a
k
r
y
k
t
o
B
i
t
e
h
d
l
l
ä
t
Jäms
l
e
p
m
e
x
e
e
d
n
a
– l är
förord
Botkyrka kommun ska erbjuda en jämställd verksamhet. Vi som
jobbar i kommunen ska möta flickor och pojkar, kvinnor och män
utifrån deras villkor och behov utan att könsstereotypa föreställningar ligger i vägen. Vem är du? Vad kan och vill du? Hur kan vi
genom våra verksamheter bidra till att du, oavsett om du blivit född
till flicka eller pojke, har möjlighet att forma ditt eget liv och vara
med och forma samhällsutvecklingen? Det är frågor som ska
vägleda oss när vi möter Botkyrkaborna.
Jämställdhetsintegrering hjälper oss att se och förstå den verksamhet och den
vardag som våra medborgare möter och lever i. Uppnår vi lika goda resultat och
lika god kvalitet oavsett kön? Hur ser det ut för kvinnor och män med olika
social och etnisk bakgrund i våra olika stadsdelar? Hur fördelar vi egentligen
våra resurser? Hur stämmer det med kommunens mål?
Vi har i stor utsträckning bekönat våra ledningsprocesser, så att allt fler politiker
och medarbetare upptäckt hur verksamheterna ser ut ur ett könsperspektiv och vad
vi behöver förändra. Samtidigt har förvaltningarnas utvecklingsarbeten lett till
förbättringar och gett konkreta verktyg och erfarenheter för det fortsatta arbetet.
Nu är utmaningen att omsätta dem i det ordinarie kvalitets- och förbättringsarbetet runt om i kommunen. Det handlar om att skala upp det som fungerat bra
och sätta en standard, där jämställdhet är en självklarhet i våra kärnprocesser.
Det innebär att vi fortsätter på den inslagna vägen för att skapa ett jämställt
Botkyrka – ett systematiskt arbete där vi tar tillvara på den starka viljan,
passionen och kreativiteten som finns både bland kommunens förtroendevalda,
medarbetare och invånare.
I det här häftet får du möta några av de verksamheter som har tagit steget.
Låt oss ta del av och inspireras av deras berättelser om hur kunskap omsätts i
handling. Tillsammans bygger vi vidare på deras arbete och skapar verksamheter där kön inte spelar någon roll för Botkyrkabornas möjligheter att ta
del av och få god service.
Tumba 18 november 2013
Mattias Jansson
Kommundirektör
2
JÄMSTÄLLDHET I BOTKYRKA
innehåll
Förord......................................................................................................................... 2
Strategi för ett jämställt Botkyrka..................................................................... 4
Jämställdhetssäkra styrsystemet...................................................................... 9
Kommunledningsförvaltningen
Medborgarservice på lika villkor..................................................................... 11
Kommunledningsförvaltningen
Utan spaning ingen aning..................................................................................13
Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen
Vi ser skillnader med statistik Resultat- och indikatorpaletten.............15
Utbildningsförvaltningen
Först när vi ser och gör blir det möjligt att förstå och förändra............... 17
Utbildningsförvaltningen
Jämställda fritidsgårdar......................................................................................19
Kultur- och fritidsförvaltningen
Uthållighet + systematik = sant.......................................................................21
Socialförvaltningen
Jämställdhetsgranska missbruksutredningar..............................................23
Socialförvaltningen
Jämställd bedömning inom socialpsykiatrin................................................25
Socialförvaltningen
Jämställdhetssäkra biståndsbedömningen..................................................27
Vård- och omsorgsförvaltningen
Direktdemokrati på jämställda villkor............................................................29
Samhällsbyggnadsförvaltningen
JÄMSTÄLLDHET I BOTKYRKA
3
T
T
E
R
Ö
F
I
G
STRATE
A
K
R
Y
K
T
O
B
T
L
L
Ä
T
S
M
Ä
J
Jämställdhet ska genomsyra all kommunal verksamhet och samhällsplanering i Botkyrka kommun, på samma sätt som arbetet för ett interkulturellt samhälle. Flickor och
pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund på lika villkor och på
ett likvärdigt sätt tillförsäkras inflytande i kommunen och en god kommunal service.
På så sätt ska kommunen bidra till att kvinnor och män får samma makt att forma
samhället och sina egna liv.
Kommunen ska bidra till jämställdhet både som politisk
organisation i den lokala demokratin, som arbetsgivare
och som utförare av verksamhet och service till medborgare och brukare. Kommunens förmåga att i sin
verksamhet beakta villkoren för olika grupper av
kvinnor och män, flickor och pojkar ur ett jämställdhetsperspektiv har stor betydelse för att vi ska uppnå en
hållbar samhällsutveckling i Botkyrka. Att jämställdhetssäkra verksamheten på det här sättet kallar vi för
jämställdhetsintegrering.
Syftet med den här strategin är att tydliggöra vad
Botkyrka kommun ska uppnå med jämställdhetsintegrering och ringa in viktiga utvecklingsområden som stöd
för val av insatser på förvaltningsnivå.
Strategin gäller hela Botkyrka kommun, vilket omfattar
alla nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag.
Jämställdhetsintegrering – ett sätt att bidra till
ett hållbart Botkyrka
verksamheter, inte minst i kommunerna.
Kommunerna bidrar genom sina verksamheter till
invånarnas möjligheter att leva jämställda liv. Samtidigt
visar en rad studier att kommunerna bemöter flickor och
pojkar, kvinnor och män på olika villkor - som anställda, medborgare och brukare. Därmed bidrar kommunerna till att upprätthålla ojämställdheten i samhället, både
genom innehållet i verksamheten och som arbetsgivare.
Det främjar inte en hållbar utveckling i enlighet med de
mål som Botkyrka kommun satt upp.
För att vi ska uppnå en hållbar utveckling i Botkyrka
behöver våra invånare oavsett kön, men också oavsett
social och etnisk bakgrund, ha arbete, känna sig
hemma, klara sig bra i skolan, vara friska och må bra
samt ha förtroende för varandra och demokratin.
Varken kvinnor eller män ska heller bidra negativt till
klimatförändringarna.
Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling säger
bl.a. att hållbar utveckling förutsätter ett samhälle med
demokratiska värderingar, respekt för de mänskliga
rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Både Sverige och internationella organisationer som FN
och EU har fastställt jämställdhetsintegrering som
huvudstrategi för att uppnå jämställdhet. Sedan mitten
av 1990-talet har vi i Sverige arbetat för att genomföra
jämställdhetsintegrering på kommunal, regional och
nationell nivå. Vi har gjort framsteg och vunnit värdefulla erfarenheter, men mycket återstår fortfarande att
göra för att jämställdhetssäkra offentligt finansierade
4
STRATEGI FÖR ETT JÄMSTÄLLT BOTKYRKA
d
n
u
r
g
k
a
b
Jämställdhetsintegrering bygger på insikten om att jämställdhet – och ojämställdhet
– skapas och upprätthålls genom våra vardagliga handlingar, av de beslutsfattare,
chefer och medarbetare som utformar och genomför olika verksamheter. Om vi ska
kunna uppnå jämställdhet, måste vi förändra den ordinarie verksamheten där vi fattar
beslut, fördelar resurser, skapar och vidmakthåller normer och värderingar.
Detta uttrycks i en definition från Europarådet som säger
att jämställdhetsintegrering innebär ”(om)organisering,
förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt
beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.”
Jämställdhetsperspektivet omfattar två delar. Dels ska
verksamheten svara mot båda könens villkor och behov.
Dels ska den motverka genusordningar som kännetecknas av åtskillnad, skev maktfördelning och att det ena
könet utgör norm. Detta kan vi göra genom att där det är
möjligt bidra till att uppfylla de nationella jämställdhetspolitiska målen.
Makt att forma samhället och sitt eget liv
Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att
forma samhället och sina egna liv. Detta mål har fyra
delmål:
1. Jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter
att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma
villkoren för beslutsfattandet
2. Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och
villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som
ger ekonomisk självständighet livet ut.
3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika
villkor.
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma
rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Målen knyter an till FN:s konventioner om de mänskliga
rättigheterna, där en av konventionerna särskilt lyfter
fram kvinnors och flickors rättigheter. En viktig grund är
att motarbeta diskriminering p.g.a. kön. Samtidigt
innebär konventionen om avskaffande av all slags
diskriminering av kvinnor bl.a. också att ”konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att ändra
mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk
som grundar sig på föreställningar om det ena könets
underlägsenhet eller på stelnade roller för män och
kvinnor.”
Antidiskriminering är på motsvarande sätt en viktig del
av arbetet för jämställdhet i Sverige. Samtidigt är
ambitionen att uppnå en samhällsförändring som bryter
den maktfördelning som ger kvinnor en svagare social,
ekonomisk och politisk position i samhället än män.
Denna maktordning utgår från begreppet genussystem,
som introducerades i Sverige på 1980-talet. Förenklat
innebär genussystemet en maktordning, som gör skillnad
mellan könen, där kvinnor är underordnade och män är
överordnade som grupper i samhället, samt att mannen
och det manliga är normen.
Ordet genus används för att skilja mellan vårt biologiska
kön och vårt socialt skapade och inlärda kön. Detta
genus, som skapas genom en ständigt pågående process,
uttrycker vad som betraktas som kvinnligt respektive
manligt och är föränderligt över tid och rum. Genusskapandet utgör samtidigt grunden för en värdering och ett
normtänkande där det som förknippas med män, pojkar
STRATEGI FÖR ETT JÄMSTÄLLT BOTKYRKA
5
och manlighet generellt värderas högre än det som
förknippas med kvinnor, flickor och kvinnlighet.
Jämställdhetspolitikens övergripande mål är att bryta
denna maktordning. Kön skär tvärsigenom alla
grupper av människor. Det innebär att jämställdhetsmålen omfattar alla flickor och pojkar, kvinnor och män
oavsett social och etnisk bakgrund, ålder, funktionsnedsättning och sexuell läggning.
Jämställdhetsintegrering i Botkyrka kommun
Jämställdhetsintegrering som begrepp används framför
allt för att beteckna en strategi för jämställdhetsarbete
inriktat på den verksamhet som medborgare och
brukare möter. Olika grupper av flickor och pojkar,
kvinnor och män ska på lika villkor få del av offentligt
finansierade verksamheter samtidigt som dessa verksamheter ska bidra till ökad jämställdhet i samhället.
Jämställdhetsintegrering kan också ses som en strategi
för att uppnå ett jämställt arbetsliv, där det interna
personalarbetet är ett ansvarsområde bland andra i
verksamheten.
Så är fallet i Botkyrka kommun, där vi har valt jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå jämställdhet
både i verksamheten som är riktad till medborgare och
brukare, och i det interna personalarbetet.
Utgångspunkterna för arbetet med jämställdhetsintegrering är tre; lagstiftningen, verksamhetsmålen och
kommunens mål för jämställdhetsarbetet.
När det gäller verksamheten riktad till medborgare och
brukare ska vi uppnå gällande lagstiftning och kommunens mål för de olika verksamheterna för olika grupper
av flickor respektive pojkar, kvinnor respektive män.
Motsvarande gäller för personalarbetet, där vi ska leva
upp till det arbetsrättsliga regelverket och uppnå
kommunens mål för medarbetarna oavsett kön.
Den tredje utgångspunkten är den inriktning för
jämställdhetsarbetet i kommunen som tas upp nedan.
Med detta som vägledning ska vi fastställa mål och
åtaganden som bidrar till ökad jämställdhet. Det ska vi
göra i det ordinarie styrsystemet, på såväl kommunövergripande som på förvaltnings- och enhetsnivå, där det är
relevant. Jämställdhetsintegrering ska på så sätt bidra
till och vara en del av det ordinarie verksamhets- och
kvalitetsutvecklingsarbetet i Botkyrka kommun.
Ett jämställt Botkyrka – inriktning på arbetet
Syftet med jämställdhetsintegrering i Botkyrka är att
vid planering, styrning, fördelning av resurser och
genomförande av kommunens verksamheter motverka
genusordningar som leder till ojämlika villkor för
flickor respektive pojkar, kvinnor respektive män med
olika social och etnisk bakgrund i våra kommundelar.
Botkyrka kommun ska:
• skapa en verksamhet på lika villkor oavsett kön.
et innebär dels att målen inom ramarna för det
D
ordinarie styrsystemet - där inte annat anges - ska
uppnås för båda könen, dels att fördelningen av
resurser mellan könen ska göras på lika villkor.
• bidra till uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska
målen. Det innebär att de jämställdhetspolitiska
målen, där så är relevant, ska konkretiseras inom
ramarna för det ordinarie styrsystemet och därmed
ligga till grund för verksamheten på såväl kommunövergripande som förvaltnings- och verksamhetsnivå.
Vi ska bedöma hur arbetet för att uppnå ett jämställt
Botkyrka går utifrån fördelningen av resurser mellan
könen samt hur god kvalitet och goda resultat som
uppnås inom kommunens olika verksamheter för
brukare, medborgare och medarbetare av båda könen.
En viktig del i lagstiftningen är den nya diskrimineringslag som trädde i kraft den 1 januari 2009. Den
berör både arbetsliv och tjänsteproduktion och är
därmed en utgångspunkt för jämställdhetsintegrering
både av personalarbetet och av verksamheten som riktar
sig till medborgare och brukare.
6
STRATEGI FÖR ETT JÄMSTÄLLT BOTKYRKA
Insatsområden av strategisk betydelse
2. Utbildning och kunskap
För att uppnå en hållbar samhällsutveckling krävs ett
långsiktigt och systematiskt förändringsarbete, där
målen och styrningen är tydliga, samtidigt som förtroendevalda, chefer och medarbetare har tillräcklig
kunskap och tillgång till verksamhetsanpassade
metoder, arbetssätt och stöd för att i sitt dagliga arbete
axla sin del av ansvaret för genomförandet. Fyra
strategiska framgångsfaktorer behöver särskilt beaktas:
mål och styrning, utbildning och kunskap, metoder och
arbetssätt, samt stöd och samordning.
Vi behöver ta reda på mer om hur villkoren ser ut för
flickor och pojkar, kvinnor och män inom olika sociala
och etniska grupper i kommunen. Syftet är att få veta
hur kommunen lever upp till sina mål och åtaganden för
dem som medborgare, brukare och medarbetare, samt
hur det påverkar deras möjligheter att forma samhället
och sina egna liv.
På kommunövergripande nivå ansvarar kommunledningsförvaltningen för att ett arbete omfattande dessa
fyra framgångsfaktorer byggs upp och kontinuerligt
utvecklas. Förvaltningarna har motsvarande ansvar för
förvaltningsspecifik styrning, utbildning, metodutveckling, stöd och samordning.
För att åstadkomma detta, har följande insatsområden
identifierats som särskilt viktiga.
1. Mål och styrning
Kommunens styrsystem är kärnan i styrningen för ett
hållbart, och därmed jämställt, Botkyrka. Genom
kommunens flerårsplan med dess ordinarie ledningsrutiner ska jämställdhet genomsyra kommunens kärnverksamheter.
För att uppnå det ska samtliga förvaltningar:
• bidra till att beköna styrsystemet.
• förtydliga ordinarie styrdokument kopplade till
kommunens styrsystem.
•
ta fram mätbara mål och åtaganden för jämställdhet
med utgångspunkt från denna strategi.
En förutsättning för jämställdhetsintegrering är att vi
bekönar styrsystemet, både kommunövergripande och
inom respektive förvaltning. Det innebär bland annat att
vi ska förbättra uppföljningen så att vi så långt möjligt
kan följa måluppfyllelse, resultat, kvalitet och resursfördelning uppdelat på kön.
Som en del av arbetet med att beköna styrsystemet ska
vi förtydliga styrdokument kopplade till dess olika
delar, så att jämställdhetsperspektivet fångas upp i
verksamhetsanalyser, mål, åtaganden och uppföljningsinstrument, där det är relevant.
Förvaltningarna ska också med utgångspunkt från den
här strategin identifiera om och på vilket sätt deras
verksamheter kan bidra till ökad jämställdhet. Där det
är aktuellt ska de sedan formulera mätbara mål och
åtaganden för att öka jämställdheten.
Avgörande för arbetet är också att förtroendevalda,
chefer och medarbetare har tillräckliga kunskaper om
vad jämställdhet innebär, om kommunens mål för
jämställdhet och viktiga jämställdhetsfrågor inom det
egna området. Därför krävs kompetensuppbyggnad.
För att uppnå detta ska alla förvaltningar:
• kontinuerligt belysa båda könens villkor inom
ramarna för förvaltningens ansvarsområden.
Det ska förvaltningarna göra dels genom att vidareutveckla styrsystemet, dels genom att jämställdhetsanalyser genomförs inom relevanta verksamheter och ingår i
nämndernas underlag för beslut. Grundläggande är att
all statistik som relaterar till individer presenteras och
analyseras med kön som övergripande och genomgående indelningsgrund.
• se till att chefer och medarbetare har tillräcklig
kunskap för att integrera ett jämställdhetsperspektiv
i sitt ordinarie arbete.
Följande ansvarar för kompetensuppbyggnaden:
• Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att med
hjälp av serviceförvaltningen erbjuda kommungemensam jämställdhetsutbildning t.ex. i form av
grundläggande jämställdhetskunskap, metoder för
jämställdhetsanalys och könsuppdelad statistik, samt
utbildning av personer som kan stödja arbetet med
jämställdhet i kommunorganisationen.
• Processägarna ansvarar för att integrera jämställdhetsperspektivet i befintlig utbildning där det är
relevant, t ex ledarskapsutbildning.
• Förvaltningarna ansvarar för att erbjuda medarbetarna förvaltnings- och verksamhetsspecifik utbildning
till stöd för arbetet med jämställdhetsintegrering.
3. Metoder och arbetssätt
För att chefer och medarbetare ska kunna beakta
jämställdhet i sina ordinarie arbetsuppgifter på ett effektivt sätt måste de utöver kunskap ha tillgång till verksamhetsanpassade verktyg, metoder och arbetssätt. För
detta har kommunledningsförvaltningen och förvaltningarna ett delat ansvar.
STRATEGI FÖR ETT JÄMSTÄLLT BOTKYRKA
7
För att uppnå detta ska alla förvaltningar se till att
verktyg och arbetssätt, som används av olika målgrupper och i olika processer, kontinuerligt utvecklas så att
jämställdhetsperspektivet beaktas i dessa.
Kommunledningsförvaltningen ansvarar för utvecklingen och spridningen av kommungemensamma verktyg
och metoder, både när det gäller personalarbetet och
verksamheten riktad till medborgare och brukare.
Den politiska styrningen
Samtidigt måste det viktigaste arbetet för att utveckla
verksamhetsanpassade metoder och arbetssätt ske inom
respektive förvaltning med dess olika verksamheter. Det
handlar i första hand om att vidareutveckla befintliga
metoder och arbetssätt – om att förbättra de redskap
som redan används med hjälp av ett jämställdhetsperspektiv.
Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen det
yttersta ansvaret för att målen för jämställdhetsintegrering uppnås. Demokrati- och integrationsberedningen
bereder underlag för beslut för verksamheten riktad till
medborgare och brukare. Personalutskottet har motsvarande roll när det gäller personalarbetet.
4. Stöd och samordning
Jämställdhetsintegrering av personalarbetet
För att arbetet med jämställdhetsintegrering ska bli
effektivt krävs att insatser koordineras inom kommunen, både kommunövergripande och inom förvaltningarnas verksamhetsområden. För detta krävs en samordnings- och stödfunktion, där huvuduppgiften är att leda
den strategiska utvecklingen av arbetet. Att samordna
utbildning och metodutveckling är också en viktig
uppgift, liksom att ge chefer och medarbetare konsultativt stöd och inspiration.
Organisationen för stöd och samordning består av två
delar: en för jämställdhetsintegrering av verksamheten
riktad till medborgare och brukare, och en för arbetet
med att uppnå jämställda arbetsvillkor för medarbetarna. Båda omfattar samtliga nivåer i kommunen:
kommunövergripande, samt på förvaltnings-, verksamhets- och enhetsnivå.
Kommunledningsförvaltningen ansvarar för
samordning och stöd på kommunövergripande
nivå.
För att uppnå en fungerande samordning och stöd på
övriga nivåer ska alla förvaltningar se till att det dels
inom personalarbetet, dels i verksamheten:
• finns en fungerande organisation för stöd och
samordning av arbetet med jämställdhetsintegrering.
• finns stöd för chefer och medarbetare i arbetet med
att integrera ett jämställdhetsperspektiv i deras
ordinarie uppgifter och ansvarsområden.
Ansvar och organisation
För att säkra långsiktigheten och kvaliteten i kommunens arbete med jämställdhetsintegrering behövs en
tydlig ansvarsfördelning.
8
Varje nämnd ansvarar för att dess verksamheter lever
upp till inriktningen i den här strategin och varje
förvaltningschef har huvudansvaret för att jämställdhetsperspektivet får genomslag i personalarbetet liksom
i verksamheten riktad till medborgare och brukare.
Kommundirektören har ytterst det förvaltningsmässiga
ansvaret för att jämställdhetsintegrering genomförs i
enlighet med denna strategi.
Personalfunktionen på kommunledningsförvaltningen
har huvudansvaret för att personalarbetet jämställdhetsintegreras i enlighet med gällande lagstiftning och
kommunens ambitioner. Förvaltningscheferna ansvarar för genomförandet.
De fackliga organisationerna har en viktig uppgift i
arbetet för jämställdhet bland medarbetarna. Genom att
de deltar i utarbetandet av förvaltningarnas planer för
aktiva åtgärder säkrar vi deras medverkan och inflytande i processen.
Jämställdhetsintegrering av verksamheten
Kommunledningsförvaltningen har huvudansvaret för
att kommunövergripande leda, samordna och stödja
arbetet med jämställdhetsintegrering, liksom för att
utveckla arbetsformer. Förvaltningscheferna på varje
förvaltning ansvarar för genomförandet.
Uppföljning
Förvaltningarna ska följa upp resultatet av arbetet för ett
jämställt Botkyrka som en del av den ordinarie mål- och
resultatuppföljningen. Utvecklingen av mål- och
resultatuppfyllelse utifrån kön i förvaltningarnas olika
verksamheter är ett mått på hur arbetet fortskrider.
Dessutom följer vi upp arbetet kommunövergripande
genom flerårsplaneprocessen som grund för en rapportering till kommunstyrelsen. Uppföljningen fokuserar dels
på processen med att genomföra jämställdhetsintegrering, dels på verksamhetsresultat som speglar utvecklingen inom nyckelområden för jämställdhet, ur ett medborgar-, brukar- respektive medarbetarperspektiv.
STRATEGI FÖR ETT JÄMSTÄLLT BOTKYRKA
l
e
p
m
e
x
e
e
L ärand
Jämställdhetssäkra styrsystemet
Kommunledningsförvaltningen
Att uppmärksamma den egna verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv ger
nästan alltid nya insikter. I Botkyrka drivs sedan ett antal år ett arbete för att på lika
villkor tillförsäkra invånarna oavsett kön inflytande i kommunen och en god kommunal
service. Målet är en jämställd verksamhet som bidrar till en jämställd samhällsutveckling, där flickor och pojkar, kvinnor och män har samma makt att forma samhället och
sina egna liv.
Bakgrund
2008 inledde Botkyrka kommun ett strategiskt arbete
för en verksamhet på lika villkor som bland annat
omfattar att jämställdhetsintegrera kommunens mål,
styrning, utförande och uppföljning. I linje med detta
antog kommunfullmäktige 2009 den jämställdhetsstrategi som idag ligger till grund för arbetet. I strategin
beskrivs att verksamheten ska svara mot båda könens
villkor och behov, samtidigt som den ska motverka
genusordningar som kännetecknas av åtskillnad, skev
maktfördelning och att det ena könet utgör normen.
Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett social
och etnisk bakgrund kunna ta del av och ha inflytande
över kommunens verksamhet. Med jämställdhetsstrategin i ryggen började samma år ett omfattande arbete
med att beköna kommunens styrsystem. Tanken var att
bygga upp en infrastruktur där båda könens villkor,
behov och resultat synliggörs i ordinarie ledningsprocesser. Till hjälp för att göra bland annat tekniska
omställningar fick kommunen utvecklingsmedel från
SKL:s program för Hållbar jämställdhet.
Arbetsprocess
Beköningen av styrsystemet följer parallella processer
där kommunledningsförvaltningen har det övergripande
ansvaret för att leda, samordna och stödja arbetet. 2010
genomfördes en utvärdering som lade grunden för
fortsatta insatser. Fyra framgångsfaktorer (MUMS)
leder arbetet framåt. De utgår från:
• Mål och annan styrning
• Utbildning och kunskap
• Metoder och redskap
• Samordning och stöd
Metod
Nedan ges några exempel på vad MUMS hittills
omfattat i arbetet.
Mål och annan styrning
Kommunens jämställdhetsstrategi fastställer beköningen av styrsystemet som en förutsättning för jämställdhetsintegrering. Vidare ger ordinarie anvisningar och
mallar vägledning. Ett exempel är den mall som tagits
fram för nämndernas ettårsplaner, och som utgår från
könsuppdelning av mätbara mål och indikatorer. Det
förtydligas bland annat i kommunens flerårsplan, där
alla individbaserade indikatorer ska följas upp per stadsdel och med kön som övergripande indelningsgrund. I
flerårsplanen finns även en särskild indikator, som följer
utvecklingen av beköningen i nämndernas styrning och
uppföljning. Detta har sammantaget bidragit till att
nämndernas ettårsplaner med mål och budget nu till stor
del är bekönade.
Utbildning och kunskap
Beköningen av styrsystemet har byggt på en rad
utbildningsinsatser. Från utbildning av förtroendevalda
och chefer i att efterfråga jämställdhetsintegrerande
underlag, till utbildning i könsuppdelad statistik och
konsten att ”jämställdhetssäkra” mål för controllers och
andra personer med nyckelfunktioner.
LÄRANDE EXEMPEL
9
Metoder och redskap
Resultat och lärdomar
För att beköna styrsystemet krävs att ordinarie metoder
och redskap för verksamhetsstyrning och uppföljning
gör det möjligt. Utöver att ställa om IT-system till
könsuppdelad uppföljning har bland annat en ”diagramoch tabellmall” i Excel producerats. Den bygger på
Botkyrkas grafiska profil och ska göra det lätt att göra
rätt när överskådliga och könsuppdelade tabeller samt
diagram behövs.
Beköningen av styrsystemet har kommit en bra bit på
väg i Botkyrka, även om en del arbete fortfarande
återstår. Den senaste utvärdering som genomförts 2013
visar att Botkyrka kommun nu genom ordinarie
styrning och uppföljning i stor utsträckning synliggör
resultat och kvalitet – och i ökande omfattning även
resursfördelning – utifrån kön. Detta ger ett kontinuerligt underlag för kvalitetsutveckling och förbättringsarbete inom alla förvaltningar.
Samordning och stöd
Samordningen har skötts av en arbetsgrupp bestående
av kommunens jämställdhetsstrateg och administrativa
chefer, controllers eller motsvarande från samtliga
förvaltningar. Det har inneburit ett bra utvecklingsstöd
och erfarenhetsutbyte. Där deltagarnas olika kompetenser kunnat läggas ihop och tas tillvara.
Vad händer nu?
Förvaltningarna arbetar just nu med analyser utifrån
frågan om vem som får vad, på vilka villkor och med
vilka resultat samt hur olika verksamheter kan säkerställa kontinuerlig uppföljning och analys av bland annat
resursfördelning ur ett könsperspektiv till nämnderna.
Rapporten beräknas vara klar i början av 2014 men
redan nu har kultur- och fritidsnämnden slagit fast att
den från och med 2014 ska analysera alla förslag till
större investeringar ur ett jämställdhetsperspektiv som
en del av sin ärendeberedning. Anvisningarna från
nämndernas framåtsikter som ligger till grund för
arbetet med den kommande flerårsplanen innehåller
också krav på jämställdhetsbedömning av förslag till
verksamhetsförbättringar och investeringar. Det
fortsatta arbetet kommer att präglas av resultaten från
analyserna och den utvärdering som i år genomförts av
kommunens arbete. I övrigt kommer arbetet att fortsätta
utifrån den inriktning som kommunens jämställdhets-
10
strategi slår fast: att jämställdhetsintegrering ska bidra
till och vara en del av det ordinarie verksamhets- och
kvalitetsutvecklingsarbetet i Botkyrka.
Kommunledningsförvaltningen
Kommunledningsförvaltningen har huvudansvaret
för att leda, samordna och stödja arbetet i hela
kommunen. Förvaltningen är kommunstyrelsens
utförarorgan och arbetar bland annat fram
metoder för utförandet.
Vill du veta mer? Kontakta:
Anna Giotas Sandquist, utredningschef
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 613 61
LÄRANDE EXEMPEL
l
e
p
m
e
x
e
e
L ärand
Medborgarservice på lika villkor
Kommunledningsförvaltningen
Hur skapas goda förutsättningar för en jämställd medborgarservice? På medborgarkontoren i Botkyrka kommun har ett ”jämställdhetstänk” på olika sätt arbetats in och
med ny kraft belyst bemötandet med brukarna.
Bakgrund
Metod
Botkyrka kommun arbetar sedan 2008 med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. I sitt arbete med
jämställdhetsintegrering har Botkyrka kommun fått
medel genom SKL:s program för Hållbar jämställdhet.
Under 2008-2013 har kommunen genomfört utvecklingsarbeten för en jämställd och jämlik medborgarservice med sin ordinarie budget samt medel från programmet. Samtidigt har samarbeten med olika lärosäten
bidragit till att synliggöra utvecklingsbehov inom
medborgarservicen i Botkyrka.
2008 avlossades startskottet för medborgarkontorens
strategiska arbete med att jämställdhetssäkra sin
verksamhet. Initialt genomförde medborgarkontoren en
omfattande utbildningsinsats. Tillsammans med
kommunens jämställdhetsstrateg utbildades all personal
på dialog- och serviceförvaltningen. Utbildningen
byggde på erfarenheter från den statliga utbildningen
”JämStöd”. Därefter utbildades ett tiotal förändringsledare på förvaltningen. Förändringsledarna axlade
tillsammans ansvaret att ta fram en ny policy för ett
jämlikt och jämställt bemötande. Under en utbildning,
som leddes av en konsult, togs ett utkast till policyn
fram. Under utbildningen använde sig gruppen av:
Arbetsprocess
Arbetet för en jämställd medborgarservice har under de
senaste åren karaktäriserats av parallella processer. I
linje med kommunens jämställdhetsstrategi, ska
kommunledningsförvaltningen leda, samordna och
stödja det kommunövergripande arbetet. Därtill har
utvecklingsledare samordnat och ansvarat för olika
delar. Arbetet har bedrivits med fokus på fyra faktorer
för förändringsarbete:
•
• Utbildning och kunskap
• Metoder och redskap
• Samordning och stöd
Mål och annan styrning
Idén med dessa framgångsfaktorer är att de ska finnas
med i alla steg av processen. Här nedan presenteras
några exempel på vad det har inneburit för Botkyrka i
strävan efter en jämställd medborgarservice åren
2008-2013.
• Dramaövningar
• Dagboksanteckningar
• Aktgranskning
• Medlyssning vid telefonkontakt med medborgarna
Tillsammans syftade övningarna till att gruppen skulle
få ett kritiskt förhållningssätt kring kön och genus
genom att ”lyfta blicken” och upptäcka egna föreställningar om människorna de möter.
Kunskap är vägen mot målet men det är inte alltid som
utvecklingsbehoven är självklara. 2009 genomförde en
magisterstudent en studie av en grupp samhällsvägledare och arbetsförmedlare och medborgarkontoren fick
upp ögonen för ytterligare utvecklingsbehov. Studenten
använde sig av intervjuer för att belysa jämställdhet och
implementering. Uppsatsen visade att personalens
föreställningar slog igenom i verksamheten och att detta
LÄRANDE EXEMPEL
11
inte alltid gick hand i hand med kommunens jämställdhetsstrategi. Uppsatsen visade på ett fortsatt behov av
att arbeta med bemötandefrågor. 2011 inleddes därför
ett arbete med handläggningsrutiner ute på medborgarkontoren. I detta ingick bland annat:
•
Utbildningsinsatser, ofta interaktiva och för all
personal
• Granska och revidera handläggningsrutiner
• Skapa en definition av samhällsvägledarrollen
utifrån en jämställt- och interkulturellt perspektiv
• Insatserna har bidragit till ett kunskapslyft för
personalen – som nu har ökad förståelse för sin egen
betydelse i arbetet för ett jämställt och jämlikt
bemötande
• Brukarna i fokus – material har tagits fram i syfte
att lyfta brukarnas upplevelse av mötet med kommunens medborgarservice
• Handböcker i handläggningsrutiner med ett integrerat jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv har
tagits fram
Detta steg i utvecklingsarbetet avslutades hösten 2013.
• Nytt arbetssätt kring att föra statistik som möjliggör
Resultat och lärdomar
• Nedskrivna rutiner för barnomsorg och riksfärd-
Arbetet så som det har sett ut fram till idag har spridit
nytt ljus över medborgarkontorens verksamheter. Det
har visat sig vara en framgångsfaktor att i dialog med
utförarna av service skapa gemensamma spelregler
utifrån kommunens övergripande strategier. Det har
stundom mött motstånd i form av otydlighet i delprojektens målformuleringar, tydlig ledning är därför av stor
vikt i det fortsatta arbetet. Nedan konkretiseras vilken
effekt arbetet haft på medborgarkontorens verksamhet:
bra faktaunderlag för analys kring kön.
tjänst med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv
• Ändrade brevmallar inom dödsbohandläggning
Vad händer nu?
Med utgångspunk från verksamhetens ettårsplaner
arbetar verksamheten med att förstärka jämställdhetsoch jämlikhetsperspektivet i uppföljning och mål.
Utifrån det arbetar medborgarservice konkret med att i
ordinarie arbete förbättra service och bemötande.
Medborgarkontoren i Botkyrka
Det finns ett medborgarkontor vardera i Botkyrkas fem olika kommundelar. Verksamheten är
vägledande i frågor om offentlig service. På
kontoren handläggs även ärenden så som
barnomsorg och riksfärdtjänst. Medborgarkontoren i Botkyrka är välbesökta och ärendena
varierar. Detta förutsätter att personalen är väl
medveten om hur de bör agera för ett bemötande på lika villkor.
Vill du veta mer? Kontakta:
Monika Larsson, verksamhetschef
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 635 46
12
LÄRANDE EXEMPEL
l
e
p
m
e
x
e
e
L ärand
Utan spaning ingen aning
Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen
För att försäkra oss om att våra verksamheter skapar jämställda villkor vad gäller
kvalitet och resultat utvecklade vi styrsystemet. Arbetet har gett en ökad kunskap om
villkor och behov hos olika grupper av kvinnor och män, samt lagt en grund för fortsatt utveckling av våra verksamheter och prioriteringar.
Bakgrund
Metoder
Samtliga förvaltningar i Botkyrka kommun har i
uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Efter
att arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen
brutits ut från en tidigare större förvaltning för utbildning och arbetsmarknad, intensifierade vi 2011 vårt
arbete med att utveckla styrsystemet. Ambitionen var
att skapa en starkare målstyrning med fokus på uppnådda resultat kopplat till förvaltningens uppdrag. Det nya
arbetssättet har gett förutsättningar att från början skapa
mål och mätetal som tar sikte på en jämställd verksamhet.
Vi menar att det är i de ordinarie strukturerna och
processerna som jämställdhetsperspektivet ska integreras. 2011 lyftes därför arbetet med jämställdhetsintegrering in i vår mest centrala process, styrsystemet. Det
fick genomslag i nämndens ettårsplan 2012. I ettårsplanen 2013 bekönades alla mätetal kopplade till våra
målområden. I styrsystemet ingår kvartalsvisa uppföljningsmöten och varje målområde redovisas utifrån
mätetal som bygger på könsuppdelad statistik. Utgångspunkten för våra uppföljningsmöten är att synliggöra
avvikelser utifrån uppställda mål, analysera, ta lärdom
och vidta åtgärder i riktning mot en bättre måluppfyllelse. Med hjälp av jämställdshetsperspektivet har vi
synliggjort en rad skillnader kring resultat för kvinnor
och män i verksamheten. Insikterna ger en grund för
kontinuerliga verksamhetsförbättringar.
Arbetsprocess
Att jämställdhetsintegrera styrsystemet kräver en rad
stödprocesser. Förvaltningens specialister med särskild
kompetens kring strategiskt viktiga områden (HR,
ekonomi, kommunikation och utvecklingsfrågor)
fungerar som ett stöd i arbetet med att implementera
och utveckla ledarskapssystemet.
Arbetet började i ledningsgruppen, vidare tillsammans
med våra specialistfunktioner och senare med samtliga
chefer på alla verksamhetsnivåer. Parallellt har vår
förvaltningschef haft träffar med all personal. På
träffarna har styrsystemet och arbetet med jämställdhetsintegrering förankrats. Arbetet har bedrivits
systematiskt under två år och forsätter under 2014.
Under 2013 har processen med att ta fram ettårsplanen
utvecklats. Arbetet bygger på en hög grad av delaktighet
och dialog i förvaltningen. Processen påbörjades under
våren och avslutades i september. Detta arbetssätt
kommer att utvecklas ytterligare inför ettårsplanen
2015.
Resultat och lärdomar
Arbetet har synliggjort att jämställdhetsintegrering
kräver ett väl fungerande styrsystem, i vart fall underlättar det. Efterfrågan på jämställdhetsperspektiv har
växt i takt med utvecklingen av mål- och resultatstyrningen. Genom att belysa kvinnor och män i uppföljningen av verksamheten har vi fått kunskap om hur
verksamheten bidrar till måluppfyllelse för båda könen.
Erfarenheten visar att jämställdhetsarbete möter
motstånd när organisation och ledning inte ser nyttan
med jämställdhet. Genom att visa på nyttan med arbetet
har motståndet avtagit och energin förflyttats till att
åtgärda uppmärksammade brister, motverka strukturer
och förbättra verksamhet som skapar ojämställdhet.
Vårt arbete med jämställdhet har inneburit ökad kvalité
LÄRANDE EXEMPEL
13
i leveransen av vårt grundläggande uppdrag – att vara i
medborgarnas tjänst. Här är några exempel som ligger
till grund för fortsatt utvecklingsarbete:
•
Kvinnor kommer snabbare ut i arbete efter genomförd gymnasial vuxenutbildning
• Majoriteten av de som studerar inom gymnasial
vuxenutbildning är kvinnor.
• Kvinnor har en något högre förvärvsfrekvens än
män efter avslutad gymnasial vuxenutbildning.
• Valet av yrkesinriktningar är könssegregerat.
• Män kommer snabbare ut i arbete efter genomförd
SFI
• Fler män än kvinnor är i arbete 6 månader efter att
ha ökat sina språkliga färdigheter via SFI och
grundläggande utbildning.
• Genomsnittstiden för att uppnå betyg inom SFI är
kortare för män än för kvinnor.
• Ansvaret för det obetalda arbetet har stor betydelse
för kvinnors val av studietid och studietakt. Kvinnor
och män har olika skäl till varför studierna avbryts.
En konkret verksamhetsförändring direkt koppad till
resultatet av en könsuppdelad uppföljning och analys är
att våra SFI-kurser nu erbjuds till föräldralediga. Det är
en viktig åtgärd inte minst för kvinnor som ofta avbrutit
studier på grund av föräldraledighet. Sannolikt kommer
åtgärden bidra till att föräldralediga som väljer att
fortsätta studera på SFI inte tappar sin språkutveckling
under denna period, vilket ger dem större förutsättningar att fortsätta sina studier eller arbete efter föräldraledighetens slut.
Vad händer nu?
Utifrån vår analys har flera fördjupade studier genomförts. En av de viktigaste frågorna som analysen
bidragit till att lyfta är den stora andelen kvinnor i
Botkyrka som står utanför arbetsmarknaden. Tillsammans med kommunledningsförvaltningen har vi
genomfört en fördjupad statistisk kartläggning, en
intervjustudie med kvinnor utanför arbetsmarknaden
och en samhällsekonomisk analys i samarbete med
SKL:s projekt ”Smart ekonomi”. Tillsammans visar
studierna på tydliga ekonomiska vinster också av
omfattande utbildningsinsatser för kvinnor som är långt
från arbetsmarknaden. Detta har påverkat kommunens
arbetsmarknadsinsatser som nu bland annat också
omfattar mer av uppsökande insatser. Med inspiration
av jämställdhetsanalysen och folkhälsobokslut har
kommunledningsförvaltningen 2011 och 2012 också
genomfört bredare analyser av samhällsutvecklingen i
Botkyrka utifrån ett mänskligt rättighetsperspektiv.
Dessa analyser har varit ett underlag för kommunens
flerårsplan och nämndernas ettårsplaner. På vår förvaltning har analysen också bidragit till att vi under hösten
2013 genomför en jämställdhetskartläggning inom två
av våra verksamheter, vuxenutbildning och daglig
verksamhet enlig LSS. Syftet är att identifiera eventuella skillnader i resultat för kvinnor och män och analyse-
14
ra skälen därtill. I arbetet används metoden 5R . Under
2014 kommer förvaltningen att arbeta med resultatet av
genomförda kartläggningar. Avsikten är också att vidga
analysen kring jämställd resursfördelning till att
omfatta samtliga verksamhetsgrenar i förvaltningen.
1 5R – metod för kartläggning och analys, representation, resurser,
resultat, realia och realisera
Arbetsmarknads- och
vuxenutbildningsförvaltningen
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar för kommunens vuxenutbildning
(som också omfattar svenska för invandrare),
yrkeshögskoleutbildningar, kvalificerade yrkesutbildningar och annan eftergymnasial utbildning.
Vill du veta mer? Kontakta:
Andreas Liljenrud, utvecklingsledare
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 620 54
LÄRANDE EXEMPEL
l
e
p
m
e
x
e
e
L ärand
Vi ser skillnader med statistik
Resultat- och indikatorpaletten
Utbildningsförvaltningen
På utbildningsförvaltningen i Botkyrka använder vi oss av en resultat- och indikatorpalett. Med hjälp av den har vi sett att pojkarna generellt har sämre resultat, medan
flickorna mår sämre. Varför är det så och vad finns att undersöka på de enheter där
det faktiskt är tvärtom? Att ta fram könsuppdelad statistik har visat oss vägen för
vidare kvalitetsutveckling i arbetet för en verksamhet på lika villkor.
Bakgrund
Metod
År 2008 begärde den nytillträdde förvaltningschefen att
få en samlad, tydlig bild av kommunens skolresultat.
Central förvaltning påbörjade då insamlingen av data
och den så kallade ”paletten” har sedan byggts på med
fler faktorer för varje år. På utbildningsförvaltningen i
Botkyrka använder vi oss av könsuppdelad statistik i det
reguljära kvalitetsarbetet. Varje år samlas skolresultaten
in för att analyseras och diskuteras, både på central nivå
och på skolenheterna. Detta har skapat en större
medvetenhet om genus och jämställdhet inom organisationen.
Paletten redovisar med tabeller och diagram uppgifter
från förskola, grundskola, särskola, fritidshem och
gymnasieskola. Här samlas resultat från nationella prov,
betyg, gymnasiebehörighet, meritvärde och andelen som
har betyg i alla ämnen, samt spridningen i och mellan
kommunens skolor. Samtliga data är inte könsuppdelade, men tillräckligt många för att mönster ska gå att
urskilja. Varje skolenhet får sin palett, och en övergripande palett för hela kommunen tas fram till utbildningsnämnden.
Arbetsprocess
År 2010 gjorde kommunen en utvärdering av utvecklingsarbetet. Då framkom det att många skolledare var
oförberedda när genus och kön först infördes som en del
av ordinarie uppföljning. På utbildningsförvaltningen
arbetar vi därför med att förankra nyttan och idag
välkomnas perspektivet som en del i kvalitets- och
utvecklingsarbetet. Genom att resultat- & indikatorpaletten återkommer årligen får Botkyrkas skolledare ett
gott underlag för att se eventuella skillnader mellan kön,
områden och elevgrupper.
Förvaltningsledningen gör sin analys av iakttagelserna i
det statistiska underlaget. På de kvalitetsdialoger som
årligen genomförs ute på enheterna lyfts alltid frågor
om skillnaden mellan flickors och pojkars prestationer
och välmående. Elevernas uppfattningar redovisas
genom index från olika enkäter vad beträffar trygghet,
trivsel, inflytande, arbetsmiljö och hälsa. I paletten finns
också nödvändiga nyckeltal för ekonomi, lokaler och
medarbetarskap.
Resultat och lärdomar
LÄRANDE EXEMPEL
15
Vad händer nu?
Paletten är en grundsten i utbildningsförvaltningens
systematiska kvalitetsarbete, den visar på ett konkret
sätt hur det förhåller sig i våra verksamheter. Utmaningen för oss är att ta fram verktyg och metoder för att
utjämna uppvisade, oönskade skillnader. Jämställdhet
mellan kvinnor och män, flickor och pojkar är ett av de
fundamentala värden som skolväsendet enligt läroplanen har att verka för. Ett första steg i den riktningen är
att vi varje år problematiserar den statistik som paletten
redovisar. Nästa steg handlar om att omsätta det i
konkret förbättringsarbete.
Ur ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011”
• Människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga
och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och
förmedla.
16
• Läraren ska verka för att flickor och pojkar får ett lika
stort inflytande över och utrymme i undervisningen.
Utbildningsförvaltningen
Utbildningsförvaltningen ansvarar för förskolan,
skolbarnomsorgen, förskoleklassen, grundskolan, gymnasium, särskolan på grundskolenivå
och gymnasienivå.
Vill du veta mer? Kontakta:
Kristina Gustafsson, utvecklingschef
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 627 09
Om jämställdhetsarbetet:
Helena Duroj
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 612 24
LÄRANDE EXEMPEL
l
e
p
m
e
x
e
e
L ärand
Först när vi ser och gör blir det
möjligt att förstå och förändra
Utbildningsförvaltningen
Hur breddar vi barns möjligheter i sitt identitetsskapande att bli en människa och inte
ett kön? I förskolans verksamheter i Botkyrka arbetar vi med ett genusperspektiv. Ett
genusnätverk har under tre års tid träffats regelbundet för att skapa förståelse och
motivera varandra i det praktiska arbetet. Det räcker inte att prata om genus och
diskriminering, vi måste leva och göra det för att förstå och förändra.
Bakgrund
Arbetsprocess
Våra styrdokument är tydliga med att vi i förskola och
skola ska arbeta aktivt med jämställdhet. Förutom
Botkyrka kommuns jämställdhetsstrategi förhåller vi
oss till:
Ett nätverk bestående av ca 30 pedagoger har träffats 10
gånger under ett år, en halvdag i månaden. Arbetet har
pågått i tre år, där sammantaget cirka 110 pedagoger
genomgått utbildningen. Utbildningen leds av en
genuspedagog från verksamheten och som också är
anställd på Stockholms universitet. Genuspedagogen är
processledare och en utvecklingsledare från förvaltningen är processtödjare. Utgångspunkt i nätverket är att vi
inte ska ändra på barnen utan på oss själva.
• Skollagen: skyldighet att anmäla, utreda och åtgärda
krav på plan mot kränkande behandling
• Läroplanen: motverka könsstereotypa roller
• Diskrimineringslagen: krav på plan mot diskriminering (och kränkande behandling)
Metoder
Förskolan har också under flera år arbetat med pedagogisk dokumentation. I det arbetet har observationer,
reflektioner och analyser från praktiken legat som
grund. Den pedagogiska dokumentationen har som
syfte att få syn på barns undersökande och utforskande.
Hur stödjer vi och utmanar barns lärande? Vilka
förutsättningar ger vi barnen för sin nyfikenhet, sitt
utforskande och lärande? Som ett resultat av detta
arbete, framstår det tydligt att vi som arbetar i förskolan
behöver kunskaper inom olika områden och teorier om
kunskapssyn, ämneskunskaper, materialkunskaper,
jämställdhet och genus. Förvaltningen har erbjudit
fördjupade nätverk, med pedagogisk dokumentation
som grund för att bredda våra kunskaper och vår
medvetenhet kring dessa områden. Genusnätverket är
ett av dessa. Med detta som utgångspunkt ville vi också
närma oss frågan utifrån pedagogens perspektiv. Vad
krävs det av en vuxen för att arbeta med dessa frågor?
Nätverket har varit ett processarbete, där erfarenheter,
teorier och praktik har varvats. Med stöd av observationer, reflektioner och analyser har vi ökat vår medvetenhet kring genusfrågor. Observationer i sin egen praktik
parallellt med att inhämta kunskap om det vi ska
observera har varit den mest framgångsrika metoden.
Pedagogerna har observerat, reflekterat själva och sedan
tillsammans i nätverket synliggjort och problematiserat
sina förståelser av handlingar och innebörder, för att sen
kunna förändra. Att också i början gå igenom spelreglerna för nätverket och göra överenskommelser där alla
har ett ansvar för innehållet har varit en viktig förutsättning för att skapa ett klimat som gör det möjligt att se
kritiskt på sig själv utan att känna sig kritiserad.
Utformandet av träffarna i nätverket har gjorts med
samma grunder som innehållet av det likabehandlingsarbete vi diskuterar. Delaktighet, demokrati och
jämställdhet.
LÄRANDE EXEMPEL
17
Spelregler för ett gott arbetsklimat i gruppen
och för ett kritiskt tänkande.
• Samlad kompetens – individuellt lärande
• Alla ska få komma till tals
• Viktigt att få ställa frågor utan att det finns svar
• Vi ska utmana oss själva genom att kritiskt se, inte
kritisera varandra
Påfyllnad av kunskaper genom föreläsning och litteratur, samt observationer/dokumentationer som underlag
för reflektioner har varit kärnan i arbetet. Reflektionen
har skett i fasta smågrupper om cirka 5 personer/grupp.
• Observerar sin egen ledarroll i en samling
• Observationer på den fysiska miljön på förskolan
• Kartläggning i rummen. Var befinner sig barnen?
Vart befinner sig pedagogerna?
• Analysera sagoböcker ur ett genusperspektiv
• En förmiddag med dramatisering av sagor
Resultat och lärdomar
• Varje grupp gör en utvärdering kring följande
frågeställningar.
• Vad har jag främst utvecklat i min förståelse för vad
ett jämställt arbete i förskolan är?
Exempel på innehåll i utbildningen
• Genuskompensera och genuskomplicera
• Könsmaktsordning
• Bemöta och tolka barn utifrån stereotypen flickor
• Vad har jag ändrat i mitt agerande mot barnen?
• Vad har jag tillsammans med kollegorna jag arbetar
• Gränsöverskridande pojkar och duktiga flickor
• Makt, positionering och härskartekniker
• Maktanalys av filmade barn
• Interkulturalitet, etnicitet, heteronormen och
Genom våra observationer blir det tydligt att vi gör kön
hela tiden, och att det också sker kränkningar kopplat
till de andra diskrimineringsgrunderna. Men det sker
omedvetet. Det är först när det blir medvetet som vi kan
göra skillnad. Det går inte att prata genus eller diskriminering, vi måste göra och leva det. Den stora svårigheten är att förstå diskurser i ett samhälle och hur allt i
samhället påverkar min syn som pedagog. Det blir
synligt att vårt arbete inte handlar om genus bara utan
det blir ett normkritiskt arbete där kunskapen gör att jag
ser så mycket mer. Kunskapen påverkar inte bara mig i
professionen utan också som människa. För att det skall
bli ett arbete i vardagen på den enskilda förskolan
behövs en organisation som skapat systematik och
kontinuitet i att reflektera med observationer och
dokumentationer som underlag. Det är viktigt att ha
med chefer och ledare i processen eftersom de har stor
betydelse för vad det blir på den enskilda förskolan.
och pojkar
regnbågsfamiljer
• Barns delaktighet
• Normkritisk barnlitteratur och genusanalys av
barnlitteratur
• Normkritisk sagoberättande
Exempel på observationer i verksamheten
• Tonläge, olika röster, ordrikedom, tillsägelser
• Maktstrukturer i en barngrupp
• Intervjuer med barn för att få syn på barns föreställningar om kön och vad som är norm
med, ändrat i vårt arbete med barnen?
• Vilka effekter har det gett barnen?
Vad händer nu?
Flera förskolor beskriver i sin årsberättelse hur de har
arbetat med genus i förskolan. En enhet exemplifieras i
detta dokument som ett gott exempel för andra. Denna
enhet sprider sitt exempel på olika konferenser både inom
och utom kommunen. Det kommer också att spridas till
skolan som ett gott exempel. Arbetet har lett till att fler
barn idag blir bemötta med en möjlighet att få vara på
många olika sätt utan att bli värderade utifrån kön.
Utbildningsförvaltningen
Förskolan i Botkyrka tillhör utbildningsförvaltningen. Förvaltningens organisation är uppdelad
efter verksamhet med verksamhetschefer som är
direkt ansvariga.
Vill du veta mer? Kontakta:
Eva Andersson, utvecklingsledare i förskolan
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 617 16
18
LÄRANDE EXEMPEL
l
e
p
m
e
x
e
e
L ärand
Jämställda fritidsgårdar
Kultur- och fritidsförvaltningen
I en studie som genomfördes 2009-2010 uppmärksammade kultur- och fritidsförvaltningen skillnader i personalens möte med tjejer och killar på våra fritidsgårdar – medvetenheten bland personalen var låg. Samtidigt uppmärksammade vi att våra fritidsgårdar har betydligt fler killar än tjejer bland besökarna. Flickornas andel låg mellan
17 och 37 procent på de olika gårdarna. För att locka fler tjejer inleddes ett kunskapshöjande och normkritiskt arbete. Idag finns ett jämställdhetsnätverk med personal
från våra fritidsgårdar och andelen tjejer som besöker våra gårdar har ökat.
Bakgrund
I Botkyrka ska fritidsgårdarna vara mötesplatser där
alla känner sig lika välkomna. Där alla får ett likvärdigt
bemötande av personalen och har samma möjligheter att
utöva aktiviteter och delta i verksamheterna, oavsett
kön. I och med att kommunens styrsystem bekönats har
vi idag möjlighet att följa antal flickor och pojkar som
besöker våra gårdar. Genom att oönskade skillnader
uppmärksammats har verksamheten ändrat riktning och
sedan 2010 pågår ett normkritiskt arbete med fritidsgårdarna för att faktiskt kunna erbjuda verksamheter där
alla känner sig välkomna.
Arbetsprocess
Fritidsgårdssamordnaren vid kultur- och fritidsförvaltningen har lett arbetet med stöd av verksamhetsutvecklaren och föreståndarna. Föreståndargruppen har sedan
fortsatt arbeta för jämställda fritidsgårdar och samtliga
fritidsledare har haft möjlighet att delta i workshops i
normkritik.
Metoder
Inledningsvis genomfördes en kartläggning av verksamheterna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Observationer tillsammans med kartläggningen visade
skillnader i bemötande hos personalen och en ojämn
fördelning mellan tjejer och killar i verksamheterna.
Därför startades ett normkritiskt arbete på fritidsgårdarna bland annat med hjälp av Machofabriken, Rädda
barnen och 101Tillsammans. Bemötandeutbildningar
genomfördes med samtliga fritidsledare och föreståndare. I arbetet har också likabehandlingsplaner tagits fram
för att tydliggöra hur vi ser på jämställdhet och jämlikhet i våra verksamheter. Jämställdhetsarbetet följs upp
genom att en ny rutin för hur gårdarna återrapporterar i
sina tertialrapporter används.
Resultat och lärdomar
Samtliga fritidsgårdar, såväl föreståndare som fritidsgårdar, har deltagit i utbildningarna. I tertialrapporterna
återrapporteras jämställdhets- och jämlikhetsarbetet
vilket gör att personalen kontinuerligt reflekterar kring
frågeställningarna och vidareutvecklar sina arbetssätt.
Vi kan se att andelen tjejer i verksamheterna ökat sedan
arbetet inleddes 2010 och att vi vid fritidsklubbarna idag
ligger inom mål 40/60 vad gäller könsfördelningen och
att vi närmar oss dessa siffror vad gäller fritidsgårdarna.
Där är fördelningen nu 38 % tjejer och 62 % killar. När
det kommer till mötesplatserna för unga vuxna återstår
en hel del arbete, även om utvecklingen gått åt rätt håll
med något större andel tjejer.
LÄRANDE EXEMPEL
19
Vad händer nu?
Fritidsgårdarna fortsätter att rapportera jämställdhetsoch jämlikhetsarbetet i sina tertialrapporter samt följa
upp det vid föreståndarmötena. Ett jämställdhetsnätverk
med representanter från samtliga fritidsgårdar har
startats där erfarenheter, kunskap och idéer delas, vilket
bidrar till arbetets hållbarhet. Målen är tydligare,
fritidsgårdarna ska locka både tjejer och killar erbjuda
en varierad verksamhet för alla oavsett kön.
Kultur- och fritidsförvaltningen
Kultur- och fritidsförvaltningen har till uppgift att
främja kulturlivet och fritidsverksamheten i
kommunen. Barn och unga ska ha särskild
möjlighet till en varierad fritid som de kan
påverka. Verksamheterna ska stärka ungas
trygghet, självständighet och positiva utveckling.
Verksamheterna ska uppmuntra till att pröva nya
saker och ge goda möjligheter till fysiska, sociala
och kulturella utmaningar. Barn och ungdomar
ska vara stolta över att bo i Botkyrka..
Vill du veta mer? Kontakta:
Anki Andersson, tillförordnad
verksamhetschef Ungdom och förening
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 615 14
20
LÄRANDE EXEMPEL
l
e
p
m
e
x
e
e
L ärand
Uthållighet + systematik = sant
Socialförvaltningen
Vår erfarenhet på socialförvaltningens är att genom att bedriva jämställdhetsarbetet
långsiktigt och inom ramen för ordinarie styrning, så ökar förutsättningarna för att det
ska vara hållbart över tid. I utvecklingsarbetet har personal från stöd- och utvecklingsenheten utbildats och en arbetsgrupp driver idag arbetet med jämställdhetsintegrering.
Bakgrund
Kommunens förvaltningar har i uppdrag att beköna
styrsystemet genom att följa upp verksamheten utifrån
ett jämställdhetsperspektiv. Kön skär igenom alla
grupper av människor; kvinnor och män, flickor och
pojkar med olika social och etnisk bakgrund i olika
medborgar- och brukargrupper. Socialförvaltningen ska
utveckla och integrera jämställdhet inom ramen för
ordinarie arbetssätt.
Arbetsprocess
Sedan 2008 arbetar vi på socialförvaltningen med att
synliggöra kvinnor och män, flickor och pojkar genom
att kön är övergripande indelningsgrund i mål, åtaganden, indikatorer, nyckeltal och internkontroll. Socialförvaltningens arbete leds av förvaltningschefen. Det
genomförs som en del av ordinarie styrning och, under
åren 2009-2013, parallellt med utvecklingsprojekt genom
SKL:s program för Hållbar jämställdhet.
• Exempel på nyckeltal
Institutionsplaceringar barn och unga uppdelat på
flickor och pojkar
• Exempel på internkontroll
Riktat ekonomiskt bistånd till fritidssysselsättningar för
barn uppdelat på flickor och pojkar
Utöver beköningen har kompetensutveckling varit en
hörnsten i arbetet. Personal på central förvaltning
(stöd- och utvecklingsenheten) har fortbildats i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Under fyra
heldagar 2011-2013 fick de en utbildning som bland
annat innehöll:
• Jämställdhet ur ett historiskt perspektiv kopplat till
den egna verksamheten
• Jämställt skrivande med utgångspunkt i olika texter
från den egna verksamheten
• Jämställdhetsanalys och fördjupning genom att
analysera verksamhetens egna uppföljningar
Metod
För att förbättra möjligheten att utvärdera vår service
gentemot medborgarna har de senaste årens jämställdhetsarbete präglats av tydligare mål- och resultatstyrning. Beköningen av styrdokumenten har inneburit att
omformulera vem servicen är till för och hur uppföljningar ska redovisas. Nedan ger vi några exempel på
områden som berördes av förändringarna och hur kön
fick en central plats i styrningen.
• Exempel på mål:
Män, kvinnor och barn möter en rättssäker verksamhet
Resultat och lärdomar
Dagarna har varit inspirerande och visat på ansvar och
möjligheter för fortsatt utveckling av arbetet. På stödoch utvecklingsenheten har en arbetsgrupp bildats för att
driva frågorna vidare. Arbetsplatsträffar är också ett
forum där fortsatta diskussioner om till exempel förändrade arbetssätt förs. På enheten upplevs det ibland svårt
att prioritera utvecklingsarbetet när det är så många
andra arbetsuppgifter och perspektiv som konkurrerar
om utrymmet, så där spelar arbetsgruppen en viktig roll.
• Exempel på indikator
Män och kvinnor ska få ett beslut som går att förstå
LÄRANDE EXEMPEL
21
Vad händer nu?
På stöd- och utvecklingsenheten pågår ett arbete med att
ta fram en checklista för jämställt skrivande. Checklistan handlar om att skriva jämställt men också att skriva
fritt från diskriminering enligt alla diskrimineringsgrunder och med klarspråk. Den finns nu i utkast. På
liknande sätt arbetar enheten vidare med hur jämställdhetsanalys ska användas och integreras i det dagliga
arbetet. Arbetet med att beköna styrsystemet fortsätter
kontinuerligt och omfattar förvaltningens ledningssystem. På så sätt ger det en grund för kvalitets- och
förbättringsarbete i förvaltningens alla enheter.
Socialförvaltningen
Socialförvaltningen i Botkyrka kommun
ansvarar för:
• Ekonomiskt bistånd (socialbidrag)
• Sociala barn- och ungdomsfrågor
• Familjerättsfrågor (vårdnad, boende, umgänge,
adoption med mera)
• Vuxna med beroende och missbruk
• Vuxna med psykiska funktionsnedsättningar
• Serveringstillstånd
• Öppna förskolor
Vill du veta mer? Kontakta:
Birgitta Wallin, controller
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 621 45
Eller:
Sara Andersson, verksamhetsutvecklare
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 618 58
22
LÄRANDE EXEMPEL
l
e
p
m
e
x
e
e
L ärand
Jämställdhetsgranska
missbruksutredningar
Socialförvaltningen
På utredningssektionens vuxenenhet i Botkyrka bestämde vi oss för att undersöka
hur brukaren beskrivs i utredningar om insats vid beroende eller missbruk. Vi undrade
om utredningarna tog olika form beroende av kön och i så fall om det påverkade
insatsen. Under resans gång visade det sig svårt att ta fram jämförbara uppgifter,
vilket har lett till att vi idag arbetar för att möjliggöra sådana analyser i framtiden.
Bakgrund
I Botkyrka kommun ska jämställdhetsperspektivet
genomsyra all kommunal verksamhet och samhällsplanering. Kommunens förvaltningar har i uppdrag att
beköna styrsystemet genom att följa upp verksamheten
utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Mot denna bakgrund
beslöt ledningen för utredningssektionens vuxenenhet
inom socialförvaltningen i Botkyrka att en jämställdhetskartläggning skulle genomföras under våren 2012.
Arbetsprocess
Under tre workshops ledde en konsult arbetet med att
introducera, planera, presentera resultat, analysera och
diskutera förslag till åtgärder tillsammans med vuxenenheten. I processens inledning formulerades syfte, mål
och aktiviteter.
• Syftet med studien: ”Vi ska undersöka hur vi
beskriver människors situation och behov av insats
samt beslut om insatser från vuxenenheten ur ett
jämställdhetsperspektiv.”
• Mål med studien: ”Vuxenenheten ska utveckla och
införa jämställdhetsintegrerade arbetssätt.”
• Aktiviteter: ”Utredningssektionen ska genomföra en
kartläggning genom aktgranskning.”
Metod
Akterna som låg till grund för kartläggningen valdes ut
slumpmässigt. 35 akter vardera för kvinnor och män av
samtliga klienter som var aktuella på utredningssektio-
nen under 2011. Under granskningsprocessen hittades
ett fel i den ursprungliga listan med klienter. Detta
resulterade i att det slutliga antalet akter som ingick i
studien berörde 32 kvinnor och 31 män. Granskningen
utfördes med hjälp av ett granskningsprotokoll som
fylldes i utifrån den grundutredning som fanns för
klienten. Sju socialsekreterare granskade fem akter
vardera och den anlitade konsulten granskade 35 akter.
Resultat och lärdomar
Det visade sig problematiskt att granska klienternas
grundutredningar. Problemet var att grundutredningarna var skrivna i olika tidsperioder och att handläggnings-, dokumentations- och utredningsrutiner har
förändrats över tid. Om urvalet av ”grundutredning”
begränsats till samma tidsperiod hade möjligheten till
jämförbara analyser varit större. Vi stötte också på
problem med granskningsprotokollet. Det innehöll flera
frågor som inte gick att använda i analysen. Det berodde
på att underlaget var av så skiftande omfattning och
kvalitet. Ett exempel på detta är ambitionen att räkna
antalet meningar som skrivits under respektive rubrik.
Här visade det sig att handläggarna tillämpar helt olika
sätt att uttrycka sig och en jämförelse var omöjlig. Vi
upplever att materialets omfattning och antalet inblandande i analysarbetet ökade risken för både felregistrering och olika bedömningar. Inför framtiden är dessa
lärdomar bra att ha med sig.
LÄRANDE EXEMPEL
23
Granskningen trots sina brister bidrar ändå till att
belysa verksamheten och återspegla såväl bakgrundsfaktorer för klienterna som beslut och bedömningar av
handläggarna. I kartläggningen fick vi veta att:
• Fler kvinnor får insatsen HVB-vård och fler män får
externt boende eller träningslägenhet. Analysgruppen konstaterar att flertalet fått stöd efter önskemål,
vilket i det här fallet betyder det inte finna några
skillnader i möjligheten till makt och inflytande över
sin egen behandling mellan kvinnor och män.
• … kvinnors insatser har kostat mer. En förklaring
kan vara att kvinnor oftare kommer till sektionen
senare i missbruksprocessen än män och det innebär
i regel dyrare och mer specialiserade institutioner.
Därtill placeras kvinnor oftare på institutioner för
bara kvinnor, vilka är dyrare än blandade institutioner.
• … kvinnors akter berör oftare barn, nära relationer
och familj.
• … våld förekom i högre utsträckning i kvinnors än i
mäns akter. När det skrivs om våld i männens akter
är det i 8 fall av 9 som utövare av våld. Våld i nära
relationer omskrivs bara i kvinnornas akter.
Vad händer nu?
Det fortsatta arbetet präglas av att:
• Utveckla standardisering av utredningsrutiner.
• Komplettera rubriker i den sociala utredningen som
berör föräldraskap samt utsatthet för hot och våld.
• Granska samtliga insatser en gång per år, vilket
.
skapar underlag för jämförelse av insatser över tid.
Vuxenenhetens
utredningssektion
Vuxenenhetens utredningssektion, som är en del
socialförvaltningens verksamhet i Botkyrka,
utreder och beslutar om en person som själv
sökt eller blivit anmäld ska få behandling för sitt
beroende ellerl.
Vill du veta mer? Kontakta:
Per Klint, sektionschef
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 621 41
24
LÄRANDE EXEMPEL
l
e
p
m
e
x
e
e
L ärand
Jämställd bedömning inom
socialpsykiatrin
Socialförvaltningen
Socialpsykiatriska enhetens utredningssektion fick 2010 förmånen att gå en utbildning i jämställdhetsanalys. Enheten hade sedan en tid tillbaka noterat att fler män än
kvinnor fick insatsen särskilt boende och frågade sig vad det berodde på? Har män
större behov eller finns det något i utrednings- och beslutsförfarandet som påverkar
besluten i denna riktning?
Bakgrund
Sedan tidigare granskningar fanns kunskap om att lika
många kvinnor som män fick insatser, men att insatserna fördelade sig olika. Fler kvinnor än män beviljades
boendestöd medan fler män än kvinnor beviljades
särskilt boende. I samband med utbildningen i jämställdhetsanalys bestämde sig enheten för att ur ett
jämställdhetsperspektiv granska utredningar som ligger
till grund för beslut om boendestöd och särskilt boende
Arbetsprocess
• Med hur många meningar beskrivs brukarens
boendesituation?
• Med hur många meningar beskrivs brukarens
utbildning och yrkesliv?
• Med hur många meningar beskrivs brukarens hälsa?
Analysen baserades på 19 utredningar som lett till
beslut om boendestöd och 19 utredningar som lett till
beslut om särskilt boende, lika många för kvinnor som
för män.
Tillsammans med en konsult tog enheten fram en
granskningsmall till utredningar som ligger till grund
för beslut om boendestöd och särskilt boende. Parallellt
gick alla socialsekreterare en utbildning i jämställdhetsanalys.
Resultat och lärdomar
Metod
• … män som beviljats boendestöd fick fler timmar
Med hjälp av granskningsmallen samlades data in om
hur olika livsområden beskrivs för kvinnor respektive
män i utredningarna. Nedan presenteras exempel på
frågor som ledde kartläggningsarbetet.
• Med hur många meningar beskrivs familj/socialt
nätverk?
• Framgår det om brukaren har barn?
• Med vilka värderingsord beskrivs relationen till
familj/vänner/nätverk?
Analysen upplyste oss på enheten om att vi gör större
skillnad mellan kvinnor och män än vad vi tidigare
trott, och att det krävs ett aktivt arbete för att synliggöra
skillnaderna. I kartläggningen såg vi att…
stöd per vecka än kvinnor. I genomsnitt 31,5 tim/
vecka för män och 12 tim/vecka för kvinnor. Om
den högst beviljande insatsen togs bort visade
resultatet istället 17,5 tim/vecka för män respektive 8
tim/vecka för kvinnor.
• … i utredningarna beskrevs hälsa mer omfattande
för män än för kvinnor. Det var särskilt tydligt i
utredningarna som ledde fram till beslut om särskilt
boende. Hälsa beskrevs med 48 meningar för
kvinnor och 79 meningar för män.
LÄRANDE EXEMPEL
25
• … det var vanligare att diagnos, symptom och
relationer beskrevs för kvinnor.
• … i mäns utredningar framgick det mer sällan om de
hade barn än i kvinnors utredningar. När föräldraskapet värderades gällde det nästan uteslutande för
mödrar.
• … i kvinnors utredningar var det något mer vanligt
att det framgick att det förekommit våld och/eller
sexuella övergrepp.
• … mäns utredningar tenderade att vara mer omfattande än kvinnors.
• … både för kvinnor och män var det lika ovanligt att
det angavs vad hon eller han tycker om att göra.
Jämställdhetsanalysen bidrog till att vi gjorde förändringar i utredningsmallen. Detta för att fånga upp sådant
som tidigare var osynligt. Vi har lagt in nya rubriker i
mallarna så som rubrikerna ”barn” och ”intressen/
tycker om att göra”. Analysen väckte diskussioner om
vad skillnaderna kan bero på och vilka konsekvenser de
kan få. Genom att behandla ärenden utifrån diskussioner om jämställdhet på ordinarie gruppmöten ser vi
möjligheterna att förändra oönskade skillnader i vår
verksamhet.
Vad händer nu?
I diskussioner på till exempel gruppmöten lyfter vi
frågor så som ”om brukaren varit av annat kön, hade
underlaget sett annorlunda ut?” Påfallande ofta blir
svaret ja, delvis. Vi diskuterar varför och i stort sett
alltid hittar vi orsaker som bygger på omständigheterna
i fallet och inte kön. Fortsättningsvis har vi arbetat med
att granska utredningar under 2012-2013 och uppmärksammat att det finns fortsatta skillnader gällande beslut
(fler män än kvinnor beviljas särskilt boende). Skillnaderna i utredningarna har dock minskat betydligt. Just
nu arbetar vi för att hitta sätt att granska boendestödjarnas och sysselsättningshandledarnas roll utifrån ett
jämställdhetsperspektiv. Ett arbete som ligger i linje
med ambitionen att ha en verksamhet på lika villkor.
26
Socialpsykiatrin
I Botkyrka kommun svarar socialpsykiatriska
enheten för att bevilja bistånd till vuxna med
långvarig psykisk sjukdom eller neuropsykiatrisk
problematik (med undantag av Aspergers
syndrom). För att beviljas insatser ska sjukdomen/problematiken orsaka väsentliga svårigheter
i den dagliga livsföringen (funktionsnedsättning).
I Botkyrka kommun tillhör socialpsykiatriska
enheten socialförvaltningens verksamheter.
Vill du veta mer? Kontakta:
Jenny Torpman Fredriksson
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 617 31
LÄRANDE EXEMPEL
l
e
p
m
e
x
e
e
L ärand
Jämställdhetssäkra biståndsbedömningen
Vård- och omsorgsförvaltningen
På vård- och omsorgsförvaltningens bedömarenhet brottas vi med frågan om hur
jämställdhetsperspektivet blir hållbart över tid och hur biståndsbedömningen kan
jämställdhetssäkras. Våra erfarenheter av omorganisationer och personalförändringar
har tydliggjort vikten av parallella processer i utvecklingsarbetet. Jämställdhetsperspektivet måste integreras i verksamhetens rutiner – på så sätt stannar det kvar även
om personalen inte gör det.
Bakgrund
Botkyrka kommun inledde 2008 sitt arbete med
jämställdhetsintegrering, med utgångspunkten att
jämställdhetsperspektivet ska genomsyra all verksamhet
och samhällsplanering i kommunen. Våren 2008
genomförde kommunledningsförvaltningen tillsammans med övriga förvaltningar en förstudie för att
undersöka förutsättningar och eventuella kostnader
förenade med en ”beköning” av styrsystemet. Inom
vård- och omsorgsförvaltningen, där könsuppdelade
uppgifter i stor utsträckning redan fanns, fanns ett
behov av att gå ett steg vidare. Mot denna bakgrund
beslutade vård- och omsorgsförvaltningen att inleda ett
utvecklingsarbete för att kvalitetssäkra sin biståndsbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv.
Arbetsprocess
Områdeschefen tillsammans med chefen för bedömarenheten var beställare av arbetet med jämställdhetssäkring av biståndsbedömningen. Ett konsultföretag fick i
uppdrag att stödja utvecklingsprocessen, bland annat
genom utbildningsinsatser. Arbetet utvärderades av
Mångkulturellt centrum.
Metod
Arbetet inleddes på bedömarenheten i augusti 2009. Det
omfattade:
• Förstudie i form av ärendegranskning
• Utbildning för samtliga biståndsbedömare
• Kollegiegranskning av ärenden
• Extern utvärdering
Konsultföretaget genomförde inledningsvis en förstudie
i form av en granskning av ett 40-tal utredningar, där
det totala antalet fördelade insatser riktade till män
respektive kvinnor räknades. Syftet var dels att få en
bild av biståndsbedömningarnas innehåll och upplägg,
dels att få ett material som kunde användas för tolkning
och analys inom ramarna för utbildningen. Med
utgångspunkt från förstudien utarbetade konsulten en
granskningsmall som sedan användes vid kollegiegranskning.
Utbildningen omfattade sammanlagt 20 timmar fördelat
på sex tillfällen under tiden augusti 2009 till januari
2010. Samtliga biståndsbedömare deltog i utbildningen
som byggde på både teori och praktik. Biståndsbedömarna var indelade i två grupper utifrån de två olika
lagstiftningarna som de arbetar med: socialtjänstlagen
och lagen om särskild service till vissa funktionshindrade. Utbildningen omfattade olika inslag, till exempel
föreläsningar, värderingsövningar och kollegiegranskningar.
Totalt omfattade kollegiegranskningen 100 ärenden.
Genom den fick biståndshandläggarna möjlighet att
granska varandras utredningar utifrån genussystemets
LÄRANDE EXEMPEL
27
två principer. De analyserade hur brukarens intressen,
sociala situation och aktuella tillstånd be¬skrevs i
utredningarna. Granskningarna innehöll även kvantitativa inslag med fokus på utredningarnas omfattning och
vilka insatser brukarna fick.
Resultat och lärdomar
Genom arbetet uppmärksammade vi en rad könsmönster, vilka bidragit till diskussioner och analyser av
biståndsbedömningsprocessen. Det har lett till vissa
förändringar i biståndsbedömarnas handläggning. Bland
annat har utbildningen påverkat hur de beskriver
brukarens situation i utredningar, samt bemötandet vid
hembesök. Det har inneburit att också andra utvecklingsområden som inte alltid är kopplade till ett jämställdhetsperspektiv har blivit synliga. Exempelvis att
utredningarna och besluten ofta innehåller otydliga
uppgifter om vem eller vilka som har tagit initiativ till
ett ärende, liksom att målsättningar för en beviljad
insats ibland inte tas upp. De lärdomar som arbetet gav
tappade tyvärr fäste i förvaltningen under en tid. På
grund av omorganisationer och personalförändringar
försvann mycket av den personburna kunskapen och
arbetet blev därför vilande till hösten 2013.
Vad händer nu?
Arbetet återupptogs i oktober 2013. Tillsammans med
en ny konsult bygger arbetet vidare på kunskaperna från
2010 års arbete med att jämställdhetssäkra biståndsbedömningen. Socialtjänsthandläggare samt LSS handläggare har tagit del av ett obligatoriskt utbildningspaket,
omfattande två heldagar. Det första utbildningstillfället
resulterade i att handläggarna omgående ska integrera
en checklista i sitt dagliga arbete. Nu planeras en
utredningsstruktur för mer strukturerade utredningar
och en granskningsmall som följer handläggningsrutinen. Det innebär att jämställdhetsperspektivet nu är
utgångspunkten för ett större kvalitetsarbete.
Vård- och omsorgsförvaltningen
Vi ansvarar för verksamhetsområdena äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Vi tar emot ansökningar och
handlägger bistånd enligt bland annat Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade och Lagen om bostadsanpassningsbidrag.
Vill du veta mer? Kontakta:
Beatrice Nordebrink, myndighetschef
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 634 38
Eller:
Sara Andersson,
Mail: [email protected]
Telefon: 08-530 618 58
28
LÄRANDE EXEMPEL
l
e
p
m
e
x
e
e
L ärand
Direktdemokrati på jämställda villkor
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Är det fler män än kvinnor som lämnar in medborgarförslag? Det undrade Botkyrka
kommun, som också befarade att manliga förslagsställare har lättare att få gehör för
sina idéer hos de manliga handläggarna. Kartläggningen visade att så inte var fallet,
men uppmärksammade kommunen på att den geografiska spridningen bland dem
som lämnar medborgarförslag är ojämn.
Bakgrund
År 2008 var Botkyrka den kommun i Sverige som hade
fått in flest medborgarförslag (280 stycken) av alla
kommuner i Sverige sedan möjligheten att lämna in
medborgarförslag infördes. Att handlägga medborgarförslagen kräver förhållandevis omfattande resurser.
Trots det saknades ett system för att följa upp till
exempel handläggningstider. Det fanns heller inga
möjligheter att analysera vilka medborgare som lämnar
in medborgarförslag till kommunen.
Arbetsprocess
Uppdraget formulerades i samhällsbyggnadsnämndens
ettårsplan 2011 och samhällsbyggnadsförvaltningen
bildade en intern projektorganisation för att leda arbetet.
Uppdraget att göra själva kartläggningen gick till en
student på Södertörns högskola, som skrev rapporten
som sin C-uppsats i samhällsgeografi.
Metoder
Kartläggningen omfattade samtliga medborgarförslag
som lämnats in till Botkyrka kommun åren 2008-2010.
Utifrån detta material skulle följande frågeställningar
besvaras och analyseras utifrån en uppdelning på
kvinnor och män, samt kommundel:
• Vilka lämnar in medborgarförslag?
• Hur lång är handläggningstiden?
• Vilket beslut blir det (bifall, avslag eller besvarat)?
Resultat och lärdomar
Kartläggningen och analysen visade att det inte fanns
några stora skillnader mellan kvinnor och män. Köns-
fördelningen skiftade mellan åren för förslagsställare i
respektive kommundel. En majoritet av manliga
förslagsställare 2008 övergår till en kvinnlig majoritet
de två senare åren. Medan fördelningen av beslut för
kvinnors förslag varierar över år, är den ungefär
densamma för män över tid. Handläggningstiden skiljde
sig till viss del mellan könen 2008 medan tiden följande
år är jämnare.
- Vår magkänsla innan studien genomfördes var att det
huvudsakligen är män som lämnar in medborgarförslag,
och att dessa förslag ofta är av ganska teknisk karaktär.
Eftersom många av medborgarförslagen berör gata/
park-verksamheten, där merparten av handläggarna är
män så befarade vi att mäns förslag skulle ha lättare att
få gehör hos kommunens tjänstemän. Vi blev därför
glatt överraskade när rapporten visade att könsfördelningen var ganska jämn, både vad gäller antal inlämnade förslag, handläggningstid och vilket beslut det blir,
säger Mikael Nyberg, administrativ chef på samhällsbyggnadsförvaltningen.
Däremot visade det sig att den geografiska fördelningen
av förslagen var mycket ojämn. Genomgående är antalet
från Tullinge högst (cirka 50 % av kommunens alla
inlämnade förslag) medan antalet från Tumba-Grödinge, Alby och Hallunda-Norsborg är lägre. Fittja
utmärkte sig med noll förslag.
- Det är ett stort demokratiskt problem att det är så stora
skillnader mellan kommundelarna, där Tullingeborna är
flitiga förslagsställare medan de boende i Fittja inte alls
använt sig av, eller känner till, möjligheten att lämna in
medborgarförslag under de tre år som studien omfattade, säger Mikael Nyberg.
LÄRANDE EXEMPEL
29
Vad händer nu?
Sedan projektet avslutades 2012 har nya rutiner för
handläggningen av medborgarförslag införts. Bland
annat så framgår det numera av varje tjänsteskrivelse
hur lång handläggningstiden varit för just det förslaget.
Uppföljning av antal inlämnade medborgarförslag
fördelat på kön sker nu också löpande, i både bokslut
och delårsbokslut. Genom att kommunens digitala
verktyg utvecklats så samlas dessa uppgifter in automatiskt, istället för den tidigare manuella insamlingen av
könsuppdelad statistik.
Diskussionen om hantering av medborgarförslagen har
även lett till att samhällsbyggnadsförvaltningen i
Botkyrka sedan våren 2013 integrerar information om
inkomna medborgarförslag i kommunens webbkarta.
Där kan alla intresserade medborgare klicka på en punkt
i kartan och få information om vad medborgarförslaget
30
gäller och om det är under beredning eller beslutat, och i
så fall vilket beslutet blev.
- Vi hoppas att det kommer att inspirera fler medborgare
i alla kommundelar att lämna in medborgarförslag,
säger Olov Lindquist, handläggare av medborgarförslag.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Samhällsbyggnadsförvaltningen har det samlade
ansvaret för att planera, bygga och förvalta
Botkyrka kommuns fysiska samhälle.
Vill du veta mer? Kontakta:
Mikael Nyberg, administrativ chef
E-post: [email protected]
Telefon: 08-530 613 82
LÄRANDE EXEMPEL
![BOTKYRKA KOMMUN 1 [2] Barn- och ungdomsförvaltningen 2009](http://s1.studylibsv.com/store/data/000702843_1-b5a8941a5f88f1de5372dfdebcce9849-300x300.png)
