett etnisk
tillhörighet och kulturell bakgrund.
Insats:
Förskolans personal belyser och uppmärksammar flerspråkighet, kulturalitet och
levnadssätt på ett positivt sätt genom att, vid behov/intresse, skapa tillfällen för
samtal med barnen kring att vi har olika språk, kulturer och utseende och att vi
oberoende av detta har ett lika värde.
All pedagogisk personal ska känna till vilket land alla barn kommer ifrån och vilket
modersmål barnen har.
Vid behov, delas informationsblad ut på olika språk.
Vid samtal/föräldramöte erbjuds tolk vid behov.
5. Religion eller annan trosuppfattning
Förskolans mål:
Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra oavsett religiös
åskådning eller trosuppfattning.
Insats:
Vid behov/intresse/frågor skapar personalen tillfällen för samtal med barnen kring
olikheter i trosuppfattningar, religiösa högtider, seder och vanor. Vi strävar efter att
stimulera varje barns förmåga att respektera samt skapa förståelse för andra
människors kulturella bakgrund, religiösa åskådning och- eller annan trosuppfattning.
Vi vill utveckla barnens förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av
trosuppfattning/religion. Vid samtal med barnen kring ämnet värderas inte deras
tankar och frågor inom ämnet utan möts med öppenhet och respekt att vilja lära och
vet mer.
Vid våra högtider belyser vi traditioner utifrån de religioner och trosuppfattningar som
förekommer på förskolan.
Genom samtal med vårdnadshavare, eventuella fortbildningar och läsning av relevant
litteratur/internetinformation tillägnar sig pedagogerna, vid behov, ökad kunskap
inom området.
Om barn/familjer har sådan trosuppfattning att specialkost erfordras informeras
personalen om detta för att minimera missförstånd vid måltider, högtider och annat.
6. Funktionsnedsättning
Förskolans mål:
Alla barn och vuxna oavsett typ av funktionsnedsättning (fysisk, psykisk eller
begåvningsbegränsning) ska bli respekterade av samtliga inom förskolan. Ingen ska känna sig
diskriminerad på grund av en funktionsnedsättning.
Insats:
Utefter förskolans förutsättningar anpassas lokaler och material efter alla barn oavsett
funktionshinder.
Vid behov ges information och handledning av specialpedagog gällande olika typer av
funktionshinder som kan finnas i barngruppen och arbetssätt inom området.
Kompetensutbildning inom neuropsykiatriska funktionshinder har givits och kommer
fortsättningsvis att ges för personalen i förskolan.
Tecken som stöd används för att förstärka språket och det enskilda barnets
inlärningsförmåga.
Vi upplyser barnen om att vi alla är olika men lika mycket värda.
7. Sexuell läggning
Förskolans mål:
Förskolan ska arbeta för förståelse och respekt för människor med olika sexuella läggningar
(homosexualitet, bisexualitet, transsexualitet eller heterosexualitet) samt olika typer av
familjekonstellationer.
Insats:
Vid behov/intressen/frågor för vi samtal kring ämnet med barnen där fokus läggs på
olikheter och att vi oavsett läggning är lika mycket värda.
Vid behov/intressen/frågor skapas tillfällen för samtal med barnen kring olikheter i
familjekonstellationer. Oberoende av vilken typ av familjekonstellation påtalas allas
lika värde.
Litteratur som belyser olikheter i familjekonstellationer har lånats och kommer
framöver också att lånas.
8. Ålder
Förskolans mål:
Ingen ska få någon form av negativ särbehandling på grund av ålder.
Insats:
Alla barn, oberoende av ålder, uppmuntras inom alla områden på förskolan med
hänsyn till barnets intressen, behov och förutsättningar.
Ansvarig
Förskolechefen och all personal på förskolan.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Planerade samtal och diskussioner i arbetslagen
Föräldraenkäter som kommunen skickar ut
Barnobservationer
Barnintervjuer
Utvecklingssamtal samt daglig kontakt med vårdnadshavare
Kartläggning av utomhus- och inomhusmiljön
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Trygga och otrygga platser i miljön
Hur barn och föräldrar kommer involveras i kartläggningen
Vårdnadshavare involveras genom planerade samtal och daglig kontakt. Barnen
involveras genom samtal, olika typer av intervjuer samt observationer.
Intervjuer med barnen enskilt- och eller i grupp.
Vårdnadshavare samtalar med sitt/sina barn om trygghet på förskolan.
Vi lyfter planen mot diskriminering och kränkande behandling på introduktionen av
förskolan, på föräldramöten och på föräldraråd.
Hur personalen kommer involveras i kartläggningen
Personalen kommer involveras genom diskussioner på APT och planeringsdagar, daglig
föräldrakontakt samt genom intervjuer och observationer.
Resultat och analys
Efter att ha genomfört barnobservationer och samtalat med barn och vårdnadshavare är vi
överens om att värdegrundsarbete är ett område som vi alla aktivt och ständigt måste arbeta
med, för att kunna trivas och må bra på förskolan.
För att barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker vill vi bli
bättre på att kartlägga och dokumentera vad barnen visar intresse för i lek och lärandemiljön.
Vi ser ett behov av att kunna inspirera till att erövra nya kunskaper med hjälp av bland annat
nytt lekmaterial.
Förebyggande åtgärder
Områden som berörs av åtgärden:
Kränkande behandling
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Mål och uppföljning
Vårt mål är att förhindra all form av kränkande behandling och därmed förebygga att det
uppstår på vår förskola. Barnen ska känna sig välkomna och trygga med sina kamrater, med
personalen och i miljön. Vår vision är att barnen ska bli självständiga och respekterade
individer, som vågar säga ifrån, då kompisar beter sig på ett sätt som barnet ifråga inte
accepterar. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konfliktsituationer,
genom att få verktyg att sätta ord på sina känslor, respektera och förstå varandras olikheter
samt ta ansvar för egna handlingar.
Barnens språkliga och kommunikativa förmåga i samspel med andra barn och vuxna ska
stimuleras och utvecklas. Omsorgsförmåga och hänsynstagande till andra människor
grundläggs bland annat på förskolan och detta vill vi att barnen tillägnar sig en förståelse för.
Varje enskilt barn ska efter sina förutsättningar utveckla sin förmåga att hantera konflikter,
fungera enskilt och i grupp samt försöka förstå andras perspektiv. Vi vill Införliva en förståelse
för att alla människor är lika mycket värda oavsett bakgrund och förutsättningar. Vi vill visa på
att vi kan ha roligt tillsammans och lära av varandra.
Uppföljning av våra mål sker både spontant vid situationer som uppstår i verksamheten, på
våra veckoplaneringar och APT men också mer systematiskt och kontinuerligt under
planeringar och träffar under verksamhetsåret.
Åtgärder:
När kränkande behandling uppstår ingriper personalen omedelbart och barnets
berörda vårdnadshavare informeras.
Samarbets-/tillitsövningar, kompismassage, rollspel, gruppstärkande aktiviteter,
skapande verksamhet, litteratur, streamat material och sånger som knyter an till att
skapa samt upprätthålla goda relationer använder vi oss av i vårt arbete för att
motverka kränkande behandling.
All personal dokumenterar händelser som anses vara kränkande, dokumentationen
används sedan som underlag att följa upp och diskutera på våra veckoplaneringar.
Tillsammans med barnen skapar vi varje år gemensamma former för hur vi vill att det
ska vara på förskolan, för att alla ska känna sig trygga, välkomna och kunna trivas.
Vi vägleder barnen i deras lek och samspel om vi upptäcker att de behöver stöttning
vid till exempel kontaktskapande, konflikthantering, att vänta på sin tur, att dela med
sig, att lyssna på och respektera varandra samt uttrycka sin vilja och åsikt. Genom
dessa konkreta upplevelser tillägnar sig barnen ansvarskänsla och social
handlingsberedskap.
Konflikter och missförstånd som uppstår hjälper vi vuxna barnen att reda ut, om de
inte klarar av att lösa dem själva. Vi lägger inte in våra egna värderingar utan lyssnar
aktivt till de barn som är inblandade i den givna situationen och vad dem har att säga.
Fokus läggs på händelsen i första hand, inte på det enskilda barnet.
Estetiska uttrycksformer och konkret material får ligga till grund för att barnen med
alla sina sinnen ska få möjlighet att kommunicera och förmedla upplevelser,
erfarenheter, idéer och tankegångar i arbetet med att stärka den emotionella
kompetensen.
Samarbete med hemmen, när det gäller barnens fostran och med vårdnadshavare
diskutera regler och förhållningssätt i förskolan
Motivera åtgärd:
Genom personalens observationer över barngruppen ser vi behov av att kontinuerligt jobba
med värdegrundsfrågor. Syftet med åtgärderna är att bidra till att alla barn i förskolan ska
känna trygghet och uppleva att det är roligt och lärorikt att vistas i verksamheten.
Ansvarig:
All personal medverkar aktivt med åtgärderna.
Datum när det ska vara klart:
Arbetet pågår under hela perioden okt 2015 - okt 2016
Rutiner för akuta situationer
Policy: All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
Barn som blivit kränkt eller känner till någon kränkning ska snarast ta kontakt med en
vuxen.
Vid lek utomhus finns vuxna med.
Vid lek inomhus finns vuxna med.
Observationer av barns lek och klimatet i barngruppen.
Samtal med barnen om trivsel och trygghet.
Samtal med barnen om att det är bra att berätta för vuxna.
Samtal vid arbetslagsplanering om barns trivsel och trygghet.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till:
Förskolans personal, specialpedagog eller förskolechef.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:
Ansvarspedagog lyfter händelsen i arbetslaget.
Arbetslaget vidtar lämpliga åtgärder.
Förskolechef och specialpedagog informeras.
Förskolechef anmäler ärendet till huvudmannen.
Samtal med berörda barn och vårdnadshavare genomförs av ansvarspedagog och
specialpedagog.
Samtal i arbetslaget.
Dokumentation sker skriftligt.
Om kränkningarna fortsätter kallar förskolechef vårdnadshavare, ansvarspedagog och
specialpedagog till möte.
Handlingsplan upprättas vid behov.
Återkoppling till vårdnadshavare sker av personal och förskolechef samt följer upp
ärendet inom två månader efter anmälan har gjorts till huvudmannen
Vid behov sker anmälan till socialtjänst.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal:
All personal ingriper omgående aktivt för att stoppa en kränkning och meddelar
förskolechefen om händelsen.
Om barnet ger uttryck för att han/hon känner sig kränkt av någon personal, till
personal eller vårdnadshavare överlämnas detta till förskolechefen.
Förskolechef anmäler ärendet till huvudmannen.
Förskolechefen ansvarar för att en utredning görs där båda parter får komma till tals,
dokumenterar och följer upp ärendet.
Rutiner för uppföljning:
Uppföljningssamtal genomförs av ansvarspedagog och specialpedagog inom 2 -4 veckor efter
första samtalet. Har kränkningarna inte upphört tas kontakt med förskolechef för vidare
beslut. Ytterligare kontakt med vårdnadshavare tas av ansvarspedagogen för att bekräfta att
kränkningarna upphört och ärendet kan avslutas tas en tid efter uppföljningssamtalet. Om
förskolechef kallat till möte sköts uppföljning av specialpedagog och förskolechef.
Rutiner för dokumentation:
Arbetslaget dokumenterar vid händelser som inträffat. Blanketter finns i kvalitetshandboken,
flik 6.
Rapportering om kränkande behandling, vid upprepad kränkning
Anmälan om diskriminering och kränkande behandling
Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan
kränkande behandling
Dokumentation skall arkiveras hos förskolechefen.
Ansvarsförhållande:
All personal ansvarar för att stoppa kränkningar.
Arbetslaget ska vidta åtgärder vid uppmärksammande kränkningar.
Förskolechef informeras och ansvarar för dokumentation när kränkningar inte upphört.
Vad säger styrdokumenten?
FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en
rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn
och ungdomar får ske.
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning.
Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det
ska finnas en plan mot kränkande behandling.
Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även
diskrimineringsgrunderna.
Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot
diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller
elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.
Enligt dessa lagar råder det:
förbud mot kränkande behandling.
förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
förbud mot trakasserier.
förbud mot repressalier.
Förskolans och skolans läroplaner
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är
värden som skall hållas levande i arbetet med barnen.
Lpfö 98 (rev 2010)
2.1 Normer och värden
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse
för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Mål
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar:
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och
livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget
värde,
• att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och
• att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.
Arbetslaget ska
• visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i
förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa
solidaritet,
• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut
missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor,
• göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar
som styr deras synpunkter och handlande, och
• samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera
regler och förhållningssätt i förskolan.
2.7 Förskolechefens ansvar
Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och inom givna ramar, ett särskilt
ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram
för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda.
Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17)
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten
och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande
särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan
som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter
om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller
hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 § arbetsmiljöförordningen).
Socialtjänstlagen
Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl.
14 kap. 1 § i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten
skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan
innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra
en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt
socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda
begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan
även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande,
trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp.
Förklaring av begrepp
Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner.
Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av de
diskrimineringsgrunder som lagen omfattar.
Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till
trakasserier.
Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller
bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om
sexualiserat språkbruk.
Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna
måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av
frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse.
Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon,
knuffas eller att rycka någon i håret. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och
hårdhänt tillsägelse.
Repressalier är när ett barn utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av
förskolans personal p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan.
Mobbning är när ett barn gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar
från en eller flera personer.
Diskrimineringsgrunderna
Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller
kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna
diskrimineringsgrund.
Könsidentitet eller könsuttryck – Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i
form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende
på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett
könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen.
Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning.
Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige
kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en
har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund.
Religion eller annan trosuppfattning - religionsfrihet
Funktionsnedsättning – Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller
intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både
sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt
som exempelvis allergi och dyslexi.
Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet.
Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är
dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.)
Ur: ”Lika rättigheter i förskolan - handledning” (2013) Diskrimineringsombudsmannen DO
