Grösjön - Länsstyrelserna

Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
Grösjön – nätprovfiske 2011
Sjönamn
Grösjön
Sjöyta
(km2)
0,16
Avrinningsområde
88 Helge å
Största djup
(m)
2,5
Koordinater
(RT90)
622305
135958
Omsättnings- Höjd över
tid (år)
havet (m)
0,30
140
Sammanfattning
•
•
Bedömningen av status för fisk i Grösjön enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (NV
2007:4 bilaga 1) blir hög status 2011.
o fem av sex möjliga index (totalt åtta index) indikerar försurningspåverkan
o två av sex möjliga index (totalt åtta index) indikerar näringspåverkan
Länsstyrelsens bedömning av resultaten för fisk med avseende på försurningsgrad blir klass
2, dvs. sjöar där försurningskänsliga fiskarter (ex mört) uppvisar reproduktionsstörningar.
Försurningsgrad
2
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Måluppfyllelse
kalk
Ja
Rovfisk- eller
karpfiskdominerad
Rovfisk
Ekologisk status
(EQR8)
Hög
Sjön provfiskades av Länsstyrelsen Skåne i mitten av juli månad 2011.
Fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät (SIS, 2006)
varvid åtta bottensatta nät lades ut.
Grösjön har tidigare provfiskats av Länsstyrelsen Skåne vid tre tillfällen, 2002, 2005 och
2008.
Syftet med provfiske är kalkningseffektuppföljning, regional miljöövervakning och
statusbedömning för vattenförvaltningen.
De vattenkemiska förhållandena har varit tillräckligt bra under femårsperioden 2006-2011,
för att uppnå satt mål, pH minst 6,0.
Dåliga syreförhållanden från strax under en meters vattendjup under 2011, påverkade
fångstresultatet negativt.
o sjöns extremt höga vattenfärg och dess höga vattentemperatur var sannolika orsaker
till hög syreförbrukning i bottenvattnet 2011
Totalt fångades fyra fiskarter under 2011 – alla har tidigare fångats.
Antal individer och vikt 2011.
o avvek med lägre fångst än tidigare år
o avvek med högre antal för abborre och lägre antal för mört än i andra
sydvästsvenska skogssjöar
o avvek med högre vikt för abborre och braxen än i andra sydvästsvenska skogssjöar
o avvek med lägre vikt för mört och sarv än i andra sydvästsvenska skogssjöar
Abborre dominerade fångsten i antal under 2011.
Braxen dominerade bland karpfiskarterna 2011, både med avseende på antal och vikt.
Mörtsamhället visade tydliga tecken på en förnyad försurningspåverkan under 2011.
o reproduktion saknades
o en signifikant ökad medellängd
o en signifikant ökad medelvikt
1
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
BAKGRUND
Figur 1. Grösjön
Områdesbeskrivning
Kalkstart:
1988
pHokalk_2007/2008: 5,06
pH1860, ca.:
5,65
∆pHrelativt pH 1860: 0,59
Mål:
- Vattenkemi; pH=6,0
- Biologi:
Reproducerande mört,
obetydlig försurningspåverkad bottenfauna.
Figur 2. Det kalkade åtgärdsområdet, Grösjön
Grösjön ligger i en våtmarksrik barrskog strax väster om Finjasjön och avrinner till Finjasjön i
Almaån via Mjölkalångaån, i det kalkade åtgärdsområdet Grösjön och inom Helge ås
avrinningsområde. Grösjön är grund med ett medeldjup på 1,6 m och med en mycket kort
omsättningstid (ca 0,3 år). Kalkning startade 1988 med sjökalkning.
2
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
Vattenkemi
Syra- och buffertförhållande samt vattenfärg
pH och alkalinitet från år 1985 och framåt. Kalkstart 1988.
pH
8,00
7,50
Period 2006-2011
pH
Alk
Färg
Alk/Acid µekv/l
1100
MO GRÖSJÖN - ÅO Grösjön - HELGE Å - Hässleholms kn
1000
Start kalkning
800
6,50
700
pH
600
6,00
500
5,50
400
5,00
300
200
4,50
100
4,00
0
Figur 3. Syra- och buffertstatus 1985-2011
Alk/acid uekv/L
900
7,00
Antal st.
Min
1:a kvartil
19
µekv/L
5,98
6,55
19
mg
Pt/L
19
44
97
270
295
Median
Medel
6,64
6,71
151
152
330
358
3:e kvartil
Max
6,93
7,46
200
266
365
600
Tabell 3. Statistik för de senaste sex åren
Grösjön är idag starkt brunfärgad med en median vattenfärg på 330 mg Pt/L. Grösjön har
genom direkta kalkningsinsatser fått en relativt stabil och tillfredsställande försurningskemi
(m. avs. på pH och alkalinitet).
Målet med pH ≥ 6 under minst fem år, har uppnåtts för perioden 2006-2011.
Näringsförhållanden
Variabel
Säsong
Antal
Medel
Median
Min (år)
Max (år)
(1:a – 3:e kvartil)
6 (5,8-6,3)
5,5 (4,8-6,3)
5 (2011)
4 (2005)
7 (2005)
7 (2011)
PO4-P μg/L
PO4-P μg/L
Vår
Sommar
4
4
± 95 % CL
4 ± 0,8
4 ± 1,3
TP μg/L
TP μg/L
Vår
Sommar
4
4
22 ± 2,0
41 ± 6,1
22 (20,5-22,5)
39 (36-44)
19 (2002)
36 (2011)
24 (2011)
49 (2002)
NO3-N μg/L
NO3-N μg/L
Vår
Sommar
4
4
305 ± 51
46 ± 51
297 (281-321)
24 (16-53)
258 (2011)
12 (2011)
1 349 (2005)
123 (2008)
TN μg/L
TN μg/L
Vår
Sommar
4
4
776 ± 83
1 014 ± 253
806 (758-1 061)
960 (824-1 150)
623 (2005)
787 (2008)
840 (2011)
1 349 (2005)
Tabell 4. Satistik för näringsvariabler vår och höst under provfiskeåren 1998-2011. Gul markering visar direkt
växttillgänglig form av fosfor och kväve sommartid. Rödmarkering visar på underlag för bedömning av status med
avseende på näringsämnen inom vattenförvaltningen.
De år en sjö provfiskas genomförs en utökad vattenkemisk provtagning under vår (april) och
sommar (augusti). I tabell 2 har data för näringsämnena fosfor och kväve sammanställts
säsongsvis.
Halten fosfat-fosfor (PO4-P) är stabil och relativt hög och skiljer sig inte mellan säsongerna.
Resultaten i tabell 4 visar att fosfor (som PO4-P) inte är tillväxtbegränsande i Grösjön. Kväve
däremot (som NO3-N) kan vara tillväxtbegränsande sommartid. Koncentrationen av nitrat-kväve
(NO3-N) är sommartid cirka en tiondedel av den under våren.
3
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
Koncentrationen av totalfosfor är relativt hög under vår och ökar med ca 50 % sommartid och blir
då mycket hög. Koncentrationen av totalkväve är måttligt hög under våren och stiger med cirka en
fjärdedel till sommaren. Under 2011 var speciellt oxiderat kväve lågt, oberoende av säsong.
Väder
Lufttemperaturen vid Grösjöns utlopp och för perioden 1985-2010 har modellberäknats enligt
SMHI:s luftmodell, http://luftwebb.smhi.se/ .
Lufttemperatur oC, månadsmedelvärden
Nederbörd mm, månadsmedelvärden
Figur 4. Årsnederbörd nära Grösjön 1985-2010
Figur 5. Månadsnederbörd nära Grösjön 1985-2010
År 2011 inleddes temperaturmässigt sett, och relativt perioden 1985-2010, med en extremt varm
januari (+6,1 oC mot normalt -0,8 oC) men kall februari månad (-2,3 oC mot normalt -0,8 oC), följt
av en normal mars månad, se figur 4. Därpå följde en extremt varm april månad (+9,1 oC mot
normalt +6,1 oC) följd av en normal till något varm period från maj och året ut. November och
december var betydligt varmare än normalt.
Nederbörden 2011 avvek avsevärt relativt medelmånaden för perioden 1985-2010, se figur 5. Fram
till och med mars 2011 föll en mindre än normal mängd nederbörd. Under april var nederbörden
betydligt under den normala (18,8 mm mot normala 45,3 mm). Från maj till och med september var
nederbörden över den normala med en mycket stor nederbörd i augusti (143,6 mm mot normala
88,1 mm). Därefter var nederbörden normal bortsett från i november då den var extremt låg (245,3
mm mot normala 78,0 mm).
Vädret under provfiskedygnet förde med sig en klar himmel, en svag till måttlig västlig vind samt
en lufttemperatur på 21,5 oC.
Sportfiskesituation och fisketryck
Det finns idag inget allmänt sportfiske i Grösjön. Markägare och andra sportfiskare bedriver ett
visst nät- och handredskapsfiske i sjön. Sportfisketrycket bedöms vara lågt.
4
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
PROVFISKERESULTAT
Tabell 5. Provfiskeuppgifter
Sjönamn
Grösjön
Yttemperatur
(oC)
22,1
Koordinater
(RT90)
622305-135958
Bottentemperatur
(oC)
20,7
Datum 1:a nätläggning
2011-07-14
Siktdjup
(m)
0,6
Antal bottennät
(st.)
8
Antal pelagiska
nät (st.)
0
Provfisket genomfördes under en natt med åtta nät av typen Norden 12. Endast ett provfiskedjup
avfiskades; 0-3 m med åtta nät (Grösjöns största djup är 2,5 m). Provfisket var standardiserat och
följde Naturvårdsverkets aktuella Undersökningsmetodik för provfiske i sjöar. Resultaten från
provfisket har redovisats till central datavärd, SLU, och finns här:
http://www.slu.se/sv/fakulteter/akvatiska-resurser/databaser/databas-for-sjoprovfiske-nors/ .
Åtta nät lades ut den 14 juli och togs upp den 15 juli 2011, se figur 6.
Figur 6. Nätläggningskarta och nättläggningsdjup
3
4
6
2
5
1
7
8
5
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
Vattentemperatur och syrgasmättnad i djupled vid provfisketillfället visas i figur 7 nedan.
Temperatur oC och syrgasmättnad %
Kommentar:
• Siktdjupet den 14 juli, 0,6 m, var litet.
•
Vattentemperaturen i Grösjön var hög i ytvattnet
(22,1 oC) och sjönk endast med ca en grad till
två meters djup (20,7 oC).
Sjön var därför inte temperaturskiktad och
temperaturen var hög i hela vattenmassan.
•
Syrgashalten var bra i ytvattnet men sjönk
drastiskt till två meters djup till ca 8 % mättnad.
Sjön var därför starkt syreskiktad med
med extremt låg syrgasmättnad redan
på två meters djup.
Slutsats:
Det var mycket dåliga livsförutsättningar för fisk vid
provfisketillfället och man kan förvänta att en allmänt
negativ påverkan på fisksamhället.
Figur 7. Syre- och temperaturprofiler i juli 2011
Artsammansättning
Totalt fångades fyra arter vid provfisket 2011, se bilaga 1.
Tre av dessa fyra arter hörde till familjen karpfiskar (Cyprinidae): mört, braxen och sarv alla tre är
försurningskänsliga arter. Den fjärde fångade arten var abborre.
Vid provfisket 2011 dominerade abborre både till antal och vikt (298 abborrar och 5 030 g) över
mört (12 mörtar och 663 g).
Sarv förekom mycket sparsamt (4 sarvar och 132 g).
Jämfört med medelvärdet för tidigare fångster i Grösjön från 2002-2008 var antalet fångade fiskar
2011 lägre för samtliga arter. Viktsmässigt var braxen den enda art som ökat relativt medelvärdet
för tidigare fångster.
Jämfört med såväl andra sydvästsvenska skogssjöar som med andra ”svenska” sjöar var antalet
fångade individer i Grösjön 2011 betydligt högre för abborre och mycket lägre för mört. Fångsten
av braxen 2011 var något lägre än den förväntade i såväl den sydvästsvenska skogssjön som i den
”svenska” sjön. Fångsten av sarv var antalsmässigt cirka en femtedel av i den sydvästsvenska
skogssjön och cirka en tredjedel av i den ”svenska” sjön.
6
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
Jämfört med tidigare fångster i Grösjön från 2002-2008 var vikten fångad fisk 2011 oförändrad för
abborre, mycket lägre för mört, något högre för braxen och mycket lägre för sarv. För abborre var
vikten i fångsten betydligt högre i den sydvästsvenska skogssjön och oförändrad i den ”svenska”
sjön. För mört och sarv var vikten i fångsten mycket lägre och för braxen betydligt högre än i den
sydvästsvenska skogssjön och i den ”svenska” sjön.
Tabell 6. Resultat från provfiske i Grösjön i juli 2011 med bottensatta nät.
Färgskrafferade uppgifter är jämförelsematerial.
Gul färg = Medel av resultat från provfisken 2002-2008 i Grösjön.
Grå färg = Medel av senaste provfisket i 82 sydvästsvenska skogssjöar som geografiskt avgränsas av följande koordinater (RT90);
norr 62 70 000, syd 62 00 000, väst 13 00 000 och öst 14 33 000; i tid - inom perioden 1995-2011; uppenbara ”slättsjöar” har
uteslutits, ex-vis Oppmannasjön, Levrasjön, Råbelövssjön, Finjasjön, Västra Ringsjön m.fl. I dessa 82 sjöar, förekom abborre i alla
82, mört i 76 sjöar, braxen i 58 sjöar, sarv i 28 sjöar och gädda i 65 sjöar (Länsstyrelsen Skåne, 2012).
Blå färg, data från NORS Nätprovfiske i Jönköpings län, mall för provfiskeutvärdering (Länsstyrelsen Jönköping, 2010 - tabell 13).
Variabel
Antal 2011 (st.)
Antal 2011 i procent av totalt antal
Antal per nät 2011 (st./nät)
Grösjön, äldre fiske 2002-2008
Sydvästsvenska skogssjöar
”Svenska” sjöar
Abborre
Mört
Braxen
Sarv
37,3
63,3
14,1
16,1
1,5
22,2
16,6
17,3
1,9
2,4
2,3
3,0
0,5
7,0
2,7
1,5
629
640
455
641
83
514
386
460
298
90,6
Vikt 2011 (g)
Vikt 2011 i procent av total vikt
5 030
42,5
Medellängd 2011 (mm)
Grösjön, äldre fiske 2002-2008
Sydvästsvenska skogssjöar
”Svenska” sjöar
96
85
119
150
Vikt per nät 2011 (g/nät)
Grösjön, äldre fiske 2002-2008
Sydvästsvenska skogssjöar
”Svenska” sjöar
Medelvikt 2011 (g)
Grösjön, äldre fiske 2002-2008
Sydvästsvenska skogssjöar
”Svenska” sjöar
17
15
34
66
12
3,6
15
4,6
4
1,2
663
5,6
6 014
50,8
132
1,1
175
140
138
150
347
296
211
-
133
141
147
-
55
26
32
42
752
656
206
396
401
289
149
-
17
203
82
93
33
32
46
-
Abborrens medellängd i fångsten ökade 2011 relativt tidigare fångster i Grösjön. Detta gäller även
medelvikt. Abborrens medellängd i Grösjön 2011 var något kortare än i den sydvästsvenska
skogssjön och betydligt kortare än i den ”svenska” sjön.
Mörtens medellängd i fångsten 2011 ökade även den relativt tidigare fångster i Grösjön. Mörtens
medellängd var också längre än den förväntade i såväl den sydvästsvenska skogssjön som i den
”svenska” sjön. En ökning i medellängd noterades redan 2005 för mört och kan indikera att en
Grösjön åter håller på att försuras.
7
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
Braxens medellängd ökade 2011 relativt tidigare. Braxens medellängd 2011 var betydligt längre än
i den sydvästsvenska skogssjön. Braxens medelvikt 2011 ökade betydligt relativt tidigare och var ca
2,5 ggr högre än medelvikten för braxen i den sydvästsvenska skogssjön.
Sarvens medellängd 2011 var något mindre både i tidigare fisken och i den sydvästsvenska
skogssjön. Sarvens medelvikt i Grösjön 2011 var dock lika med tidigare fisken men betydligt
mindre medelvikt än i den sydvästsvenska skogssjön.
Fångst i djupled
Endast ett djupintervall (0-3 m) kunde avfiskas eftersom Grösjöns maximala djup är 2,5 m.
UTVÄRDERING - BEDÖMNING
Förekomst av arter
Braxen
Sarv
Gädda
2002
2005
2008
2011
Mört
ÅR
Abborre
Totalt har fyra provfisken genomförts under perioden 2002-2011. Under denna period har
fem arter fångats, se tabell 7 nedan. Totalt fångades fyra av dessa arter 2011, den art som inte
fångades 2011 och som tidigare fångats i provfisken är gädda.
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
X = arten har fångats; röd fyllning = har ej fångats
Tabell 7. Arter som fångats, respektive inte fångats vid provfisket 2011.
Avsaknad av gädda i fångsten 2011 var inte något som nödvändigtvis är negativt. Gädda är
svårfångade i de använda provfiskenäten och normalt fångas vanligen endast enstaka individer (1-3
st., åren 2002-2008).
8
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
Antal och vikt, tidsserie
Figur 8. Fångst per nätansträngning, uttryckt som antal respektive vikt/nät, art och totalt i Möllesjön 2002-2011
Fångst per ansträngning st./nät
Fångst per ansträngning kg/nät
Grösjön provfiskades en första gång 2002 och därefter vid ytterligare tre tillfällen; 2005, 2008 och
vid det här aktuella provfisket 2011.
Vid samtliga provfisken dominerade abborre i antal, se figur 8. År 2011, liksom år 2008, var den
totala fångsten per ansträngning knappt en tredjedel av den 2002. Antalet mörtar per nät har
minskat allt efterhand till endast 12 st/nät år 2011. Antalet fångade sarvar ökade från 2002 till 2005
och 2008 för att sedan minska till endast 0,5 st/nät 2011. För braxen kan ingen tydlig trend skönjas
över tid.
Viktsmässigt dominerade mört och braxen i biomassa per nät 2002. Efterhand minskade mörtens
andel av biomassa medan den för braxen var relativt stabil. Biomassan för sarv ökade från en låg
nivå 2002 och 2005 till en tre till fyra gånger så hög nivå 2008 och 2011.
En god förekomst av braxen samt en allt svagare mörtpopulation med allt större men betydligt
färre individer kan indikera förnyade försurningseffekter på fiskfaunan. En efter hand allt större
braxen förstärker detta intryck. Att sarvindividerna håller en jämn genomsnittlig individstorlek kan
indikera att försurningseffekten inte är total.
Artvis bedömning
Nedan följer en artvis beskrivning av Grösjöns fisksamhälle 2011. Längdfördelningsdiagram
redovisas för abborre och mört. Med hjälp av sådana diagram kan man redovisa vilka längdklasser
som dominerar hos respektive art samt avgöra om några längdklasser saknas och från detta dra
allmänna slutsatser om status, konkurrensförhållanden m.m.
Mört är målart för att bedöma försurningspåverkan i skånska sjöar. Länsstyrelsens bedömning
fokuserar därför på resultatet för denna art men utnyttjar också bland annat resultaten för andra
försurningskänsliga karpfiskar i sin slutliga, samlade bedömning.
9
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Längder 5 mm:s klasser
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
Grösjön abborre 2011
35-39
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
Antal st./klass
Grösjön abborre 2008
60-64
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
35-39
Antal st./klass
ABBORRE
Längder 5 mm:s klasser
Figur 9. Längdfrekvensdiagram för abborre i fem mm:s längdklasser 2008 och 2011
Antalet abborrar per längdklass i Grösjön år 2011 fördelade sig enligt den förväntade
hyperbolkurvan (en hög kurvnivå i dess start men därefter först snabbt minskande och sedan en mer
långsamt avtagande kurvnivå), liksom för år 2008, se bilaga 2. År 2011 fångades relativt bra med
årsyngel av abborre, betydligt fler än 2008.
Huvuddelen av de fångade abborrarna 2011, återfanns inom längdintervallet 85-160 mm med
enstaka individer med längder över 300 mm. Detta var i likhet med situationen 2008.
För abborre kan inga reproduktionsproblem skönjas för 2011.
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
Längder 5 mm:s klasser
85-89
Grösjön mört 2011
35-39
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
Antal st./klass
Grösjön mört 2008
60-64
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
35-39
Antal st./klass
MÖRT
Längder 5 mm:s klasser
Figur 10. Längdfrekvensdiagram för mört i fem mm:s längdklasser 2008 och 2011
Mörtarna fördelade sig dock inte enligt den förväntade hyperbolkurvan i Grösjön år 2011, något
inte heller var fallet 2008. Inte någon mört mindre än 100 mm fångades 2011 i likhet med 2008.
Mörten uppvisar alltså tydliga tecken på reproduktionsskador såväl 2011 som 2008.
Minst fångad mört 2011 och 2008 var ca 130 mm. Flertalet av de få fångade mörtarna 2011 finns i
längdintervallet 150-200 mm och bör vara minst tre, möjligen fyra år gamla (bilaga 3).
Avsaknaden av årsyngel hos mört i fångsten 2011, visar på en tydligt negativ påverkan på
reproduktionen. Vi bedömer att denna påverkan främst beror på försurningseffekter.
10
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
BRAXEN
Relativt övriga arter fångades få braxenindivider 2011 i Grösjön. Samtliga fångade braxnar fanns
inom längdintervallet 310-400 mm. Detta indikerade att reproduktionen inte fungerade för braxen i
Grösjön 2011.
Vi bedömer det som att braxen var försurningspåverkad 2011.
SARV
Endast fyra sarvar fångades 2011 i Grösjön. De fyra fångade individerna fanns i längdintervallet
107-196 mm. Reproduktionen har därför fungerat åtminstone 2010.
Vi bedömer inte att sarven är försurningsskadad.
Försurningsbedömning
Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram ett bedömningsunderlag för att klassa fiskfanunan till
en försurningsgrad i sex klasser 1-6 utifrån provfiskeresultat (Länsstyrelsen Jönköping, 2010).
Resultaten från provfisket i Grösjön 2011 resulterade enligt denna bedömning i klass 2, dvs. sjöar
där försurningskänsliga fiskarter (ex mört) uppvisar reproduktionsstörningar.
Länsstyrelsen i Skåne län bedömer kalkade sjöars fiskfauna med avseende på surhet i fyra
statusklasser från god-dålig status.
Resultaten för Grösjön 2011 bedömdes visa på otillfredsställande status med avseende på
miljöproblemet försurning för fisk, dvs. det saknas helt mörtar under 100 mm.
11
Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund 2007:4
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
EQR8 är ett multimetriskt fisk-index för sjöar (Naturvårdsverket, 2007). EQR8 försöker bedöma
ekosystemets förmåga att upprätthålla ett balanserat, integrerat och anpassat organismsamhälle med
en artsammansättning, mångsidighet och funktionell organisation som är typisk för naturliga
livsmiljöer i regionen.
Tabell 8. Resultat för EQR8 i Grösjön vid provfisket 2008 respektive 2011. Jämförvärdet visar det förväntade värdet för
respektive del-index, av de åtta, i denna typ av sjö. P-värdet visar hur väl delindex-värdet för Grösjön, ett visst provfiskeår motsvarar
jämförvärdet det året. EQR8 är medelvärdet av P-värdena för de åtta delindexen.
Datum, 1:a nätläggningsdag
Typ av sjöprovfiske
Sjö
2008-07-08
Standardiserat
Grösjön
2011-07-14
Standardiserat
Grösjön
1. Antal inhemska fiskarter (st.), Niart
Jämförvärde – Antal fiskarter (st.)
P-värde – Antal fiskarter
5
4,15
0,58
4
4,15
0,92
2. Artdiversitet (antal), Sdn
Jämförvärde – Artdiversitet (antal)
P-värde – Artdiversitet
2,06
2,00
0,92
1,21
2,00
0,17
3. Artdiversitet (vikt), Sdw
Jämförvärde – Artdiversitet (vikt)
P-värde – Artdiversitet
3,25
2,71
0,47
2,26
2,71
0,55
4. Fångst/nät (g), Wiart
Jämförvärde – Fångst/nät (g/nät)
P-värde – Fångst/nät
1 752
1 542
0,78
1 480
1 542
0,93
5. Fångst/nät (antal), Niind
Jämförvärde – Fångst/nät (antal fiskar/nät)
P-värde – Fångst/nät
45,5
38,4
0,77
41,1
38,4
0,91
6. Medelvikt i total fångst (g), MeanW
Jämförvärde – Fångst/nät (g/fisk)
P-värde – Fångst/nät
38,5
37,7
0,97
36,0
37,7
0,93
7. Andel potentiellt fiskät. Abborrfiskar1 (vikt), Andpis
Jämförvärde – Andel pot. Fiskätande abborrfiskar (vikt)
P-värde – Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar
0,31
0,15
0,36
0,18
0,15
0,89
8. Kvot abborre/karpfisk2 (vikt), AbCyW
Jämförvärde – Kvot abborre/karpfisk (vikt)
P-värde – Kvot abborre/karpfisk
1,00
0,83
0,86
0,74
0,83
0,91
0,72
Hög
0,78
Hög
Medelvärde av P-värden = EQR8
Status med avseende på fisk
1
abborrfiskar = fiskätande abborrar (längre än 120 mm) och gös; 2karpfisk = cyprinider, dvs. arter som mört, braxen,
björkna, sarv, karp m.fl.
12
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
Tabell 8 visar på hög status för fisk i Grösjön 2011.
EQR8 Grösjön 2011
0,00
0,20
0,40
0,60
0,80
1,00
Antal arter
Diversitet, antal
Diversitet, vikt
Biomassa
Antal individer
Medelvikt
Andel fiskätare
Abborre/karpfisk
Samlad
bedömning
Figur 11. Klassificering av provfiskeresultatet i Grösjön 2011 enligt standardiserade bedömningsgrunder. Figuren visar
P-värden och ju närmare ett P-värde är 1,0 desto närmare är det referensvärdet för provfiskeresultatet. Det
sammanlagda värdet av P-värdena delas med antalet P-värden (åtta stycken) ger underlag för sjöns ekologisk kvot, dvs.
dess status. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god status.
Figur 11 ovan visar att P-värdet för diversitet med avseende på antal (betydligt mindre än förväntat)
kraftigt avviker från de förväntade, i en opåverkad sjö. Även p-värdet för diversitet med avseende
på vikt är något avvikande (lägre än förväntat). Övriga P-värden i Grösjön motsvarar den
förväntade i en opåverkad sjö.
Figur 12 nedan visar förändring i status över tiden. Indexet (EQR8) ökade från måttlig status 2002
och till hög status 2008 och 2011.
Grösjön 2002-2011
1,00
0,90
0,80
0,70
EQR8
0,60
0,50
0,40
0,30
0,20
0,10
0,00
2000
2002
2004
2006
2008
13
2010
2012
2014
Grösjön - Sjöprovfiske 2011
v. 2014-01-27
Lars Collvin och Jan-Inge Månsson
Referenser och bilagor
Bilagor
1. Nätprovfiske i Grösjön, översiktliga fångstuppgifter från fram t.o.m. 2011
2. Längdfrekvensdiagram över tid i Grösjön.
3. Tidigare åldersbestämningar i Grösjön.
Referenser
1. Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten
och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 utgåva 1, december 2007. Bilaga A,
Bedömningsgrunder för sjöar. http://www.naturvardsverket.se/OmNaturvardsverket/Publikationer/ISBN/0100/978-91-620-0147-6/
2. Länsstyrelsen Skåne, 2012. Fisk i sydvästsvenska skogssjöar – ett underlag för jämförelse
med andra sjöar.
3. Länsstyrelsen Jönköping, 2010:xx. Nätprovfiske i Jönköpings län – mall för
provfiskeutvärdering. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/djuroch-natur/fiske/Utbildning%20prov%20och%20elfiskeutv%c3%a4rdering/Mall-fornatprovfiskeutvardering.pdf
4. Bedömningsskala för fisksamhällens försurningspåverkan, Länsstyrelsen i Skåne 2010.
14
Bilaga 1.
GRÖSJÖN
År
2002
2005
2008
2011
2002
2005
2008
2011
2002
2005
2008
2011
2002
2005
2008
2011
2002
2005
2008
2011
Fiskart
Antal st Antal % Fångst/nät st Totalvikt g Vikt % Fångst/nät g Medelvikt g Medellängd mm
ABBORRE
843
70,6
105,4
3132
17,8
392
4
62
ABBORRE
437
60,4
54,6
5511
27,1
689
13
91
ABBORRE
240
65,9
30,0
6706
47,8
838
28
102
ABBORRE
298
90,6
37,3
5030
42,5
629
17
96
MÖRT
309
25,9
38,6
6645
37,7
831
22
132
MÖRT
165
22,8
20,6
3624
17,8
453
22
131
MÖRT
59
16,2
7,4
2067
14,7
258
35
157
MÖRT
12
3,6
1,5
663
5,6
83
55
175
SARV
19
1,6
2,4
667
3,8
83
35
149
SARV
92
12,7
11,5
2231
11,0
279
24
128
SARV
56
15,4
7,0
1984
14,2
248
35
147
SARV
4
1,2
0,5
132
1,1
17
33
133
BRAXEN
22
1,8
2,8
6349
36,0
794
289
275
BRAXEN
27
3,7
3,4
6772
33,3
847
251
290
BRAXEN
8
2,2
1,0
2630
18,8
329
329
324
BRAXEN
15
4,6
1,9
6014
50,8
752
401
347
GÄDDA
1
0,1
0,1
852
4,8
107
852
525
GÄDDA
3
0,4
0,4
2215
10,9
277
738
506
GÄDDA
1
0,3
0,1
631
4,5
79
631
485
GÄDDA
0
0,0
0,0
0
0,0
0
Längder 5 mm:s klasser
85-89
Längder 5 mm:s klasser
385-389
360-364
335-339
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
385-389
360-364
335-339
310-314
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
310-314
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
285-289
260-264
235-239
210-214
185-189
85-89
110-114
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
35-39
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
260-264
Antal st./klass
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
285-289
260-264
235-239
210-214
Längder 5 mm:s klasser
160-164
135-139
Längder 5 mm:s klasser
185-189
85-89
110-114
60-64
35-39
Antal st./klass
Längder 5 mm:s klasser
160-164
135-139
Grösjön abborre 2011
110-114
Grösjön abborre 2008
60-64
35-39
Antal st./klass
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
Grösjön abborre 2005
60-64
Antal st./klass
385-389
360-364
335-339
310-314
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
35-39
Antal st./klass
Grösjön abborre 2002
35-39
385-389
360-364
335-339
310-314
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
285-289
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
35-39
Antal st./klass
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
285-289
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
35-39
Antal st./klass
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
35-39
Antal st./klass
Bilaga 2
Längdklasser
Grösjön mört 2002
Längder 5 mm:s klasser
Grösjön mört 2005
Längder 5 mm:s klasser
Grösjön mört 2008
Längder 5 mm:s klasser
Grösjön mört 2011
Bilaga 3
Grösjön – åldersanalys av mört och abborre
MÖRT
Tot
0+
1+
2+
3+
4+
År Datum antal n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max
2002 05-aug 75
0
0
0
33 121 106 130 34 138 127 148
2005 07-jul
55
1
53
53 53 9
82
72 89 0
14 124 113 129 23 141 134 149
ABBORRE
Tot
0+
1+
2+
3+
4+
År Datum antal n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max
2002 05-aug 95 27
54
50 66 28
82
77 92 26 103
91 110 5
132 127 147 7
158 148 172
2005 07-jul
86
7
44
38 46 30
83
77 94 27 105
94 111 14 122 113 147 4
164 151 165